Ärade Fru talman, värderade ledamöter av Ålands lagting

Republikens president Sauli Niinistö har med hänvisning till 14 § i självstyrelselagen förordnat mig att såsom landshövding på Åland förrätta öppnandet av Ålands lagting för arbetsåret 2018-2019, ett ärofullt uppdrag som jag härmed ber att få uppfylla.
Inledningsvis får jag även detta år konstatera att ett händelserikt lagtingsår är till ända. Ett år som till stor del har färgats av oväntade händelser framförallt i vår omvärld.

Händelser som alldeles särskilt tvingar oss att lyfta blicken och ständigt befinna oss i ett beredskapsläge, eftersom den tidigare så självklara internationaliseringen och globaliseringen numera med jämna mellanrum stöter på oväntade bakslag med svårkalkylerade konsekvenser som följd, för såväl handeln som ekonomin, men också för relationerna länder emellan.

Även på axeln mellan Åland och riket har det förekommit en del onödig friktion. Inom självstyrelsen uppfattade löften har inte infriats från statsmaktens sida och den sedan länge efterlängtade självstyrelselagsrevisionen har under processens gång förlorat flera av de tilltänkta system- och strukturförändringarna, vilket resulterade i att självstyrelseorganen den 9 oktober 2018 lät meddela riksregeringen att man inte önskar att den tilltänkta regeringens proposition till riksdagen överlåts utan att de bägge regeringsorganen istället nu koncentrerar sig på att finna ändamålsenliga lösningar på självstyrelselagens bestämmelser om landskapets ekonomi.

De Ålandsinterna reformfrågorna har även de varit krävande och utgjort en stor utmaning för de åländska politikerna. Hur de olika målsättningarna kommer att infrias eller ej är fortsatt oklart, men det är förstås frågor som uteslutande hänför sig till självstyrelsens behörighetssfär.

 

Värderade fru talman, bästa lagtingsledamöter.

Strax efter Lehman Brothers konkurs den 15 september 2008 trodde många, även framstående ekonomiska experter inom landet, att effekterna för Finlands del skulle bli endast marginella. I själva verket blev Finland ett av de EU-länder som drabbades hårdast och ännu i dag kastar den amerikanska investeringsbankens konkurs sin skugga över såväl Finlands som hela världens ekonomi.

Först under de senaste åren har Finland, som sent lyckades vända lågkonjunkturen, förmått haka på den ekonomiska uppgången. Men detta sker i en tid då statsskulden har hunnit växa sig till en nivå om knappa 110 miljarder euro. Enligt riksregeringens budgetproposition för år 2019 kommer landets skuldsättning att brytas i förhållande till bruttonationalprodukten före utgången av riksdagens innevarande valperiod, men samtidigt vet vi att tillväxttakten i världsekonomin inte längre är lika snabb och att det framförallt i Europa finns tecken som tyder på att den ekonomiska tillväxten håller på att mattas av.

Finlands BNP förutspås växa med 3 % år 2018 för att sedan minska till 1,7 % år 2019 och till ca 1,4 % år 2020.

För Ålands del har det i självstyrelselagen reglerade systemet för landskapets ekonomi varit relativt gynnsamt. Avräkningsbeloppet, den så kallade klumpsumman, har stigit från 220 miljoner euro år 2016 till beräknade 245 miljoner euro år 2018. Inför 2019 är det preliminära avräkningsbeloppet fastställt till 242 miljoner euro, men det kommer sannolikt att växa till samma 245 miljoner euro som för innevarande år. Skattegottgörelsen, som utgår med fördröjning, var för år 2016 ca 15 miljoner euro och återbäringen av åländska lotteriskatter uppgick senast till 12,4 miljoner euro.

En grov gissning är att avräkningsbeloppet, skattegottgörelsen och flitpengen kommer att stabilisera sig vid de nämnda beloppen under de närmaste åren.

Men såsom tidigare nämnts; händelser i vår omvärld kan helt oväntat och med oförutsägbar kraft allvarligt förändra de ekonomiska förutsättningarna, nationellt och också beträffande Åland. Storbritanniens tilltänkta utträde ur den Europeiska unionen kommer med all säkerhet att få återverkning på övriga EU-länders ekonomi, även Finlands. Men det är svårt att förutspå effekterna och deras omfattning.

För Ålands del har som bekant en annan viktig fråga legat i vågskålen ända sedan EU-medlemskapet. I mer än tjugo års tid har självstyrelsens företrädare, på olika plan och med stor ambition, och återkommande förstärkta av ledande rikspolitikers sympatier, arbetat för en egen åländsk plats i EU-parlamentet. Som ett resultat av Storbritanniens förmodade utträde ur den Europeiska unionen kändes det som om det hårda arbetet äntligen skulle ge resultat, men efter den senaste behandlingen i Finlands riksdag känns det än en gång som om att ljuset i tunneln har förflyttats längre in i framtiden.

 

Värderade fru Talman, bästa lagtingsledamöter.

Företrädarna för självstyrelseorganen har med stort tålamod och väl medvetna om saken komplexitet fortlöpande fördjupat sina kunskaper om Ålands säkerhetspolitiska och militärstrategiska betydelse. Den mödosamma vägen att förvandla Åland och ålänningarna från att endast vara föremålet för de aktuella, mestadels internationella regleringarna, till att bli ett subjekt – ett Åland som måste involveras, som måste informeras, som man måste lyssna till och vars åsikter man måste ta i beaktande – har med tiden rönt allt större förståelse bland berörda aktörer.

Försvarsminister Jussi Niinistös Ålandsbesök och överläggningar med självstyrelsens högsta politiska ledning den 11 september i år var ett utomordentligt prov på att ett målmedvetet och väl genomfört arbete ger resultat.

Efter det aktuella mötet underströk försvarsministern hur viktigt samarbetet är med Åland. Han önskade också poängtera att det finska försvaret respekterar Ålands demilitariserade status.

Inte oväntat tillade han att demilitariseringen inte underlättar försvarsplaneringen, men genom ett bra samarbete och ömsesidigt informationsutbyte kan försvarsmakten och självstyrelsen dock hitta lösningar för den utmaningen.

 

Värderade Fru talman, värderade lagtingsledamöter

Avslutnings ber jag att få framföra Republikens presidents hälsning till det avgående presidiet och hans tack för en angenäm samverkan under det gångna året, samt att till det talmans presidium som under det kommande året skall leda lagtingets arbete, de bästa lyckönskningar i arbetet, till fromma för befolkningen på Åland.

På Republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2018-2019 öppnat.

 

Peter Lindbäck
Landshövding på Åland