Övrigt den 3 november 2023 kl. 14:00

Ärade fru talman, bästa lagtingsledamöter.

När jag senast var här för att öppna lagtingets sessionsperiod 2017 talade jag om Finlands många styrkor, såsom jämlikhet, stabilitet och ett tryggt liv. Idag är tonen något allvarligare. Vi har inte förlorat våra styrkor, men världen omkring oss är alltmer instabil och oförutsägbar. Det finns ingen fred i sikte för Rysslands orättfärdiga krig i Ukraina. Situationen kräver uthållighet också av oss. Vi kommer att göra allt vi kan för att säkra stabiliteten i Finland, Östersjöregionen och hela Nordeuropa. Vi kommer också att fortsätta vårt stöd till Ukraina så länge som det behövs. Spänningarna mellan stormakterna och de globala skiljelinjerna finns inte bara ”någonstans därborta”. Deras verkningar når också oss och våra grannar. Vi kan inte alltid själva kontrollera förändringarna i världen, men vi kan bestämma hur vi reagerar på dem. I tider som dessa måste vi försvara våra starka sidor och hålla fast vid dem ännu mer än tidigare. Kriget i Ukraina ledde till en omorientering av vår försvars- och säkerhetspolitik. Vi är nu en fullvärdig medlem av försvarsalliansen Nato. Detta stärker säkerheten för hela Europa, även Åland.

Men vi måste också blicka längre bort, vi följer nu med oro händelserna i Mellanöstern. Det mänskliga lidandet i Gaza är stort. Det är klart att Israel har rätt att försvara sig i enlighet med internationell rätt. Skyddet av alla civila måste dock säkerställas i alla tider och den internationella humanitära rätten måste respekteras under alla omständigheter.

Det ligger inte i Finlands intresse att bara vara en åskådare, och ännu mindre att genom sina egna handlingar förvärra konfrontationen eller fördjupa skiljelinjerna. Vi har ett starkt intresse av att minska de ömsesidiga fientligheterna och främja förtroende; konstruktiv dialog och samråd med dem som agerar eller tänker annorlunda är viktigast. Vi måste också bidra till att finna lösningar alltid då det är möjligt.

Det finns gott om erfarenhet av dessa handlingssätt även här på Åland. Det avgörande för Finland är hur läget i världen artar sig och hur och på vilka villkor de aktuella problemen kommer att lösas.

Bästa åhörare. Det skärpta säkerhetsläget väcker förståeligt nog diskussion också här på Åland. Ålands ställning grundar sig inte på föreställningar. Ålands demilitarisering och neutralisering har en tydlig folkrättslig grund och den bygger inte bara på internationella fördrag, utan också på europeisk sedvanerätt. En folkrättslig utredning om Ålands särställning och de många rättsliga frågor som rör Åland håller på att slutföras vid utrikesministeriet. Ministeriet har alldeles nyligen varit i kontakt med företrädare för Åland om utredningen. Denna fråga är inte begränsad till principerna för internationell rätt eller Finlands territorium. I dessa frågor måste vi också ta hänsyn till våra västliga partners åsikter.

Om situationen blir riktigt svår är det självklart att Finland tillsammans med sina allierade kommer att trygga Ålands ställning. Men säkerheten befästs och säkerställs i vardagen. Därför vill jag uppmana var och en av er att delta i diskussionen om vad som kan göras på Åland för att öka säkerheten.

Ärade åhörare. Det händer också mycket mer i fråga om Åland. Ett exempel är reformen av självstyrelselagen, som trots många försök och ansträngningar ännu inte har slutförts. Jag hoppas att man kan hitta politiskt samförstånd och kompromissvilja på båda sidor så att den nya självstyrelselagen snart kan träda i kraft.

Jag har också haft glädjen att notera att det praktiska och informella samarbetet mellan landskapet och fastlandet har ökat under senaste åren. Ålandsnätverket för tjänstemän samt Ålandsakademin är exempel på daglig samverkan som främjar dialog och ömsesidig förståelse.

Den svenskspråkiga specialkursen i övergripande säkerhet och de militära grundkurserna med även åländska deltagare är ytterligare exempel på den positiva utvecklingen. Det är också angeläget att man på Åland för en debatt om försvaret och grunderna för det. Det är viktigt att alla finländare har en gemensam uppfattning om hur Finland försvaras.

Under min ämbetsperiod har jag regelbundet diskuterat aktuella åländska frågor med representanter för landskapet. I dessa diskussioner har jag fått ta del av vad ni har på hjärtat och förhoppningsvis kunnat förmedla era tankar och åsikter till fastlandet. Jag sätter stort värde på detta informella samarbete.

Bästa ålänningar. Här på Åland har ni mycket att vara stolta över. Vacker natur, storslagna skärgårdsvyer, språklig rikedom och ett eget kulturarv och en egen historia. Ni har livskraft och småföretagande. Ni har mycket att värna om och hålla fast vid.

Jag är övertygad om att Åland även i framtiden kommer att vara ett tryggt, vackert och livskraftigt landskap. Låt oss alla ta vårt ansvar för detta och låt oss tillsammans arbeta för landskapets bästa.

Jag önskar er alla en givande sessionsperiod och visdom i ert viktiga uppdrag för landskapets och hela Finlands bästa.

Härmed förklarar jag lagtingets arbetsår öppnat.

Värderade herr republikens president. Republikens presidents närvaro glädjer oss alla, det är viktigt för oss att vi kan upprätthålla goda relationer och ömsesidig respekt.

De senaste åren har inte varit lätta för de europeiska ledarna. Kriserna avlöser varandra och de säkerhetspolitiska frågorna står dessvärre högt upp på agendan. Republikens president har antagit en internationell roll i sammanhanget och gjort stora insatser vilket gett hela Finland en mycket god renommé på den globala politiska arenan.

Inte minst arbetet med NATO-inträdet har gett positiv uppmärksamhet. Också Åland var nöjda över hur NATO-ärendet hanterades; vi blev hörda och demilitariseringen och neutraliseringen beaktades fullt ut.

Det är med oro vi nu följer de stundvis heta debatterna i Finland gällande Ålands internationella status. De officiella uttalanden som såväl republikens president som statsrådet har avgivit är därför mycket viktiga för oss. Republikens president har konstaterar att: ”Vi har alltid betraktat multilaterala internationella avtals bindande verkan som ett livsvillkor för små länder”. Statsrådet har för sin del, i samband med Natoansökan, konstaterat att: ”Åland har en etablerad folkrättslig ställning, vilket inte hindrar Finland från att intensifiera sitt militära samarbete med olika aktörer. Finland är skyldigt att vidta nödvändiga åtgärder för att trygga Ålands neutralitet.”

Från det åländska parlamentets sida är vi tydliga; Ålands demilitarisering och neutralisering står fast. Självstyrelsepolitiska nämnden har genomgående hävdat att demilitariseringen och neutraliseringen ska stå fast oavsett förändringar i omvärlden. Denna syn har inte reviderats trots den senaste tidens förändringar i det globala säkerhetsläget.

Den civila beredskapen är åländsk behörighet och den tar vi hand om, men precis som hos alla andra finns behov av utveckling. Ifjol gjorde Nordiska rådet en utredning om nordiska ösamhällens självförsörjningsgrad och bland de öar som undersöktes har Åland den högsta graden. Det kan nämnas att vi planerar nya lösningar för dricksvatten, brand- och räddningsväsendet sköts både professionellt och genom frivilliga insatser, hälso- och sjukvården utvecklas och civilsamhället är aktivt. Därtill är den åländska handelsflottan av stor betydelse för hela den finländska beredskapen. Det ska dock understrykas; för att ha en god beredskap är dialogen, kommunikationen och informationen mellan myndigheter av största vikt. Gällande beredskapsutvecklingen ser Åland att vi behöver, som i precis andra frågor, vara ett subjekt, inte ett objekt.

Herr republikens president, allt sedan coronapandemin briserade har tiderna präglats av kris. Det vi inte trodde var möjligt är möjligt, vi har krig i Europa. De senaste veckornas eskalering i Israel och Palestina är något vi alla bär med oss med sorg i våra hjärtan. Klimatkrisens effekter syns allt oftare i form av bland annat extremväder. I Finland har vi goda levnadsförhållanden och framför allt fred, men vi har att förvänta ett omfattande arbete för att få de offentliga finanserna i skick. Därför är det viktigt att vi har vi en republikens president som på djupet och i bredden verkar för folkets välfärd. Folket har uppmuntrats till vardagsmotion och rörelseglädje. På Åland svarar vi upp med en ny folkhälsostrategi, vi jobbar hårt för att barn och ungas mentala hälsa ska stärkas och många nya förebyggande åtgärder tas fram och utvecklas för den äldre befolkningen.

Gällande klimatet arbetar myndigheterna och näringslivet med klimatomställningen, vilket i synnerhet för sjöfartssektorn innebär stora utmaningar och krav. Vattenfrågorna är prioriterade, vi eftersträvar ny lagstiftning inom området under mandatperioden. Förståelsen för behovet av ett strukturerat och strategiskt miljöarbete breddas. Därtill finns en engagerad tredje sektor som utför många miljöinsatser vilka samlat ger goda effekter.

Vårt näringsliv utvecklas och internationaliseras, särskilt tjänstesektorn är stark. Det finns också framtidstro; i Mariehamns centrum byggs det nytt och runt om växer nya bostadsområden fram. Flera av våra mindre kommuner har nu möjligheter till nya intäkter i form av havsbaserad vindkraft. Och fortsatt är inflyttningen till Åland god.

Men också på Åland har vi stora ekonomiska bekymmer. Hur än vi kämpar så är BNP-utvecklingen per capita negativ och har så varit en längre tid. Den ekonomiska bas som sjöfarten en gång gav finns helt enkelt inte längre, och ingen annan bransch har lyckats bli så stark att den skulle kompensera det bortfallet. Men jag vill i sammanhanget betona; sjöfartens betydelse får aldrig underskattas då Finland, på många sätt, är en ö i Europa, det är en nationell angelägenhet.

Vid sidan av det svåra ekonomiska läget har vi, liksom övriga Norden, omfattande problem med rekryteringen till välfärdssektorn. Vi har därmed behov av en omfattande samhällsutveckling. Grunden för utvecklingen är en modern och vital självstyrelse. Vi vet att det som inte utvecklas istället avvecklas. Vi ålänningar jobbar oförtrutet vidare med frågan. Vi är i grunden skärgårdsbor och liksom de vindpinade martallarna orkar stå upp i sol och i regn, i storm och i aftonrodnad en stilla sommarnatt så står vi upp för den åländska självstyrelsen, demilitariseringen och det svenska språket. Vi vet att det som är bra för Åland är bra för Finland, liksom det som är bra för Finland är bra för Åland.

När den nu gällande självstyrelselagen stiftades genomfördes en gedigen behandling i Riksdagen. Grundlagsutskottet hade vid det tillfället en prominent medlem, som senare också blev ordförande för utskottet, vid namn Sauli Niinistö. Samme dåvarande riksdagsledamot Niinistö var också medlem av lagutskottet som gav ett positivt yttrande till grundlagsutskottet.

Jag själv var bara ett barn när den nu gällande självstyrelselagen trädde i kraft. Sedan dess har mycket hänt, nu är vi med i Nato och EU. Inget enkelt för vare sig Finland eller självstyrelsen, men betydligt bättre än alternativen och framförallt bättre än att stå utanför.

Världen förändras i sina grundvalar, så också förutsättningarna för oss. Ett självstyrelsesystem som andas framtid, eller åtminstone nutid, är en absolut nödvändighet.

Nu är jag vuxen - ska mina barn som vuxna få skörda frukterna av ett självstyrelsesystem antaget på 2020-talet? Kanske samhällsdebatten om 30 år handlar om en ny totalrevision? Då behövs idag politiker som vågar reformera, utveckla och modernisera. Finland behöver modiga politiker, Åland behöver modiga politiker. Och vi behöver alla en president som liksom ni, värderade republikens president, har förståelse och intresse för en av världens äldsta autonomier, som förstår vikten av internationella avtal, som ser styrkan i Ålandsexemplet och som vet att det som är bra för Åland är bra för Finland.

Vi gläds åt republikens presidents närvaro. Vårt djupa tack för de senaste 12 årens stora arbete. Med förhoppning om att republikens president också efter i valet i januari ska vara en sann Ålandsvän konstaterar jag att på Åland är dörrarna alltid öppna, kaffepannorna varma och promenadskorna är putsade.

Ärade lagtingsledamöter! Det var över 200 personer som kandiderade i höstens val. Det är en stor ära att inta en plats i detta parlament, en stor ära men också ett stort ansvar. Det är vi i den här salen som företräder medborgare och har den högsta offentliga makten. Det är vi som har den lagstiftande och ekonomiska makten inom autonomins behörighet och det är vi som har till uppgift att kontrollera den offentliga maktutövningen.

Det är alltså ett mycket stort ansvar. Men också ett arbete som innebär många positiva sidor. Att vara lagtingsledamot innebär att ständigt få lära sig nytt, många intressanta människomöten och möjligheten att knyta många vänskapsband. Jag hoppas att ni alla ska ta tillvara på denna tid och njuta av den.

I synnerhet ska ni dra nytta av möjligheterna till att besöka myndigheter, företag, föreningar och olika intresseorganisationer. Många uppskattar besök från parlamentet och det är också ett sätt att se till att olika intressen hörs i samhällsutvecklingen.

I vårt värv ska vi alltid minnas att alla har rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Det är något som vi tryggar genom den lagstiftning vi antar i den här salen. Människorna måste kunna lita på att all utövning av offentlig makt bygger på lag och att lagen noggrant iakttas.

Ärande lagtingsledamöter. Som konstaterat, över 200 hugade människor ställde upp i lagtingsvalet 2023. Och vi som har ynnesten att vara en del av lagtinget har inte varit ensamma. De flesta av oss har fått möjligheten att tillträda denna sal tack vare partiets gemensamma röster, det är resultatet av ett lagarbete. Kom ihåg att visa respekt och ödmjukhet för de som ni kampanjade sida vid sida med för bara någon vecka sedan. Och kom ihåg att visa respekt och ödmjukhet för de som representerat ert parti före er.

Ärade lagtingsledamöter, bästa kollegor. Den största respekten och ödmjukheten ska vi dock alltid visa medborgarna. Vi ska minnas att vi är hela Ålands och alla medborgares parlamentariker. Sist, men helt grundläggande; kom ihåg att hela autonomin syftar till att säkerställa och garantera Ålands befolkning bevarandet av det svenska språket, dess kultur och lokala traditioner. Lycka till i ert viktiga och mycket utvecklande värv.

Ärade fru lantråd och ministrar! Lagtinget är nu nytt men regeringskollegiet har ännu uppgifter kvar att fullfölja. Framtiden är aningen oviss. Min förhoppning är att stafettpinnen ska gå mellan de två olika regeringarna på ett smidigt sätt så att den kunskap och de erfarenheter som ni förkovrat inte ignoreras och förspills.

Den gångna mandatperioden har varit tuff, helt osannolik när man ser bakåt. Den har visat att verkligheten sannerligen kan överträffa dikten, och i det här fallet inte på ett positivt sättet. Vi har haft pandemi, krig och ett helt nytt säkerhetsläge. Ni har fått jobba och uppoffringar har gjorts. Jag har följt ert arbete från sidan och sett hur ni kämpat och strävat vidare. Ni har drivits av det som ni uppfattat som det allra bästa för ålänningarna och det åländska samhället. Det ska ni, bästa fru lantrådet och regeringskollegium, ha erkänsla för liksom hela förvaltningen. Lagtingets varma tack och varma lyckoönskningar i ert fortsatta värv, hur än och var än det blir!

Fru lagtingsdirektör, bästa personal vid Ålands lagting! Det kommande året innebär stora förändringar. Vi har en ändrad lagtings- och arbetsordning, ett nytt lagting och vid nästa års lagtingsöppning har vi också en ny lagtingsdirektör och förhoppningsvis också en ny biträdande lagtingsdirektör.

Ert arbete är omfattande och till många delar komplext oc framförallt juridiskt men också stundvis, med handen på hjärtat, till följd av viss politisk knoppighet och utdragna debatter. Detta till trots möts vi alltid med professionalism, kunnighet och värdighet.

Lagtingsdirektören och hennes personal tillönskas största välgång i ert viktiga arbete, ni är en viktig kugge i demokratin. Ni tillönskas också välgång i de förändringar som komma skall. Lagtingsdirektörens skor är stora att fylla, men riktigt än är det inte dags för det tacktalet. I stället avslutar jag med ett gemensamt tack och lyckoönskningar till hela personalen.

Bästa alla! I egenskap av ålderstalman så måste lagtinget få bjuda er alla på tårta och kaffe. Det går ju inte att komma till en åländsk tillställning och gå därifrån törstig och hungrig. På lagtingets vägnar så blir det nu kaffe och tårta. Tusen tack för att ni kom och visade herr rikets President och lagtinget er uppskattning. Allt gott! Tack.