Stora utskottets betänkande 2/2008-2009
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 2/2008-2009 | ||
|
| Datum |
| |
| Stora utskottet | 2009-03-05 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Stora utskottets betänkande
Godkännande av protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen
· Republikens presidents framställning 9/2007-2008
· Lagutskottets betänkande nr 5/2008-2009.
INNEHÅLL
Utskottets synpunkter
Ärendets beredning
Utskottet konstaterar att bland annat bestämmelserna i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet som rör beskattning av pension ändrats genom protokollet men att landskapet inte har getts tillfälle att delta i beredningen av ärendet trots att landskapsregeringen uppmärksamgjort finansministeriet bland annat på problemen med beskattningen av pensionärer som inflyttat från Sverige och samtidigt påmint om kravet på att få delta i den nordiska dubbelbeskattningsgruppens arbete.
Mellan landskapet och finansministeriet råder meningsskiljaktighet angående landskapets rätt att delta i förhandlingarna om det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Utskottet har erfarit att finansministeriet har ansett att det som landskapet påpekat inte går att lösa genom att ändra avtalet. Frågan om landskapets rätt att delta i dessa förhandlingar har inte hittills gått att lösa.
Landskapets rätt att delta i ovannämnda förhandlingar är enligt 58 § 2 mom. självstyrelselagen beroende av "om särskilda skäl finns". Sådana skäl kan enligt regeringens proposition till självstyrelselagen t.ex. vara för handen då ett fördrag kommer att gälla angelägenheter som faller under landskapets behörighet och det är av vikt att de åländska särförhållandena blir beaktade i ett tillräckligt tidigt skede med hänsyn till avtalets ikraftträdande och det bifall som landskapet ska ge till avtalet. Riksmyndigheterna får på detta sätt redan från början inblick i huruvida en reservation eller något annat förbehåll bör göras för Ålands del.
Eftersom det gällande nordiska dubbelbeskattningsavtalet inte inbegriper landskapet Åland i fråga om kommunalbeskattningen har det inte funnits något behov av att göra förbehåll för Ålands del vid ändringen av avtalet. Det är dock inte rimligt att inskränka landskapets alternativ till att ge bifall eller avslag till avtalsändringen då landskapet har väsentligt intresse av att kunna påverka avtalets innehåll även utan att vara part. Med beaktande av landskapets initiativrätt och det som landskapsregeringen framfört om avtalets centrala betydelse för Ålands vidkommande anser utskottet att landskapet på felaktiga grunder utestängts från förhandlingarna och därigenom inte ens getts tillfälle att närmare argumentera för sin sak, vilket inte kan accepteras.
Landskapsregeringen har även uppmärksamgjort ministeriet på problemen med beskattningen av sjömän på framförallt svenskflaggade fartyg och betonat vikten av att frågorna regleras på ett för Åland förmånligare sätt i samband med ändringen av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet eller genom ett särskilt avtal med i första hand Sverige. I protokollet som utgör en integrerad del av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet finns en s.k. gränskommunregel (stycke VI) och som bilaga till avtalet finns ett bilateralt avtal mellan Sverige och Danmark som rör beskattning av pendlare. Utskottet konstaterar att en stor del av de åländska sjömännen är pendlare, vilka i beskattningshänseende kan jämföras med de pendlare som nämns ovan. Det är av väsentligt intresse för Åland hur kommunalbeskattningen av sjömän sker. Landskapet måste därför ha rätt att delta i förhandlingar i saken.
Eftersom frågan om landskapets rätt att delta i ovannämnda förhandlingar inte har kunnat lösas på annat sätt anser utskottet att landskapsregeringen ska göra en framställning hos högsta domstolen för att erhålla avgörande i behörighetskonflikten i enlighet med 60 § 2 mom. självstyrelselagen.
Beskattning av pensionsinkomster
Genom protokollet ändras beskattningen av pensioner så att undanröjandet av dubbelbeskattning sker med tillämpning av avräkningsmetoden i stället för undantagandemetoden. Ändringen gäller personer som blir allmänt skattskyldiga i Finland efter 4.4.2008, då protokollet undertecknades, eller personer som redan är bosatta i Finland men börjar få pensionsinkomst från något annat nordiskt land först senare. Ändringen gäller inte den som bodde i Finland men fick pension från annat nordiskt land 4.4.2008. Förändringen berör också pensioner som tillfaller sådana personer som enbart har pensionsinkomst från annat nordiskt land.
Avräkningen sker med tillämpning av lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning så att de skatter som betalts utomlands avräknas från de skatter som i Finland ska betalas från samma inkomst i den proportion som de står till varandra. I praktiken kan tillämpningen av avräkningsmetoden leda till att person som erhåller pension från annat nordiskt land måste betala högre skatt än om pensionsinkomsten i sin helhet skulle ha erhållits i Finland, vilket beror på att den utländska skatten kan vara för hög för att få avräknas i sin helhet.
Ikraftträdandet av ändringen
Ändringen har trätt i kraft genom lag och Republikens presidents förordning 31.12.2008 (FördrS 126-127/2008) förutom beträffande kommunalbeskattningen på Åland. Lagtinget kan ge sitt samtycke till ändringens ikraftträdande på Åland, vilket enligt praxis kan ske retroaktivt. Ikraftträdandet på Åland sker efter diplomatisk notväxling genom utrikesministeriets meddelande som publiceras i fördragsserien.
Utskottets slutsatser
Utskottet anser att det inte finns skäl att förvägra bifall till avtalsförändringen.
Utskottet anser vidare att landskapsregeringen ska föra frågan om landskapets rätt att delta i förhandlingar om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna beträffande skatter på inkomst till högsta domstolen för avgörande.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 19 januari 2009 inbegärt stora utskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört statssekreteraren Velipekka Nummikoski (per telefon), landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, överinspektören Mirjami Saarelma (per telefon), finanschefen Dan E. Eriksson och skattedirektören Raija Aller-Mattsson.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anders Eriksson, vice ordföranden Gun Carlson samt ledamöterna Gunnar Jansson, Torsten Sundblom, Roger Slotte, Fredrik Karlström, Veronica Thörnroos och Barbro Sundback samt ersättarna Ulla-Britt Dahl och Mika Nordberg.
Beslutet har fattats efter omröstning (7-3). Beslutat har biträtts av ordföranden Anders Eriksson, viceordföranden Gun Carlson, ledamöterna Roger Slotte, Fredrik Karlström, Veronica Thörnroos och Barbro Sundback samt ersättaren Mika Nordberg.
Ledamöterna Gunnar Jansson och Torsten Sundblom samt ersättaren Ulla-Britt Dahl har fogat en gemensam reservation till betänkandet.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar det i framställningen nämnda avtalet faller inom landskapets behörighet.
Utskottet föreslår vidare
att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen för frågan om landskapets rätt att delta i förhandlingar om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna beträffande skatter på inkomst till högsta domstolen för avgörande.
| Mariehamn den 5 mars 2009 | |
|
Ordförande |
Anders Eriksson |
|
Sekreterare |
Pehr Karlström |
R e s e r v a t i o n
Stora utskottets majoritet har beslutat hemställa att landskapsregeringen ska dra ärendet inför högsta domstolen som en behörighetstvist.
Vi reserverar oss mot detta beslut. Skälen är följande:
1. Frågan om landskapsregeringens deltagande i förhandlingar om internationella fördrag ska i första hand handläggas med politiska medel som en politisk fråga,
2. 60 § 2 mom. självstyrelselagen för Åland är sannolikt inte tillämplig i detta fall, och
3. Ifall högsta domstolen, mot förmodan, prövar en sådan behörighetstvist finns det risk för att domstolen inte bifaller landskapsregeringens framställning. Då blir det mycket svårt för att inte säga omöjligt för landskapsregeringen att få tillträde till förhandlingar om internationella fördrag i framtiden.
Andra klämmen i utskottets betänkande bör därför strykas.
Mariehamn 5.3.2009
Gunnar Jansson Ulla-Britt Dahl Torsten Sundblom