Värderade herr talman, värderade ledamöter av Ålands lagting

Även det gångna året har ställt det åländska samhället, såväl den privata som den offentliga sektorn, samt invånarna på Åland, inför svåra och allvarliga utmaningar. Covid 19 pandemin, som slog till i början av mars förra året, biter sig fortsatt fast i vår vardag och ingen kan med säkerhet säga om och när vi slutligt kan anse att faran är över. Inte heller har vi några garantier för att inte någon annan form av pandemi väntar bakom hörnet.

Som vi alla vet så hänför sig lagstiftningen om smittsamma sjukdomar hos människor och husdjur till rikets behörighet, medan förvaltningsbehörigheten och därmed det operativa ansvaret och arbetet med att bekämpa smittsamma sjukdomar ankommer på landskapsregeringen och andra myndigheter som anges i landskapslag, främst ÅHS.

Det finns även detta år all anledning att uttrycka en synnerlig erkänsla och tacksamhet för det gedigna arbete som självstyrelsemyndigheterna och berörd personal, främst beslutsfattarna, landskapsläkaren, personalen vid ÅHS och andra inom vårdsektorn, har axlat för att efter all sin förmåga och på bästa sätt lotsa Åland och ålänningarna genom pandemin.

Herr talman!

I mitt öppningsanförande för ett år sedan berörde jag såväl de politiska som de juridiska frågeställningar som har aktualiserats kring beredskapslagens tillämpning, samt det sätt på vilket nämnda lag och anslutande av statsmakten vidtagna lagstiftningsåtgärder och utfärdade rekommendationer har stått – eller inte har stått – i samklang med det åländska självstyrelsesystemets grunder, samt det åländska samhällets särskilda villkor och behov, frågor och problemställningar som med all rätt måste sorteras ut inför framtiden. Det gångna året har i ökad omfattning påvisat detta behov, samtidigt som de nämnda menligheterna även har resulterat i mera allmänt försämrade relationer och friktioner mellan självstyrelsen och statsmakten.

Det aktuella rättsområdet om smittsamma sjukdomar, med den delade behörigheten mellan riket och landskapet, har gång på gång visat att det borde ha funnits på förhand uppgjorda direktiv, spelregler och system som skulle ha aktiverats i och med pandemins intåg i landet.

Det finns också andra rättsområden inom vilka självstyrelsen innehar endast den förvaltande makten och därmed ansvaret. Även dessa områden borde analyseras i syfte att utröna om särskilda förberedelser borde göras inför eventuella, närmast landsomfattande och därmed gränsöverskridande händelser, istället för att automatiskt utgå från att saker och ting kommer att fungera vid olika tänkbara scenarier.

Herr talman!

Efter den dystra inledningen kan det vara på sin plats att nämna att det även pågår konkreta relationsfrämjande insatser, exempelvis det goda samarbetet som fortlöpande pågår mellan landskapsregeringen och gränsbevakningsväsendet, nu senast gällande frågan om oljeskyddet och bekämpningen av eventuella miljöskador.

Även landskapsregeringens och Statens ämbetsverks gemensamma ansträngningar i syfte att förmå Migrationsverket att märkbart öka sin närvaro på Åland visar att om det finns en ömsesidig vilja så kan man också uppnå resultat.

Nämnas kan också att landskapsregeringen har initierat och fått till stånd nya formaliserade arbetsgrupper inom valda ministerier, med tjänstemän från såväl självstyrelseförvaltningen som berörda ministerier, något som bäddar för konstruktiva lösningar mellan parterna.

Herr talman!

De nya bestämmelserna i självstyrelselagen om landskapets ekonomi har nu varit i kraft sedan 1.1.2021 och den enda tillämpningen av de gamla bestämmelserna gäller beslutet om landskapet tillkommande flitpeng för år 2020, som beräknas bli fattat i början av nästa år.

Ålandsdelegationen har för sin del anpassat sig till de nya bestämmelserna och till den del förändringen i befolkningsandelen ska beaktas vid fastställandet av avräkningsbeloppet så är berörda parter införstådda med att det sker först i samband med Ålandsdelegationens beslut om det slutliga avräkningsbeloppet, vid vilken tidpunkt delegationen har tillgång till säkrade uppgifter om förändringen i befolkningsantalet för Åland i förhållande till hela Finlands befolkning.

Avräkningsbeloppet, den så kallade klupsumman, för år 2020, som fastställdes i stöd av de tidigare bestämmelserna om landskapets ekonomi, uppgick till drygt 223 miljoner euro. För innevarande år torde avräkningsbeloppet och skatteavräkningen, som uträknas enligt de nya bestämmelserna om landskapets ekonomi, att uppgå till ca 275 miljoner euro och inför år 2022 har delegationen bedömt att beloppet stiger, och då till ca 287 miljoner euro. Beaktas bör dock att nämnda uppskattade belopp för åren 2021 och 2022, å ena sidan inkluderar dels den tidigare separat redovisade lotteriskatten, och dels den så kallade flitpengen, men å andra sidan inkluderar de nämnda beloppen inte heller den beloppsmässiga effekt som följer av en eventuell förändring i den åländska andelen av hela landets befolkning.

Herr talman!

I och med att Åland på grund av Corona pandemin är den region i Finland som blivit mest drabbad, främst ekonomiskt med en kraftigt stigande arbetslöshet och en sjunkande BNP som följd, är det självklart inte någon lätt uppgift som det åländska samhället ställts inför, och det är inte några avundsvärda förväntningar som kommer att ställas på de åländska självstyrelseorganen.

För egen del kan jag bekräfta att vi inom statsförvaltningen på Åland, inom ramen för vad som är möjligt, har en vilja att efter bästa förmåga bistå självstyrelsen i det krävande arbete som väntar. Jag utgår också från att den sammantagna statsmakten bättre måste sätta sig in i Ålands särställning och de särlösningar som det självstyrda Åland måste tillerkännas. Om inte förr så nu är det hög tid att bägge parter vinnlägger sig om att de goda relationerna återskapas; det är trots allt den måhända viktigaste grundförutsättningen för ett framgångsrikt Åland och därmed också för ett framgångsrikt Finland.   

Herr talman, värderade ledamöter

Jag ber att få gratulera självstyrelsen med anledning av fyllda 100 år av ”egensinne”. Jag ber även att få gratulera självstyrelseorganen och övriga aktörer för alla de hittillsvarande minnesvärda evenemang, festligheter och allehanda händelser som under året har satt en guldkantad prägel på firandet och som fått såväl oss som bor på Åland, liksom de som bor utanför Åland, att bättre förstå den åländska självstyrelsen, dess historia, dess nutid, och även förutsättningarna och förväntningarna inför framtiden.

Firandet av Ålandskonventionens 100 års dag den 20 oktober i form av ett internationellt seminarium i Ålands lagting, med bland annat republikens president som öppningstalare och ett 30-tal ambassadörer närvarande, var ett framgångsrikt arrangemang som gav 1921-års konvention om Ålands demilitarisering och neutralisering en förnyad aktualitet och en berättigad uppmärksamhet, även internationellt.

Jag ber att avslutningsvis få framföra Republikens presidents lyckönskningar till det talmans presidium som under det kommande året skall leda lagtingets arbete, till fromma för befolkningen på Åland.

På Republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2021-2022 öppnat.

Peter Lindbäck

Landshövding på Åland