Spörsmål 1/2021-2022

	Ålands lagting	SPÖRSMÅL nr  1/2021-2022
	Lagtingsledamot	Datum
	Ingrid Zetterman m.fl.	2022-06-27
	Till Ålands lagting

Försumlighet av risk- och skadehantering med stora ekonomiska påföljder

 

 

Landskapsregeringen (LR) har av Ålands tingsrätt den 16 juni 2022 dömts för avtalsbrott med påföljande skadestånd om 10,5 miljoner euro jämte ränta. Tingsrättens slutsatser är ytterst besvärande;

 

Tingsrätten sammanfattar bakgrunden genom att konstatera att kortruttsprojektet inleddes 2011 och hade ett brett parlamentariskt stöd. Dessutom, så sent som våren 2017 inlämnade nuvarande lantråd Thörnroos, då som en del av oppositionen, en åtgärdsmotion i vilken föreslås att lagtinget uppmanar LR att omgående ge det privata näringslivet möjlighet till en totalentreprenad för byggnation av ett modernt miljösmart fartyg samt driften av detsamma under en tidsperiod om minst 10 år. Finans- och näringsutskottet skrev då i sitt betänkande att medel upptagits för ett förnyande av tonnaget i enlighet med den linje som motionären föreslog. Nämligen att anbud ska begäras in på en totalentreprenad innehållande en hybridfärja baserad på eldrift för Föglölinjen.

 

LR:s uppfattning är och har varit att en uppsägning av avtalet är ett avtalsbrott. Avtalet är ett privaträttsligt avtal som grundar sig på den givna fullmakten som lagtinget, ostridigt, till dags dato inte återtagit.

 

LR påstår, enligt domen, missvisande att man undersökt möjligheterna att i samförstånd få avtalet att upphöra i förtid. LR försökte de facto omförhandla avtalet genom att hänvisa till dröjsmål. LR förslog en senareläggning av trafiken till Föglö. I gällande regeringsprogram anges att avsikten var att omförhandla avtalet med hybridfärjan. LR meddelade att man ville omförhandla på grund av att bron och tillfartsvägar bedömdes bli försenade. LR uppgav då att man ville diskutera olika möjligheter att hantera följderna av dröjsmålet. En knapp månad senare meddelar LR att man ändrat sig och nu ville häva avtalet. LR påstår missvisande att konsortiet inte ville föra diskussioner innan LR sagt upp avtalet. Konsortiet lade fram ett förlikningsbud 10 månader senare. LR bemödade sig inte med att svara över huvud taget på erbjudandet om förlikningsförslag och förhandling. LR har, tvärtemot käranden, inte handlat enligt lojalitetsplikten. LR är Ålands högsta verkställande myndighet. En aktör som har uppfattats som en pålitlig och trovärdig avtalspart. Tingsrätten redogör att politisk debatt ska särskiljas från privaträttsliga avtal. Det är inte möjligt att ensidigt ändra på innehållet i ett ingånget avtal enligt vad som passar denne bäst vid respektive tidpunkt. För övrigt försökte käranden begränsa LR:s skadeståndsskyldighet.

 

LR verkar således varken ha gjort riskbedömningar eller skademinimeringar. LR borde ha föreslagit att lagtinget skulle dra tillbaka fullmakten för driften och elhybriden med en trovärdig motivering. Vidare inlett förhandlingar med konsortiet kring alternativa och ur båda parters synvinkel godtagbara lösningar. Det skulle även ha inneburit en risk för en domstolsprocess av tidigare anbudsgivare men med möjlighet till både lägre skadestånd samt en ny miljövänlig färja.

 

LR anmäler nu missnöje med tingsrättens dom samt indikerar ett överklagande till nästa instans. En överklagan kan resultera i såväl högre som lägre skadestånd men kommer garanterat att leda till utökade ränte- och juristkostnader. Det vill säga ett högriskprojekt. Undertecknade utgår från att domen analyseras noga och att LR biträds av juridisk samt övrig sakkunskap samt fattar det beslut som är bäst för ålänningarna, inte regeringspartierna.

 

Allt medan självstyrelsepolitiken avgörs i statliga domstolar havererar och utarmas skärgårdstrafiken allt mer. Nu måste, i skyndsam och prioriterad ordning, all fokus sättas på att minimera den ekonomiska skadan för ålänningarna och stärka skärgårdstrafikens grundförutsättningar.

 

 

 

 

Med hänvisning till ovanstående och med stöd av 37 § lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål:

 

 

Varför föreslog inte landskapsregeringen för lagtinget att fullmakten skulle återtas med säkerställd majoritet och varför underlät LR att vidta risk- och skademinimerande åtgärder, samt på vilket sätt avser landskapsregeringen involvera lagtinget i den fortsatta behandlingen kring skadestånd, räntor och eventuella ytterligare rättegångskostnader?

 

 

 

Mariehamn den 27 juni 2022

 

 

 

Ingrid Zetterman

 

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Simon Påvals

 

 

Pernilla Söderlund

 

 

 

 

 

 

 

 

Jessy Eckerman

 

 

Nina Fellman

 

 

Camilla Gunell