Värderade herr talman, värderade lagtingsledamöter och övriga närvarande

 

För lite mer än två veckor sedan har det på Åland hållits val till kommuner och Ålands lagting. Valen föregicks av politiskt kampanjarbete. Det hölls debatter och det fanns rikligt med insändare från kandidaterna i varje tidning.

 

Låt mig inleda detta avslutningstal med att uttrycka min och andras tacksamhet för det sätt som de åländska valen kunde genomföras på. De åländska valen till de politiska församlingarna regleras i åländsk lagstiftning. Min bedömning är att systemen är robusta och vilar på en solid grund. De är lika säkra, fria och demokratiska som riksdagsvalen. Men med tanke på vad som händer i vår omvärld, både nära och längre bort, kan vi inte ta detta för givet. Vi måste vara vaksamma, använda vår rösträtt och försvara vårt demokratiska system.

 

De prövningar och händelser som Åland, Finland och resten av världens länder har utsatts för under denna period gör att denna mandatperiod inte liknar någon annan. Det som vi inte trodde kunde hända, det hände.  

 

Pandemin satte Ålands parlament och regering under hård stress. Lagtinget och landskapsregeringen fick hastigt ställa om sin agenda för mer brådskande behov. Andra frågor måste prioriteras och lösas under tidspress. Det satte bland annat anpassningsförmågan på prov.

 

Nu när pandemin är över vet vi, att Åland klarade av att ta sig igenom pandemin jämförelsevis väl, särskilt när man beaktar antalet förlorade människoliv på Åland jämfört med resten av världen. Sett i backspegeln får vi vara tacksamma för de beslut som fattades och de uppoffringar som gjordes i många yrkesgrupper för att skydda de svaga.

 

När mandatperioden avslutas i dag så kan vi konstatera att, trots prövningarna så slutade aldrig lagtinget och landskapsregeringen att fungera. Utan att sätta någon politisk värdering i siffrorna så vill jag nämna att lagtinget under mandatperioden har behandlat 143 lagförslag. Det är fler än den föregående mandatperioden. Det kan tas som bevis för att landskapsregeringen och lagtinget, trots svårigheter, har kunnat sköta sina uppgifter. Det är ett bra betyg för självstyrelsesystemet. 

 

Alla lagar har ännu inte hunnit bli granskade i lagstiftningskontrollen.

Hittills har presidenten vid 11 tillfällen fällt bestämmelser i de lagar som antagits av lagtinget.   

 

En av de bestämmelser som fälldes i år gällde möjligheten att under vissa förutsättningar skilja en lagtingsledamot från uppdraget. Jag vill särskilt lyfta fram detta beslut som berör grundläggande principer i vår konstitution. Beslutet bekräftar att lagtinget kan lagstifta om lagtingsledamöternas ställning, deras rättigheter och skyldigheter. Samtidigt slås fast att lagtingsledamöterna inom självstyrelsens behörighet, sköter motsvarande uppgifter som riksdagsledamöterna. Lagtingsledamöterna ska därför åtnjuta motsvarande parlamentariska immunitet och oberoende. Ålandsdelegationen, Högsta domstolen och Republikens President var eniga i sin bedömning.      

 

Värderade talman, värderade lagtingsledamöter

 

Ett viktigt framsteg under mandatperioden var att ett nytt kapitel om landskapet Ålands ekonomi sattes i kraft i gällande självstyrelselag den första januari 2021. Systemet bygger på det tidigare avräkningssystemet, men är i något högre grad kopplat till de skatter som uppbärs på Åland.

 

Avräkningsbeloppet beräknas på de i statsbokslutet redovisade inkomsterna utom nya statslån, men till skillnad från tidigare, så ska skatt på förvärvs- och kapitalinkomster, rundradioskatt, källskatt från begränsat skattskyldiga, samfundsskatt, tonnageskatt och lotteriskatt inte ingå. Avräkningsbasen multipliceras med den så kallade avräkningsgrunden, som i det nya systemet är 0,47 procent.

 

Vid beräkningen av avräkningsbeloppet ska dessutom hälften av förändringen i befolkningstalet för Åland i förhållande till hela Finlands befolkningstal beaktas. Om Ålands befolkning ökar i förhållande till Finlands, så höjs avräkningsbeloppet. Om befolkningsandelen minskar så sänks avräkningsbeloppet.

 

De skatter som inte ingår i beräkningen av avräkningsbeloppet återförs genom skatteavräkningen till Åland, förutom lotteriskatten som åtskilt återförs på samma sätt som i det gamla systemet.

 

I det nya systemet finns inte längre skattegottgörelsen. Den betalades ut för sista gången på basen av utfallet för år 2020 och upptogs som en inkomst under 2022.

 

Det nya ekonomiska systemet ser enligt prognoserna ut att ge Åland ett gott utfall. När man bortser från den puckeleffekt som uppstod under 2021 och 2022 som beror på att systemen överlappar, så ser det ut som om det totala utfallet av avräkning, skatteavräkning och lotteriskatt leder till högre inkomster. Enligt finansministeriets uträkningar kommer överföringarna till Åland för 2023 att överstiga tidigare prognoser. Det sammanlagda beloppet av budgeterade statsanslag för överföringarna kommer att passera 300 miljoner euro med god marginal.

 

Samtidigt är det förstås viktigt att komma ihåg att inkomsterna påverkas av den finländska och åländska ekonomins utveckling framöver. Trots de åtgärder som rikets regering beslutat om för att stärka de offentliga finanserna kan läget komma att försämras under de närmsta åren.  

 

En viktig nyhet i ekonomikapitlet är att finansministeriet och landskapsregeringen minst vart tredje år ska bedöma om det föreligger någon grund för att ändra avräkningsgrunden. Under 2024 är det dags för den första treårsbedömningen.

 

Vidare kan nämnas att Ålandsdelegationen under hösten 2022 beviljade landskapet Åland 17,5 miljoner euro som ett särskilt bidrag för de samhällsekonomiska rubbningar och extra kostnader som orsakades av Covid19-pandemin under år 2020.

 

Värderade herr talman, värderade lagtingsledamöter
 

Under mandatperioden har arbetet med en ny självstyrelselag fortsatt. I mars i år tillsattes en ny tjänstemannaarbetsgrupp under ledning av justitierådet Gustav Bygglin. Ålandsarbetsgruppen fick i uppdrag att dels bereda en skyndsam ändring av gällande självstyrelselag, dels att förbereda den fortsatta beredningen av en proposition med förslag till en ny självstyrelselag. Arbetsgruppen fick tid på sig till slutet av detta år för att lämna ett mellanbetänkande samt att före utgången av juni 2024 besluta om innehållet i sitt betänkande angående ändringen i gällande självstyrelselag. Alldeles nyligen har arbetsgruppen fått sin tidsfrist förlängd.  

 

Under de mest problematiska perioderna under pandemin så konkretiserades vissa otydligheter i självstyrelselagen, som nog var kända från tidigare, men som inte tidigare har haft så stor praktisk betydelse. Lärdomen blev att det är viktigt att behörighetsfördelningen är tydlig när det gäller undantagsförhållanden. När myndigheterna måste agera skyndsamt så borde inte besluten fördröjas på grund av en oklar behörighetsfördelning. Det här förutsätter nya bestämmelser i självstyrelselagen och sannolikt också förtydliganden i den nya beredskapslagstiftningen.

 

Också i fråga om beredskapslagstiftningen finns en arbetsgrupp tillsatt. Landskapsregeringen har bjudits in att bidra till beredningen. Arbetet för att lösa oklarheterna kommer att fortsätta under den kommande mandatperioden. Intentionen från rikets sida är att beakta självstyrelsens särförhållanden i reformen av beredskapslagstiftningen.

 

Avslutningsvis vill jag lyfta fram något som lagtinget, landskapsregeringen och Ålands folk ska vara stolta över:

Åland välkomnar inflyttning.

 

Det är en sanning som gäller såväl för arbetskraftsinflyttning som inflyttning av andra skäl. Åland har under mandatperioden välkomnat och ordnat hem åt dem som behöver komma undan krig. Det här är naturligtvis fint för dem som kommer hit, men det är också bra för Åland.

 

Åland har fortsatt en befolkningstillväxt. 30 000 invånare passerades år 2020. Ökningen beror på att inflyttningen är större än utflyttningen och födelseunderskottet. Om inte de nya invånarna vore, så skulle vi bli färre. Orsaken är att antalet äldre i befolkningen växer.

Det välkomnande Åland är därför en bra sak för oss alla.

 

Värderade talman, värderade lagtingsledamöter,

 

Tack för Ert viktiga arbete för Åland under den gångna mandatperioden. Till er som nu lämnar lagtingsarbetet önskar jag lycka till med framtida uppgifter.

 

På vägnar av Republikens president Sauli Niinistö förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2022 till 2023 och mandatperioden för åren 2019 till 2023 avslutat.