Plenum den 17 januari 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 17 januari 2018 kl. 14.00

Plenum börjar 1

Andra behandling efter bordläggning. 1

1    Polisernas avgångsålder

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2017-2018

Remiss. 10

2    Landskapsregeringens externpolitik

Landskapsregeringens meddelande M 4/2017-2018

Remiss. 27

3    Medborgarinstitutet- en möjlighet till glädje och livslångt lärande

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2017-2018

För kännedom.. 30

4    Godkännande av andra protokollet till Haagkonventionen från år 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 10/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 10/2016-2017

5    Godkännande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 11/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 14/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 14/2016-2017

6    Ändring av arbetsordningen

Talmanskonferensens lagförslag TMK 2/2017-2018

7    Ändring av lagtingsordningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2017-2018

Ltl Stephan Toivonens lagmotion LM 4/2015-2016

8    En åländsk gymnasieexamination

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 4/2015-2016

9    Grundläggande privatekonomi i skolan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 5/2015-2016

10  Centraleuropeisk tid

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 6/2015-2016

11  Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2017-2018

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

Plenum slutar 31

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Andra behandling efter bordläggning

1        Polisernas avgångsålder

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2017-2018

Ärendet bordlades vid plenum den 15 januari 2018.

Diskussionen fortsätter.

Lantrådet Katrin Sjögren

Fru talman! Jag tänker informera lagtinget om det möte som vi hade med poliskåren här på morgonen.

Det är helt klart att polisen känner delvis en frustration och oro när det gäller sin pensionsålder och sin avgångsålder. Vi hade en bra diskussion. Vi diskuterade kring det faktum att polisen är en liten myndighet och det ställer extraordinära krav. Vi hade också diskussioner kring rekrytering, hur vi långsiktigt ska kunna rekrytera unga poliser till Åland och där har vi i landskapsregeringen ett arbete som är igångsatt redan. Vi funderade kring prepkurser och så vidare. Med på mötet var kansliministern och polisstyrelsens ordförande.

Vi kan konstatera, som vi också har gjort i debatten, att det väcker frustration och oro när man gör förändringar i pensionsåldern. Vi hade också en väldigt bra diskussion kring de yrken som är speciellt utsatta när man höjer pensionsåldern, dit hör polisen, brandmännen och vårdpersonalen.

Vi har sagt att vi vill fortsätta ha den här dialogen och diskussionen med polisen för att följa det här nogsamt. Det behöver utvärderas och dokumenteras och den bollen tog både polisstyrelsens ordförande och kansliministern.

Det kom ett förslag från polisen och det var att man skulle avtala med enskilda arbetstagare. Vår uppfattning är att det blir ett väldigt krångligt system, det blir inte jämlikt och det låter sig helt enkelt inte göras.

Som jag tidigare har redogjort för så är poliserna en av de yrkeskategorierna i landskapsförvaltningen som är prioriterade när det gäller arbetsvärdering.

När det gäller avgångsåldern - när du kan gå i pension - så kom det också fram under vårt möte, vilket var intressant, att en finsk polis gick till EU och klagade på att han inte fick jobba längre. Han hade en pensionsålder på 63 år, men allt började rulla på. Man skulle kunna ha flexibilitet i systemet.

Det framkom också att hela pensionssystemet, egentligen i hela Norden, men i Finland och därmed på Åland också, är stadd i en ganska kraftig förändring och vi vet alla orsakerna till det. Det är demografin, vi lever faktiskt allt längre och sätter allt flera friska år till våra liv.

Från och med den 1 januari 2018 så finns det något som heter arbetslivspension. Det är en ny möjlighet som kom med hela det här stora lagstiftningspaketet som vi tog våren 2016. Det är någonting nytt. I diskussionen så framkom det att polisen skulle kunna vara en sådan yrkeskategori som skulle kunna komma i åtnjutande av arbetslivspension. Det betyder då förstås att man ska ha speciella orsaker. Man ska ha varit anställd väldigt länge, i princip stora delar av sitt yrkesliv. Men i de diskussioner som vi hade så har den här möjligheten tillkommit i hela det här paketet just för de yrkeskategorier som är speciellt utsatta. Det ska finnas särskilda skäl för att man ska kunna få arbetslivspension.

Summa summarum, förslaget från landskapsregeringen står fast. Vi har tagit den bollen att vi vill ha en öppen och bra dialog med polisen. Vi måste hålla ögonen på hur det utvecklar sig och hur det står till med rekryteringen. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Lantrådet sade att man har haft en bra diskussion och berättade även att polisen har kommit med konkreta förslag. Vilka konkreta förslag på åtgärder lade landskapsregeringen för att närma sig varandra i diskussionen?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Som jag sade så hade vi en dialog, och det uppfattade jag att man betraktade som positivt, och den kommer vi att fortsätta med. Vi kommer att utvärdera, vi kommer att följa och vi kommer att se på hur vi rekryterar. Sedan kommer vi också att se på andra möjligheter som finns inom ramen för pensionssystemet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Men en stor del av diskussionen som vi har haft i den här salen har ju rört precis de frågorna; rekrytering och hur man ska lösa de praktiska problem som det här lagförslaget ställer. Hade det inte varit mera naturligt att man diskuterade de frågorna före man går fram med ett lagförslag? Är det inte lite märkligt att man nu från regeringens sida börjar titta, visa en öppenhet och diskutera den här typen av frågor i ett skede där vi har kommit så pass långt i processen? Bilden som man får som enskild lagtingsledamot är lite den att polisen faktiskt försöker komma med förslag och alternativa metoder på hur man kan hantera frågan i enskilda fall genom att avtala enskilt, medan landskapsregeringen säger att man ska lyssna och diskutera men man har ingen beredskap att ändra sin politik på något sätt. Det bekymrar en enskild lagtingsledamot lite.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är inte på det viset att de här pensionsreformerna som görs är en fullständig överraskning. Vi är ju sent ute, om man säger så. De här reformerna har man genomfört för bra många år sedan på rikssidan när det gäller arbetstagare inom offentlig förvaltning och när det gäller polisen.

Jag kan också konstatera att lagförslaget var på sedvanlig remissrunda. Vad jag har förstått så kom det inte några påpekanden från polisföreningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! ”Bättre sent än aldrig”, brukar det heta i ordspråket. Det är väl bara att beklaga att landskapsregeringen först nu tar en dialog med polisfackens representanter.

Det som lantrådet nu har redogjort för oss under den inledande diskussionen visar ju att det hade varit bra med oppositionens förslag om bordläggning till april, då hade man kunnat ha en dialog som är värd namnet.

Jag hörde inte lantrådet nämna att också polismästaren, under mötet, som lantrådet refererade till, lade fram ett förslag som skulle kunna fungera som en kompromiss i hanteringen av hela den här frågan.

Man får ändå bilden av att lantrådet och landskapsregeringen inte ser någon anledning att behandla polisen, trots deras utsatta yrkesroll, på något annat sätt än andra yrkesgrupper. Man jämställer poliserna med vem som helst som har ett tryggt kontorsarbete.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det sade jag inte. Det som det handlar om är att ha en jämlik behandling av våra arbetstagare.

Om jag är rätt informerad så diskuterades enskilda avtal också i utskottet. Men har man en lagstiftning så har man en pensionsålder och man har en avgångsålder. Hur ska vi då göra med alla sjuksköterskor som jobbar treskift på akuten, med brandmännen och med ambulansförarna?

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tänker inte ge mig in i någon diskussion om avtalsförhållande, för det har aldrig varit aktuellt i de diskussioner som jag har tagit del av, så jag tänker inte ge mig in på detta.

Jag märker att landskapsregeringen och lantrådet gärna vill ha sidospår, typ det här med arbetsvärdering. Men arbetsvärdering är en helt annan sak. Är det som så att polismännen faktiskt har olika lönesättning på grund av kön, då utgår jag ifrån att facken kommer att reagera starkt. Min bild är att det är likvärdig behandling av könen, så det är ett sidospår mitt i det hela.

Nog måste man ju förundra sig, lantrådet sade att det har varit ett normalt remissförfarande av lagförslaget, men man hörde inte ens sin egen polisstyrelse. Hur kan lantrådet då hävda här från talarstolen att remissen har skett på normalt sätt? Nej, det är igen ett märkligt agerande från landskapsregeringens sida. Det leder till ett missnöje och en situation där vår egen polis anmäler de politiska beslutsfattarna till justitiekanslern. Det är ett stort ansvar som lantrådet har.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! I sedvanlig ordning blandar ltl Harry Jansson ihop äppel och päron totalt hänsynslöst. Visst handlar det om jämlikhet! Det handlar om hur landskapsregeringen ska vara gentemot alla arbetstagare i hela landskapet. Det är visst en fråga, ltl Harry Jansson, för sjuksköterskorna på ÅHS och ambulans- och brandmännen på räddningsverket. Det är visst precis det som det handlar om! För man en politik så behöver man ha en helhetspolitik.

Beträffande arbetsvärdering så behöver nog ltl Harry Jansson läsa på lite. Det handlar om lika lön för likvärdigt arbete. Det handlar ingalunda bara om kön. Det handlar om hur man värderar jobb. Man har konstaterat att polisen är undervärderad mot det som de gör. Visst har det betydelse vad man tjänar varje månad, vad som sedan blir grunden till pensionen och vad man får i handen när man får gå i pension.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tänker ta ner den här diskussionen på en väldigt konkret nivå. Jag upptäcker att dialogen mellan de berörda poliserna och landskapsregeringen faktiskt tycks ha varit obefintlig, i varje fall har man inte lyssnat på varandra.

Man ska minnas att bakgrunden till den uppgivenhet som finns inom polisen idag bottnar i att de tycker att avtal ska hållas, vilket är en ganska gammal regel.

Jag undrar vad lantrådet vill säga till den polis - jag är säker på att många har blivit kontaktade - som skriver så här: ”Jag känner mig sviken och lurad. Jag har jobbat i 20 år, alltid ställt upp, kommit in på lediga dagar och nätter, varit borta från familjen många jular och andra högtider, sett alltför mycket död och elände, fått hotelser och blivit förolämpad och utsatt för cancerframkallande ämnen med mera. Tack för det säger landskapet, nu måste du jobba minst fem år till!” Vad skulle lantrådet vilja svara?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Precis det som jag har sagt hela tiden. Ltl Jörgen Pettersson var med och tog exakt samma lagstiftning för landskapets andra offentligt anställda. Vad säger vi? Det är det som vi gör, så ser politiken ut och det har man gjort öster och väster om oss i hela Norden. Man höjer pensionsåldern för att vi har den demografin som vi har, vi lever längre och vi har flera friska år. Det är precis det här, jag förstår frustrationen till hundra procent. Men det gäller inte bara polisen, det gäller landskapets alla arbetstagare och även de andra som jobbar treskift.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ja, det där svaret är ju den enklaste vägen att gå. Faktum är att man försämrar för en grupp som har ett mycket speciellt arbete, det kan vi inte komma ifrån. Normalt sett går folk på jobb i vetskapen om att det inte kommer att hända något så hemskt farligt just idag, men för poliserna så är det annorlunda och det är ett annat slags kall att ta sig an det uppdraget.

Jag tror nog faktiskt att det vore klokt att lyssna när så många, så samfällt, menar att de känner sig lurade. Då är det nog något som har gått snett någonstans i kommunikationen, antingen har man inte varit tillräckligt tydlig med att förklara eller så har man rätt och slätt fel.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har i många andra sammanhang verkligen berömt polisen. Jag tycker att de gör alldeles strålande insatser med sina små resurser.

Men som sagt var, ltl Jörgen Pettersson, vi försämrade för alla offentligt anställda våren 2016. Det finns också flera yrkeskategorier som är utsatta för risker och faror på ett väldigt hårt sätt. Det handlar om jämlikheten. Jag har också sagt och lovat att vi ska ha en dialog med poliserna.

Jag tycker att ÅHS på ett föredömligt sätt nu regelbundet har börjat undersöka hur arbetstagarna har det. Man gör enkäter. Det tycker jag att man ska göra inom polisen också, det är väldigt viktigt, och att vi får nyrekrytering.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Det är inte mera än en halvtimme sedan som lantrådet sade att vår lagstiftningsbehörighet har den fördelen att vi kan se både väster och öster om oss och ta det som är bäst för landskapet. Man ska titta på vad som är bra.

Ser man runt om oss på polisernas pensionsålder och avgångsålder så är pensionsåldern i Storbritannien 50 år och avgångsåldern är 60 år. I Kroatien är pensionsåldern 50 år och avgångsåldern 65 år. En ö-grupp, landet Malta har pensionsåldern 61 år och avgångsåldern är 65 år. Frankrike har pensionsålder 56 år och avgångsåldern är 67 år. I Norge är pensionsåldern 57 år och avgångsåldern är 60 år. I Danmark är pensionsåldern 60 år och avgångsåldern 67 år. I Sverige är pensionsåldern 61 år och avgångsåldern 65 år.

Inte har vi sett runt om oss och tänkt på vad som är bäst för helheten. Här har man kommit med ett förslag som åtminstone enligt polisen också är sämre än Finlands förslag, att avgångsåldern nu är 70 år. Så nog har vi haft möjlighet att lagstifta annorlunda.

Jämlikhet och rättvisa haltar. Rätta mig om jag har fel lantrådet, men man kallar dem arbetstagare, men de är ju inte arbetstagare för det är ju människor som jobbar inom arbetsavtalslagen som arbetstagare. Poliserna är i tjänsteförhållanden. Men, som sagt, rätta mig om det också finns poliser i arbetsavtalsförhållande.

Nog kan man också göra specialavtal, vilket lantrådet tog upp här.

När det gäller lagberedningen så är det inte så länge sedan – men jag kanske är gammal – som man införde nya tjänster på lagberedningen och de fick avtalslön, alltså mycket högre lön än de som var ordinarie anställda. Inte var det någon som ifrågasatte jämställdhet och jämlikhet i de fallen. Jag tror att de personerna som har avtalslöner ännu är kvar. Det är speciellt, landskapsregeringen har den möjligheten som arbetsgivare.

Jag får väl tacka lantrådet för att hon var lyhörd inför den begäran som poliserna hade. De ville ha en dialog med landskapsregeringen och att landskapsregeringen ställde upp och hade en diskussion idag. Tyvärr kom den för sent.

Nu är det här förslaget baxat hit, det står bara ja och nej här. Vad jag förstod på lantrådet så finns det ingen möjlighet att dra tillbaka eller begära att ärendet ajourneras till mars eller någonting sådant för att titta på det.

Om man ser i grundlagsutskottets betänkande 2003-2017 så är man egendomsskyldig. Utskottet skriver att man också ska beakta de olika enskilda som kan drabbas hårt och då står det i strid med grundlagen.

 Det finns en risk för att den här lagen kommer att stöta på patrull, det vet vi ju ingenting om. Jag är inte den som brukar stå här och säga att den kommer att stöta på patrull och jag vill inte göra det nu heller, med det finns en risk för det och då kanske vi får hit den igen.

Oberoende så tycker jag att man bör titta på det här, för många kommer att drabba oskäligt av den här lagändringen och det har de inte förväntat sig.

Förra gången när vi hade upp det här ärendet så tog jag upp att när man är polis i landskapet Åland så finns det inte så många alternativ. Det är inte hela Europa som är arbetsmarknaden. Man har enbart en arbetsgivare och det är Ålands polismyndighet som faller under Ålands landskapsregering. Man har ingen annan arbetsmarknad, man kan inte jobba någon annanstans. Okej, i Finland men då är det språkbarriärer och sådant och då vill man väl inte flytta. För de ålänningar som utbildar sig till polis så är det inte lätt.

Det hade varit enkelt att göra den här regleringen eftersom den inte togs med 2016. Vad var orsaken till det? Varför togs den inte med då? Varför har den kommit upp i nuvarande regering? Det måste finnas någon orsak till det. Jag har inte fått någon förklaring till det. Nog har man ju tänkt olika då nog, ojämlikhet eller orättvisa då som ni sade, men inte tror jag att liberalerna, socialdemokraterna eller moderaterna sade någonting i det sammanhanget. Någonstans har det skett något på vägen till varför det här lagförslaget kom nu och det tycker jag att man bör titta och fundera på.

Om det är för sent nu så är det för sent, men det är landskapsregeringen som bär ansvar för det här mot polismyndigheten. Det är inte bra att ha en hel myndighet mot sig. Det är aldrig bra att man älskar sitt jobb och hatar sin arbetsgivare.

Jag hoppas att landskapsregeringen för den dialogen och gör specialavtal, om den här lagen träder i kraft, med de personer som drabbas oskäligt.

Kansliministern var orolig för hur man skulle finansiera den här delen. Till den delen har obunden samling idag lämnat in en lagmotion som kommer att göra att landskapets ekonomi förbättras så till den grad, om lagtinget godkänner den, att det skulle räcka till att betala de här pensionerna också.

Jag hoppas som sagt var och jag vädjar till lantrådet att eventuellt dra tillbaka eller begära ajourneringen av ärendet för att fortsätta dialogen som började.

Det skulle också vara intressant att veta vilken uppfattning chefen på myndigheten, polismästaren, hade. Till min kännedom har kommit att hon lade fram ett förlikningsförslag som jag tror att alla skulle kunna ha levat med utan att det hade varit några problem. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Frågeställningen som diskuteras gällande regleringar i avtal är intressant. Det är ingenting som vi egentligen diskuterade i utskottet. Däremot fick vi in en promemoria med en utredning när vi diskuterade frågan om man skulle kunna ha övergångsbestämmelser baserade på att avgångsåldern skulle variera beroende på anställningstidpunkt. Men i den promemoria kom det fram att det kunde upplevas som godtyckligt och diskriminerande och det kanske blir problematiskt att lagstifta om en sådan sak. Sedan om man gör det i lag eller i avtal vet jag inte riktigt för det är en fråga som vi inte har diskuterat i utskottet. Kompromissförslaget i utskottet var att man istället skulle förlänga med födelseår, vilket jag röstade för också här i lagtinget.

Frågeställningen om avtal var intressant men det var ingenting som vi diskuterade i utskottet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Det är korrekt som ltl Carlsson sade. Ltl Carlsson hör till dem som har försökt få en lösning som alla skulle kunna leva med. Den röstningen har ju varit på farit.

Därför måste man se vidare. Kan man nå avtalslösningar så tycker jag att landskapsregeringen bör göra det, men detta var ingenting som behandlades i utskottsbetänkandet eller i behandlingen. Jag tycker att man bör se på detta.

Precis som det står i grundlagsutskottet så hör det till egendomsskyddet som reglerar i grundlagens 15 §. Det är en allvarlig fråga som man inte får frånta någon. Jag vill inte gå in i den bedömningen för det ska Ålandsdelegationen och Högsta Domstolen och i sista hand Presidenten göra. Det kan bli en intressant fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Ltl Häggblom tog upp att förändringarna skulle strida mot grundlagen. Nu har man gjort snarlika förändringar i Finland, även om det har förts besvär till EU. Anser ledamoten att också Finlands förändringar skulle strida mot grundlagen även fast deras grundlagsutskott har gett grönt ljus?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det intressanta med självstyrelsen är egentligen att vi har en författningsdomstol som inte Finland har och det är Högsta Domstolen som bedömer vår lagstiftning utgående från gällande lag.

Grundlagsutskottet är de som tyder lagarna i Finland idag och har den rätten. Men när det gäller självstyrelsen och våra egna lagar här så är det faktiskt Högsta Domstolen som gör det. På det viset står de också över grundlagsutskottet och kan göra den bedömningen.

Nu kommer den här frågan att bedömas. Om jag har förstått rätt så kommer bedömningen att göras nationellt på den här före, om någon vill gå vidare sedan. Så den frågan är inte avgjord ännu och juridiskt bedömd av en domstol.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tror inte ltl Häggblom att utslaget och kontentan skulle bli snarlik från åländsk sida och från finsk sida?

Ytterligare, när man gör en förlängning av avgångsåldern så är det de facto inte någon försämring utan en möjlighet att, om man vill, jobba vidare.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Man ska särskilja på avgångsåldern och pensionsåldern. Det ska man komma ihåg. Man ska inte försämra det som man har införtjänat, det hör till egendomsskyddet och man ska inte få det försämrat på något sätt. Det är den prövningen som är den intressanta och inte åldersdiskrimineringsparagrafen som jag läste upp hur den är i olika länder. Personer som har införtjänat en pension ska inte sättas i sämre situation om lagen skulle ha varit kvar i jämförelse med den nya lagen. Det är den bedömningen som ska göras.

Jag vill inte tro vad domstolar ska göra. Jag har varit med så länge så att tro någonting är fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag har några korta kommentarer. Det framfördes här att man i princip kopierar rikslagstiftning. Den här lagstiftningen som är föreslagen, och följderna av den, blir att de åländska poliserna faktiskt behandlas bättre än sina kollegor på fastlandet. Det första är den lägre avgångsåldern som i fastlandet gäller dem som är födda -59, här är det nu i kraft ända till dem som är födda -64. Det är en stor skillnad.

Avgångsåldern här, när man måste avgå, är 70 år, alltså man får jobba till 70 år. I fastlandet är det 68 år. Det vill säga, en åländsk polis som är i skick och hälsan tillåter har två år på sig att eventuellt öka sin kommande pension. Det är ganska stora skillnader faktiskt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tror att ltl Roger Eriksson ska ta den diskussionen med polisen. Jag tror inte att de som representerar fack eller annat är ense med ltl Eriksson till den delen.

Sedan måste vi också se till attraktionskraften. Vad är vår poliskår värd? Vad ska skydda vårt samhälle? Ska vi ha aktiva poliser, konstaplar, som är 70 år och som ska springa efter 15-åringar?

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Svaret på min replik var kanske inte riktigt saklig. Jag håller inte med om den saken att jag ska diskutera med polismyndigheten.

Det är en möjlighet för poliser som är skick och vill jobba längre så då får de jobba längre. De måste inte, man får avgå när man har uppnått pensionsåldern. Det här är en möjlighet som föreligger för dem som vill och det tycker jag faktiskt är en fördel.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är olika när det gäller pensionsåldern och avgångsåldern.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Jag tror att det mesta är sagt i den här frågan. Jag förslår helt enkelt att lagförslaget förkastas.

Ltl Fredrik Fredlund

Jag understöder förslaget om förkastande.

Talmannen

Det kommer lite senare, ni får ta det på nytt då.

Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 9 § landskapslagen om Ålands polismyndighet för antagande i andra behandling.

Begärs ordet?

Ltl Harry Jansson

Jag upprepar förslaget om förkastande av lagförslaget.

Ltl Fredrik Fredlund

Jag ber att få understöda.

Talmannen

Ltl Harry Jansson, understödd av ltl Fredrik Fredlund, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Harry Janssons förslag om förkastande, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag förslår öppen omröstning.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag understöder förslaget om öppen omröstning

Talmannen

Ltl Runar Karlsson har, med understöd av ltl Bert Häggblom, föreslagit att en öppen omröstning ska hållas. En öppen omröstning kommer därför att hållas.

Jag ber lagtingsledamöterna Carina Aaltonen och Jörgen Pettersson att biträda omröstningen.

Den som omfattar lag- och kulturutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Harry Janssons förslag om förkastande röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 16 ja-röster, 13 nej- röster och 1 ledamot avstod från att rösta.  

Lagtinget har alltså omfattat utskottets betänkande.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

2        Landskapsregeringens externpolitik

Landskapsregeringens meddelande M 4/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Fru talman! På bordet har vi nu landskapsregeringens redogörelse för externpolitiken under 2017 samt ambitionerna för 2018.

Jag kommer i min presentation att koncentrera mig på de nya saker vi har jobbat med under 2017 och om ambitionerna inför nästa år.

Inledningsvis vill jag dock än en gång konstatera att vår lilla förvaltning genom närmast heroiska insatser upprätthåller en rimlig standard på vår implementering och uppföljning av den flod av lagstiftning och direktiv som kommer från den Europeiska unionen. I Bryssel har vi en tjänsteman, på EU-enheten en handfull och inom avdelningarna tjänstemän som har en rad andra uppgifter förutom att hålla EU-lagstiftning uppdaterad.

Inom det nordiska är den stora vinsten, förutom naturligtvis den politiska kunskapsinhämtningen och nätverksbyggandet, att det nordiska samarbetet för våra tjänstemän inom olika områden erbjuder djupare och bredare kunskaper inom en rad fackområden där våra små avdelningar och verksamheter ofta kan känna sig ganska ensamma.

Inom förvaltningen kommer vi under 2018 pågå ett reformarbete kring det nordiska samarbetet där vi kommer att jobba lite mer med förankring och informationsförmedling mellan olika sektorer och avdelningar.

Som vi konstaterat många gånger förut bygger våra framgångar och möjligheter i det nordiska samarbetet på den arbetsinsats och de prioriteringar vi gör. Vi får tillbaka i relation till vad vi sätter in.

Med utgångspunkt i årets budget är de prioriterade områdena i det nordiska samarbetet miljö, hållbarhet, energi och turism.

Just det åländska hållbarhetsarbetet och vår utvecklings- och hållbarhetsagenda är ett område som väckt intresse både i nordiska och europeiska sammanhang.

Det har bland annat lett till att Åland i augusti i år står värd för en nordisk konferens för unga förändrare och förverkligare av Re-Generation 2030, framförallt om hur Norden ska nå klimatmålen med en hållbar konsumtion och produktion, det kanske svåraste målet för en väldigt rik region som vår.

Landskapsregeringen har under 2017 också lobbat för möjligheten att utgående från ambitionen att föra samman en medborgarförankrad vision med EUs ambitioner för Agenda 2030 få Finland att göra detta till ett prioriterat område under Finland EU-ordförandeskap hösten 2019. För att skapa ytterligare intresse för frågan ordnar vi i april i Bryssel ett seminarium kring vårt hållbarhetsarbete och särskilt kring arbete för en budget som präglas av hållbarhetsmålen.

En viktig innovation som regeringen har jobbat med under 2017, och som för första gången ska realiseras sommaren 2018, är Alandica debatt, där landskapet i samarbete med nordiska och nationella aktörer avser skapa en åländsk arena för samhällsdebatt, på svenska i Finland, med temat Norden i förändring. Där ser vi en stor utvecklingspotential för Åland både var gäller näringslivet och att bygga upp nya plattformar för politiska kontakter.

På integrationsområdet antogs 2016 en blankettlag för att möjliggöra för Åland att söka medel ur den europeiska integrationsfonden Amif. I den sista ansökningsomgången för programperioden hann vi nu få med en ansökan, och har goda förhoppningar om projektmedel för ett verkligt lyft för en samordnad och sektorövergripande integrationssatsning i landskapet.

En av de viktigaste frågorna under 2017 och fortsatt under 2018 är arbetet för en åländsk EU-parlamentsplats. Under år 2017 har vi haft en flitig brevväxling med riket, besökt Bryssel två gånger för att diskutera frågan med relevanta personer samt aktualiserat frågan om en parlamentsplats bland annat då lantrådet hördes av det finländska EU-ministerutskottet. En åländsk parlamentsplats har även lyfts fram hos AFCO, Europaparlamentets konstitutionella utskott, vars rekommendation för hur de platser ska fördelas som ev. blir tillgängliga om och när Storbritannien lämnar unionen, är att de fördelas så att Finland för ytterligare en plats.

Finlands officiella position har varit att platserna inte alls ska fördelas, men diskussioner pågår förstås redan kring den eventuella möjligheten. Nämnas kan att en av de Europaparlamentariker landskapsregeringen träffade under vårt senaste besök i Bryssel, centerns Hannu Takkula, i en kolumn i centertidningen Suomenmaa lyft fram och stött Ålands krav på en egen parlamentsplats.

Under 2018 går arbetet vidare framförallt på den nationella nivån, där det blir av yttersta vikt att visa på de tidigare löften som getts från finskt håll om att åländska behov ska beaktas när Finland tilldelas fler parlamentsplatser.

Av redogörelsen framgår med tydlighet att det externpolitiska arbetet i Norden, i EU och gentemot Östersjöländerna inom BSPC bedrivs flitigt och målinriktat, men också att resurserna för Ålands del är begränsade och att det är viktigt att vi prioriterar vad som är viktigt för oss, och på vilka områden vi kan bidra till helheten, inte bara som stå som mottagare.

Naturligtvis förtjänas det också att nämnas att ledamoten Britt Lundberg under 2017 som president med framgång ledde Nordiska rådets arbete och på det sättet gav Åland stor synlighet inom Norden.

Med de orden ser jag fram emot debatten kring åländsk externpolitik. Tack fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Minister Fellman nämnde i sitt anförande, och det framgår också av redogörelsen, att man har försökt påverka den finska linjen att jobba för en åländsk EU-parlamentsplats när man diskuterar hur platserna efter Storbritannien ska omfördelas.

Men det framkommer tydligt att den finska positionen, trots åländska påtryckningar, är att platserna ska försvinna tillsvidare åtminstone. Tolkar minister Fellman det här som att Finland och den finska staten återigen sviker sitt löfte om att jobba för en åländsk EU-parlamentsplats när man har det här läget framför sig?

Minister Nina Fellman, replik

Tack, fru talman! Det är väl på två vis. Den officiella finländska positionen har varit att man vill vara sparsam i förhållande till EU och då tycker man inte att de här platserna överhuvudtaget ska fördelas utan de ska förbli ofördelade i unionen. Man inser nog att det kommer att gå så att om Storbritannien verkligen lämnar unionen så fördelas platserna, med det finns inga garantier för att Åland faktiskt då får en parlamentsplats.

Det är självklart att det här är ett stort arbete som vi har framför oss, att övertyga finländska politiker och den finländska regeringen att följa de löften som man tidigare har gett.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det ju förstås. I sammanhanget kan man notera att vi inte har särskilt mycket tid på oss med tanke på att det konstitutionella utskottet röstar nästa vecka och rådet ska träffas och diskutera frågan i slutet av februari, om jag har uppfattat det rätt. Det är ju nu som den här frågan avgörs.

Nog är det ju beklämmande att den finska statens position är att man inte vill ha några ytterligare platser, utan att det är bättre att man lämnar de här platserna ofördelade. Nog är det ett svek från finska staten att man, trots tidigare löften om att jobba för en åländsk parlamentsplats, inte lyfter ett finger, utan tvärtom så motarbetar man den möjlighet som nu kunde ge Åland en parlamentsplats på grund av omständigheterna. Hur ska man annars tolka det än ett svek?

Minister Nina Fellman, replik

Tack, fru talman! Svekdebatten vill jag inte ge mig in på. Det är just eftersom tidtabellen är snäv som vi har ägnat väldigt mycket tid under det gångna året åt att påverka dem som vi kan påverka och som är positivt inställda och vi avser att fortsätta göra så.

Sedan återstår det fortfarande en lång process inom EU innan man har fattat det slutgiltiga beslutet och innan Storbritannien de facto lämnar unionen, vilket också fortfarande delvis är en öppen fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas

Tack, fru talman! Regeringen presenterar nu sitt meddelande över Ålands landskapsregerings externpolitik.

Vi kan konstatera att trots regeringens jämförelsevis begränsade resurser, precis som ministern redogjorde för, åstadkommer förvaltningen ett jättestort jobb. All heder till alla som bidrar till våra kontakter utåt.

Meddelandet är mycket omfattande och detaljrikt och visar på hur landskapsregeringen har jobbat med frågorna samt vilka prioriteringar landskapsregeringen har inför år 2018.

I mitt anförande har jag valt några enskilda frågor som viktiga i Ålands arbete utåt, såväl mot Finland/Norden som mot övriga Europa genom EU.

Ett arbete som är mycket viktigt är det pågående arbetet med att reducera gränshinder. Sakta men säkert arbetas de bort utan att ersättas i antal i motsvarande grad. Det är ett led att skapa färre murar och gränser. Under 2017 har 8 hinder har noterats som avklarade varav 6 med positivt resultat och 2 har ansetts icke lösningsbara för närvarande. Åland har stått som ansvarig för 3 av dessa. En av de viktigare för vår del är lösningen för svenska läkare att genomföra sin allmäntjänstgöring fortfarande är möjligt på Åland. Utförligare rapporter kommer i den rapport som vi erhåller årligen på vårvintern.

Från 2018 så kommer gränshinderrådets representant på Åland använda Ålands delegation i Nordiska rådet som bollplank och diskutera om gränshinder. Det är bra, eftersom Åland inte har någon representant i gränshindersgruppen kommande år.

När det gäller turismen så rör vi oss på allt större områden och detta gäller även de besökare som numera besöker Norden och Åland. Genom ett utökat samarbete mellan de nordiska Visit organisationerna blir den åländska produkten spridd på ett helt annat sätt än med endast egna resurser. Genom att utnyttja andras kanaler breddar vi samtidigt deras produkt och synliggör vår egen. Det är ett samarbete över gränserna ger större synlighet. Detta är ett samarbete som initialt ska pågå under 2018-2021.

Fru talman! Att lyckas få Åland till ett testområde för Norden inom framtida energilösningar kan visa sig vara mycket lyckosamt i den omställning som nu pågår ifrån fossilt till förnybart.

Utvecklingen inom solenergin är tydlig och den går snabbt, men även vindkraften blir mer och mer ekonomisk till sin natur och behoven av stöd kommer att reduceras i snabb takt.

Att vi behöver skapa förutsättningar för renare transporter på land, till sjöss och under sjön är uppenbart samtidigt som vi ökar produktionen av förnybar energi. Här kan en kommande Hyperloop skapa stora effekter på miljön och resandet. Den utvecklingen utgår jag ifrån att vi alla följer med i likhet med många länder i vår närhet. Vikten av att hålla oss uppdaterade gäller också för alla oss här i lagtinget oavsett om man tror på de nya trafikslagen eller inte.

Fru talman! I Norden görs det undersökningar som visar på en allt större andel som vill ha ett tätare samarbete mellan de nordiska länderna och de självstyrande områdena. En förutsättning för detta är en större språkförståelse mellan länderna. Till stöd för detta finns olika verktyg att arbeta med: Helsingforsavtalet, kulturavtalet och språkdeklarationen samt språkkonventionen. Den genomgående tråden i dessa är det skandinaviska språket. Språk och främmande språk är något som alltid är viktigt i en värld med tätare kontakter. Ett mönster som behöver brytas av alla oss som har kontakter inom den skandinaviska språkfamiljen är att inte ta till det som oftast sker, engelska. Språkförståelsen mellan de skandinaviska språken måste förbättras. Det finns incitament inom Ministerrådets organisation som sporrar detta. Exempelvis finns utbytestjänstgöring inom de nordiska länderna, rätt utnyttjat borde detta kunna leda till bättre språk- och hörförståelse. Under 2018 utökas stipendiemedlen just för detta.

Ett annat verktyg är Nordjobb som riktar sig till främst studerande. Det är ett mycket uppskattat sätt att skaffa sig kunskap i grannländerna.

Inom skolvärlden ser man också fördelar med ett tätare samarbete och för att underlätta alla dessa olika samarbeten behövs en bättre språkförståelse i det skandinaviska språket.

Övrigt som kan omnämnas är Nätverk för vuxnas Lärande, NVL. ”Gällande framtida nordiskt utbildningssamarbete har utbildningsministrarna konstaterat att man i framtiden kommer att vara allt mer beroende av en gemensam utbildnings- och arbetsmarknad i Norden för att säkra kompetensförsörjningen. Det är därför viktigt att betona behovet av en gemensam kunskapsgrund för att möjliggöra ett gränsöverskridande kompetensflöde såväl inom den högre utbildningen som inom olika branscher på arbetsmarknaden. För att underlätta flödet är gemensamma nordiska digitala plattformar av avgörande betydelse för att möjliggöra ett smidigt utbyte av studerande mellan universitet och för att stimulera innovation och forskning. En hög bildningsnivå har alltid varit kännetecknande för den nordiska identiteten”.

Att använda engelska i ett nordiskt sammanhang bör undvikas, men inte uteslutas när vi vänder oss till en arena utanför Norden. Tyvärr får vi numera även norska och danska textat eller ersatt med engelska när vi följer nyhetsmedia, detta undergräver den skandinaviska språk- och hörförståelsen.

Digitaliseringen inom Norden har erhållit ett eget Ministerråd. Ser man på de prioriteringar som förs fram kan många gränshinder påverkas till det positiva. Jag tänker då på den digitala identifieringslösningen som jag förklarade senast här om dagen när jag talade med en svensk person bosatt på Åland, när vi diskuterade gränshindersfrågor. Det finns många fördelar om man strävar efter en nordisk lösning, så ministern har ännu ett viktigt uppdrag.

Inom miljöområdet är det synnerligen viktigt att samarbeta och inte åstadkomma nya gränshinder. I takt med att vi får ta del i forskning som bekräftar att våra fiskodlingar har blivit myggor bland elefanter när det gäller miljöpåverkan. Rätt utnyttjade är dessa en tillgång för Åland och Östersjön. Genom kretsloppstänkande har deras påverkan blivit mycket mindre på Östersjön än för 15-20 år sedan. Därför bör vi på Åland skapa förutsättningar för de åländska fiskodlingarna som finns ute i bl.a. skärgården, till nya odlingsområden längre ut i havet och därigenom skapa nya arbetsplatser i skärgården som har havet som den blå ekonomin samtidigt som de är ett stöd för kretsloppet i Östersjön.

Hela Åland kan komma att ta del av en ökad produktion av forell, lax mm istället för att erbjuda - som det planeras - friterade insekter lång bortifrån. Fiskodlingen är en närproducerad verksamhet som genom åren stött på allt för mycket motstånd. Nu behöver de ges förutsättningar att skapa arbetsplatser i vår skärgård. Ser vi till vår granne i öster siktar man på en stor ökad kapacitets i produktionen av odlad fisk. Vi måste ge våra företag möjlighet att vara konkreta och starka. Starka odlingsföretag skapar samtidigt en stark skärgårdskommun. Bäst var det är, behövs det minskade landskapsandelar även till skärgården.

Osäkerheten om hur Weserdomen ska hanteras från de olika regeringarna kan slutsatsen vara att man inte vill skapa sämre förutsättningar för sina företagare än i grannlandet. Samtidigt blir medvetenheten om odlingens fördelar för Norden och dess utvecklingsområden tydligare. Vem föredrar inte en närproducerad fisk före en friterad kackerlacka?

EU-arbetet fortsätter utifrån de förutsättningar som rådande avtal ger. Under 2017 har man arbetat med Brexit och de möjligheter som det kan skapa för Åland. Regeringen utför ett idogt arbete med möjligheterna att skapa en åländsk plats av de ev. platser som blir tillgängliga genom Brexit. Hur ser då stödet ut för vår plats i EU-parlamentet? Presidentkandidat och EU parlamentariker Torvalds har deklarerat att han stöder Ålands strävan, även den svenska parlamentarikern Cecilia Wikström har på en direkt fråga bekräftat att hon stöder Ålands krav på en plats i EU-parlamentet.

Man vågar utgå ifrån att stödet är stort bland parlamentarikerna i både Danmark och Sverige men avgörande är bl.a. hur Finland ställer sig i frågan, där har det tyvärr blivit lite osäkerhet men med godare kontakter så finns det förutsättningar för en positiv utgång.

Många pratar om att vi ska ha ett starkare enat Norden inom EU och det här är en väg att gå dit.

Regeringen har verkligen utnyttjat möjligheterna att påminna Finland om behovet och tidigare understöd för just en åländsk plats i EU.

När det gäller problematiken på de språkliga svårigheter som minoriteterna utsätts för har även undervisnings- och kulturministeriet i sina utlåtanden har beaktat Åland.

Arbetet med GEO blockering fortsätter fast det stöter på motstånd från EU länder.

Inom energiområdet fortsätter EU att förbättra förutsättningarna för oss konsumenter. Åland kan komma att bli en stor producent av vindenergi, läget har vi och tekniken blir som jag nämnde tidigare effektivare och mindre beroende av stöd utan istället efterfrågas gynnsamma placeringar.

Havet är stort och kan bli en del av den blå ekonomin. För att detta ska ske behövs ökat samarbete inom EU och Norden.

Vikten av att öka på produktionen av förnybar energi kan bortsett från miljöaspekten även ha en ekonomisk orsak. Under de senaste 10 åren har människan förbrukat mer olja än som upptäckts. Under 2016 upptäcktes bara 6 % av den totala upptagna oljan under 2016. Oljereserven krymper. Detta innebär att tillgången minskar samtidigt som efterfrågan fortsätter att stiga. Vi är nog alla överens om att när fler önskar få tillgång till något som det finns mindre av så ökar priset.

Under 2018 fortsätter arbetet med implementeringen om ansvarsfördelning för sektorer utanför systemet för handel med utsläppsrätter t.ex. jordbruk och koldioxidsnåla transporter. Genom den pågående kortrutten minskas behovet just av utsläppsrätter till den delen. Tack, fru talman. Förlåt att jag drog över tiden.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det var mycket det där på lite övertid som man ska ta åt sig. Jag tänker begränsa mig till gränshinderfrågorna som ledamoten tog upp.

Pensionärer som flyttar hem idag och som har tjänat in sina pensioner i Sverige så där betalas pensionen ut i intjäningslandet. Har man kommit till rätta med det eller är det fortfarande så, som det var tidigare, att skatten dras i landet där man tjänar in pension?

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! När det gäller den beskattningen så ligger det inte som ett gränshinder. Däremot är det tyvärr så att den kvarstår. En svensk och jag hade en diskussion som jag relaterade till just i det här ärendet. Han förstod den här problematiken.

 Jag hade andra lösningar i andra frågor som berör svenskar som bor på Åland. Jag kan inte ge ett bättre svar än så. Vi ser ingen lösning på den skatten.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Gränshinder eller inte, det kanske inte var ett direkt gränshinder men det påverkar i varje fall våra kommuner som dessa pensionärer flyttar till sedan när de blir äldre och svagare och behöver vård. Det här har varit en fråga som har varit upp många gånger och diskuterats åtminstone här i lagtinget under min tid. På något vis har man något sorts clearingsystem mellan Finland och Sverige, men Åland som ett litet land och när det kommer hemflyttare från Sverige som man gärna vill få till våra kommuner så får vi ingen nytta av skatterna från pensionerna. Det där borde vi komma till rätta med någon gång, för det har varit aktualiserat ganska länge. Det är väl en nordisk fråga som man borde driva lite mera tycker jag.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Visst kan man lätt se det som ett gränshinder. Däremot är det mer ett skattebekymmer som finns mellan samtliga nordiska länder. Det här är ingenting som är specifikt mellan Sverige och Finland. Jag har uppfattat att det finns ett kvittningssystem mellan Sverige och Finland och till den delen så får Åland tillbaka, genom klumpsumman får man ett uträknat belopp. Det är inte det exakta. Jag vet inte ens om vi är vinnare eller förlorare i spelet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag vill i all enkelhet lyfta ett sammanhang som landskapsregeringen i sin redogörelse över externpolitik valt att bortse från. Jag tänker lyfta Östersjökonferensen eller Baltic Sea Parliamentary Conference som Åland för första gången någonsin leder.

I höst väntas cirka 200 deltagare från samtliga länder runt Östersjön komma till vårt landskap för att diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter, under åländsk ledning. Vi har ett gott namn och rykte inom denna konferens där tongivande politiker från alla våra betydligt större grannparlament deltar. I sammanhanget vill jag passa på att rikta ett stort tack för den entusiasm som mina delegationskolleger visar. Annette Holmberg-Jansson, Ingrid Johansson och Sara Kemetter har i handling visat att man inte behöver vara störst för att vara viktig. Det avgörande är kraften i idéerna och då spelar storleken mindre roll.

Nu gissar jag att landskapsregeringen kanske hävdar att BSPC är en angelägenhet bara för Ålands lagting, alltså den parlamentariska delen av vår förvaltning. Jag menar att det inte är riktigt sant. I landskapet Ålands budget för 2018 finns 90 000 euro anslaget för bland annat arrangemanget av höstens konferens. I den summan ingår även kostnader för förberedande resor vilka samtliga resulterar i möjligheter att lyfta självstyrelsen i vår omvärld. Enligt min mening är detta oerhört viktigt om vi ska lyckas utveckla vårt samhälle i samklang med den övriga världen.

Vi har detta år möjlighet att inte ensamma bestämma men vi har chansen att sätta tonen i debatten kring vårt gemensamma och hårt ansatta innanhav. Dessutom erbjuder BSPC-arbetet mängder av tillfällen där den åländska EU-parlamentsplatsen kan lyftas och har lyfts. Vår självstyrelse är av den karaktären av regering och lagting borde arbeta tillsammans, inte var för sig.

I budgeten för landskapet Åland står också följande att läsa: ”Lagtingets samarbete inom ramen för den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) har blivit allt viktigare och ger lagtinget en god plattform att på jämbördig nivå tillsammans med övriga parlament runt Östersjön bidra till en positiv utveckling av regionen. Lagtinget deltar bl.a. i den årliga konferensen, den ständiga kommitténs möten, olika arbetsgruppsmöten samt vid behov i sekretariatets möten. Därutöver kan BSPC utse rapportörer från lagtinget för olika ärenden. Så har t.ex. skett i fråga om de maritima frågorna. Anslaget utgörs främst av resekostnader, omkostnader, arrangemang av olika möten samt representation.”

Den maritima rapportören är undertecknad och vid konferensen i Hamburg senaste höst utsågs Sara Kemetter till rapportör när det gäller hållbar turism. Senare på hösten anslöt ledamoten Johan Ehn som medlem den nya arbetsgrupp som ska formulera gemensamma strategier kring migration och integration, en utmaning som alla länder runt Östersjön delar. Det här är ett exempel på hur aktivt Åland tar del i ett sammanhang som egentligen är väldigt mycket större.

Det finns alltså en tydlig koppling mellan BSPC som parlamentariskt organ och den externa politik för hela Åland som denna redogörelse handlar om. Landskapsregeringen är som organ dessutom direkt länkat till BSPC genom den årliga redogörelse som regeringen formulerar på basen av den resolution som varje konferens levererar. I det senaste svaret lyfter landskapsregeringen bland annat fram följande, med det här vill jag ge några exempel på samarbetet mellan den operativa makten i form av regeringarna och den lagstiftande makten i form av parlamenten: Rekommendationer beträffande miljötillståndet i Östersjön. Landskapsregeringen har kompletterat sin handbok i offentlig upphandling med en skrivning som fastslår att samtliga kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster ska uteslutas från upphandlingarna, i enlighet med HELCOM:s marine litter plan.

Rekommendationer beträffande turismsamarbetet. Landskapsregeringen har en turismstrategi som utarbetats i samarbete med branschen och som årligen följs upp och revideras i en särskild samordningsgrupp. Landskapsregeringen inser nödvändigheten och vikten av att arbeta för en hållbar turism inom Östersjöregionen, där Åland fortsättningsvis kan verka som en grön ö i ett blått hav.

Rekommendationer beträffande samarbete inom forskning och innovation. En vidareutveckling av Högskolan på Åland kan stärka Åland som en attraktiv plats att bo och arbeta på. En medveten satsning på högskolan, med gradvis ökad efterfrågan på utbildningsprogrammen, leder till att allt fler icke-åländska studerande kommer till Åland och även stannar kvar efter examen. Högskolans verksamhet bidrar till att skapa nya jobb och det framtida utbudet av kvalificerade medarbetare för åländska företag. Det är alltså svaret på resolutionen från BSPC-konferensen.

Nästa rekommendation handlar om samarbete inom utbildning och forskning, hur man sammankopplar utbildning och arbetsmarknad. Landskapsregeringen svarar: En utvecklingsinsats för att trygga behovet av grundskoleutbildning i de perifera områdena i landskapet görs genom det ESF-stödda projektet En flexibel grundskola. Projektet stöder utvecklingen av metoder och arbetssätt med hjälp av IKT för att säkerställa en kvalitativ undervisning i skolorna med sviktande elevunderlag.

Följande rekommendation handlar om samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Landskapsregeringen svarar att man genom sin underställda myndighet Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS), arbetar med olika partners för att uppnå de uppsatta arbetsmarknadspolitiska målen. AMS har ett välutvecklat samarbete med exempelvis bemanningsföretag för att maximera arbetssökandes möjligheter till jobb.

Det kommer rekommendationer beträffande åtgärder för att minska arbetslösheten, vilket man har arbetat långsiktigt med på Åland.

Vi har rekommendationer beträffande gränsöverskridande rörlighet. Svaret från landskapsregeringen lyder: Anpassningen av åländska utbildningar på gymnasie- och högskolenivå sker kontinuerligt i förhållande till utbildningssystem i omkringliggande regioner med avseende på upplägg, nivå och innehåll i examen. Landskapsregeringens mål är att garantera att åländska unga och vuxna har en behörighet att studera vidare i högskolor och universitet i andra regioner.

Den åttonde punkten som landskapet väljer att svara på handlar om rättvisa löner och integration av flyktingar. Landskapsregeringen har under året bedrivit ett arbetsvärderingsprojekt med målet att skapa rättvisa löner inom förvaltningen. Målet är att omotiverade löneskillnader mellan män och kvinnor, samt likvärdiga tjänster inom samma kravnivå, på sikt ska utjämnas.

Dessa punkter är exempel på sådana områden som hanteras inom ramen för BSPC och Östersjökonferensen och som även kan påverka den åländska externpolitiken.

Vi ser från BSPC:s sida att beredskapen för regeringarna blir allt starkare att komma tillbaka med svar på resolutionerna. Någonstans brukar jag betrakta BSPC som en slags idéverkstad som kommer med förslag till regeringarna som sedan sippra ner och så småningom förvandlas till lagstiftning.

I och med att Åland är arrangör av konferensen så behöver vi inte bara lyssna också vara på rekommendationen vi kan även forma samtalet och lyfta sådant vi själva prioriterar högt.

Jag tycker detta är oerhört viktigt och en möjlighet att berätta om Åland för vår omvärld och med hjälp av Ålandsexemplet, som väcker uppmärksamhet var än man drar fram, bidra till såväl fred som stabilitet. Åland är ett utmärkt exempel på krishantering och det ska vi aldrig sluta lyfta fram, tvärtom, idag behövs det mer än vanligt.

Under vår konferens som vi arrangerar senare i höst så kommer också detta att vara ett av de teman som ska diskuteras vidare.

Avslutningsvis tycker jag att det är bra att det externpolitiska meddelandet kommer redan i januari för att skapa möjligheter till att skapa ett reellt innehåll i utrikespolitiken. Detta efterlyste självstyrelsepolitiska nämnden i fjol och det är bra att regeringen har svarat på detta på det här viset. Kan vi dessutom göra en liknande sammanställning över året som har gått, t.ex. i december, så skulle det antagligen vara väldigt bra. Jag tror att vi ska arbeta ännu hårdare att på olika sätt se till att den externa politiken fungerar så bra som det går. Tack, talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jörgen Pettersson. Det är ett intressant resonemang när regeringen kommer med ett externpolitiskt program och samtidigt håller lagtinget på med BSPC.

Jag vill göra en jämförelse med Nordiska rådet. Eftersom det finns ett ministerråd så blir det helt klart landskapsregeringens politikområde, men det här är på något sätt friare. Jag tycker nästan att det blir de intressantare när det är direkt under lagtinget. På det sättet kan man påverka tillsammans med andra parlamentariker på ett väldigt intressant och demokratiskt sätt.

Ledamoten kunde gärna resonera lite vidare kring hur man skulle kunna få landskapsregeringen mera engagerad i BSPC. Jag vet inte riktigt om det är det som vi vill?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tror väl på uttrycket ”The more the merrier”, ju fler desto bättre. Om man jämför med Nordiska rådet så hade man också där till en början en sådan verklighet att ministrarna inte riktigt deltog i sessionerna. Idag är det närmast en självklarhet att ministrarna är med i Nordiska rådets sessioner.

Det går ju inte att bortse ifrån att parlamentarikerna ser till att det ska vara lagstiftning på plats. Men nog behöver det också finnas ett slags samarbete med den operativa makten. Inom BSPC har det många år pågått ett arbete och ibland lyckas man få ministrar på plats för att redogöra om tingens ordning just från deras perspektiv. Det är ju nyttigt för lagstiftarna att också höra den andra sidan.

Jag tror nog att alla skulle vinna på lite större samarbete.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Säkert är det så. Vi har ju också själva, eftersom vi sitter tillsammans i delegationen, försökt arbeta för att bjuda in ministrar och på det sättet få diskussionen på en högre nivå, när den blir på regeringsnivå. Jag tycker att det är ett intressant resonemang.

Det är glädjande att pennan vässes till under åländskt ledarskap och att det görs lite vassare politik av BSPC.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tror att man ska minnas att BSPC bildades för 27 år sedan i år, på initiativ av talman Kalevi Sorsa på den tiden i Finlands riksdag. Skälet var det kalla krig som då precis var på väg att ta slut i spåren av Baltikums frigörelse och självständighet. Man såg behovet av att man på parlamentarisk nivå också måste komma samman och prata. Faktum är att situationen idag inte är jätte långtifrån den kris som var då. Vi ser tecken som tyder på att parlamenten i allmänhet men särskilt flera regeringar undviker varandra. Det här har vi sett inom regeringarnas motsvarighet till BSPC, alltså SBSS där utrikesministrarna möttes i fjol somras på Island för första gången på nästan ett decennium, alltså man pratar inte med varandra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, talman! Tack ltl Pettersson. Det låter väldigt trevligt att den åländska gruppen har ett bra och positivt samarbete internt. Det är lovvärt.

Jag vet att ltl Pettersson är en person som brinner för att hitta nya kontaktytor och samarbeten. Jag bryter ut en liten del av ltl Petterssons anförande. Arrangemanget som går av stapeln i augusti, BSPC-konferensen här på Åland, är förknippad med vissa kostnader. Har ltl Pettersson tittat på det eller kommer man att titta på den slutgiltiga prislappen? Jag vet att det finns många både indirekta kostnader och även indirekta fördelar som inte alltid syns. Jag tror att det skulle vara viktigt att man får en total prislapp men också vad det genererar i form av praktisk nytta och även ekonomiskt.

Jag tror att Åland skulle må bra av att få flera liknande arrangemang och då kan det vara bra att man har modell för hur ett evenemang ska gå av stapeln, vad det kostar och att man kan få någon form av struktur för hur man kan räkna ut de här vinsterna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för frågan. Det där är ju den eviga funderingen kring evenemang; vad genererar det? Jag menar att från samhällets sida är det budgeterat 55 000 euro för konferensen, vilket jag betraktar som en investering snarare än en kostnad, eftersom man räknar nog med att få tillbaka många gånger mera. Jag har sett siffror på det men det vore förmätet att plocka fram de ur bakfickan bara så där.

Man ska minnas att det kommer 150-200 deltagare som alla betalar sina egna hotellrum och sitt eget resande och som dessutom kommer att vara här och äta och shoppa så tror jag att det är ganska enkelt att räkna hem själva investeringen. Men vi ska ta det med oss och göra vad vi kan för att göra en utvärdering.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det ska absolut inte uppfattas som kritik utan tvärtom, en bra orsak till att man får en prislapp på det. Jag är helt övertygad, precis som ltl Pettersson, om att det här är någonting som genererar plus till Åland. Det skulle vara så bra för många gånger kan det komma kritik för att offentliga medel stöttar upp olika evenemang även av annat slag än det här. Det skulle vara så bra om vi kunde få någon form av rytm i att man hela tiden, när evenemangen är klara, får en prislapp på dem, både indirekt och direkt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Vi ska se vad vi kan göra i syfte att nå det där målet. Jag delar naturligtvis slutsatsen. Om man kan visa på plus och minus så är ju det alltid bättre. Men saken är inte alldeles enkel för självstyrelsen är ju inte alldeles lätt att värdera. Men vi gör vad vi kan, det lovar jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, fru talman! Jag vill bara konstatera eller klargöra att det ingalunda råder någon motsättning eller någon avoghet gentemot BSPC-samarbetet.

Däremot har det varit en liten vacklande praxis kring huruvida landskapsregeringen i sitt meddelande ska berätta för lagtinget vad lagtinget de facto har gjort. Jag tycker gott att vi kan diskutera hur man på lämpligt sätt kan inkludera BSPC-verksamheten i det här externpolitiska meddelandet, om man tycker att det är på sin plats. Men då behöver vi hitta en arbetsform för det där man från BSPCs håll rapporterar in till processen med att ta fram det externpolitiska meddelandet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det var faktiskt nog precis det här som jag ville lyfta. Den här arbetsordningen finns egentligen redan i och med att landskapsregeringen får en resolution efter varje konferens och landskapsregeringen besvarar denna resolution tillbaka till BSPC. Jag menar att kontaktytorna redan finns där. Jag tycker faktiskt, med tanke på Ålands beskaffenhet, att vi är ganska små och våra förvaltningar arbetar väldigt nära varandra. Det skulle vara ganska enkelt att i denna externpolitiska redogörelse bara helt enkelt skriva ner på vilka områden man har besvarat BSPC-resolutionen.

Sist och slutligen är det här vår enda på riktigt internationella plattform där vi kan vara med och forma politik som även berör andra länder.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Ärade fru talman! Bästa lagtingsledamöter, jag vill börja med att tacka regeringen för ett väldigt utförligt meddelande som verkligen belyser den externpolitiska dimensionen.

Trots landskapsregeringens förhållandevis minimerade personalmängd så görs det faktiskt ett otroligt bra arbete, allt från nordiskt samarbete till ledarskap inom klimatfrågor och sist men inte minst Finland 100 år.

Tyvärr så blåser det medvind för populistiska politiker samma år som tre stora EU-länder går till val: Nederländerna, Frankrike och Tyskland och ännu Österrike här i slutet.

Europa har blivit mer inåtvänt och nationalistiskt. Måttfulla politiker duckar på ett oroväckande sätt, ängsliga för att ge populistiska uppstickare ammunition. Men nu krävs istället att måttfulla politiker visar mod och ärligt ledarskap. Dagens politiska klimat ute i Europa ger anledning till oro, eftersom etablerade mainstreampolitiker tvingas ut i omöjliga riktningar, det är bara att lyfta det senaste utgången i valet i Österrike och hur Frankrike reagerade på det.

Å ena sidan angrips ledare av populistpartier som utnyttjar djupt rotade utmaningar som samhället har att hantera. Å andra sidan hanteras de flesta av dessa bekymmer bäst genom europeiskt och internationellt samarbete.

Migrationskrisen kan bara lösas genom kompromisser och hederligt samarbete om Europa ska förbli öppet.

Finansiella problem kräver givande och tagande av långivare och skuldsatta länder. Att åtgärda klimatförändringarna kräver uppoffringar inom arbetsintensiva industrisektorer.

Men att föreslå mer samarbete vinner man knappast några röster på när måttfulla partier i hela Europa snabbt förlorar terräng inför en allt mer nationalistisk politik.

Ålands plats i välden är liten står det i meddelandet och utan kunskap om det som sker nationellt, nordiskt, europeiskt och globalt har vi ingen möjlighet att påverka.

Meddelandet är verkligen informativt, gediget och ger oss kunskap så att vi kan forma en egen bild.

Jag kommer inte att hinna analysera allt under denna korta taltur och väljer därför att blicka framåt.

Fru talman! Det är väldigt glädjande att få läsa om Alandica debatt - Ålands svar på Almedalen. Det är nyskapande och kreativt. På det här sättet kan vi nu skapa ett politiskt internationellt forum. Det är verkligen positivt. Temat är Norden i förändring, vilket också går ihop med BSPC-konferensen. Jag hoppas att det här blir ett startskott och att många hittar till Åland. Det blir en tradition att komma hit.

Jag vill också lyfta fram Generation 2030, ett hållbarhetsarbete på riktigt samt det försatta arbetet med hållbar turism och inte minst Ny Nordisk Mat samt andra hållbara turistsatsningar som landskapsregeringen nu går vidare med.

Vi har också fått höra anföranden om det fortsatta arbete för att minska gränshinder och där gränshinderrådet nu har fått nytt mandat.

För oss socialdemokrater är det nordiska arbetslivspolitiska samarbetsprogrammet väldigt viktigt och de prioriteringarna inom utbildningspolitiken som nu sätts igång för att stärka det nordiska samarbetet och ålänningarnas möjligheter att studera i Sverige.

Jämställdhetsarbetet belyses extra tydligt i meddelande och arbetet mot våld i nära relationer är fortsättningsvis högt prioriterat. Det här är ämnesområden som vi socialdemokrater värnar starkt om.

Ärade talman! Vi socialdemokrater vill se ett konkurrenskraftigt och socialt Europa. Det är centralt att människor måste känna att det finns en social trygghet på arbetsmarknaden, för många känner sig otrygga på arbetsmarknaden och då skapas en negativ tilltro till globalisering.

Med en stark gemensam marknad så är möjligheten betydligt större tillsammans än om vi ska göra det här ensamma. Vi kan sluta handelsavtal och vi kan säkert göra investeringar tillsammans i infrastruktur och i utbildning. Finland och Sverige, våra starka grannar, är båda oerhört beroende av exporten. Den åländska ekonomin vilar på marknaderna runt om oss och att det går bra.

Om två år tar Finland över ordförandeklubban i EU. Vi borde snarast möjligt få fram ett ambitiöst program som förbereder de initiativ som Finland ska ta. Vi har inte ännu en egen parlamentsplats i EU parlamentet så vi måste på något sätt göra vår röst hörd via Finland. Jag hoppas att landskapsregeringen kan försöka påverka på ett tydligare sätt den förda politiken i Finland, framförallt EU-politiken.

I slutet av året 2017 höjde statsminister Stefan Löfven Sveriges Europaprofil med Göteborgsdeklarationen om de sociala rättigheterna. Det är den här typens proaktiva och positiva utspel vi socialdemokrater vill att Finland ska driva.

Internationellt ser man med respekt på vår utbildning. Vi hoppas att Finland tillsammans med Åland skulle kunna göra ett aktivt utspel i likhet med Löfven och lyfta exempelvis den fria rörlighetens betydelse för studentutbytet och jämlika förutsättningar till utbildning.

Flera finländska europaparlamentariker, även våra egna representanter, har kommit med hård kritik mot Finlands och europaministerns snäva syn på hur EU:s budget borde bantas ned till följd av Brexit. Jag vill gärna i självstyrelsepolitiska nämnden diskutera den här problematiken. Kommer Brexit att påverka oss? Hur kan vi ta de här nedskärningarna inom EU? Hur kommer det att påverka Åland?

Vi ska heller inte glömma att EU från början också varit en viktig konstruktion för freden i Europa. Därför är det välkommet att Finland är med på ett konstruktivt sätt i diskussionerna om ett utvecklat EU-försvarssamarbete.

Ja, vi vill mera med Europa, inte mindre. Vi vill ha fler ledare som vill försvara våra gemensamma värderingar, som vill respektera våra gemensamma avtal för människovärdet och som vill kämpa för att solidariteten mellan våra länder betyder någonting.

Tillsammans med Finland kan vi verkligen göra det här ordförandeskapet också som ett åländskt ordförandeskap. Tack.

Ltl Tony Wikström

Tack, fru talman! Även om vi på Åland bara är 29 000 människor på några vindpinade kobbar och skär ut i Ålands Hav och vi kan ibland tyckas vara lite små på jorden men stora i orden så tycker jag att vi har all anledning att vara det. Vi är stolta att vara de vi är och vi tror på oss själva när vi är ute i världen och representerar Åland.

Vi kunde till och med sträcka på oss ännu lite mer tror jag. Vi som har varit på Färöarna har sett hur man ser på sig själva där. Man pratar till exempel om nationen. Vi som besökare trodde förstås att de talade om Danmark men de talade om Färöarna förstås som en nation.

Jag tänkte lyfta fram Nordiska rådet lite grann som en viktig komponent i externpolitiken. Där handlar det verkligen om möjligheten att kunna bygga nätverk, bygga relationer och påverka på lika villkor som de stora elefanterna i ligan trots vår lilla storlek. Vi kan få influenser från politikerkollegor, inte bara från det egna partiet utan över partigränserna. Vi kan sno goda idéer helt skamlöst. Vi kan också samarbeta om bra projekt.

Jag tänker lyfta fram en grej som jag är speciellt stolt över från ifjol; en skriftlig fråga till de nordiska regeringarna som jag författande rörande nolltolerans mot rasism och hatretorik i barnomsorg och skola. Frågan fick bra respons och bra svar från regeringarna vad man gör rent konkret. Jag tror att det är viktigt att vi lyfter de här frågorna vilket också har visat sig i samband med bl.a. metoo-debatten.

Det är också väldigt lätt i Nordiska rådet att få en Ålands vinkling på saker och ting tycker jag. Nästan alla stora frågor i Norden rör Åland på ett eller annat sätt, t.ex. geoblocking är väl det största exemplet men också kvalitetsmärkning av olika produkter och souvenirer som tillverkas här och som är på gång just nu.

Fortsättningsvis högaktuellt är förstås jobbet mot psykisk ohälsa och hemmasittare.

Något som verkligen är aktuellt är kulturens roll i integrationen och hur den kan hjälpa till. Jag kommer att delta en hel dag i Stockholm den 29 januari och få lite nya influenser.

Nästa vecka är det också utskottsmöten i Stockholm och där berörs mycket saker som jag nämnde, t.ex. även en nordisk folkhögskola där elever kan lära sig om Norden. Jag tror kanske att Åland kan få in en fot i det samarbete också.

Jag tackar för det. Tack.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! I den mån som centern och oppositionen i stort har anledning att kritisera landskapsregeringen för den interna åländska rikspolitiken så har vi anledning att istället vara nöjda med hur landskapsregeringen hanterar den externpolitiska sidan av det åländska politiska arbetet. Den nu aktuella redogörelsen, meddelandet, är ju ett bra belägg för det.

Talman! Jag tänker uppehålla mig vid EU-platsen, den som vi borde ha haft redan vid inträdet den 1 januari 1995 om saker och ting skulle ha fungerat som de borde sett ur demokrati- och legitimitetssynvinklarna.

Även om vi pratar om det nordiska samarbetet idag så är det trots allt till Bryssel och Strasbourg som vi har skeppat merparten av vår inflytandemakt, som det heter på ren svenska. Man kan lugnt konstatera att EU-rätten styr mer än hälften av vår behörighet direkt och indirekt och därför är EU-platsen så central.

Nu missade jag kansliminister Fellmans inledande anförande vilket jag beklagar. Jag var lite upptagen i ett annat ärende. Jag förstod att ministern ägnade sig en del åt EU-platsen.

Från centerns sida har vi varit nöjda med hur landskapsregeringen har jobbat ihärdigt med frågan. Vi tycker att landskapsregeringen har gjort de rätta påstötarna vid rätta tidpunkter för att hela tiden hålla frågan om en åländsk EU-parlamentsplats vid liv. Man har också varit aktiv genom besök, både lantråd och kansliminister har varit på resande fot med anledning av detta. Vi tycker att man har gjort vad man kan för att röja undan de återstående hindren.

Hindren har varit många. Även om vi nu ser en ljusning, dvs. att det inom parlamentet nästan finns ett konkret förslag om att Finland ska få en plats till, en 14:e plats, så har Finland själv sagt att det vill man egentligen inte ha. Finland anser att de platser som Brexit förorsakar, att de försvinner, att de också ska försvinna permanent. Det är intressant att Finland kanske inte riktigt är med på noterna där heller.

Vi har under årens lopp byggt upp ett ansenligt antal goda motiveringar varför Åland behöver den här EU-platsen. Det föreliggande meddelandet visar sannerligen på att ytterligare sådana har befästs under årens lopp.

Fru talman! Vi kan konstatera en gång för alla, Finland kommer inte att klara av att hantera självstyrda Åland inom ramen för EU-processen. Jag vet inte hur många EU-meddelanden som vi har fått där man konstaterar; på grund av språkförbristning, på grund av okunskap med mera så kan inte Åland vara involverat i EU-processen på det sätt som ett framgångsrikt EU-arbete skulle förutsätta.

Det är onödigt att i det här sammanhanget ta upp orsak och verkan. Det är bara att konstatera faktum. Men detta är ett motiv till varför Åland i ett mycket tidigare skede måste vara med i EU-processen. Det är enbart genom en egen EU-plats som det kan skapas, särskilt med tanke på den mängd assistenter som en EU-parlamentariker har, 5-6, beroende på om man också räknar in praktikanter som kan göra ett otroligt värdefullt jobb.

Nu i och med att kommissionen slutligen beslöt, i januari 2017, att gå vidare med att hädanefter ska man ge böter till de medlemsländer som syndar så har vi en situation där vi också kan påvisa ekonomiska motiveringar till varför Åland måste vara en del av den demokratiska processen, och inte som nu vara beroende av andras välvilja att föra vår talan, oavsett om det sker via ministerråd där vi får vara med på nåder i bästa fall oavsett om det är andra EU- parlamentariker som kan bevaka vår fråga.

När vi börjar titta på summorna och kopplar dem till en åländsk EU-process så gör detta att den här parlamentsplatsen blir allt viktigare. Vi har ett system med blankettlagstiftning och därmed måste vi vänta på finska statsmaskineriets förmåga att hantera olika EU-direktiv etc.

Det tar normalt kanske två år för Åland, det kanske nämndes i meddelandet, att implementera en EU-regel fullt ut.

Kommissionen avser att börja aktivera sig om ungefär ett år. Ett standardbelopp ska ut oavsett om den syndande staten eller Åland har börjat vidta de implementeringsåtgärder som en EU-regel förutsätter.

När vi tittar på summorna, dvs. över 1,5 miljon som är själva standardboten och lägger till eventuellt vite, så pratar vi om pengar som för Åland blir förödande. Sedan kan man alltid diskutera utjämningsmekanism som vi har enligt självstyrelselagen, men också den bygger på en välvilja från finska staten som anser att man ska vara med och ta ansvar för en eventuell EU-bot via standarbeloppet.

Fru talman! Från centerns sida önskar vi att självstyrelsepolitiska nämnden ska diskutera behovet av ett nytt initiativ från lagtingets sida till Finlands riksdag om en ändring av den finska vallagen, som då igen ska aktualisera frågan om att Åland ska vara ett eget valdistrikt i samband med nästa EU-val 2019.

Förutom dessa ytterligare motiveringar som vi har fått i denna digra lista av genom åren redan uppräknade anledningar till en sådan EU-plats så ser vi just detta med EU-böterna och den bristande EU-processen som Finland, som sagt, inte klarar av att hantera för Ålands del.

Detta brådskar. Vi pratar oundvikligen om 2018 nu och vi har valet om drygt ett år. Det betyder att för att Finland ska hinna göra ändringen i vallagen så är det viktigt att Åland sätter igång den här processen i diskussion med landskapsregeringen, typ samråd i den frågan. Tack, talman.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Min replik gäller EU-parlamentsplatsen. Jag håller med ltl Jansson i både yrkande och motiveringar därtill. Det är bra. Vi här på Åland behöver sätta till alla goda krafter för att få ändringen av vallagstiftningen igenom.

Den minnesgode kanske minns att centerns dåvarande presidentkandidat på fastlandet, dåvarande statsminister Matti Vanhanen, faktiskt har uttalat sig att om Finland får en plats till så ska den tillfalla Åland. Jag tycker, som sagt, att alla ska engagera sig i frågan. Jag utgår också ifrån att åländsk center tar kontakt med centerpartiet på fastlandet så att vi får ett tryck på från alla håll.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, det som ltl Eriksson tog upp är nog så sant och det tillhör den argumentlista som vi nu har byggt upp under årens lopp. Löftet från Vanhanen, regeringen, år 2009 är naturligtvis av största vikt.

Är det som så att Finland faktiskt får en 14:e plats och väljer att inte dels arbeta för den också framförallt att inte ge den till Åland då kan vi verkligen börja tala om en svekdebatt som gör att klumpsummelöftet och vindkraften faktiskt bleknar.

När det gäller EU-platsen har vi uttryckligen klart meddelat vårt ställningstagande till den finländska regeringen om att den här platsen är Ålands om Finland erhåller en sådan.

Vi får alla tillsammans hjälpas åt att påminna. Men det är ju därför som vi också har aktualiserat frågan om ett nytt initiativ för det underlättar samtidigt att föra en parallell diskussion med respektive partier.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till självstyrelsepolitiska nämnden omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

Remiss

3        Medborgarinstitutet- en möjlighet till glädje och livslångt lärande

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Centerns lagtingsgrupp har lämnat in en åtgärdsmotion som rör Medborgarinstitutet.

Orsaken är egentligen den information och det rop på hjälp som vi har fått från delar av Ålands folk.

Man kan fråga sig vad detta rör sig om? Detta rör sig om att landskapsregeringen i samband med revideringen av landskapsandelssystemet uppenbarligen inte noterade att den genomförda reformen kommer att minska på landskapsandelarna till Medis verksamhet i en omfattande ordning, dvs. medlen minskar från 283 000 i landskapsandelar till 100 000.

På radions hemsida den 6 november sade Medis rektor Siv Ekström: ” Vi har uppmärksammat politikerna på det här och det hela verkar vara ett misstag. Vi får signaler från regeringshåll om att man vill åtgärda detta och försöka få till stånd ett system som tryggar Medis verksamhet.” 

Även insändare i det här ärendet kom ganska snabbt undertecknat av Äldrerådet i Mariehamn. De noterade att en stor del av deras medlemmar, närmare bestämt 1 600 som man uppskattar det till, deltar aktivt i Medis kursverksamhet. För de pensionärerna är det här väldigt viktigt. Man påtalade också att den största delen är kvinnor, 78 procent av dem som deltar i Medis kursverksamhet är kvinnor. Här kan man också göra ett genusspan om man så önskar.

Landskapsregeringen sade i en intervju den 3 december i Ålandstidningen att man avser att försöka göra någonting. ”Lantrådet Katrin Sjögren säger att landskapsregeringen ska hitta en lösning, men den är inte färdig. De första dagarna på det nya året ska vi sätta oss ned och fundera. Det är flera inblandade och vi bör ha en ordentlig beredning innan vi går vidare”, säger hon.

För några dagar sedan lämnade landskapsregeringen in en tilläggsbudget. Men där fanns inga indikationer på att man äskade om mera medel eller att man på något annat vis avser att komma Medis emot.

I samma tidningsartikel från den 3 december står det så här: ” Det kom som en kalldusch för Medis, men inte heller vid landskapsregeringen hade man egentligen tänkt sig att minska bidragen till Medis. Det var en följd av det nya landskapsandelssystemet som man inte hade noterat och därför utlovades en lösning.”

Men det oaktat så har ingenting hänt. Jag talade senast med Medis rektor idag och frågade om landskapsregeringen har varit i kontakt med Medis eftersom Medis nu har en stor del av sin verksamhet underfinansierad och svaret var nej.

För Medis del återstår nu två saker; dels att fundera på hur man ska lösa det här kortsiktigt och dels långsiktigt.

I slutet av februari ska kurskatalogen för hösten i princip vara spikad. Det betyder att om man inte har fått tilläggsresurser till dess så måste en stor del av kurserna helt enkelt stängas ner och en del av personalen sägas upp.

Den påstådda dialogen som ska finnas mellan landskapsregeringen och Medis verkar för tillfället inte existera.

Det här, bästa ledamöter, är inte bara frågan om landskapsandelar. Det här är inte bara frågan om pengar som vi ser det. Det här är återigen landskapsregeringens sätt att gå åt dem som är svagast i samhället.

Landskapsandelarna slår uppenbarligen alltid mot kvinnor, barn och äldre. Här har vi de äldre igen, pensionärerna, och vi har 78 procent som är kvinnor. Den summa som fattas är cirka 180 000.

Jag tycker att landskapsregeringen ändå måste känna ett visst ansvar. Man bjöd in Medis rektor, man inledde en dialog i slutet på december eller strax före jul och funderade på om man kunde hitta en lösning och sedan lovade man att återkomma. Man har kanske hittat en lösning, det känner jag inte till, men man har inte återkommit.

Jag skulle gärna vilja veta vad landskapsregeringen avser att göra för att trygga den fortsätta Medis verksamheten i enlighet med gällande kurskatalog. Är det så att landskapsregeringen anser att det här inte är tillräckligt viktigt, att det här inte är tillräckligt högt prioriterat så då tycker jag att man ska vara tydlig och säga det också. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag satt med i den parlamentariska referensgruppen, tillsammans med vtm Veronica Thörnroos, som tittade på landskapsandelssystemet. Vi har också följt med debatten och i utskottet har också Medis blivit hörda.

Det är helt klart att det har skett någon form av miss här. Jag vet att det försiggår diskussioner med Mariehamns stad och landskapsregeringen om hur man kan lösa det är. Jag är övertygad om att landskapsregeringen absolut vill att Medborgarinstitutet ska fortsätta att verka. Mitt parti kommer i varje fall inte att stöda att undervisningen slopas i Medis och inte heller att avtalet ska sägas upp och diskuteras med de nya kommunerna.

Jag upplever att landskapsregeringen har en god dialog både med Mariehamn och med Medis. Jag är övertygad om att vi kommer att se en lösning på det här i kommande budgetar.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vet att landskapsregeringen för tillfället inte för någon dialog med Medis, helt enkelt därför att jag har talat med Medis rektor senast idag. Jag har fått information om att Medis inte har hört någonting från landskapsregeringen, men man hoppas fortsättningsvis att landskapsregeringen ska ta kontakt och kanske presentera en lösning.

För övrigt vill jag säga att jag är tacksam över att socialdemokraterna fortsättningsvis håller Medis verksamhet högt, man har gjort det tidigare och jag är glad att man också fortsättningsvis vill göra det.

Jag hoppas att Sara Kemetter, genom sin kompetens som lärare och också genom sin position som gruppledare, har möjlighet att påverka landskapsregeringen i den riktningen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Eftersom man ofta sitter på många stolar så vet jag att landskapsregeringen för diskussioner med Mariehamns stad. Det är ju Mariehamns stads bildningsnämnd som ändå ansvarar för Medis. Kanske det har blivit något missförstånd? Jag vet inte vem vtm Törnroos har talat med. Vad gäller bildningsnämnden, stadsdirektören och även stadsstyrelsen så har det förts diskussioner med landskapsregeringen och tillsammans kommer vi att hitta goda lösningar för att garantera att Medborgarinstitutets verksamhet kan fortgå.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har inte talat med stadsledningen. Däremot har jag idag, denna dag, talat med rektorn som är ansvarig för Medis verksamhet och hon känner inte till att det pågår några diskussioner.

Men jag tackar för stödet från socialdemokraternas sida. Jag hoppas också att signalen går fram till Medis, till deras ledning och till de ålänningar som går på Medis kurser så att de vet om de kan lita på gruppledare Sara Kemetters ord, att verksamheten under 2018 kommer att fortgå i enlighet med den katalog som är levererad för våren och att man inte kommer att behöva permittera stora delar av lärarkåren till hösten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Vtm Törnroos nämnde i sitt anförande att man genom landskapsandelarna igen vill gå åt de äldre och de svaga eller någonting liknande.

Vi vet att vtm Törnroos och även jag har suttit med i arbetet när det gäller ändring av landskapsandelssystemet. Först satt vi i en parlamentarisk grupp och sedan hade vi i utskottet också hörande kring detta. Varken i den parlamentariska gruppen eller i utskottet uppfattade jag att vi då visste om detta eller fick varning.

Det här var någonting som man kom på senare och försöker rätta till. Som jag uppfattade vtm Törnroos anförande så är det här något som man avsiktligt vill åt, och så är det ju inte. Man försöker rätta till det nu hoppas jag och därigenom komma vidare med den här frågan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Första gången som Medis ledning lyfte upp det här i offentligheten var den 6 november. Jag tror till och med att det var exakt samtidigt som landskapsbudgeten blev offentlig.

I finans- och näringsutskottet hade vi hörande som påtalade problematiken med detta. Jag tror säkert att ledamoten kan erinra sig om att vi lyfte upp att här finns ett problem.

Strax före jul kallades Medis till landskapsregeringen för en diskussion för att resonera kring hur man kan söka en lösning. I massmedia utlovades att landskapsregeringen skulle återkomma i början av januari. Nu är vi i mitten av januari, snart i slutet av januari och fortfarande har ingen kontakt tagits från landskapsregeringen direkt till Medis.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Nå, vtm Törnroos, jag kan väl erkänna att jag har varit slarvig då om jag i vårt utskottsarbete har missat att vi lyfte upp detta i vårt betänkande. Jag ska titta på det och i så fall ta mig själv lite i örat, för i så fall är det något som man borde ha flaggat för. Jag tycker verkligen att detta är besynnerligt att ingen i debatten heller lyfte upp den här faran, och att vi nu här långt efteråt lyfter upp det i en motion och att det inte fick mer utrymme i debatten. Om vi lyfte upp det i betänkandet så borde vi kanske ha lyft upp det ännu mera och då får jag känna mig lite medskyldig.

Det här är något som jag uppfattar att ha inträffat efter att vi har arbetat färdigt med betänkande kring landskapsandelarna och lagen där.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Som sagt, från Medis sida gav man detta offentlighet den 6 november. Vi hade också hörande i finans- och näringsutskottet, så allt detta finns dokumenterat.

Det som jag skulle önska är att socialdemokraterna - som faktiskt är de enda här i salen som har responderat på detta - nu skulle göra vad de kan för att få fram en tydlig signal till Medis, att det här kommer att lösas under det här året och att man sedan också arbetar fram en långsiktig lösning. Jag tycker faktiskt att de som går på Medis kurser, berikar sin kunskap och även social samvaro, har rätt att få ett tydligt besked.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

För kännedom

4        Godkännande av andra protokollet till Haagkonventionen från år 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 10/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 10/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 7 mars 2018.

5        Godkännande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 11/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 14/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 14/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 7 mars 2018.

6        Ändring av arbetsordningen

Talmanskonferensens lagförslag TMK 2/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 5 mars 2018.

7        Ändring av lagtingsordningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2017-2018

Ltl Stephan Toivonens lagmotion LM 4/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 7 mars 2018.

8        En åländsk gymnasieexamination

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 4/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 7 mars 2018.

9        Grundläggande privatekonomi i skolan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 5/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 7 mars 2018.

10      Centraleuropeisk tid

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 6/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 7 mars 2018.

11      Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2017-2018

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 7 mars 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls fredagen den 19 januari klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil