Spörsmål 3/2020-2021

	Ålands lagting	SPÖRSMÅL nr 3/2020-2021
	Lagtingsledamot	Datum
	John Holmberg m.fl.	2021-09-27
	Till Ålands lagting

Senfärdig hantering av skattegränsproblematiken

 

 

Skattegränsproblematiken har fått alla de negativa effekter som förväntades när införandet av tullkodexen nu ägt rum. En smidig gränshandel är en förutsättning för vårt näringsliv, sett till konkurrenskraft och tillväxt. Ett osynliggörande av skattegränsen är därför nyckeln till en god skattebas och arbetsmarknad. Skattegränsproblematiken har idag nått nivåer som direkt även påverkar ålänningen i gemen, men som 2023 ytterligare riskerar försvåra gränshandelsproblematiken för Åland.

Arbetet med att lindra effekterna av tullkodexen var under förra mandatperioden en mycket prioriterad fråga för dåvarande regering. Regeringen höll regelbunden kontakt med sina finska ministerkolleger och hade ett i övrigt brett diplomatiskt arbete som under mandatperiodens sista månader även innehöll möte i Helsingfors om skattegränsfrågan mellan finansministern och den finska tulldirektören. Problembilden var tydlig och förhandlingarna inledda. I det förslag till årsbudget 2020 som den förra regeringen avlämnade till lagtinget november 2019 fanns medel anslagna för en tjänst som skattejurist för att öka den juridiska kompetensen och kapaciteten i arbetet med frågor av skattenatur. Dessa medel ströks av nuvarande regering som i stället valt att prioritera nyanställningar för tunnel, havsbaserad vindkraft, IT m.m.  Viktiga områden, men inte viktigare än skattegränsproblematiken. Den kanske viktigaste frågan för det åländska näringslivet, osynliggörandet av skattegränsen, har i verkligheten varit mycket nedprioriterad sett till resursering. Redan överbelastade tjänstemän har fått arbeta med frågan och inte ens då personen med största sakkunskapen inom förvaltningen tog tjänstledigt, valde landskapsregeringen att tillsätta en ersättare.

I januari 2020, en tid efter att dagens landskapsregering tillträtt, ställdes i samband med lagtingets frågestund följande till dåvarande finansminister Eliasson;

” Åland och speciellt vårt näringsliv är mycket beroende av goda förutsättningar till såväl export som import. Den nya tullkodex som är tänkt att träda i kraft om knappt ett år 1/1 2021, riskerar storligen försvåra och fördyra handeln till och från Åland. Tanken från EU:s sida att skapa ett digitalt system där förtullning och beskattning sker i realtid sätter Åland i en mycket svår situation där våra företag riskerar högre omkostnader, mer administration och inte minst försvårar verksamhetsförutsättningarna för alla branscher. Det har varit väldigt tyst kring detta under ett par månader och min fråga är nu på vilket sätt minister Eliasson arbetar med denna för åländskt näringsliv så viktiga fråga? Finns det en kontinuerlig dialog med tull, skattemyndighet, berörda ministerier och även på en politisk nivå för att säkerställa att Ålands speciella status såväl respekteras som beaktas vid införandet av tullkodexen?”

 

 

 

Motsvarande frågor har via frågestunder, debatter och skriftlig fråga ställts till lantåd, vicelantråd och nuvarande finansminister med jämna mellanrum denna mandatperiod. Svaren har varit svävande och saknat förtroendegivande momentum från landskapsregeringens sida. Inte ens då tidsfristen för införandet av tullkodexen förlängdes till september 2021 har landskapsregeringen prioriterat frågan. En fråga som det aldrig rått någon tvekan om att skulle slå mycket hårt mot det åländska samhället om inte politiska förhandlingar och god diplomati kunde nå resultat.

Att frågan är komplicerad ställer de facto högre krav på framförhållning och god politisk diplomati. Landskapsregeringens hantering av frågan visar på senfärdighet och en total missbedömning av hela ärendets omfång och negativa konsekvenser samt en oförmåga att lyfta grundproblemen till en externpolitisk nivå för att uppnå förståelse för Ålands specifika situation.

 

 

 

 

 

Med hänvisning till ovanstående och med stöd av 37 § lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål:

 

Genom vilka åtgärder och enligt vilken tidsplan kommer landskapsregeringen att på såväl kort som lång sikt säkerställa att gränshandelsproblematiken inte försätter Åland i en ogynnsam konkurrenssituation.

 

 

Mariehamn den 27 september 2021

 

 

 

John Holmberg

 

Katrin Sjögren

Ingrid Zetterman

Rainer Juslin

Simon Påvals

Pernilla Söderlund

Camilla Gunell

Jessy Eckerman

Nina Fellman