Plenum den 13 mars 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 13 mars 2019 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Remiss. 1

1    Godkännande och sättande i kraft av den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster

Landskapsregeringens svar RP 6/2018-2019-s/FNU/

Republikens presidents framställning RP 6/2018-2019

Remiss. 2

2    Införandet av ITS-direktivet

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2018-2019

Remiss. 5

3    Produktionsstöd för el

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2018-2019

Enda behandling. 23

4    Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstsavdraget

Ltl Bert Häggbloms klämförslag

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2018-2019

Anslutningsmotion AM 1/2018-2019

För kännedom.. 24

5    Godkännande och sättande i kraft av det fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 11/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 5/2018-2019-s/LKU/

Republikens presidents framställning RP 5/2018-2019

6    Fastighetsmäklarverksamhet

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 12/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2017-2018

7    Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2017

Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 1/2018-2019

8    Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2018

Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 2/2018-2019

9    Slopande av bildningsförbunden men inte den fria bildningen

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 3/2018-2019

Plenum slutar 24

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

26 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Remiss

1        Godkännande och sättande i kraft av den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster

Landskapsregeringens svar RP 6/2018-2019-s/FNU/

Republikens presidents framställning RP 6/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Precis som talmannen här sade så gäller ärendet att sätta ikraft den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster.

Det här kanske låter komplicerat och det är det förstås också, för i grunden ligger runt 3 000 globala skatteavtal mellan länder som man på något sätt måste få att samverka med varandra. OECD och G20-länderna arbetar tillsammans för att nå målet att skattebasen ska behållas intakt och att vinster inte ska flyttas.

Vad gäller Åland så berör det vår skattebehörighet såtillvida att vi också genom vår kommunalskattebehörighet ingår i avtal i kontakt med andra länder. De avtalen kan i viss mån beröras av det här.

Om det här leder till mera eller mindre skatter är vanskligt att säga. I grunden ligger beskedet om att skattebasen ska bibehållas intakt så att man kan uppbära skatter till länder och till den välfärd de vill leverera och att inte vinster ska kunna flyttas av aktörer till olika ställen för att undanröja beskattning.

I media har det förekommit nu under senare tid att till och med nordiska banker nu anklagas för att via sina banker har hanterat medel som uppenbarligen har tillkommit på orättmätiga sätt. Pengar tvättas via bankerna såsom anklagelserna lyder. Det är frågan om hundratals miljoner kanske till och med hundratals miljarder i vissa fall av pengar som cirkulerar där säkerligen skatt inte kan uppbäras på det sätt som sig bör.

De här åtgärderna är också till för att råda bot på all den gråa ekonomi som också florerar där ute.

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ska ge sitt bifall till att detta sätts ikraft.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

2        Införandet av ITS-direktivet

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Bästa lagting, det känns kanske lite dumt men jag har skrivit ett anförande och jag tänker hålla det ändå även fast ministern inte har presenterat det här ärendet.

Det är ibland enkelt att dansa in i en negativitet när det handlar om EU-byråkrati och nya direktiv. Gällande införandet av ITS-direktivet, intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och gränssnitt mot andra transportslag finns, enligt mig, enbart applåder. Det här är ett positivt grepp, som underlättar, förbättrar säkerhet och skydd på våra vägar och som tar oss in i framtiden.

I lagförslaget räknas ITS-direktivets sex fokusområden upp. En av dessa är multimodala reseinformationstjänster. Det här är en tjänst som kommer att skapa en förenklad vardag för gemene man som arbetspendlar, reser i jobbet eller turistar, givetvis speciellt i miljöer med väl utbyggd trafik i form av tåg, pendeltåg, busstrafik, bilpooler etc.

Det öppnar eventuellt möjligheter för en högre servicenivå gällande resetjänster lokalt på Åland, men jag ser en direkt åländsk vinning genom detta när det gäller resande till och från de stora färjhamnarna från vilka rederierna som trafikerar Åland angör, eller flygplatserna. På sikt ska det vara möjligt att enklare boka en biljett för hela resan inkl. det som sker på åländsk mark. Givetvis öppnar det även upp för förenklande möjligeter för oss ålänningar när vi själva ska resa och ta oss med hjälp av flera inblandade transportslag.

Resandet idag sker ofta med enbart ett reseslag. Du tar bussen till jobb, cyklar till träningen och tar tåget på semester. När vi tänker på en resa tänker vi således oftast på ett enda transportslag.

Med multimodalt resande ingår två eller flera transportslag. Låt oss säga att du cyklar till tågstationen, tar tåget till centralstationen där du är medlem i en elbilspool, och tar därför elbilen därifrån ut till en kund. Det kanske inte gäller Åland i så stor utsträckning men våra närregioner.

Att knyta ihop flera och olika reseslag med varandra sparar tid och ger mer ändamålsenliga resemöjligheter. Detta ska gynna resandet till, från och på Åland och bör rimligtvis ge nya affärsmöjligheter för våra åländska företag.

Gällande eCall, som kommer att rädda många liv, beräknas det sjösättas om cirka ett år på Åland.

När det gäller den digitala utvecklingen är det ett absolut måste att det offentliga Åland, inklusive kommunerna, håller samma höga tempo som vår omvärld. Vi ser att en god IT-infrastruktur, bidrar till ökad allmän säkerhet, bättre logistik, effektiviseringar, ökad konkurrenskraft och förbättrade affärsmöjligheter. Åland har inte av någon orsak råd att halka efter, tvärtom borde vi se till att hela tiden vara i framkant, det om något skulle vara ett stort konkurrensverktyg för oss. Det kostar initialt, men ger mångfalt tillbaka på alla fronter.

Vi hyvlar som bäst ner en uppförsbacke i form av ett IT-investeringsunderskott. Förutsättningen till ett toppmodernt offentligt IT-Åland är utan tvekan det alltmer välmående och fungerande ÅDA. Efter en utmanande start börjar ÅDA nu hitta sina former. Det i sig är en viktig allmän förutsättning när det gäller införandet av nya IT-lösningar och direktiv på Åland. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det här direktivet argumenterades ganska genomgående när det tidigare kom till lagtinget som information.

Då lyftes problematiken kring larmcentralen och eCall fram. Hur ser ltl Holmberg på att vi på Åland idag inte kan ta emot eCalls med det nya larmprogrammet, och att det beräknas vara i drift först år 2020? Kan man se något problem här i mellanskedet?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Kemetter. Problem med eCall, om jag har förstått saken rätt så kommer alla nya bilar från 2018 att ha det implementerat i sina bilar så att eCall kan förverkligas. Det gäller förstås också att mottagaren, alltså en alarmcentral, också är det. Givetvis skulle det vara optimalt om Åland skulle vara där redan, men om ett år är vi där.

Nu rullar det förstås många andra bilar på Åland än de som är byggda 2018 och framåt. Jag ser det väl inte som ett jättestort problem. Det visar också behovet av, precis som jag avslutade mitt anförande, att vi har en väldigt modern IT-infrastruktur på Åland så att vi kan vara i framkant när det gäller alla dylika satsningar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är trevligt att ltl Holmberg är insatt i frågan. Det var en intressant redogörelse.

Åland ligger väldigt efter med hela sin bilpark och vi har väldigt föråldrad teknik. Vi ser att det går framåt med stormsteg, förutom att bilarna blir mera koldioxidneutrala eller elektrifierade så ser vi också att de skyddar människorna på ett helt annat sätt. Den här möjligheten med eCall är en av de saker som bör finnas med. Har man varit med om en olycka, det är mörkt på natten och man är ensam så kommer det ändå hjälp.

Jag hoppas att utskottet kan analysera detta lite mera och hur vi på Åland kan påskynda det här. Att vänta tills dess att bilparken har förnyats är kanske inte realistiskt om man faktiskt vill vara ett modernt samhälle.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Exakt, och speciellt på Åland med stor periferi, skärgård och områden som kanske inte är så biltäta och det kan ske singelolyckor. Det här systemet är givetvis någonting som tryggar upp säkerheten ännu mera. Jag håller helt med ltl Kemetter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg för ett intressant anförande. Jag tycker också att det är väldigt spännande. För tio år sedan var det nästan science fiction att kunna följa med i realtid var bilar är, vilket också ger möjligheter med t.ex. flexibla appar som styr kollektivtrafik, taxin osv.

Jag tänker fråga om någonting som inte riktigt framkommer i det här lagförslaget men som ändå ingår i intelligenta trafiksystemprogram i Europa, nämligen självkörande bilar som är starkt på kommande. Hur ser ledamoten på dem och Ålands möjligheter att vara med på det tåget och kanske t.o.m. vara ett testområde i något avseende?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Wikström. Absolut, personligen är jag jättepositivt till den utvecklingen. Om jag har förstått saken rätt gällande det här direktivet så bejakar det en förarlös biltrafik också. Det här direktivet är ett steg i den riktningen om jag har förstått saken rätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

3        Produktionsstöd för el

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Normalt skulle vicelantrådet/näringsministern/miljöministern ha presenterat denna framställning. Hon är dessvärre sjuk idag så hon kan inte närvara här under dagens förhandlingar. Men å andra sidan så har den här frågan, viktig som den är, beretts i ett ministerutskott där en minister är representerad av vart och ett av de partier som bildar majoritet och de har närvarat under framtagandet av propositionen.

Jag menar att det här är en stor dag för klimatÅland, en stor dag för hållbarhetsÅland och också en viktig dag för tillväxtÅland. Landskapsregeringen kan presentera ett stödpaket som förhoppningsvis leder till att produktionen av miljövänlig el här på Åland återigen kommer att öka, väsentligt till och med.

Vindkraftsproduktion har varit ett område där vi ha skapat kompetens och intresse bland både vanliga ålänningar, bland företag och investerare och också skapat en teknisk kompetens för att verkligen fullfölja sådana projekt och driva dem vidare så att de under många år producerar el till gagn för vårt samhälle. Genom att lägga ett sådant här förslag, ett stödpaket, så menar landskapsregeringen att denna kompetent kan bibehållas och ytterligare förstärkas.

I förhållande till de avancerade och omfattande hållbarhetsplaner som landskapsregeringen har omfattat, antagit och presenterat för lagtinget - och givetvis förverkligar på olika sätt via budget och olika lagar - så är detta ett självklart steg att uppnå en ökning av koldioxidneutral energiproduktion och även konsumtion i framtiden. På något sätt ska man nå de målen som sätts. Det räcker inte med festtal i smoking och aftonklänning på baler för att uppnå målen, utan det måste till konkreta åtgärder också.

I sak innebär den här framställningen - om lagtinget omfattar den - att vi skulle inrätta ett stödpaket för vindproduktion för större vindkraftverk. De ska producera, minimum per vindmölla, 3 megawatt per styck och vindkraftsparkerna ska tillsammans vara minst 12 megawatt per park för att man ska kunna komma i åtnjutande av detta stöd. Vi menar att för att man ska få en konkurrenskraftig och effektiv produktion så måste vindkraftverken vara av en avsevärd storlek. Under årens lopp har de blivit allt större, de har större vingspann osv. och det här krävs för att det ska bli effektiva.

Totalt sett skulle stödet gälla en produktion av 130 gigawattimmar per år, för detta skulle stöd utbetalas. Skulle vindkraftverken, som då etableras för det här, producera mera så utlöper inget stöd för den överskridande mängden. Stödet skulle ges till det företag, som möjligen kommer i åtnjutande av det, för elpriser, marknadspriser i spannet 32 euro per megawattimme upp till 43 euro per megawattimme.

Det innebär att om det pris som vindkraftsaktörerna säljer sin el för ligger under 32 euro per megawattimme så utfaller maximalt stöd. Om priset stiger uppåt så sjunker stödet linjärt till gränsen 43 euro per megawattimme för att därefter upphöra helt. Det betyder att skulle marknadspriset under 12 år ligga på nivån 32 euro per megawattimme så skulle fullt stöd utfalla, ungefär 1,4 miljoner euro per år eller 17,2 miljoner för 12 år. Skulle priset ligga på 43 euro per megawattimme så skulle inget stöd utfalla alls.

Det här är ett sätt att få investeraren att kunna ta den risk som det innebär att bygga vindkraftverk i en situation där marknadspriserna varierar, men ändå inte betala ut stöd om det skulle bli så att marknadspriset möjliggör att själva investeringen finansieras på ett marknadsmässigt sett.

Om det här förverkligas så skulle vår vindkraftsproduktion öka från 18 procent - som det torde vara idag i förhållande till den konsumerade elektriciteten här på Åland - till någonting mellan 65 och 70 procent. Det är åtminstone en avsevärd ökning som givetvis sätter prägel på Åland. Sedan kan vi beskriva Åland som ett samhälle som börjar närma sig gränsen 100 procent, att vi själva producerar miljövänligt 100 procent av det som vi själva konsumerar. Vi är inte riktigt där ännu, men vi närmar oss i varje fall ett sådant mål.

Fru talman! Det har tagit en del tid förstås att komma fram till det här stödpaketet. Alla minns vi den besvikelse vi kunde känna och uppleva den dagen då riksdagen bestämde sig för att vi inte skulle få ingå i rikets stödsystem. Därefter får vi alla ha öppet erkänna att luften gick lite ur oss alla, också ur dem som var beredda att satsa på vindkraften då, och säkert också ur politikerna. Det tog ett litet tag att komma igång med att anamma energin och engagemang hos alla parter för att försöka komma vidare.

Om det tillåts, fru talman, så pratar jag en liten stund till.

Glöden har funnits där hela tiden hos den här regeringen och hos aktörerna. Nu efter en noggrann beredning så kommer vi fram med det här förslaget till lagtinget.

Lite för att jämföra det här stödpaketet med det riksstöd som då de finländska företag kunde komma i åtnjutande av tidigare och som vi förnekades att ingå i, nu tar jag den siffran ur huvudet men jag vill minnas att det stödet sträckte sig ända till 83,5 euro per megawattimme. Det är synnerligen fördelaktigt för vindkraftsproducenterna i förhållande till det vi diskuterar här idag. Om det sedan är någonting att skryta över eller inte, men eftersom det ändå är frågan om skattemedel så borde det ligga i vårt intresse och det borde vara en fördel att kunna förverkliga projektet med betydligt mindre skattemedel än vad man gjorde på den finska sidan.

Till slut, fru talman, det här ska konkurrensutsättas. Om det skulle vara så att vi får in ett anbud så då är det detta som gäller förstås. Om vi skulle få flera anbud så då har de som bjuder på det här en möjlighet att konkurrera mot varandra genom att för sin del acceptera ytterligare lägre stödnivåer. Men det återstår att se.

Nu vet jag inte - jag har faktiskt ställt frågan till den tjänsteman som har varit med och berett det här - vad elpriset är idag. För några veckor sedan, då när landskapsregeringen tog det slutliga beslutet om att gå vidare med den här propositionen så då låg elpriset på något över 40 euro per megawattimme. Med det priset, som man inte vet någonting om i framtiden, så skulle stödet inte bli det fulla utan något betydligt mindre. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för en bra presentation. Jag tror att alla i den här salen nog är pro vindkraftsatsningar.

Jag vill ändå göra en liten reflektion som minister Perämaa inte nämnde i sin i sin presentation men som jag tror att ändå är viktig att redogöra för.

Nu har man gått in för att stöda vindkraft eftersom det är en koldioxidneutral kraftkälla och den är sannolikt bra på väldigt många sätt. Men det finns också biobränsle som är i stort sett en lika koldioxidneutral kraftkälla. Har man resonerat kring hur man ska förhålla sig till den sortens energi? Om man har haft ett ministerutskottsmöte så bör ändå frågan ha berörts vid något tillfälle. Det kanske inte är rätt att ställa dessa mot varandra, men jag skulle vilja höra något om funderingarna kring det.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är en väsentlig fråga och bra att den diskuteras. Vi har i ministerutskottet kommit fram till att vi inte ser framför oss att vi genom andra produktionsformer skulle kunna uppnå någonting som påminner om de här effekterna och den här elmängden. För att inte komplicera och göra beredningen så väldigt, väldigt omfattande - den hade behövt vara väldigt mycket mer omfattande om det skulle gälla alla tänkbara produktionsformer - så valde vi, för att uppnå det här stora lyftet med en gång, att fokusera på vindkraften nu för att upprätthålla kompetensen. Alla andra energiformer bör hanteras på annat sätt i så fall.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det. Det är nog kanhända förnuftigt att resonera på det viset. Jag tror att många idag upplever att biobränslet har blivit högintressant till följd av det som vi har varit med om denna vinter. Det ligger en himmelens massa skog där ute som man på något sätt behöver ta vara på. Vi vet att tekniken när det gäller att framställa elektricitet av bioenergi så går framåt väldigt starkt. Jag tror att det är någonting som vi i varje fall behöver hålla i minnet inför framtiden att det kan bli en väldigt stark gren det också på Åland bara det får tid att utvecklas.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det sättet att tänka fullt ut är jag beredd att anamma. Men jag tror ändå det är bra att vi ibland vågar ta väsentliga steg även om det kanske berör bara någonting enskilt.

Vindkraften är en jättestor fråga för Åland. Skulle vi ha valt att ta med allt och göra allting möjligt så skulle vi ännu idag inte ha kommit hit med en proposition. Ibland måste man ta vissa steg för att sedan förhoppningsvis kunna ta andra steg i nästa steg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är ju väldigt tråkigt att den ansvariga ministern råkar vara sjuk just idag.

En fråga som jag hade tänkt ställa ändå är, hur många företag har ni tänkt att ska kunna dra nytta av det här? Nu lät det i anförandet som att det är ett företag. Finns det tankar kring det?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Eftersom möjligheten att få stöd kommer att konkurrensutsättas så kommer det här stödpaketet att bjudas ut. Aktörer kan få lämna bud och där kan man konkurrera med priset, om man nöjer sig med ett lägre pris än det maximala upp till 43 euro per megawattimme i stöd.

Jag är ändå inte sakminister, så jag kan inte säga säkert om den totala mängden - inom ramarna för det jag sade om produktionseffekten för ett vindkraftverk kontra parken - kan fördelas sedan på flera inom ramen för totalen på 130 kilowattimmar per år. Den frågan kan jag inte svara på just nu.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! En annan uppgift som ni tog upp här och som finns i motiveringen är att vindkraften skulle stå för 18 procent av den årliga elförbrukningen på Åland just nu. Tittar man på Allwinds hemsida så säger man att det ungefär 5,6 procent. Ni kanske helt enkelt räknar på olika sätt. Det innebär då - om jag förstår det rätt - att tre fjärdedelar av det som produceras exporteras. Det betyder i förlängningen att ni kommer att subventionera el som sedan exporteras till andra regioner.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har ingen ytterligare detaljkunskap om det. Jag vet inte vad som står på något företags hemsida. Jag förlitar mig på propositionen, fru talman, och känner inte till hur olika företag argumenterar för vad som står på deras hemsida.

I sak är det ändå så, speciellt om man utökar produktionen, att vissa dagar kommer det att vara så att man kan exportera el med den produktion som vi kan uppnå genom det här redan nu idag. Medan elen sedan vissa dagar konsumeras helt och hållet. Men det där är mera ett eltekniskt förfarande beroende på behovet för stunden här på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack även finansminister för en bra presentation med tanke på att det inte är ministerns eget ansvarsområde.

Vad gäller den föregående repliken kan jag inte låta bli att säga att det är jättebra om vi kommer i en situation där vi kan leverera el till omvärlden och kanske kan få utnyttja Finlandskabeln lite som det var tänkt också utöver reservkraften.

Min frågeställning gäller anbudsförfarandet. Har landskapsregeringen tänkt sig att man använder 11 euros ersättningsnivån och att de bolag som är intresserade då kan konkurrera med varandra? Är det inte en risk att vi får en situation där ett bolag ser att nu har de den allmänna prisnivån på en sådan nivå att då vågar de också gå på resten, utöver det som de har tänkt sig ursprungligen. Vad händer då? Är det bra att vi får nästan en monopolsituation utgående från en prissättningsmekanism?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag är inte helt säker på att jag förstår argumentationen. Den är inte särdeles lätt heller förstås.

En monopolsituation uppstår det ju inte eftersom möjligheten till det här stödet kommer att bjudas ut. Aktörerna kan konkurrera på det sättet, låt oss säga helt hypotetiskt att någon vill producera men vi vill att stödet ska uppgå till 43 euro per megawattimme som taket i det hela. Och kanske någon annan nöjer sig med 40 euro per megawattimme vilket minskar på den stödnivå som kan komma att utbetalas härifrån landskapet via lagtinget och budgeten osv. Så det blir ju en tydlig konkurrenssituation redan då.

Men sedan efter att stödet betalas ut så betalas det ju till vinnaren. Precis som när man upphandlar vad som helst, en färja eller trafik, så är det någon som vinner.

Ltl Harry Jansson, replik

Nu tror jag väl att själva helheten bl.a. det faktum att det då krävs att de som ska vara med i en offert här också ska ha miljötillstånd. Så jag tror att alla vet i stort sett vilka aktörerna är.

Men jag ställde egentligen frågan, lite styggt var det kanske, men för att finans- och näringsutskottet ska fundera lite på om man bör förtydliga eller i alla fall göra en riskanalys av en lagstiftning för vi vet ju aldrig vad som kan hända.

Så kanske finans- och näringsutskottet kunde bekanta sig närmare och också titta på förordningsfullmakterna? Vi har detta att stamnätsleverantören plötsligt ska ha befogenheter. Är det okej via förordning? Den typen av frågeställningar hoppas jag att utskottet tar sig an.

Att ha begränsningen till 3 megawatt för ett enskilt vindkraftverk så då utesluter man ju helt de mindre aktörerna, men det är väl en medveten handling med tanke på att man vill ha det koncentrerat till större enheter.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Så är det. Moderna vindkraftverks produktionskapacitet stiger och stiger, de blir lite större och kommer högre upp på det sättet och bli mindre beroende av störningar av träd och sådant på marknivå. Det är förmånligare att producera el med större enheter och större parker för då kopplar man också ihop infrastrukturen som följer med.

Infrastruktursatsningar, för att kunna leverera den här kapaciteten ut till övriga nätet så det är en kostnad som inte kan förringas i det här sammanhanget för att få en helhetsbild av vad produktionskostnaderna blir.

Den här bedömningen gör landskapsregeringen, med de här ramkraven så får vi ut möjligast mycket för pengarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Tack ministern fastän det inte är ministerns kärnområden.

Vindkraften är väldigt viktig för Åland. Det är väldigt viktigt att vi får bygga ut den.

Om jag förstår det rätt så genom att man gör sådana här vindparker så får man upp dem till en volym som också minskar utfallet av framtida stöd. Alltså när man får ned kostnaden för att producera el så gör att det här scenariot att vi ska betala ut någonting inte behöver falla ut. Istället vågar de ta chansen.

Alla signaler, när man läser av marknaden, så är ju att vi har haft låga elpriser, men det är något som vi har haft och historien kommer inte upprepa sig. Vi kommer troligvis att få högre kostnader på vår elförbrukning.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den dagen då vi förhoppningsvis skriver ett kontrakt med den leverantör som har bjudit på det här och om det är så att anbudet är på 43 euro per megawattimme så då blir stödutbetalningen helt beroende av marknadspriset i förhållande till det avtal som vi har skrivit.

Däremot så är det säkerligen på det viset – jag vågar nästan hävda att det är på det viset – att för att någon ska kunna bjuda på det här och verkligen kunna producera el till de här priserna så då krävs den här storleken på projektet. Det krävs att det är de stora effektiva vindkraftsverken som står i en park där man kan samordna infrastrukturen. Med ett litet vindkraftverk kan man sannolikt inte producera el till det här priset. Det är den bedömning som jag gör nu för landskapsregeringens del.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Zetterman

Talman! ”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, visst låter det bra? Tänk er det att det på alla produkter som tillverkats på Åland skulle kunna finnas en sådan text: ”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, och förstås Ålands flagga därefter. Marknadsvärdet för en sådan sak är enormt.

Målet om ett modern koldioxidneutral energiproduktion har tagit ett viktigt steg framåt! Nu, flera år efter sveket kring det finländska vindkraftsstödet, har vi äntligen en egen lagstiftning som stärker den egna, förnyelsebara, energin.

Det är en stor dag för miljön och en stor dag för varumärket Åland. Intressant är också möjligheterna för transitering som faktiskt har potential att bringa inkomster.

För miljön är det förstås en stor vinst. Det är ett så självklart viktigt steg i arbetet mot ett hållbart Åland så att det näst intill känns onödigt att beskriva det men visst, jag tänker göra det ändå.

Att frångå fossila bränslen är avgörande på flera sätt. Fossila bränslen är inte bara dåliga för klimatet utan också för miljön. Ren el som kan fraktas och distribueras genom ledningar är oslagbart miljömässigt, infrastrukturellt och ekonomiskt. Dessutom frångår vi ett system som ofrivilligt tvingar in oss i geopolitiska spänningar. Ett beslut om lokalproducerad och förnyelsebar el är alltså så mycket mer än ett enskilt beslut om el.

Vi vill tacka landskapsregeringen för arbetet med denna lagstiftning. Det var inte roligt när handskakningen med Finland brast och det kändes inte bra när möllor monterades ner. Men bra var det att kärnan av vindkraften behölls och därmed kunskapen som aldrig försvann, och nu är vi på banan igen.

Det är särskilt glädjande att vi slipper den långa notifieringsprocessen så att vi möjliggör en betydligt snabbare process för att nå resultaten.

Denna lagstiftning möjliggör en ökning av förnyelsebar energi upp till 70 % av totala energiförbrukningen.  Stärks det inom kort med biogasanläggning, strategiskt placerade solceller, förbättrade lagringsmöjligheter och ett smart nyttjande av skogsresursen så är vi inte långt borta ifrån den där etiketten; ”Denna produkt är tillverkad med enbart förnyelsebar energi”, med Ålands flagga därefter. Visst är det bra?! Tack, talman.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Ibland börjar jag känna att jag har suttit här i Ålands lagting väldigt, väldigt länge.

I en landskapsregering för ett antal år sedan, som leddes av dåvarande lantrådet Viveka Eriksson, så hade vi upp vindkraftsfrågan och då var det minister Mats Perämaa som höll i den.

I den följande regeringen där jag satt som infrastrukturminister så kom frågan på mitt bord och jag tog den vidare. Sedan av anledningar, som vi redan har resonerat kring, så föll det i och med att det finska handslaget inte höll och nu är frågan på banan igen.

Det stämmer det som Ragnar Erlandsson ofta brukar säga”, i politiken måste man vara tålmodig, det är som ett maratonlopp”.

Från centerns sida är vi glada att det här projektet äntligen har kommit i hamn, det har ju löpt över flera regeringsperioder. Det är ofrånkomligt att det är vindkraften som är den naturliga källan för oss.

Det var också vindkraften som med segelskutorna inledningsvis förra seklet redan lade grunden till den välfärd som vi har idag. Nu använder vi vinden för att utveckla vårt landskap vidare.

17,2 miljoner kan kännas mycket men i relation till mycket annat så tror jag nog att det är hanterbart.

Jag har några frågor kring delar av skrivningarna här. Man får nämligen känslan av, fast det inte framgår, att det här projektet redan är vikt för vissa producenter, för vissa bolag. Det är väl kanske inget fel i det heller.

I den finska lagstiftningen som vi arbetade med tidigare så var de till och med nämnda vid namn och vilka projekt det rörde sig om.

Jag funderar om det är förenligt med på paragraf 3, anbudsförfarande? ”Att anbudsförfarande ska ske på ett opartiskt och icke-diskriminerande sätt”. Det vill jag koppla vidare till det faktum att det krävs ett miljötillstånd för att kunna göra detta. Med tanke på att den maximala tiden som stödet kan utbetalas är tolv år och det sista året är 2033 så borde man således vara igång redan 2021. Det är nog en ganska kort handläggningstid, i mitt tycke, om man behöver både miljötillstånd och byggnadstillstånd för att kunna dra maximal nytta av detta stöd. Så om detta skulle jag gärna höra lite mera kring.

Avslutningsvis, som jag sade, det är vinden som vi tog hjälp av för att bygga vår välfärd och nu är det vinden som vi tar hjälp av för att förstärka vårt varumärke Åland. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Frågan är förstås väsentlig. Vi lever i en EU-värld. När vi konkurrensutsätter någonting så då ska det också konkurrensutsättas och den möjligheten måste finnas.

Precis som vicetalmannen var inne på, och utgående ifrån det jag också sade, så har vi ett intresse av att upprätthålla kompetensen på det här området. Alla i den här salen vet ju att det finns ett intresse bland våra lokala aktörer också.

Men det är säkert bra om utskottet tittar på de här frågeställningarna och säkerställer sig om att det här verkligen är upplagt så att konkurrensmöjligheten finns.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jo, jag sitter ju själv med i finans- och näringsutskottet så vi ska titta lite vidare på det där och försöka fördjupa oss i det. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi faktiskt tar det här på allvar och gör det. Därför att i princip alla EU-upphandlingar vi har på Åland och även på andra ställen så brukar sluta i en domstol för att någon känner sig förbisedd eller för att man på annat vis inte tycker att regelverket har varit korrekt. Och därför är det så oerhört viktigt, om vi verkligen ska få igång de här satsningarna, att vi har krattat manegen så att det inte bara är lägligt utan att det också är lagligt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Till det vill jag bara ytterligare säga att jag vet ju att miljö- och näringsminister, vicelantrådets beredning och tjänstemän väldigt nogsamt har tittat på de här frågorna hur stödpaketet ligger i förhållande till det EU-regelverk som vi alla har att följa. Förnotifiering tror jag att nämndes här i beredningen att har gjorts och samtidigt har man konstaterat att det här inte behöver notifieras skilt. Den här aspekten har funnits väldigt tydligt, vilket den alltid finns nu när landskapet går in för upphandlingar, så den har funnits med som en viktig parameter här också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! I dagens YLE kan man i de senaste nyheterna läsa att i ett öppet brev uttrycker sig över 1 200 medlemmar i det finländska forskarsamfundet sitt stöd för klimatstrejkande barn och ungdomar. De säger så här: ”Det vi vet idag om klimatförändring baserar sig på vetenskaplig forskning som till sin natur är konservativ. Det betyder alltså att det som forskarna kommer med är det minsta vi kan förvänta oss. Det skrämmer åtminstone mig. Klimatet kan inte vänta längre och inte heller jordens befolkning.

Greta Thunberg säger: ”Gör inte världens ledare någonting kommer människorna att resa sig”. Det sade hon på FN:s klimattoppmöte.

Idag på Åland har vi verkligen lyssnat. Vi pratar inte, utan vi handlar. Därför vill den socialdemokratiska gruppen tacka ministern Camilla Gunell men också hela landskapsregeringen för den här handlingskraften. Det är ju alldeles fantastiskt att vi kan gå över till 70 procent förnyelsebar energi. Det är klart och tydligt.

Det är den goda miljöpolitiken som gjort det här möjligt, en strävan att både i det lilla och i det stora förändra Åland och målmedvetet förändra kursen mot ett hållbart Åland 2051.

Med det här lagförslaget ökar användningen av energin från förnyelsebara energikällor och minskar användningen av fossilt bränsle. Eftersom andelen vindkraft ökar stärks också förutsättningarna för realiseringen av bland annat Smart Energy Island men också Ålands roll som föregångsregion för en modern koldioxid neutral energiproduktion. Vi vet att våra el- och vindkraftsbolaget redan är involverade. Vi ökar alltså en lokal produktion av förnyelsebar energi och minskar behovet av Finlands- och Sverigekabeln. Vi vet att den energin som kommer via Finland och Sverige inte alltid är helt ren grön energi utan det är många gånger också smutsig el.

Lagförslaget kan i sin tur möjliggöra en lägre överföringskostnad för våra åländska elkunder, men framförallt får vi ålänningar nu grönare el. Det här är positivt och ett system som gynnar fortsatt miljövänlig elproduktion men det skapar också bibehållandet av den lokala kompetensen på området.

Landskapsregeringen arbetar med hållbarhetsfrågor både i det lilla och i det stora. Även fast Finland tidigare har svikit oss så går vi vidare på egna ben.

Några exempel är också solstödet samt också eventuellt kommande stödformer som kan hjälpa övergångarna från fossilt bränsle - olja, till bland annat bergvärme och biobränsle. Vi kommer också att se kommande sådana lagförslag.

 Avslutningsvis, fru talman, ett citat av Greta Thunberg. ”Jag övertänker, vissa människor kan bara låta saker gå, men jag kan inte, särskilt om det finns något som oroar mig eller gör mig ledsen. Jag kommer ihåg när jag var yngre och våra lärare visade oss filmer av plast i havet, svältande isbjörnar och så vidare. Jag grät genom alla filmer. Mina klasskamrater var oroliga när de såg filmen men när de slutade så började de tänka på andra saker. Jag kunde inte göra det. De här bilderna satt fast i mitt huvud.”

Vi vet alla att orsaken till varför bilderna satt fast i Gretas huvud, det är på grund av att hon har Aspergers syndrom. Just sådana människor som Greta behövs för att påminna oss vanliga om verkligheten och allvaret som vi annars snabbt glömmer bort och går vidare.

Fru talman! Åland har nu visat handlingskraft och det kommer våra barn att tacka oss för. Tack.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Ltl Kemetter lyfte förtjänstfullt upp klimatpåverkan via fossila bränslen och den positiva omställning som nu görs.

Men lika som i mitt anförande så vill jag också påpeka om de fossila bränslena ur miljösidan. Jag tänker på problemen med oljeupptagning, läckage, men också i arbetssituationer och de närliggande konsekvenser som oljeindustrin orsakar. Fracking efter naturgas har förödande konsekvenser på natur och miljö och också gruvbrytningen som kraftigt undan tränger stora, stora miljöer och naturvärden. Alla de olika typerna av fossila bränslen är förknippade med starka kemikalieläckage i olika delar av processer vid tillverkning. Det är inte bara klimatet det här handlar om utan också om att rena miljön.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var därför jag i början av mitt anförande just nämnde vårt mål kring ett hållbart Åland 2021. Hållbarhetsfrågor är alltså inte bara miljöfrågor. Det är ett så mycket bredare perspektiv. Det är någonting som ledamöter i vår grupp konstant påminner oss om att det verkligen handlar om det.

Det jag tycker att är fantastiskt med just det här lagförslaget och den här handlingskraften som landskapsregeringen nu visar är att vi på lilla Åland till 70 procent kan leva på vår egen gröna el, alltså på vindens kraft som vi kunde höra här från centerns anförande. Det nästan så att man skulle vilja börjar sjunga ”Vinden drar”.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag tror att vi alla gläds mera om ltl Kemetter börjar sjunga än om jag gör det, men det var inte det jag tänkte kommentera, utan de andra infrastrukturella fördelarna som el har till skillnad från andra energikällor. Alltså ett av de stora problemen med till exempel oljan är ju transporten, dels är det dyrt att frakta olja men det är också förknippat med stora, stora naturkatastrofer som vi har sett längs särskilt de amerikanska kusterna.

El är oslagbart när det gäller transport av energi. Att skeppa kol känns som 1800-tal i jämförelse med elförsörjningen. Fortfarande håller världen globalt på att skeppa den här typen av tunga och faktiskt miljöfarliga ämnen. En omställning till el som i vissa fall diskuteras som kanske inte är en bra väg att gå så tycker jag att saknar verklighets- och kunskapsförankring.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Här upplever jag nog att vi, precis som ledamoten lyfte fram, är på framkant.

I projektet Smart Energy Island har Åland nu en viktig roll där vi tillsammans med forskare och andra verkligen ser Åland som ett testområde och testar därmed helt förnyelsebara möjligheter att bli självförsörjande. Det är intressant och glädjande att också våra små elbolag kan vara med om en sådan utveckling och kunskapsinhämtning.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det var ju intressant att se ltl Kemetter nästan i rollen som klimat-Greta när ni också är valstrateg för ministern.

Men nog är det ju lite märkligt att ni i ett anförande - när ni ska argumentera för att vi ska ta 17 miljoner av skattemedel för ett projekt - använder en skolkande skolflicka, medan ni helt negligerar alla de professorer, docenter och så vidare som kanske har vigt sina liv, kanske har forskat i 50 år i saken och har en totalt annan syn på klimatet i lite längre perspektiv.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag är väldigt, väldigt stolt att få att få bli citerad så här som klimat-Geta av ltl Stephan Toivonen. Det är en titel jag med ära skulle bära.

Om ledamoten läser dagens YLE - det är bara att gå in på sidan - så ser man att idag, precis som jag öppnade mitt anförande, i ett öppet brev är det 1 200 medlemmar i det finska forskarsamfundet som stöder just klimatstrejkande barn och ungdomar för att de menar att de har rätt. Vi måste agera nu.

Så jag vet inte vilka forskare ni hänvisar till? Jag har åtminstone stort förtroende för det finska forskarsamfundet.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! En annan sak i det här ärendet är ju de prioriteringar som helt uppenbart socialdemokraterna står för. Ni är villiga att satsa 17 miljoner euro för vindkraften som en av de rena energiformerna men de andra finns fortfarande inte med.

Däremot när vi häromdagen diskuterade åtgärder som riktar sig till de 17 procent som ligger under gränsen för relativ fattigdom då stödde ni ingenting. Det är intressanta prioriteringar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Att fråga en socialdemokrat om man har problem med att satsa 17 miljoner av skattebetalarnas pengar för att utveckla Åland till ett mer klimatvänligt samhälle, ja, vi har inga problem med att satsa skattepengar på en sådan här fråga. Det hänger precis ihop med vår ideologi och det vad vi tror på att skattepengar också ska användas till, delvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Det är trevligt att höra ltl Kemetter när hon pratar så här gott om vindkraften. Vindkraften är väldigt viktig att vi satsar på.

Det hördes som om ledamoten var nöjd med att vi skulle stanna vid 70 procent av förnybar energi genom vindkraften. Då undrar jag varför? Alla vet egentligen att vi sitter på områden som är väldigt gynnsamma för att producera elenergi genom vindkraft. Varför inte bygga ut det här till att bli en riktig exportnäring och kunna använda den kabeln som vi nu har till Finland. För att vi ska kunna göra det så behöver vi använda den blå ekonomin, alltså placera vindkraft även ute i sjön, ute i haven. Hur ställer sig ledamoten till det?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Var vindkraftsbolagen placerar eller hur de optimerar ut sin vinst och var de upplever att det är mest produktivt att placera sina parker så det anser jag att är bolagens sak att analysera.

Däremot lyfte jag i mitt anförande inte bara fram vindkraften, utan jag lyfte också fram solstödet, vilket vi upplever att är en jätteviktig satsning. Men också, det som jag nämnde, att man eventuellt kommer att kunna ha nya stödformer för övergång från olja till t.ex. bergvärme och biodiesel. Det tycker vi att är intressant och hoppas att landskapsregeringen går vidare med det.

När det gäller mikroproducenter och det lilla hemmet så är ju solel ändå alldeles fantastiskt bra att ha också som komplement. Målet för vårt parti är att Åland till hundra procent ska ha grön el.  

Ltl Mikael Staffas, replik

Det sista håller jag med om. Vi ska sträva till att bli hundraprocentigt självbärande på förnybar energi.

Men jag tycker också att vi inte ska missa den möjligheten att bli en del av en större enhet. Vi sitter ihop med ett nordiskt elnät genom Finlandskabeln, och delvis också genom den svenska kabeln, och vi har möjlighet att bidra till att hjälpa andra områden att få mera förnybar energi.

Både Sverige och Finland har som mål att utveckla den blå ekonomin där bland annat vindkraften är en del. Det innebär att de är villiga att placera ut sådant här i en marin miljö. Därför tycker jag att det vore bra för de områden som har stor tillgång till den blåa ekonomin att också få ta del av det här i framtiden.

 Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det ena utesluter ju inte det andra. Det är klart att finns det vinst att göra och sälja vidare så varför inte. Varför inte hjälpa till att Finland och Sverige har möjlighet att också få mer och mer grön energi? Det är inte motsägelsefullt kring det som jag har lyft fram i den här argumentationen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman!  Det är väl sällan ett lagförslag i lagtinget presenteras med en sådan enighet från både oppositionen och regeringen om en bra satsning för både miljön, hållbarhet och alltihop. Det är roligt att höra att det finns en sådan enighet.

Vi från Åland Framtid har ju som parti egentligen hela tiden förivrat över att utnyttja de naturliga möjligheter som vi har för att skapa egen energi. Det må sedan vara i biovärmeverk för värme eller via vindkraft för att utvinna el. Vi har alltid stött det här och det har politiskt varit en av våra käpphästar att vi ska utnyttja de möjligheter vi har.

Så därför välkomnar vi att lagförslaget äntligen kommer på plats så att man kommer från den här pausen som har varit nu. De vindkraftverken som existerar idag har haft lite bekymmer att kunna existera.

Satsningen som nämndes här upp till 130 gigawatt, så när finansministern presenterade det här så kom det lite frågor. Man pratade om vilket bolag som har möjlighet till detta och att ett anbudsförfarande kommer att ske. Inom 130 gigawatt så kanske det ryms flera bolag som kommer att söka. Det behöver inte bara vara ett bolag. Det är bra att det blir en konkurrens via ett anbudsförfarande. Det ena bolaget kanske går på den nivå som landskapet har ställt, men andra bolag sträcker sig till en gräns på kanske 40 eller 38 cent. Det här tycker jag inte är ett stort problem. Man får sedan hoppas att de bolag som står i uppstart och som har projekt färdiga sätter igång så fort som möjligt. Det finns bygglov och det finns miljötillstånd färdiga så det är väl egentligen bara att starta upp när den här lagen träder i kraft. Ikraftträdelsetiden står inte specificerad, utan det står att till 2020 så ska den vara ikraft men inte i detalj. Men jag hoppas att det sker så fort som möjligt.

Det finns inte så mycket mer att säga om det här lagförslaget. Det är bara positivt från vår sida. Jag tycker att det är glädjande att vi äntligen är på tåget och att vi kan verkställa det här förslaget. Tack.

Ltl Tage Silander

Fru talman! För det första är det väldigt glädjande att notera att det är så stor samstämmighet som det nu är i det här ärendet. Alla vill vi använda vindkraften på bästa sätt och få så stor andel av vår förbrukning täckt av vindkraft och annat liknande som det bara är möjligt.

Vi har unika möjligheter här på Åland att använda oss av vindkraft och det vore helt dumt att inte ta vara på den möjligheten. Det är vårt kapital som vi kan dra nytta av, också solen förvisso men nu pratar vi vindkraft.

Orsaken till att vi gör det här är att vi har väldigt omfattande miljömålsättningar i EU och nationellt i Finland. Men vi har ju också för egen del tagit sådana beslut att vi har en ambition att vara väldigt miljövänliga på sikt.

Dessa 17,2 miljoner som man pratar om här så det är ju en ”worst case” situation, det är ju om priset är riktigt uppe i skogen eller nere i diket som man hamnar att garantera ett så stort belopp under de här tolv åren. Såsom prisnivån ser ut just för närvarande så skulle det knappt bli någon utbetalning överhuvudtaget, och därför kan man inte säga med säkerhet vad det här är för satsning som landskapet gör. I förlängningen vet vi. Priserna kan ju gå ner igen, men under en tolv års period så skulle jag nog vara väldigt förvånad om de skulle vara mycket lägre än vad de är nu.

I praktiken tror jag att det här är ett någorlunda riskfritt projekt som vi går in i, men ett projekt som har väldigt stor potential.

Det finns en sak som inte har nämnts här och det är att med en stor vindandel i produktionen av det vi behöver i elväg så betyder det de facto att det öppnar för möjligheten att transitera el. Den el som vi själva förbrukar här så behöver vi inte föra bort någonstans, utan vi förbrukar den här och det gör att vårt kablage blir ledigt för annat, så vi kan använda våra kablar för att transportera el mellan Finland och Sverige. I vissa tider kan det vara väldigt lönsamt, det är åtminstone ett plusvärde.

Sedan finns det ju en faktor till som jag tycker att man inte ska åsidosätta och det är att vi har egen produktion på Åland. Om det skulle knipa riktigt och det krånglar i vår omvärld så kan vi producera vår egen el, åtminstone till viss del. Vi kan inte spara den förvisso men vi kan åtminstone producera det vi använder eller tvärtom kanske, vi konsumerar det vi lyckas producera.

Det är ju så som nämndes här av någon, kanske av ltl Toivonen, att en stor del av det som idag produceras säljs faktiskt på andra ställen, framförallt i Sverige. Det gör att den elkonsumtion som vi idag har är väldigt mycket vattenkraft, kärnkraft, kol och dylikt. Men man måste se det här i ett stort perspektiv och se vad Åland rent netto kan hantera. Där kan vi konstatera att en målsättning på 70 procent är väldigt bra och vi kan antagligen, såsom ltl Mikael Staffas efterlyste, komma ännu högre om vi bara vill.

Vindkraftverk har diskuterats också ur en annan synvinkel sett, är de vackra eller fula, stör de landskapsbilden? För egen del tycker jag att de är vackra, de representerar någonting oerhört positivt.

Till sist, energin finns ju och det är viktigt att den inte bara blåser bort utan att vi tar vara på den. Tack, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vad det totala utfallet av stödpaketet blir så är det precis som ltl Silander säger här, det behöver inte alls bli dryga 17 miljoner euro. Men det är ju skäligt och rätt av landskapsregeringen om man presenterar ett stödpaket att man för lagtinget berättar vad man ändå maximalt förbinder sig till och det är det vi har gjort.

Jag tog reda på här under debatten hur priserna har legat. Just idag så ligger priset på marknaden på 41,29 euro per megawattimme, så det skulle bli ett litet stöd från 41,29 till 43. Men under hela 2018 låg medelpriset över 43 euro per megawatt. I princip skulle ett sådant år kunna passera utan stöd överhuvudtaget.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Jo, det försökte jag också belysa, att det är en ”worst case” situation när man ska betala ut hela beloppet. Det är bra att man informerar om att det kan gå så om allt skulle gå riktigt snett, vilket inte är sannolikt.

Sedan varierar ju dagspriset väldigt, väldigt mycket faktiskt. Ser man på Nordpool de senaste fem dagarna så tror jag att det har varierat mellan 40 och 45, så det svänger ganska friskt. Det är väldigt svårt att gissa sig till vad det ska bli på kort sikt men framförallt på lång sikt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var väldigt bra att ltl Silander nämnde potentialen i transitering av el. Man skulle gärna sätta en siffra på den. Visst har vi också beräkningar på hur det historiskt har varit. Allt det här kommer att bero på variationen i elpriserna på de olika marknaderna, vilket värde i transiteringen och vilket intresse som kommer att finnas.

Vissa år har värdet av en möjlig transitering historiskt sett - om det har varit i bruk vilket det snart ska bli - kunnat ha motsvarande effekt som de 800 000 euro som landskapsregeringen via lagtinget har kapitaliserat i Kraftnät Åland med under senare år per år. Alltså vi pratar om en reell och avsevärd potential för att möjligen kunna dämpa slutkundspriset i någon mån framöver. Det är bra att den här dimensionen räknas upp.

Ltl Tage Silander, replik

Tack. Jag tycker det var en väldigt värdefull tilläggsinformation som finansministern kom med. Jag har inga invändningar. Jag tycker att det var bra relaterat.

Det sista som jag bara vill säga då är att jag hoppas nu att någon tar vara på den här möjligheten och faktiskt bygger de här vindkraftverken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting. Så har vi äntligen lagförslaget om produktionsstöd för el på våra bord. I detta förslag finns det många saker att diskutera på många olika plan, både att ifrågasätta och fråga om.

Det första är ju rubriken ”Produktionsstöd för el”. Varför inte berätta sanningen och säga att det är ”för vindel”. Hittar ni att någon annan form av el skulle stödas i lagförslaget? Någon annan form av förnyelsebar el, värmepumpar och bioenergi osv?

Fru talman! I den allmänna motiveringen nämns att EU har som mål att öka sin andel förnyelsebar energi till 20 % senast 2020. Från Ålands energi- och klimatstrategi kan vi utläsa att andelen förnyelsebar energi var 32 % redan 2015 på Åland. Varför ska vi nu då ta 17 miljoner av skattemedel på en form av förnyelsebar energi när vi uppnådde EUs mål för 2020 redan år 2015? Vi ligger i framkant, det är bra och man kan se det som en satsning för miljön och inte bara på klimatet.

EU har som målsättning att minska växthusgaserna med 40 % från 1990 till 2030. Vi kan i samma strategipapper se att Åland minskade utsläppen från fossil energi med 40 % under perioden 2005 till 2015. Vi är mycket bättre än EUs målsättning. Varför ska vi då satsa 17 miljoner på en enda källa till förnyelsebar energi?

Vi kan från samma klimatstrategi också se att värmepumparna ger lika mycket energi som vindkraften. Vilka stöd får de?

Vi kan också se att biobränslet ger lika mycket energi som värmepumparna och vindkraften tillsammans. Det nämndes också här tidigare. Hur mycket stöd får de?

Jag roade mig för en tid sedan att räkna ut hur mycket stöd en täljstensspis borde få för att få lika mycket stöd som vindkraften. Det var en mycket intressant kalkyl för det blev en väldigt billig täljstensspis.

Fru talman! Genom att ge stöd till värmepumpar, vedspisar och solpaneler - om man nu tycker sig se solen här - så kunde man istället låta konsumenterna välja vilken typ av energi de vill ha. Men nu vill man på klassiskt planekonomiskt sätt bygga en central industri just för vindkraftverk. Det finns ingen mångfald på detta område, utan snarare enfald.

Fru talman! Det finns naturligtvis även ytterligare en invändning mot detta slöseri av pengar och det är ju att man redan på första sidan talar om att detta som en klimatvänlig produktion. Det indikerar att man är en del av den s.k. klimatreligionen som okritiskt har tagit över agendan i dessa frågor från de sanna miljövännerna. Självfallet är förnyelsebar energi bättre för miljön, men vi kan låta den övergången gå långsammare, eller som jag sade den har gått snabbt på Åland, och använda skattemedlen till att stärka tillväxten på Åland istället. Vi vet ju att tillväxten per capita på Åland är negativ för tillfället och att öka tillväxten kommer också att kräva resurser.

Fru talman! När man ser klimatanhängarnas argument så sägs ofta att vi har den högsta koldioxidhalten någonsin, vi har den högsta medeltemperaturen någonsin och människan är roten till allt, och speciellt då den vita mannen och kanske den äldre mannen.

Men, fru talman, om man lite skrapar på ytan och lite bekantar sig med klimatets historia på jorden, och inte bara ser de senaste veckorna, månaderna eller 40 åren, så finner man att under den största delen av jordens historia så har vi haft en högre koldioxidhalt. Koldioxiden är dessutom en nödvändighet för växterna liksom syre är det för oss.

Vem kan på rak arm räkna upp hur många gånger vi haft kilometer tjocka islager ovanför Åland? Däremellan har palmerna vuxit uppe i Lappland och detta långt innan den första människan fanns på jorden. Vi kom efter den senaste istiden som knappast är den sista.

Jordens klimat har med solen och variationerna i jordbanan och dess lutning att göra. Under den tid denna debatt pågår här i lagtinget tar jorden emot mer energi från solen än vad som produceras på jorden under ett år. Ändå finns det de som tror att det är det som påverkar klimatet.

Fru talman! Den som har besökt större konstmuseer har kanske även lagt märke till klimatförändringarna i historisk tid. På 1600-talet var det nämligen vanligt att Themsen frös och detta var ett populärt motiv för konstnärerna i England på den tiden. Sedan dess har vi haft en uppvärmning, men den inleddes, som ni förstår, långt innan vi ökade användningen av fossila bränslen.

Så låt oss spara dessa pengar till viktigare saker som tillväxt till exempel. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ltl Toivonen hävdade att det här är slöseri med pengar. Många av ltl Toivonens argumentationer är alltid det värsta, man söker alltid det värsta scenariot. Är det inte det ena så är det alltid det värsta, och så är det med det här också.

1,4 miljoner per år eller dryga 100 000 euro i månaden behöver inte alls bli några pengar överhuvudtaget. Det är ett incitament för att det ska bli en utbyggnad av vindkraften som gynnar oss alla och som påverkar vår miljö och vårt klimat.

Det som har skett under de sista 200 åren är att vi har börjat förbränna fossila bränslen av en sådan dignitet så att utsläppen är 90 procent idag från brännandet av fossila bränslen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, jag kan ge ltl Staffas rätt att jag tittade på det s.k. värsta scenariot, men det är också det som nämns här i lagförslaget. Vi hoppas naturligtvis att det blir mindre pengar.

Min poäng var också att vi ska understöda olika former av förnyelsebar energi och det är den debatten som jag helt och hållet saknar, vilket vi hörde om för några år sedan att vi skulle få höra den här helheten.

Självfallet, som jag sade, vi ska ha förnyelsebar energi och vi har ändrat betydligt snabbare än vad man har som målsättning inom EU.

Ltl Mikael Staffas, replik

Fru talman! Att hantera andras pengar är emellanåt svårt. Det är jättelätt och nu inför ett valår stå och plädera att det är bara ösa ut bidrag. Vi kan ge bidrag till det där och vi kan ge bidrag till det där. Satsningen på vindkraften kan bli ett nollsummespel. Vi får igång vindkraften men det behöver kosta budgetmedel överhuvudtaget, då är vi ju alla vinnare och det måste ju även ltl Toivonen ställa upp på.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Vi hoppas självfallet att alla ska vara vinnare. Det finns en hel del andra frågetecken, några saker har kommit här i replikerna tidigare. Det finns också andra frågetecken kring det här förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag nämnde inledningsvis i mitt anförande, då jag presenterade paketet, att det här är ett steg i rätt riktning för tillväxtÅland också.

I dagens samhälle ser vi allt mera att konsumenterna därute - som i hög grad styr utvecklingen och också tillväxtfrågor - vill köpa varor och tjänster av företag som levererar produkter och tjänster på ett klimatvänligt och miljövänligt sätt. Det ska finnas en grön stämpel. Konsumenterna efterfrågar inte det som ltl Toivonen förespråkar, dvs. någon sorts kolkraftsbaserad framtid där ingen tar ansvar för miljöfrågan eller klimatfrågan, utan vi får se hur det går bara.

Om man anammar det som jag säger så gör det Åland mer attraktivt för människor att leva och bo på och för företag att verka här. Det här är rätt spår att gå.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag kommer nog noggrant att gå igenom det här protokollet och se var någonstans jag har talat för ett kolkraftsbaserat samhälle.

Jag sade ju här att vi har gått snabbare mot en förnyelsebar energiproduktion än vad EU har satt som mål. Jag sade att det har varit jättebra. Det enda är, varför ska vi subventionera en form, just vindkraft, när t.ex. värmepumpar producerar lika mycket el och får knappt något stöd överhuvudtaget? Vi ska ju spara på våra stödpengar och ge stöd där man på egen hand kan växa så att det blir det här rena. Men varför 17 miljoner för en form av el? Det är det som jag speciellt inte kan acceptera. Det är fel.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! I första repliken till min replik så kommer ltl Toivonen att hitta just det med kolkraftverk. Skämt åsido. Det här är ju ett symboliskt uttalande från min sida naturligtvis. Antingen så vill man via åtgärder ta ansvar för den situation som vi befinner oss i eller åtminstone det hot om en allvarlig klimatförsämring som hänger över våra huvuden. Att det finns ett hot måste väl ändå ltl Toivonen kunna acceptera? Antingen tar man ansvar eller så står man för den politik där man inte gör någonting åt det.

Men i min värld är det helt klart så att Åland kommer att vara ett mer attraktivt ställe för människor att bo och leva på, det kommer att vara ett mer attraktivt ställe för företagare att verka på om vi på alla sätt gärna står i förgrunden för att delta och ta ansvar för att lösa de problem som finns. Det är det som människor söker efter.  

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är faktiskt så i den här debatten att det spelar ingen roll om jag tror att vi kan påverka klimatet eller inte. Det är frågan om ett miljövänligare sätt att producera el. Som jag sade, då ska vi försöka låta de sätten som inte behöver så mycket subventioner istället kunna växa, och låta konsumenterna välja vilken form av el de vill ha istället för att på ett centralistiskt planekonomiskt sätt snarare då styra vilken form av el vi ska stimulera. Medan de andra som jag talade om här - bilbränsle, värmepumpar osv. och som är precis lika förnyelsebara och gröna - inte får stöd. Det är det som är det grundläggande problemet.

Jag diskuterade också kring antalet företag. Risken finns att det blir monopol. Jag tror att det blir en oligopolsituation som inte kommer att gynna konsumenterna i slutändan.  

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ordet begärs efter att man har avslutat sitt första anförande.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting, i detta anförande kommer jag att gå lite utanför själva huvudrubriken, men jag motiverar detta med att man måste kunna få se helheten då det är fråga om så mycket pengar som 17 miljoner euro. Pengar som också kunde gå till andra saker.

Det är en politik som sägs baseras på en klimatvänlig politik, men det är i så fall en ytterst inkonsekvent klimatpolitik.

Regeringen motiverar nämligen denna satsning med att det befrämjar en mer klimatvänlig elproduktion. Läs en elproduktion, som ger ett mindre utsläpp av koldioxid.

Om ni skulle ha någon som helst konsekvens i ert ”klimattänk” så borde ni även tänka på att mjölken producerar koldioxid. En liter mjölk ger upphov till cirka 1 kilo koldioxid, medan 1 liter bensin ger upphov till cirka tre kilo. Så vi producerar ungefär lika många liter mjölk som vi konsumerar bensin och det innebär att mjölkproduktionen står för 1/3 av bensinens koldioxidutsläpp. Men mjölkproduktionen subventioneras av regeringen, som jag ser som en huvudlös inkonsekvens. Jag har inte räknat ut med hur mycket, men det kan säkert närings- och klimatministern räkna ut, det råkar vara samma personer som subventionerar det här.

Fru talman! En av de gångerna jag fått tillsägelse här i talarstolen var när jag kallade en kollega för hycklare. Det kan även ha varit något av de andra orden jag sade. Jag inleder med att påpeka att en hycklare enligt Wikipedia är någon som predikar en särskild tro, religion eller livsstil, utan att själv följa eller tro på det som personen själv förespråkar.

Vi har alltså en klimatminister som ena dagen förespråkar att lagtinget ska ge 17 miljoner av skattemedlen för att vi ska minska koldioxidutsläppen och den andra dagen står i samma talarstol och säger att vi ska få ökade stöd till mjölk- och köttproduktionen. Så det är nästan så att man skulle vilja använda ordet hycklare. Konsekvent är det i alla fall inte.

Köttet producerar enligt olika källor ungefär 25 kilo koldioxid per kilo.

Fru talman! Det här fick mig att tänka på den debatt vi hade i staden som berörde matrekommendationerna. Ett kilo smör ger upphov till cirka tio kilo koldioxid, och även…

Talmannen

Ltl Toivonen, det här är ingen allmän klimatpolitisk debatt. Jag ber ltl Stephan Toivonen att hålla sig till rubriksättningen för det här ärendet, annars måste ni tyvärr gå ner.

 Ltl Stephan Toivonen

Ja, det är frågan om pengar som landskapsregeringen använder för olika saker och det tycker jag att man skulle kunna jämföra. Men om jag inte får det så respekterar jag den saken. Tack för ordet, fru talman.

Talmannen

Ärendet handlar om produktionsstöd för el. Vi ska hålla oss till den rubriken.

Begärs ordet ytterligare?

Ltl Stephan Toivonen

Tack, ursäkta att jag inte avslutade mitt anförande.

Jag vill begära bordläggning så att vi också kunde höra den ansvariga ministern i den här frågan.

Talmannen

Begärs ordet ytterligare? Diskussionen är avslutad.

Bordläggningsförslaget erhåller inte understöd och förfaller då.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Enda behandling

4        Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstsavdraget

Ltl Bert Häggbloms klämförslag

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2018-2019

Anslutningsmotion AM 1/2018-2019

Vid ärendets andra behandling har lagtingsledamoten Bert Häggblom, understödd av lagtingsledamoten Brage Eklund, föreslagit att lagtinget ska godkänna en kläm av följande lydelse: ”Att landskapsregeringen beaktar de målsättningar som framförts i lagtingsledamot Axel Jonssons m.fl. anslutningsmotion AM 1/2018-2019 i kommande ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland”.

Detta kallas ltl Bert Häggbloms förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som röstar för utskottets förslag röstar ja och den som röstar för att ltl Bert Häggbloms kläm ska godkännas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Stephan Toivonen

Jag förslår öppen omröstning.

Ltl Bert Häggblom

Jag understöder förslaget om öppen omröstning. 

Talmannen

Öppen omröstning har begärts av ltl Stephan Toivonen, understötts av ltl Bert Häggblom, och kommer därför att verkställas.

Jag ber lagtingsledamöterna Runar Karlsson och Ingrid Zetterman att biträda vid rösträkningen.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 15 ja-röster, 12 nej-röster och 3 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat utskottets betänkande. Klämförslagets enda behandling är avslutad. Därmed är ärendet i dess helhet avslutat.

För kännedom

5        Godkännande och sättande i kraft av det fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 11/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 5/2018-2019-s/LKU/

Republikens presidents framställning RP 5/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 18 mars 2019.

6        Fastighetsmäklarverksamhet

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 12/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 18 mars 2019.

7        Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2017

Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 1/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 18 mars 2019.

8        Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2018

Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 2/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 18 mars 2019.

9        Slopande av bildningsförbunden men inte den fria bildningen

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 3/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 18 mars 2019.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 18 mars 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil