Plenum den 22 mars 2018 kl. 14.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 21 mars 2018 kl. 14.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Cirkulär ekonomi

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2017-2018

Remiss. 2

2    Lastning av fordon i yrkesmässig trafik

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2017-2018

Enda behandling efter bordläggning. 5

3    Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2017-2018

Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

Remiss efter bordläggning. 18

4    Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2017-2018

Remiss. 21

5    Ersättning för drabbade i PAF-ärendet

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 3/2017-2018

Remiss. 32

6    Åtgärder för stärkt in- och återflyttning av kompetens

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2017-2018

För kännedom.. 46

7    Organisering av den prehospitala akutsjukvården

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2017-2018

8    Behörighetskrav för serveringspersonal

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2017-2018

Plenum slutar 47

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av annat uppdrag i anslutning till lagtingsarbetet.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av annat förtroendeuppdrag.

Antecknas.

Andra behandling

1        Cirkulär ekonomi

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2017-2018

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs motiveringarna samt klämförslaget i utskottets betänkande för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om tillämpning av rikets avfallslag för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om miljöskydd för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 30 och 46 §§ landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av vägtrafiklagen för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om parkeringsbot för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen.

Slutligen föreläggs klämförslaget i utskottets betänkande för godkännande i enda behandling. Klämmen är godkänd. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

2        Lastning av fordon i yrkesmässig trafik

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag ska presentera lagförslag nr 15 som handlar om lastning av fordon i yrkesmässig trafik.

Det finns egentligen tre orsaker till varför vi kommer med det här lagförslaget.

Det första är att det grundar sig på ett EU-direktiv, 2015/719/EU. Direktivet går ut på att man inom EU vill ha en överblick över själva fordonsvikterna. Man har valt att införa en kontrollfunktion där polismyndigheterna rapporterar in till staterna, i det här fallet landskapsregeringen, resultatet av de kontroller som görs regelbundet redan idag. Man tillför inte polisen en ny uppgift, utan den uppgift som polisen har gjort under alla år och kommer att fortsätta med kommer nu att rapporteras in till landskapsregeringen där en statistik förs över hur lasterna fördelas.

Den andra punkten i samband med den här lagändringen är att man vill titta på lastning av fordon. Fordonets förare är den som ansvarar för lasten, att den är lastsäkrad på ett korrekt sätt. I det här lagförslaget införs även att företaget kommer att ha ett ansvar när det gäller lastningen. En chaufför kommer till ett företag och hämtar ett släp eller trailer som är färdigt lastad och då kan det vara omöjligt för chauffören att komma åt hela lastutrymmet och titta på lasten. Därför har man vägt in att även de som lastar har ett ansvar.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att det här är främst av tekniskt natur. Det här har redan varit på remiss. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ja, som ministern sade så bygger det här på ett EU-direktiv. Hur har man tolkat det här direktivet? Är det minsta möjliga motståndets lag, att man har försökt vara så liberal som möjligt i de här tolkningarna eller har vi det strängaste alternativet? Vi har ibland en förmåga att bygga på lite mera i vår förvaltning när vi har möjlighet.

Titta på 62 §, Lastning. ”Ett fordon ska lastas så att lasten inte kan medföra fara för person, skada, egendom, släpa i marken, falla på vägen, damma så att det stör eller orsaka andra jämförbara men eller åstadkomma onödigt buller.” Man börjar fundera och man får köra på vägarna snart. En grusväg dammar nästan året runt om den inte är saltad. Var går gränsen? Hur mäter man den där gränsen?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Den här implementeringen är gjord på en lämplig nivå för de åländska förhållandena.

De facto handlar det nu om lasten. Kör du på en grusväg så är det själva underlaget som dammar upp. Du har till exempel transporter av sågspån och kör du det lasset utan att ha en täckning över så yr sågspånet runt vägarna. Har du lasten täckt t.ex. med ett för lasten lämpligt nät så orsakar du inte onödigt damm.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack för den förklaringen ministern. Hoppas att det är så i verkligheten då så att man inte tolkar det annorlunda.

Som jag sade tidigare, när man antar sådana här direktiv så när vi var på besök till Bryssel och pratade med vår representant Julia så informerade hon att det oftast inte är EU-direktivet som är problemet utan bekymret är ländernas tolkning av EU-direktivet när de implementerar det. Därför frågade jag, har vi gjort det så enkelt som möjligt för vår yrkestrafik eller försöker vi krånglar till det ännu mera än vad vi behöver?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag begärde ingen andra replik.

Men som jag sade i den första repliken så anser vi att vi implementerar det på en lämplig nivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag gör ett nytt försök att resonera lite kring lastning av fordon i yrkesmässig trafik.

För den som lyssnade på frågestunden så vill jag säga att orsaken till att jag lyfte det där var att jag faktiskt trodde att jag skulle sitta som talman när det här ärendet skulle upp.

För det första vill jag säga att vi från centerns sida stöder lagförslaget. Vad som sedan är tillämplig implementering känner vi kanske en viss tveksamhet kring. Vi utgår ifrån att ministern i det här fallet är väldigt säker på vad han gör.

Bristen på kontroll av vikter för våra fordon på vägarna har också gjort att en stor del av vårt brobestånd har slitits ut i förtid och det finns all anledning att vara observant på det. Infrastrukturen är ju allas vår gemensamma. Med tanke på den kostnadsmassan vi står inför, det stora antal broar som vi de facto behöver renovera, så finns det nog all anledning att vara observant på det. Så ingenting ont kanske som inte har någonting gott med sig.

Vi hyser kanske vissa tveksamheter till hur detta ska genomföras i praktiken om man menar allvar med det här. Orsaken till den frågeställningen är främst är att det har varit en viktkontroll de senaste fem åren och då var polisens enhet från Åbo här. Polismyndigheten har inte haft någon egen våg, utan man har tillgång till den gamla så kallade ”bettvågen” som finns ute vid Möckelö vägstation. Den kalibrerades för ungefär ett år sedan tror jag och måste väl snart kalibreras igen.

Den som tidigare handhaft detta inom polisverksamheten är trafikgruppen. Där har man ju från polisens sida, säkert utgår jag ifrån med landskapsregeringens goda minne i alla fall, lagt ner den verksamheten. Vem är det nu som ska kontrollera att det här lagförslaget efterlevs?

Jag vill anknyta lite till det som ltl Brage Eklund lyfte tidigare. Om vi skriver en lag bara för skrivandets skull där vi vet i processen att den här lagen inte kommer att gå att följa så ställer jag mig lite tveksam till varför vi gör det.

Om minister Fellman, som kan polismyndigheten väl, eller minister Norberg, som kan trafiken väl, kunde komplettera och dels förklara om man har haft en dialog med myndigheterna kring det här.

Den har varit på remiss, men det framgår inte heller av lagförslaget vart den har varit på remiss och det kan också vara lite intressant att få reda på.

För övrigt har vi från centerns sida inga flera synpunkter på det här lagförslaget.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Precis som jag sade i mitt anförande så har den varit på remiss. Jag sade också i mitt anförande att det inte påförs några nya uppgifter på polisen.

När det gäller de tunga fordonens vikt när så har man historiskt på Åland försökt ha egna vågar. Men det har visat sig att användningen inte har varit i den utsträckning som den bör vara för att man ska vara bekväm att utföra de här kontrollerna. Därför har polisen istället begärt handräckning från Åbo där den rörliga trafikgruppen har kommit hit och bistått den åländska polisen. Det undersökande jobbet görs på ett mycket bättre sätt om man har god utrustning för det och daglig kunskap att göra det jämfört med mycket sällan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det som är nytt i 62b § är att polismyndigheten årligen nu ska återrapportera till ansvarig myndighet, i det här fallet landskapsregeringen, hur väl man efterlever direktivet. Det har mig veterligen inte gjorts tidigare.

Min första fråga kvarstår ändå; vart har detta lagförslag varit på remiss? Varför framgår det inte av det lagförslag som presenteras här i lagtinget att det har varit på remiss?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Lagförslaget har varit på remiss till polisen, som jag sade tidigare. Det har även varit på remiss till transportrepresentanter. Det finns en lång lista, men jag har den inte framför mig här.

Igen till saken, läser man paragrafen så står det ju att det ska göras i den omfattning som fordonstrafiken är representerad på Åland. Utifrån detta så säger jag igen att det här inte är några nya arbetsuppgifter som påförs. Det ska göras en sammanställning av de kontroller som har gjorts och tillställas landskapsregeringen för att kunna föras statistik över tid. Visar det sig att det har varit en för låg nivå så är det någonting som behöver höjas och komma på en lämplig nivå i förhållande till de antal fordon som finns på våra vägar.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack för förtydligandet kring remissen. Som jag har sagt tidigare så tycker jag att det vore på sin plats att det också framgår av lagförslaget, speciellt för dem som inte har tagit del av själva beredningsprocessen.

Vad sedan gäller 68a § så är detta nytt: ”Ålands polismyndighet ska minst årligen före den 1 februari informera landskapsregeringen om det totala antalet kontroller som har genomförts under det föregående kalenderåret, och om det antal överlastade fordon eller fordonskombinationer som har upptäckts.” Däremot framgår inte hur landskapsregeringen avser att hantera det.

Den intressantaste frågan är väl hur det ska finansieras. Någon måste ju också finansiera dessa kontroller eftersom vi inte själva varken har utrustning för tillfället eller den personal som behövs för att kunna genomföra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet?  Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Enda behandling efter bordläggning

3        Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2017-2018

Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

Ärendet bordlades vid plenum den 19 mars 2018. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting, fru vicelantråd står det i mitt manuskript, men tyvärr är hon ju inte närvarande.

Jag hade tidigare en lagmotion om att ministrar bör vara närvarande när lagar behandlas. Lag- och kulturutskottet ansåg då att det var helt onödig sak. När det gäller det här ärendet så första gången ville vicelantrådet knuffa fram det eftersom hon var på resa. Jag tyckte att det var ett väldigt bra initiativ. Senaste försökte jag få en bordläggning till nästa plenum eftersom hon kanske kunde vara sjuk också idag, men tyvärr valde ni att rösta ner det.

Jag föreslår nu att det här ärendet ska bordläggas och hoppas att ni i majoriteten respekterar att hon kan komma med.

 Fru talman! Som jag nämnt tidigare i debatten så finns det 9 gasbilar på Åland trots att detta förnekas i energi- och klimatstrategin. Det finns tydligen gasbilsförnekare.

Jag har även nämnt att den finska regeringen försöker stöda både elbilar och gasbilar med elladdningsstationer och gasstationer. Sedan ger man även skrotningsstöd vid köp av elbil eller gasbil.

Och för att försnabba övergången från fossilbilar så har man från första januari ett stöd om 1 000 euro för en konvertering från fossilbil till gasbil, vilket kostar cirka 3 000 euro. I en finansmotion föreslog jag att landskapsregeringen skulle understöda konverteringen med 1 500 euro.  

Fru talman! Jag har uppfattat det som att det framförallt är socialdemokraterna som, i solidaritet med sin minister och omvalda partiledare, stöder elbilarna som den framtida räddningen på Ålands bilpolitik - även om jag har lite svårt att förstå hur ni kan göra det av traditionella socialdemokratiska orsaker. Men jag kommer ändå att rikta mig speciellt mig till er i mitt anförande.

Jag hitta nämligen nyligen en intressant artikel på Aftonbladet. Det är väl en godkänd källa för er socialdemokrater? Sidan hette special. Aftonbladet.se. Artikeln hette blodsbatterier och handlade om koboltindustrin i världen i allmänhet och i Kongo och i Kina i synnerhet. Där finns både text, bild och filmer.

Jag hoppas att ni socialdemokrater, som stöder elbilspolitiken, tittar igenom den sidan i lugn och ro. Där kan ni följa med ner i en gruvgång i Kongo via en film. Den är som en brunn, 30 meter djup. Det finns inga stegar eller rep. Man har inga hjälmar. Vi kan se hur en man går ner genom att kliva längs kanterna. Det sägs att man faller bara en gång.

Ni kan även följa med Aftonbladets journalist till ett sjukhus där en som fallit berättar om sin situation.

Fru talman! Ni kan också läsa mer om hur barnen har det i dessa gruvor. Nu minns jag inte om de var 20 000, 40 000 eller 60 000, så det är bäst att kommun i jag hänvisar till artikeln så att ni inte beskyller mig för fake-news. Ni kan bekanta med artikeln är klar över det jag är direkt.

Hur många som dör framgår också indirekt. Nå alla dödsfall anmäls inte eftersom det blir mycket pappersarbete också.

Hälften av världens kobolt finns i Kongo. I alla elbatterier finns kobolt. Det finns också i smartphones, men bilbatterierna är mycket, mycket tyngre.

Batterierna tillverkas sedan i Kina. Det klagas ibland på att svenska multinationella bolag inom klädindustrin och inredningsindustrin utnyttjar billig arbetskraft i Kina. Så ni kan nog ana er till vad ni hittar i dessa texter. Där kunde ni kanske använda er klassanalys.

Fru talman! Dessa kinesiska bolag hävdar att de enbart köper upp kobolt som plockas upp av vuxna med rimliga löner, men det är bara en del av sanningen. De köper nämligen också koboltstenar på de lokala marknaderna. Där är det enbart vikt och koholthalt som avgör priset. Det finns aldrig ett certifikat om vem som har plockat dessa stenar. Om gruvarbetaren ännu lever eller om han ens hann få sin lön är det ingen som vet. Så ser verkligheten ut i Kongo.

Så bästa socialdemokrater, om ni tar er tid att läsa denna artikel och titta på dessa filmer, så tror jag att det är få av er som ser elbilen som det enda och det bästa alternativet för Ålands bilpolitik.

Men om ni fortfarande ser elbilen som den enda och sanna vägen så ska ni googla på litium, Bolivia och miljö. Litium behövs också i elbatterier, mycket finns i Bolivia och miljön är väl också en viktig del i er politik?

Jag tror och jag hoppas att det sedan inte längre finns en enda socialdemokrat som ser elbilen som det enda och det sanna alternativet för Åland.

Tack, nej förresten, fru talman, jag skäms nästan att säga det, men innerst inne hoppas jag ändå att det kunde finnas en socialdemokrat kvar på barrikaderna. För då skulle jag faktiskt kunna få hålla ett anförande om ”allas lika värde” som ni brukar säga. Ålänningarnas lika värde med de kongolesiska barnarbetarna i koboltgruvorna. Ålänningarnas lika värde med de kinesiska arbetarna i elbatterifabrikerna. Och ålänningarnas och den åländska naturens värdighet jämfört med befolkningen och miljön i Bolivia. Jag hoppas egentligen att det finns en, för det anförandet ser jag fram emot. Så låt en av er stå kvar på barrikaderna, eller åtminstone en som sitter i ert knä. 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det var ett mycket märkligt anförande från ltl Toivonen som hävdade att socialdemokraterna på något sätt skulle gå i bräschen för elbilar på Åland. Det gör vi inte.

Däremot menar vi att koldioxidutsläppen måste ner. Om man har andra drivmedel än oljebaserade drivmedel så är det bättre än vanlig bensin och olja.

Beträffande barnarbete i gruvor så är socialdemokraterna de första som säger att det här måste lösas med facket, med lagstiftning. Barnarbete i vilken form som helst ska inte vara tillåtet. Barnarbete är någonting som vi verkligen tar avstånd ifrån.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag sade kanske inte heller att ni alla stöder. Jag sade att det är den bilden man får, kanske framförallt eftersom det är vicelantrådet som ansvarar för det här området. Men om ni alla står bakom det kan jag ju inte känna till.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ltl Toivonen får gärna komma och provköra min elbil och få lite mera information än att googla på olika sajter där han tycks hämta sin information ifrån.

Om man har solceller på taket, producerar sin egen el och kör elbil så hävdar jag ändå att det är mindre miljöpåverkan med ett sådant fordon. Dessa bilbatterier kan också återanvändas gång efter annan, ungefär fem procent av litium som plockas upp ur gruvor idag går faktiskt till elbilar. Det mesta går till mycket andra elektronikprodukter.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Att köra med en elbil om man har möjlighet att använda sol-el så är det väl ingen som pekar på att inte det är mycket nyttigt, sedan vilken el man annars använder är en annan sak.

Vad jag har förstått och vad man skriver i den här artikeln i Aftonbladet så ligger problemet framförallt i produktionen av el-batterierna, inte sedan om man kör med sol-el, vilket ju är ett mycket bra alternativ i det skedet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Bara för att vara väldigt tydlig så pratar jag som liberal och inte som någonting annat.

Jag uppfattade som att ledamoten nu bara riktade sig till vissa partier i det här parlamentet och det känns som om man ifrågasätter demokratin här.

Ledamoten pratade om var i världen man hittar litium. Ledamoten hänvisade till nätet. Om man undersöker lite snabbt på nätet så kan jag bekräfta att stora källor hittas i Australien, i Sydamerika, även i USA, i Kina och i Zimbabwe. Nästa kanske kommer som en överraskning eller kanske inte, men även i Portugal hittar man litium. Även i Finland har man hittat litium som man tänker utbryta. Varför bara fokusera sig på ett land nere i Afrika?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det var taget som ett exempel. Litium finns på andra ställen också. Jag vet att det finns i Finland, men har man ens inlett gruvdriften? Man är på gång, men det är i det skedet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Eftersom jag måste avvika senast som det här behandlades så kanske jag skulle säga några ord i alla fall, fast det inte är nödvändigt.

För det första fick vi höra en hel del intressant i utskottet bl.a. kom diskussionen upp om smarta elnät. Det kan finnas kombinationer med smarta elnät som kan vara bra, t.ex. vindkraften. När inte vindkraften genererar så kanske vi kan ha solkraften på samma plats, vi behöver samma infrastruktur för den och kanske också batterikapacitet, till exempel för att ladda skärgårdsfärjan. Man kan samarbeta.

Vi hörde fastighetsverket, jag hoppas att man berömma fastighetsverket när det är en av landskapets underliggande delar. Jag tyckte att de hade en bra kunskap om nuläget, hur man låg till och hur man ska bära sig åt för att komma vidare och implementera det här meddelandet. Nästa steg blir en mera konkret handlingsplan. Jag tycker att vi ska ha en insikt om att fastighetsverket verkar ha både kunnande och vilja att försöka genomföra vad som står i det här meddelandet.

Sedan också sjötrafiken som många gånger får lite spott och spe i vissa fall, jag tyckte att där hade man också väldigt bra idéer t.ex. eldrift av linfärjor, där kan man spara cirka 70 procent av energi för linfärjorna om man driver dem på vajer. 70 procent besparing på energi! Det måste ju finnas någonstans, kanske även i luften.

Vidare sedan det beramade kortruttsprojektet som en del strider emot med näbbar och klor. Jag försöker strida för det med näbbar och klor. Kortruttsprojektet kommer också att innebära att man kan fasa ut en gammal oljeslukande färja och ersätta den med eldrift. Det borde också göra någonting för miljön.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ledamoten lyfte i sitt anförande vindkraft kontra sol. Jag önskar ett förtydligande från ledamoten. Tycker ltl Torsten Sundblom att det är helt korrekt när landskapsregeringen drar bort stödet för vindkraften utan att man har kunnat upparbeta motsvarande produktionsmängd energi på annat hållbart sätt? Det här betyder nog att mängden förnyelsebar energi som produceras på Åland avsevärt har minskat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag sade ingenting om stöd. Jag sade att det kunde finnas kombinationsmöjligheter. I utskottet kom frågan om vindkraften upp och om man kunde kombinera någonting. Kanske man kan ha sol tillsammans med vindkraften? När det ena producerar dåligt så kanske det andra producerar bra osv. Samma infrastruktur behövs och kombinationer och i diskussion kom också smarta elnät och batterikapaciteten upp.

Jag sade ingenting om stöd. Jag ville få fram att kombinationen av olika kraftslag kan ge oanade vinster.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Så är det säkert, att det är kombinationen av olika förnyelsebara energikällor som kommer att vara till stor nytta framledes.

Men det oaktat är det svårt att bortse från att den liberalt ledda landskapsregeringen nu har minskat på stöden till förnyelsebar energi - jag tänker på vindkraften - utan att man har kompenserat och kunnat komma emot med motsvarande mängd på solsidan.

Jag förde ett resonemang hur ledamoten ser på vindkraften. Även fast man eftersöker kombinationsalternativ så har ändå vindkraften stått för en väldigt stor del av den förnyelsebara energin på Åland. Så är ju inte längre fallet eftersom elpriserna är sådana att de behöver ett stöd för att kunna verka.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Jag ska säga det att regeringar kommer och regeringar går. Den ena regeringen brukar få fortsätta där den andra slutar. Det är sällan som det bara är en som är skyldig när det är någonting som ändras, det är oftast flera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för att ltl Sundblom lyfte upp kortrutten i det här sammanhanget med energi- och klimatstrategien. Man brukar prata om kortrutt. Kanske man också kunde lägga till att det som landskapsregeringen vill göra nu är en kort- plus en snabbrutt som i bästa fall också är lika med grönt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Vi ska inte debattera kortrutt nu.

Jag ska bara säga att om vi börjar köra den 1 januari med nuvarande förhållande och det nya projekt som man planerar så vid alla helgons helgen så kan man köra ”gratis” till veckan efter jul. Det blir alltså gratis hela november och nästan hela december för inbesparingen är cirka 55 dygn.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Jag hade hoppats att ni från regeringssidan kunde ha låtit fru vicelantrådet delta i den här debatten, men ni har valt att inte göra det, så jag tänkte fortsätta diskussionen kring den globala uppvärmingen så här mitt i denna vargavinter när t.o.m. vargen har blivit debatterad i lagtinget.

På första sidan i detta dokument kan vi läsa: ”Nu tar vi kampen mot koldioxidutsläppen!”

Närings- miljö- och energiminister Camilla Gunell slår fast ”utsläppen av växthusgaser har gjort att jorden värms upp allt snabbare”. Och skriver även ”Vi måste ta kampen mot koldioxidutsläppen och övergå till mera klimatvänligt liv och andra vanor, metoder och energisystem”.

Fru talman! Hur ser det då ut med koldioxidutsläppen på Åland? På sidan 52 i förslaget kan vi se ”växthusgasutsläppen uttryckt i ton koldioxidekvivalenter från de landbaserade sektorerna på Åland 2001 och 2015. ”De minskade från cirka 200 000 ton till cirka 150 000 ton eller med en fjärdedel. Däremot ökade vägtrafiken från 52 000 ton till 54 000 ton och jordbruket från 34 000 ton till 36 000 ton, resten minskade med 50 %.

 På följande sida kan vi se att jordbruket står för 15 % av alla växthusgasutsläpp på Åland, sjöfarten inräknad. Vägtrafiken står för 22 % av utsläppen.

Men regeringen har alltså fokuserat rätt mycket på en minskning av vägtrafiken, vi talade tidigare här om elbilar osv. I sjötrafiken gäller att elektrifiera en reservlinfärja för 1,5 miljoner.

Fru talman! Studerar man tabell 2 på sidan 52, så kan man även läsa ”Endast koldioxidutsläpp från fossila källor räknades”. Detta bör då innebära att utsläppen från jordbruket inte inkluderar utsläppet av växthusgaser från djuren. Det är faktiskt där problemen finns inom jordbruket, om man tror på koldioxidteorierna.

Fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande angående avbytarlagen så gynnas mjölkproduktionen och nötproduktionen. Mjölkproduktionen ger cirka 36 000 ton koldioxid enligt beräkning om 1 kg koldioxid per liter mjölk Det ligger mellan 0,8 och 1,4. Köttproduktionen förorsakar cirka 15 000 ton koldioxid. Själva djurhållningen producerar 51 000 ton koldioxid och dessutom ger ”jordbruk” 36 000 ton från fossila källor.

Jag är medveten om att det här blir en dubbelräkning då fossilt bränsle är inräknat i mjölkens koldioxideffekt, men jag adderar istället inget koldioxidutsläpp för produktion av griskött, fårkött, fågel eller ägg. Koldioxidutsläppen från jordbruket är i alltså storleksordningen 90 000 ton, dvs. hälften mer än vad vägtrafiken släpper ut.

Ser man i jämförelsen mellan år 2001 och 2015 så ser man att den inledningsvis största källan för koldioxidutsläpp, ”el och värme” har minskat från 85 000 ton koldisoxid till 57 000 ton koldioxid. Det innebär att 2015 var rimligen ”jordbruk” den enskilt största utsläppskällan av koldioxid.

Fru talman! Här om dagen läste jag på SVT att maten står för en tredjedel av de svenska hushållens klimatpåverkan, där ingår då även transporten och distributionen.

Efter att man har läst igenom rapporten frågar man sig; vilka åtgärder har landskapsregeringen för att minska koldioxidutsläppen för jordbruket? Det står en hel del om elbilar osv. Den som har läst igenom rapporten noterar att det står väldigt, väldigt, väldigt lite om den största källan. Frågan är; gäller det bara ålänningarnas heliga ko som ni ska gå åt, men inte jordbruket som är det största källan?

Som jag nämnde i debatten om avbytarlagen så produceras betydligt mindre koldioxid då man producerar griskött eller fågelkött. Jag tror att jag nämnde pilsner som ett alternativ, som svagdricka inte starkare än så.

Vi kan inte göra annat i den här debatten än att hoppas att landskapsregeringen i sin slutversion också beaktar det här. Tror ni på koldioxidteorin så då bör ni göra korrigeringar över hela fältet.  

Vi från Åländsk Demokrati är ju inte alls övertygade längre om att djurproduktionens utsläpp av växthusgaser är ett hot mot vårt klimat, men som jag nämnde, det är kanske nyttigare att äta icke rött kött.  

Vi inom Åländsk Demokrati står inte heller bakom denna Energi- och klimatstrategi. Till den del det gäller miljön så känns den rätt, men vi kommer nog att gå till val med att göra en Energi- och miljöstrategi för Åland till 2035 istället. Det verkar bli mera religion en vetenskap och det verkar bli väldigt, väldigt dyrt för ålänningarna.

Min avslutande fråga här är: Hur ser resterande oppositionen på sambandet mellan den aktuella jordbrukspolitiken och klimathotet? Tack för ordet fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Som tidigare jordbrukare och numera tillgänglig för arbetskraft så är vi inom jordbrukarkåren vana att alltid bli beskyllda för den största delen när det gäller miljö- och koldioxidutsläpp. Nu kommer det här tydligen att fortsätta inom Åländsk Demokratis anda.

Jag tolkar nu ltl Toivonen som att han har slutat äta kött, han är väl antagligen vegetarian, åtminstone nu i fortsättningen, och han hoppas då att all djurproduktion och all mjölkproduktion på Åland ska läggas ner.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för möjligheten att göra mig tydligare.

Som jag inledde med så förorsakar jordbruksproduktionen mycket koldioxid utsläpp, ja. Det är ju det som regeringen anser att är ett väldigt stort problem. Jag har sagt att vi inte tror på sambandet mellan koldioxid och hotet mot klimatet. Vi står inte bakom det. Det är andra saker som jag sade, när det gäller miljön och sådana saker men inte på att mjölk- och nötproduktionen skulle vara ett hot mot klimatet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det var ett lite märkligt resonemang nu från Toivonen I ena stunden så tror han inte på den här statistiken, men tillika anklagade han jordbruket för den största miljöboven när det gäller koldioxidutsläpp. Man borde bestämma sig. Vad är det ltl Toivonen tror på? Är det att alla ska bli vegetarianer, äta gräs och grönt i framtiden och att all köttproduktion ska läggas ner på Åland?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag får väl upprepa. Uppgifterna om att jordbruket är den största koldioxidkällan får man bland annat från den här rapporten. Då är min fråga, eftersom regeringen ju tror på att koldioxiden är ett hot mot klimatet, varför har man inte gjort någonting? Jag sade att vi inte tror på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Ltl Stephan Toivonen känner säkert till, lika som alla andra ålänningar och alla här i salen också, att det handlar om hållbarhet i de här frågorna. 

Det är bara bege sig runt om här på Åland, t.ex. evenemangen öppna gårdar, så kan vi konstatera att vi har en ytterst hållbar produktion, både när det gäller djurhållning och växter och grödor på Åland.

Eftersom vi hörde här tidigare att ledamoten tycker om att googla vissa sidor så kan jag rekommendera att se film Conspiracy på Netflix. Där ser man skräckexempel hur det kan gå till på det storindustriella området. Det är skrämmande. Men det är inte alls det som sker på Åland.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Den här strategin gäller ju energi- och klimatstrategi och där är det ju frågan om koldioxidutsläpp och inte något av det som ltl Wikström tog upp här.

Ltl Tony Wikström, replik

När det gäller hållbarhet så handlar det alltså om ett ekosystem, att naturen kan ta hand om de här utsläppen och neutralisera dem. Jag anser att Åland har möjlighet att göra det.

Jag rekommenderar en intervju som gjordes med Henry Lindström och Lena Brenner i Ålandstidningen i förrgår. Den var väldigt upplysande och gav en bra bild av hur det ser ut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag trodde att den här debatten var slut. Jag sade det som jag ville vi det förra tillfället.

Men eftersom jordbruket lyftes upp delvis som en stor syndabock i princip i alla sammanhang när det gäller miljön så måste jag kanske lite bemöta de här påståendena och ifrågasätta.

Det handlar i sista ändan om hur vi vill ha det. Det har under årens lopp ställts hårda krav på effektiviteten, hårda miljökrav och anpassning inom jordbruket tack vare ingången i EU. Effekten på miljön ska vara så liten som möjlig i skadlig väg.

Jag tycker att jordbrukarna skött sig väldigt bra. Det är ingen som har som nöje att sprida extra gödsel. Man sätter ut gödsel till växterna idag i förhållande till analyser, markkarteringar och efter det så kör man sin gödselgiva så att växterna i princip tar upp det som man sätter ut.

Sedan förs debatten om konventionellt jordbruk och ekologiskt jordbruk och vad som är bra och inte bra. Den delen tänker jag inte gå in på så mycket. Var och en är salig i sin tro brukar jag säga. Jag har ingenting emot ekologiskt jordbruk. Men vi har inte i tillräcklig efterfrågan om hela Åland skulle gå över till ekologiskt jordbruk. Vi har några specialiserade jordbrukare idag, kanske några fåtal, på en hands fingrar, som sysslar med grönsaksodling. Jag har en sådan som granne hemma i Eckerö. Det fungerar bra, han är duktig, kanske en av de duktigaste när det gäller ekologiskt jordbruk. Men låt 10 till gå över och om marknaden bara är Åland så är den mättad. Då har vi det problemet att vi har bulkvaror direkt, då rasar priserna och möjligheten att existera som ekologisk odlare blir i princip noll.

När det gäller djurhållningen rent allmänt så är det alltid ett ifrågasättande om djurens koldioxidutsläpp. Metangas som utsläpp nämns överhuvudtaget inte och det är egentligen ännu värre än koldioxiden. Djurhållningen har kanske på senare tid blivit mera ifrågasatt just p.g.a. metangasutsläpp jämfört med koldioxidutsläppen.

Ja, det är inte så mycket mera att orda om. Om jag ska tolka social- och miljöutskottets betänkande så har de inte tagit i beaktande jordbruket när det gäller koldioxidutsläppen så de anser väl att skadan inte är så stor som nyttan. Vi behöver ett jordbruk, vi behöver mat och alla vill ha mat på bordet. Det förekommer alltid någon sorts bekymmer med en produktion, oberoende vilken produktion man har. De här är i varje fall inte en sådan produktion som tär på våra naturresurser. Det finns ett kretslopp i hela systemet när man pratar om djurhållningen.

När vi pratar om uttag att producera batterier så är det en helt annan sak, då går man in i våra naturtillgångar och våra naturresurser och förstör för evigt så att man aldrig kan återställa.

Det finns säkert mer att diskutera när det gäller elbilar. Man ser nu att Volkswagen satsar 200 miljarder för att säkra produktionen på sina elbatterier till sina bilar. Ett batteri kan återanvändas men det kommer aldrig att vara i evighet och någon gång blir det problemavfall. Då kommer nästa kedja in. Vem ska ta vara på det, hur återvinner man det? Det här är en evighetsdiskussion. Varje uppfinning som man åstadkommer idag kommer på sikt att skapa ett problem i själva kretsloppskedjan när man ska återanvända det som man har producerat eller det som man har tillverkat. Tack, fru talman.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Nu vet jag mycket väl att en replik ska rikta sig till anförandet, men jag ställer frågan i varje fall. I debatten så här långt har egentligen inte någon annan från oppositionen ifrågasatt den här strategin så mycket. Grundtanken är att koldioxiden gör att det blir ett hot mot vårt klimat. Utgående ifrån det så är ju jordbruket helt enkelt den största källan. Men paradoxen är att vi inte tror på det. Frågan är, anser ni inom Ålands Framtid att koldioxidutsläppen är ett hot mot vårt klimat?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är ju frågan om vem man ska lyssna på. Inte är forskarna heller är eniga om att koldioxiden är den största boven. Det finns ju delade meningar. Som jag diskuterade tidigare här när det gäller tilltron till forskare och forskargrupper och om man ska tro på sådana som är i behov av anslag eller på sådana som har egna medel och forskar. Det finns säkert delade meningar om bekymret med koldioxiden. Under tid kan man säga att koldioxiden har varit den som har diskuterats mest som en orsak till de miljöproblem vi har. Det finns säkert andra, metangas som jag nämnde här. I framtiden kommer det säkert andra bekymmer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve

Talman! Det har i den här debatten framförts påståenden om att landskapsregeringen överhuvudtaget inte gör någonting. Om landskapsregeringen tror på detta, varför gör man inte någonting åt det då?

Det går inte att påstå att landskapsregeringen inte skulle göra någonting. Jag hänvisar till budgeten för 2018 med anledning av det. Där konkretiserar vi de åtgärder som vi gör med anledning av klimatstrategin. På sidan 39 hänvisar vi till energi. och klimatstrategin och berättar om hur Åland kan bidra till åtagandet för att nå målsättningarna.  Vi beskriver dessutom dessa åtaganden. Vi inför stöd för konvertering till förnyelsebar energi inom hushåll och företag, till kommuner som önskar bli mera koldioxidneutrala och spara energiresurser, för elektrifiering av kollektivtrafik och färjor, vilket också har nämnts i debatten.

Landskapsregeringen jobbar förstås med att öka medvetenheten kring koldioxidutsläpp. Konsumtions- och produktionsmönster, vilket är mycket viktigt, och användningen av energi.

Vi har också reformerat i förvaltningen med anledning av att kunna möta den här utmaningen. Jag avser förstås bostads- och energiteamet på infrastrukturavdelningen och de två resurserna där, dvs. överförande av ÅTEC från näringsavdelningen. Den fysiska strukturplaneringen från regeringskansliet med målet att skapa en stark och kompetent enhet som metodiskt ska kunna jobba med klimatarbetet inom bostads- och energisektorn.

Går vi in på ännu mera, tånagelnivå, så kan vi notera att stödet för småskaliga solcellsanläggningar utökades i budgeten för 2018.

Tittar vi också på det som står om EU:s strukturfonder och vad vi finansiera via det så kan vi notera att uttryckligen koldioxidsnål affärsverksamhet är en av de saker som kommer att finansieras. Det är ett resultat av landskapsregeringens politik.

Vi tar detta på allvar! Vi vidtar åtgärder, vi har beskrivit flera av åtgärderna i budgeten för 2018. Det går inte seriöst att påstå att landskapsregeringen inte gör någonting. Förstås kan man säga att landskapsregeringen gör för lite, och ställa högre krav på landskapsregeringen. Men det finns åtgärder. Det går inte att påstå att vi sitter på våra händer, för det är - som det heter i Portugal - migue eller bullshit som det heter på modern nu svenska.

Talmannen

Talmannen påminner om hur vi debatterar här i salen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag noterade att fru talman godkände att ministern helt och hållet gick utanför rubriken, så jag tänkte gå utanför anförandet.

Ni gick igenom en massa åtgärder som landskapsregeringen har gjort. Men som jag nämnde så var jordbruket den sektorn som har stått för mest koldioxidutsläpp. Ni tror ju på att det är väldigt, väldigt illa med koldioxidutsläpp. Jag kunde inte höra en enda gång att ni skulle ha nämnt en enda punkt som hade med jordbruket att göra. Det är lite komiskt. Varför bryr ni er inte om den delen om ni nu tror på denna koldioxidhypotes?

Minister Wille Valve, replik

Givetvis bryr vi oss också om det. Ltl Tony Wikström hänvisade tidigare idag till en ypperlig artikel i ämnet. Jag hade också förmånen att möta SLC och vårt producentförbund där vi uttryckligen diskuterade denna fråga. Jag kan bekräfta att branschen är högst medveten om detta. En mycket stor mängd tankeverksamhet går åt till att fundera på hur vi kan minska koldioxidutsläppen. Det finns också förväntningar på branschen att engagera sig inom ramen för EU:s Östersjöstrategi, där också en mer koldioxidsnål vardag är ett av målen och där primärnäringarna i högsta grad är involverade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Valve. Eftersom frågan har väckts här i lagtinget så vill jag rent ut ställa frågan: Tror minister Valve, i likhet med 97 procent av forskarvärlden, att användningen av koldioxidframkallande saker har med den globala uppvärmningen att göra? Eller tror han på de andra tre procenten av foliehattar och konspirationsteoretiker?

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Holmberg för en god fråga. Tittar vi på de senaste årens utveckling; 15-20 år av klimatforskning, FN:s klimatpanel, så ser vi hur rummet för tvivel har snävts åt. Först diskuterade man om det överhuvudtaget finns en klimatförändring. Idag är nog 99 procent överens om, jo, vi ser en klimatförändring. Därefter diskuterades det om klimatförändringen är andropogen, alltså är det människan som är upphov till klimatförändringen hos människan och mänsklig verksamhet. Ju mer tiden går desto mera ense börjar forskarna bli också om det, att människans koldioxidutsläpp - både direkt och indirekt - har ett stort avtryck.

Såsom ltl Holmberg antydde så det också något som den här landskapsregeringen utgår ifrån både i vårt regeringsprogram och i vårt hållbarhetsarbete. Vi tar den här utmaningen på allvar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det är inspirerande när man får gå från ord till handling och gå från strategiarbete till verkligt utförande.

Just idag hade jag förmånen att tillsammans med fastighetsverkets få presentera fastighetsverkets bokslut och deras konkreta planer på att förbättra det offentliga fastighetsbeståndet just gällande de saker som vi diskuterar här idag.

Fastighetsverket har väldigt nogsamt kartlagt de ekologiska fingeravtryck som deras verksamhet sätter på miljön och omgivningen och har en god bild av hur många ton koldioxid de landskapsägda fastigheterna släpper ut i atmosfären varje år. De har kartlagt att huvuddelen av de ton koldioxid som släpps ut kommer från oljeuppvärmningen och uppvärmningen för det första men nog kopplat till oljeuppvärmning som finns kvar i många av våra fastigheter.

Fastighetsverket planerar som bäst övergång till flisuppvärmning i många fastigheter för att dra ner på avtrycket av koldioxidutsläppet som landskapet via fastighetsverket nu har alla dagar. Det här är ju väl.

Det är inspirerande att komma från strategiarbetsdelen till det konkreta utförandet.

Det som ändå kopplar ihop med hållbarhet som ändå hänger väldigt mycket ihop med begreppet energi- och klimatstrategier och klimatfrågor i allmänhet är att fastighetsverket har som ledstjärna att vid varje renovering och i samband med varje nybygge ska man utvärdera möjligheten att använda trä som byggnadsmaterial och åländskt trä i första hand. Det är väldigt inspirerande målsättningar som fastighetsverket nu följer.

Bara som ett litet tillägg till det som kollegan minister Wille Valve sade, landskapsregeringen gör nog minsann en hel del just nu i dessa frågor.

Ännu några ord om det som Vtm Veronica Thörnroos sade här tidigare under debatten. Vicetalmannen sade att landskapsregeringen drar ner på stöden till vindkraftverken och därigenom förorsakar en mindre produktion. Den riktiga sanningen är att efter haveriet med de utlovade finländska vindkraftsstöden, som raserades under den förra mandatperioden, så har den här landskapsregeringen de facto infört ett stöd till vindkraftsproduktionen. Detta för att behålla kärnan i vindkraftsproduktionen medan vi utreder och fundera på möjligheterna att möjligen hitta finansiering för utökade stöd för att kunna bygga ännu ytterligare många vindkraftverk för att utöka produktionen. Vi har inte minskat stöden, tvärtom vi har infört ett stöd som tryggar kärnan i produktionen. Tack. 

 Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ministern på fastighetsverket i sitt anförande. Jag fick den uppfattningen i utskottsarbete att lagtinget kan ha ett fullt och fast förtroende för att fastighetsverket både kan och kommer att ha viljan att genomföra det mesta av det här som finns i det här meddelandet. Så ett lite stöd för det från ministern sade här. Jag tror att de både kommer att kunna och vilja.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är så när man sysslar med politik och när man ser att någonting sker av det som man önskar själv så ska man ge beröm. I det här fallet vet jag inte om jag ska ge beröm åt ministern utan det är väl fastighetsverket som ska ha beröm för att de har styrt in på en sådan väg att man kommer använda lokalt bränsle, alltså flis eller pellets. Det är bara att gratulera att det går i rätt riktning.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Fastighetsverket tackar säkert för det berömmet. Vi ministrar vet ju självklart att det aldrig kan bli så att vi kan får något beröm.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! De här anförandena hålls kanske inte helt innanför ämnet men vi fortsätter.

Vi talar om hållbarhet och miljö och koldioxid, helt olika områden. Det är väldigt svårt att hålla sig till ett område. Ni berömmer fastighetsverket och den minskade energiåtgången och att ni har varit med på de besluten. Då kommer jag att tänka på det beslutet som nyligen togs när det gällde konstgräsbanan i Mariehamn. På vilket sätt kommer den att minska energiåtgången, den här uppvärmningen?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nu kommer ltl Toivonen in på hållbarhetsfrågor och inte energifrågor. Man måste betrakta en sådan här sak ur helheten ur hållbarhetssynpunkt. Det är hållbarhetaspekterna som styr beslutsfattandet i landskapsregeringen och där finns också andra dimensioner förutom de rent miljömässiga.

Det förs nog en livlig debatt om konstgräset inverkan på miljön och den har ju förstås funnits med som en viktig del i underlaget inför beslutet som fattades, men så finns det andra delar som ekonomiska aspekter och sociala respekt aspekter. Till den ekonomiska aspekten så hör jag ändå jag till dem som menar att tillväxtaspekten har en betydelse. Helheten ledde till det beslut som fattades ett tag sedan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Ltl Stefan Toivonens förslag om bordläggning har inte fått understöd varför det faller.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss efter bordläggning

4        Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2017-2018

Ärendet bordlades vid plenum den 19 mars 2018.

Enligt 36 § arbetsordningen ska ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden men först tillåts fortsatt diskussion.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag hade inte möjlighet att delta i den tidigare debatten och uttala mig så därför är jag glad att ärendet blev bordlagt och tackar för det. Jag tror bestämt att det var ltl Brage Eklund förde ett resonemang om bordläggning.

Jag tycker det är intressant att läsa den här redogörelsen. Den ger en bra historisk tillbakablick över de år som har gått. Samtidigt så gick mina tankar till ett ordspråk som jag egentligen tror att rör romanser.  Man säger att ”mister du en står dig tusende åter”. Kopplar jag det till redogörelsen så känns det som att när landskapsregeringen tillsammans med Finland har löst ett problem så är det ändå fortsättningsvis tusen kvar som behöver hanteras.

Jag vill ägna mitt anförande åt tre olika saker som jag för ett reflektoriskt resonemang kring.

Det första är att punkt 3.1 som rör domstolsbehandlingen. Jag tänker då på de körförbud som Ålands tingsrätt först har utfärdat och som hovrätten sedermera har upphävt trots att de inte varit är ense, och sedan Högsta domstolens beslut. Jag tycker att det är självstyrelsepolitiskt är en otroligt stark signal från Högsta domstolen. Delvis tar också landskapsregeringen upp det i sitt resonemang. De skriver ”landskapsregeringen anser att rättsfallet ger en intressant vägledning över inom vilka ramar den åländska självstyrelsen har att verka inom och lyfter samtidigt upp den komplexitet som behörighetfördelningen ger upphov till”. Det är naturligtvis helt rätt och riktigt men jag skulle gärna från landskapsregeringens sida kanske haft en lite bredare analys kring just detta.

Skulle vi i teorin ha förlorat i Högsta domstolen så betyder det indirekt att vi inte har några som helst påverkningsmöjlighet i Ålands lagting vad gäller straffsatserna. Det skulle i så fall ha varit oerhört allvarligt. Jag hade gärna sett en djupare analys från landskapsregeringens sida just kring det området. Men det kanske kommer via självstyrelse politiska nämnden? Jag måste ärligt talat säga att jag är förvånad över att den frågan inte debatterats mera här i salen eller lyfts upp i massmedia, men den kanske kommer längre fram.

Jag vill kort beröra 16 flytt av utlänningsärenden från polisen till Migrationsverket. Det har medfört att de som är i behov av dessa tjänster har fått en avsevärt sämre service. Landskapsregeringen å sin sida försöker kompensera upp den praktiska verkligheten genom att förstärka på kompassen, det här kontoret som finns för inflyttade. Det är väl i och för sig rätt och riktigt. Men samtidigt är det ju Finland som borde stå för de merkostnader som det här ger. Jag har ingenting emot inflyttning, jag välkomnar den och över en tredjedel av alla ålänningar är födda utanför Åland. Men jag ifrågasätter om det faktiskt är meningen att Ålands landskapsregering och delvis EU-finansiering ska stå för det här när det de facto är finsk behörighet som jag ser det.

Det är tredje som jag vill lyfta upp lite är punkt 17 som berör el och energi 2017-2018.  Jag gjorde faktiskt en djupdykning i mitt eget arkiv från den tiden som jag var ansvarig för energifrågor och tittade lite på den beredning som togs fram i samband med att jag träffade Sveriges energiminister.

Det som egentligen har förändrats sedan dess är att Kraftnät Åland numera är helägt av landskapsregeringen och i övrigt uppfyller kraven på TSO inom gemenskapen. Det betyder alltså att det är klart och tydligt att vi är ett eget e-land. Det oaktat så betalar vi 1,2 miljoner i transittering till den svenska sidan alla år, vilket gör att avgifterna för de åländska företagen och privatpersoner är avsevärt mycket högre än vad de är i våra kringliggande regioner.

 Jag kan inte riktigt utläsa ur redogörelsen vad landskapsregeringen avser att göra. De skriver ”Fingrid har visat stort intresse för att den fria kapaciteten i förbindelsen till Sverige och över Åland via den nya likströmsförbindelsen till finska fastlandet ska utnyttjas och de önskar inleda transittering så snart det är möjligt”.  Mitt resonemang blir så här; eftersom du inte kan uppta avgifter när du transfererar från land till land så borde vi i teorin - eftersom vi är ett eget land och har det verifierat också från EU och grunden i självstyrelselagen – så borde vi inte betala för transfereringen på 1,2 miljoner per år.

Om det är så att Finland vill transferera över Åland till Sverige, är det då landskapsregeringens tanke att de ska betala en transfereringsavgift till oss? För om tanken är sådan så kommer det ju naturligtvis pengar in, men samtidigt undergräver vi ju vår egen integritet vad gäller att vara ett eget EU-land. Jag ser att minister Mats Perämaa har begärt replik och kommer att komma med ett förtydligande där. Jag ser fram emot det.

Jag vill vara tydlig med att det är klart att svenskarna inte vill lösa den här frågan. De ”cashar” direkt in 1,2 miljoner i fickan utan att göra någonting. Självklart finns det inget intresse från deras sida att aktivt ta del i det här. Därför måste vi ju ställa krav på landskapsregeringen som äger Kraftnät Åland till hundra procent så att vi på något vis får tillbaka på våra pengar. Jag tycker faktiskt att vi har rätt till det.

Jag ser fram emot minister Mats Perämaas replik på mitt anförande. Tack.

 

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag svarar på två frågor, en i varje replik om jag ges möjlighet till det.

Den första gällande Högsta domstolens avgörande gällande längden på körförbud. Det här var en sak som oroade landskapsregeringen väldigt mycket under den väntetid medan vi väntade på Högsta domstolens avgörande i frågan, delvis av samma argument som fördes fram av vicetalmannen. Det skulle ha varit nästan förödande för självstyrelsen om det skulle ha konstaterats i Högsta Domstolen att vår behörighet inte är speciellt mycket värd. Vi drog en lättnadens suck, inte för människor som har körförbud men just för den principiella aspekten. Möjligen kunde det ha beskrivits bättre i den skriftliga dokumentationen i redogörelsen.  Men jag vet att lantrådet lyfte speciellt upp den här frågan i samband med sin presentation. Det är en av en stor och viktig sak.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag känner, kanske för ovanlighetens skull faktiskt, att minister Mats Perämaa och jag har en stark samsyn i den här frågan.

Det hade varit förödande för självstyrelsen om Högsta domstolen hade gått på hovrättens linje.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Sedan till energifrågan, såsom vicetalman sade så visade det sig, inte minst i samband med det mötet som vicetalman själv hade för ett antal år sedan med ansvarig minister på svenskt håll, att frågan om regionnätsavgiften förmodligen inte kan lösas den politiska vägen. Sveriges regering har uppenbarligen ingen politisk vilja att tvinga något av sina underliggande bolag att tappa intäkter, ungefär som beskrivs här. Därför arbetar landskapsregeringen som bäst med en juridisk väg. Vi tänker ta fram ett strikt juridiskt hållbart dokument som sedan kan ligga till grund för en juridisk process om inte den här frågan i samband med att vi har ett färdigt sådant dokument sedan kan lösa sig på en politisk nivå. Den här frågan har inte på något sätt fallit i glömska.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är mycket nöjd med minister Mats Perämaas svar. Frågan lever och man driver den vidare. Det är synd att vi bara har två repliker annars hade jag gärna tagit del av ungefär vilken tidsrymd landskapsregeringen arbetar med det juridiska dokumentet. Men det finns säkert anledning att återkomma till det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

 Jag skulle vilja kommentera diskussionen kring Migrationsverket. Jag tror att vtm Thörnroos har föråldrad information.

De utvärderingar som har gjorts av hur Migrationsverket sköter servicen till de inflyttade på Åland har visat att de flesta som tar del av den service är nöjda med att de som kommer hit och träffar klienterna nu har en djupare och mer detaljerad kunskap om de frågor som ställs.

Initialt fanns det problem med att få tillräckligt med tider för de människor som ville komma till tals. Men när Migrationsverket såg behoven så utökade man mängden tid de dagar som man är på Åland. Som jag har förstått det nu så funkar det ganska bra.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är möjligt att min kunskapsnivå inte är uppdaterad. Jag läser i det dokument som landskapsregeringen har lämnat till Ålands lagting. I det står att det från kundperspektivet naturligtvis har inneburit en försämring jämfört med tidigare års upplägg. Som jag uppfattade texten här har landskapsregeringen delvis försökt kompensera det genom stöd från AMI-fonden för integration och vidare bosättning. Men det är möjligt att jag har missförstått det också.

Minister Nina Fellman, replik

Så är det. Det är självklart en försämring av tiden, alltså antalet timmar som är tillgängliga för de här frågorna. Men kvalitén på svaren som man får är bättre. De projekt som har startats med hjälp av pengar från AMI-fonden är sannerligen inte ett sätt att skyla över den här detaljen vår mottagning av flyktingar och kvotflyktingar, utan att vidareutveckla vår integration på områden där vi överhuvudtaget inte har jobbat. Till exempel hur ÅHS jobbar med människor från andra länder och kulturer, hur kommunerna kan samordna sina insatser på ett bättre sätt och hur tredje sektorn kan involveras på ett bättre sätt i vårt integrationsarbete.  Hur Migrationsverket sköter sin service är bara en liten del av det åländska samhällets integrationspolitik.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, det är säker rätt och riktigt som minister Fellman sade att Migrationsverkets del bara är en liten del av integrationspolitiken, men det oaktat är rubriken ”Flytt av utlänningsärenden från polisen till Migrationsverket” och det var det som jag responderade på.

Samtidigt kanske man kan tycka att självstyrelsepolitiska nämnden kan komplettera med det som ministern nu framförde, alltså att det har inneburit en försämring jämfört med tidigare års upplägg men att kvalitén på svaren från Migrationsverket har blivit bättre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Ärendet remitteras till självstyrelse politiska nämnden.

Remiss

5        Ersättning för drabbade i PAF-ärendet

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 3/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Idag har vi ett väldigt viktigt ärende på vårt bord. En motion som berör Ålands penningautomatförening och speciellt dess tidigare verksamhet.

Bästa lagting! Penningautomatföreningen är en oerhört viktig aktör i det åländska samhället och genererar tiotal miljoner årligen till ”allmännyttiga ändamål”. Pengar som går till kultur, till idrott och annan allmännyttig verksamhet. Men hälften av medlen från PAF går rakt in i Ålands budget. Därför är det av största vikt att verksamheten bedrivs med största möjliga ansvar för de problem som spel medför.

Det är oerhört många föreningar och andra mottagare av PAF-medel på Åland. Men det känns ändå som om det skulle finnas en tystnadskultur där vi inte kan eller vågar diskutera varifrån pengarna kommer. Det känns lite som före metoo-debatten.

Men redan efter tingsrättens första dom kände en del, som har fått PAF-medel, en viss tveksamhet till att ta emot pengar som till en del hade förskingrats från några åländska företag.

Efter den andra domen görs det nu troligt att penningautomatföreningen har gjort sig skyldig till penningtvätt av oaktsamhet, även om den domen inte är slutgiltig.

Fru talman! Rubriken på min åtgärdsmotion var: ”Ersättning till drabbade i PAF-ärendet”, men denna åtgärd är, som jag ser, enbart ett medel inte målet med motionen. 

Bästa lagting, som det framgår har motionen två syften: Det första är att höja förtroendet för PAF. Det andra är att höja trovärdigheten hos de som får del av PAF-medel.

Under senaste vecka har en dokumentär om PAF visats på Bio Savoy. Sann eller falsk? Många subjektiva bilder av ett skeende. Vad jag erfarit så såg landskapsregeringen filmen i fredags.

Senaste veckan kunde vi läsa en intervju i den ena lokaltidningen där VD för PAF sade följande: ”Jag tror att alla vill betala tillbaka pengarna, men problemet VI och alla andra har är att bara för att VI vill göra något betyder det inte att VI kan. Om VI betalar tillbaka pengarna betyder det att VI ger pengar som tillhör det åländska folket åt någon annan. De flesta skulle köpa att det var en bra grej, men hur gör man det på ett sätt som följer de regler och stadgar vi kommit överens om?”

Fru talman! Jag tror att detta är essensen i denna fråga. Jag förstår att PAF inte kan betala ut pengar som tillhör det åländska folket. Men lagtinget kan, om det så önskar, betala ut ålänningarnas pengar. Vi är alla här demokratiskt valda av Ålands folk.

I det korta valprogrammet för Åländsk Demokrati skrev vi: ”PAF:s spelaransvar måste utökas.” Jag minns inte vad ni andra skrev om PAF i era valprogram. Eller var det bara en tystnad?

Bästa lagting, vi måste också fråga oss i detta skede vad våra moraliska kompasser säger i denna fråga. Vad vill vi i lagtinget?  Vad vill landskapsregeringen som är ägare till Ålands penningautomatförening?

Jag har inte den juridiska sakkunskapen för att säga exakt vad vi kan göra, men det vi kan göra är att uttala våra intentioner över hur vi vill lösa den situation som har uppstått. En väg som jag ser är att ersätta de drabbade då slutlig dom fallit. Det är förslaget i min motion.

Men på åklagarväsendets hemsida kan man även läsa följande: ”I allvarligare brottmål kan åklagaren också med den som misstänks för brott genomgå en åtalsuppgörelse om erkännande av brott, och som resultat kan åklagaren välja att för domstolen lägga fram ett domförslag som leder till ett lindrigare straff än normalt eller låta bli att väcka åtal för en del av de brott som misstänks.” Kan detta vara ett alternativ i detta fall?

Fru talman! Om den slutliga domen inte ger möjlighet att kompensera de drabbade fullt ut, så kan det hända att dyningarna av en tredje rättegång till och med når detta lagting, oberoende av om vi så önskar eller inte.

Men, bästa lagting, vi i Ålands lagting är demokratiskt valda av Ålands folk. Vi fastställer budgeten för landskapet Åland och vi har även möjligheten att fastställa vad PAF-medel ska gå.

Jag ser fram emot debatten här och vår kommande hantering i av ärendet i finans- och näringsutskottet. Vår nya ordförande, ltl Petri Carlsson, som valdes förra veckan, förklarade efter valet att han vill behandla även oppositionens motioner relativt brådskade. Jag hoppas att han står fast vid det också när det gäller den här motionen. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Ltl Toivonen nämnde instrumentet åtalsuppgörelse. För det första har åtal redan väckts i det här ärendet så det är inte aktuellt mera.

För det andra en åtalsuppgörelse kan bara ske under vissa givan omständigheter, bl.a. är den viktigaste att den misstänkte erkänner sitt brott.

I det här ärendet finns det massor med frågor av predikatnatur och därför har det gått vidare. En åtalsuppgörelse är inte möjlig i detta fall.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag sade så är jag absolut ingen juridisk expert. Ni, ltl Erikson, är betydligt större. Men jag skulle ändå inte helt utesluta den möjligheten att det är för sent. Jag hoppas att det inte är för sent.  Jag hoppas att det finns en väg, men jag är som sagt inte någon expert.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! En åtalsuppgörelse kan man inte göra efter att det redan har fallit en dom i ärendet. Det går inte att backa bandet den vägen. En åtalsuppgörelse har i det här fallet knappast varit möjlig och inte ens önskvärd. Som jag just sade så den misstänkte måste erkänna det. Här finns frågor av prejudicerande natur. Det finns inte predikat i det här ärendet.

Det här är ett nytt, dvs. en övervakningsmyndighet har blivit dömd för penningtvätt. Det är unikt i hela landet, det finns inga HD-fall och därför finns det ett stort både politiskt och juridiskt intresse att se hur den här frågan slutar.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! För det första så välkomnar jag all offentlig debatt i detta ämne. Jag tror att det framkom klart också i filmvisningen i samband med filmfestivalen Vera härom veckan. Landskapsregeringen framförde det budskapet. Detta är någonting som behöver diskuteras och som ska diskuteras.

Det är precis som ltl Toivonen här sade, PAF genererar väldigt mycket medel till det åländska samhället, till allmännyttan och mycket verksamhet har bedrivits med stöd av dessa medel. Mycket kulturarbete har gjorts, mycket idrott och mycket miljöarbete samt att vi har byggt några välanvända byggnader med dessa medel, Alandica kongress, Sjöfartsmuseet bland annat.

Så ärendet ska diskuteras. Det är bara välgörande.

Själva frågan som motionen berör så ska det ju förstås diskuteras i lagtinget och lagtingets utskott, om lagtinget så önskar, kan fördjupa sig i den frågan.

Lite med hänvisning till den artikel som ltl Toivonen också hänvisade till dvs. PAF:s VD:s uttalande om en möjlig återbetalning så vill jag från landskapsregeringens sida säga kortfattat så här. Jag säger att det är skäligt att också denna fråga analyseras ordentligt, den väcker mycket diskussion i det åländska samhället. Det är skäligt att den analyseras.  Det är skäligt att så småningom ge ett besked på hur det ska kunna bli det med anledning av den analysen. Något mera kan man inte uttrycka i frågan idag för att det finns komplikationer. Men det är skäligt att analysera det, det är skälig att komma med ett besked. Tack.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Redan i budgeten hade vi en finansmotion som tenderade eller var nästan exakt lika som den här motionen. Så det är bra att den går igen till utskottet och blir behandlad.

 Jag blev lite förvånad när liberalernas representant här i lagtinget, Eriksson, sade att det är bra att man processar vidare. Det är bara beklagligt för dem som har blivit drabbade. Juristkostnader i det här fallet överstiger de skadestånd som man kunde ha betalat ut åt de drabbade. Det anser regeringspartierna att är helt korrekt. Man betalar till en massa jurister för att det är juridiskt intressant.

Jag vill att landskapsregeringen klargör om jag har rätt eller fel. Det har varit ett fall i Sverige där Penningautomatföreningen har varit inblandad. Rätta mig om jag har fel. Där gjordes någon uppgörelse. Eftersom man gör uppgörelser så är de inte offentliga. Men varför kunde man inte ha gjort en uppgörelse här? Då hade man fått bort det här mycket tidigare jämfört med att vi ska debattera detta i det åländska parlamentet. Det är en skam för landskapsregeringen, både den nuvarande och den tidigare, att man inte får bort det här från bordet och ser till att de drabbade får den kompensation de ska ha. Det var felaktigt att de blev av med pengarna. Man hade ju ingen lotteriinspektion i landskapet vid den här tiden. Man kontrollerar inte upp, man förlitade sig på att penningautomatföreningen hade kontrollfunktion. Det fanns varningar bland de anställda men det gjordes ingenting. De som ansvarar är landskapsregeringen eftersom landskapsregeringen också är huvudman. Landskapsregeringen är både kontrollfunktion och huvudman för penningautomatföreningen och man borde få bort det här från bordet.

Många företagare gör fel hela tiden, men man ser också till att man reder upp saker och ting. Samma sak ska också landskapet göra när man bedriver dylik verksamhet. Se till att de drabbade blir skadelösa och att vi får bort detta från bordet.

Jag är hundra procent säker på att det aldrig skulle ha blivit åtal, det skulle aldrig ha blivit någonting om inte de skadedrabbade hade varit så energiska. För de har inte blivit kompenserade. Det skulle aldrig ha blivit ett åtal väckt för det försöktes tystas ner. Men tack vare att de har varit så energiska så blev det ett åtal. Det tog länge men de har kämpat på och legat efter åklagarmyndigheten och därför blev det ett åtal och också behandling i rättsinstans. Men skulle det ha skötts bra så hade det aldrig kommit upp till den instansen. Tack, talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Häggblom försöker använda värdeord igen och använder ordet skam för att uppnå rubriker. Vi känner väl till den politiska taktiken så det är ingenting att orda mera om det.

Det som ltl Häggblom sade här är att man skulle ha föredragit någon eventuell händelse i Sverige. Vid sidan av offentligheten skulle man ha kommit överens om att betala ut pengar, som genereras i enlighet med lag och fördelas i enlighet med lag, och att det skulle ha varit att föredra jämfört med den offentliga diskussionen.

Jag håller inte med om det där. PAF ska vara transparent och landskapsregeringens verksamhet och lagtinget verksamhet ska vara transparent. Det ska vara oerhört transparent hur man fördelar dessa medel. Det får inte finnas hemliga kanaler där jurister förhandlar fram ersättningar åt vissa personer - nu råkar ltl Häggblom vara i just det skrået - men så kan vi inte ha det, att det i lönndom förhandlas fram olika åtgärder med dessa medel. Nej, offentlighet i så fall. Ska vi nå en lösning som (… taltiden slut).

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tror att minister Perämaa inte är insatt i spelbranschen. Den är inte transparent. Jag tror nog att ministern bättre borde sätta sig in i verksamheten. Så är det inte!

Att man skadar ett varumärke som man har gjort är inte bra.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror att jag är väl så insatt i spelbranschen som ltl Häggblom, efter att ha haft ägaransvaret i många år. Vi strävar inte efter att PAF ska vara som vilket internationellt spelbolag som helst med skrupellösa vinstintressen. Vi strävar efter att vi ska kunna hävda att PAF är ett ansvarstagande spelbolag i en besvärlig bransch, men ändå i jämförelse med andra vara det bästa spelbolaget. Då ingår transparens och öppenhet som en del i det vi nu öppet redovisar siffror på.

Den här metoden som ltl Häggblom förespråkar, att det ska ske i det fördolda, så det är väldigt främmande från mitt sätt att se på saken.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Ja då ska vi väl förvänta oss många flera gånger rättegångar. Det här är inte det enda aktuella fallet. Det finns många sådana här fall, de dyker alla upp men alla har inte dykt upp eftersom jag inte har kännedom om dem.

Det här är näringsverksamhet och det bedrivs i den egenskapen och där görs felaktigheter och då ska man också reda upp det och se till att det blir upprett. Det har man inte gjort i det här fallet. Det har skötts dåligt. Sedan vilka adjektiv man använder är en annan sak.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Tyvärr har PAF blivit dömda till straff för penningtvätt av oaktsamhet. Det har funnits en brottsmisstanke bakom, det har väckts åtal och till och med dömts. Inte kan väl ltl Häggblom på allvar mena att sådana här saker ska skötas i det fördolda och sopas under mattan?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Skadan har varit känd för alla. Skador ska repareras. Så länge man inte gör personliga skador på människor så går de att reparera. I detta fall är det fråga om euro och cent och då är det bara att betala bort enligt min åsikt. Varför ska man processa om det, betala en massa juridiska arvoden och säga att det är juridiskt intressant? Man vet vilka belopp det är, att det begåtts fel och att vi i landskapet inte haft ordning på kontrollfunktionen. Varför har vi då gjort en lotterilagstiftning som gjorde att Veikkaus försvann från Åland? Varför kom den lagstiftning? Jo, den kom på grund av det här fallet, för att man inte hade kontroll från landskapsregeringens sida.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Som jag just nämnde så har PAF tyvärr blivit dömd, fälld i tingsrätten. Det som är det intressanta juridiskt och ev. politiskt är hur stort övervakningsmyndighetens ansvar, dvs. PAF, är i den här frågan. Därför är det kanske bra att gå vidare.

Som jag sade så finns det mycket frågor här av predikatnatur.

Att arvodena har blivit höga för juristerna är väl någonting som ltl Häggblom själv känner till från sin egen erfarenhet hur de kan rusa iväg i höjden.

Här är det viktigt att få det utrett från botten hur stort är PAF ansvar?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det här betyder att ltl Eriksson anser att penningautomatföreningen inte har något ansvar för dylikt. Men vad jag säger är att landskapet har ett ansvar för kontrollfunktionerna har brustit.

Jag kan inte uttala mig om domen överhuvudtaget, eftersom det är en pågående process ska man aldrig blanda sig i det. Däremot ska landskapet ta sitt ansvar för vi har inte haft lagstiftningen i skick. Vi har inte haft någon kontrollfunktion som man har i Sverige, en lotteriinspektion. I Finland har man polisstyrelsen som kontrollerar. Det är det som sedan har ställt till problem för Veikkaus som försvann från landskapet och inte har sin verksamhet här längre. Eftersom man inte hade kontroll så tycker jag att man ska det ansvaret.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det är en intressant motion.

Jag begärde ordet för att i samband där när brottet upptäcktes så fördes liknande diskussioner i lagtinget redan då om man inte borde ersätta de berörda som har blivit drabbade för att slippa åtal. Dåvarande finansminister sade att eftersom det är ett ärende som man har påbörjat så att det är risk för att det blir en anmälan så kan inte regeringen eller landskapet betala ut en ersättning före en dom har fallit.

Vi är väl på väg nu, en slutlig dom finns ju fortfarande inte. Det är senare när en slutlig dom kommer, det är väl då landskapsregeringen bör ta ställning ihop med PAF och diskutera hur man ska göra. Enligt mitt rättskunnande så är det väl då som man borde ta ställning till om vi ska vi ersätta dem som har blivit drabbade eller inte och kanske inte nu när en process pågår och inte den slutliga domen har kommit.

Det är egentligen beklagligt nog att detta har uppstått. Vi får väl alla titta oss i ögonen tror jag. Det är en liten dubbelmoral i de här pengarna, för vi är glada åt de här pengarna, det fylls på i budgeten när inte de ordinarie anslagen räcker till. Det är roligt att dela ut åt idrottsföreningar och andra föreningar som jobbar för människors bästa. Men i de fallen där det bara löper på och inga problem finns så är det ingen som tänker på hur pengarna kommer till. Det kom fram förtjänstfullt av VD att 17 procent av de största spelsummorna bidrar.  Var de pengarna kommer ifrån är kanske ett maskineri som vi inte löser i det här lagtinget.

Sedan vill jag nog också lyfta bankernas ansvar. Det är förvånansvärt att man går ur den här processen utan överhuvudtaget något ansvar.  Nu i det här fallet är det PAF och landskapsregeringen som får stå för följderna. De drabbade blir liksom på sidan här och kan inte så mycket göra egentligen om det inte finns en vilja från politiker och spelbolag att ersätta dem i efterhand. Ska de bedriva en civil rättslig process mot ett stort bolag så är det ingen som har de resurser och därför blir sådana människor och företag lite utelämnade i en gråzon. Det är synd att det är på det viset.

Jag vill bara lyfta den här frågan att när det gäller spelbolaget och dess verksamhet. Kanske alla bör titta sig lite i spegeln och inte alla gånger vara så glada att det finns PAF-pengar. Pengar finns men hur de har tillkommit? Vem har råkar illa ut för att man skramlat ihop en sådan här vinst, det kanske vi inte kan lösa här, men det kan vara bra att lyfta frågan.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var rakryggat uttalat som vanligt.

Den här landskapsregeringen är förstås väl medveten om det uttalande som den tidigare landskapsregeringen gjorde, dåvarande min företrädare finansministern, att man ska avvakta en dom och sedan ta ställning efter domen. Det är ju så. Den linjen har ju följts därefter. Nu har en dom fallit även om den inte har vunnit laga kraft ännu, men den är ändå som en milstolpe på vägen.

Därför uttalade jag också tidigare att det nu är skäl att analysera situationen. Jag tycker att det är skäligt att förr eller senare komma med ett besked i den här frågan, det tycker jag man ska säga. Jag tycker att det är skäligt.

Vad gäller rakryggat så har PAF-medlen fördelats här i lagtinget under många, många år. Alla har vi varit med och fördelat dem. Jag har inte minne av att någon skulle ha protesterat mot att det finns pengar att fördela till föreningarna. Alla har vi varit med och tagit (… taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman!  Så är det ju. Däremot kanske vi har stridit om till vilken grupp eller till vilket ändamål pengarna ska gå till. Men alla har vi varit lika stora kålsupare i det här fallet när det gäller att vara glada att det finns resultatpengar att fördela i lagtinget.

När det gäller ersättning till dem som har blivit drabbade så tycker jag nog att landskapsregeringen och PAF som spelbolag bör ta en riktig funderare på om man ska kompensera dem som har blivit berörda, när det slutliga resultatet av domen har kommit.

 Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det framkommer ju ofta och sägs att landskapsregeringen lappar i budgeten med PAF- medel. Jag vågar hävda att jag tror inte att någon som har suttit i landskapsregering under de senaste decennierna haft det som målsättning på något sätt, att med PAF-medel lösa eventuella ekonomiska problem. Samtidigt som PAF har en avsevärd kassa så har den här regeringen skurit i de egna verksamheterna för att skapa balans i ekonomin när man kunde ha löst de budgetunderskottsproblemen genom att dränera PAFs kassa. Jag bara säger att det har inte funnits sådana målsättningar. Men samtidigt genererar PAF så pass mycket pengar och någonstans ska de gå.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman!  Jag tror vi är ganska överens när det gäller det. Vi har alla varit glada att PAF-medlen har funnits. Fördelningen och på vilket sätt de har gått in i budgeten eller vem som har fått ta del av dem, så det har det kanske varit diskussioner om. I det stora hela så har det ju varit tillskott just framförallt till tredje sektorn och idrottsföreningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det som ltl Brage Eklund framförde i sitt anförande här är vettigt. Jag håller med om vad han säger. Det är viktiga saker. Det borde vara en laga kraft vunnen dom innan man ev. skrider till åtgärder. Det står i motionen att man ska utreda möjligheterna. Om vi tänker nu att landskapsregeringen betalar ersättning till brottsoffren och så blir PAF frikänd i högre högsta instans, då har vi ett stort problem. Det var det jag ansåg i den tidiga repliken också, man måste vänta på processens gång och se var den landar och därefter kan man utreda möjligheterna.

Sedan är jag personligen avvaktande om det finns möjligheter att ersätta brottsoffren med samhällsmedel, men man kan titta på det i alla fall.

Ltl Brage Eklund, replik

Jo, så är mitt ställningstagande. Jag tror att förra finansministern var inne på samma spår, att man måste vänta på att domen kommer och sedan måste man börja föra de diskussionerna eller förhandlingarna om man ska kompensera eller inte kompensera företagen. Vi är ju snart där så det finns skäl att landskapsregeringen och PAF börjar föra de här diskussionerna hur och om man ska kompensera företagen och de enskilda som har blivit drabbade.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det stämmer och det står ju här också i den här motionen att landskapets ersättningsansvar ev. skulle vara subsidiärt dvs. om man inte får full ersättning från ett håll så ska man komma in som andra hand. Det är också en fråga som man eventuellt kan utreda i framtiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Som sagt var, det här är inte det enda fallet. Det kommer att dyka upp många fler fall. Därför bör landskapsregeringen utarbeta en lagstiftning om spelverksamheten och de brottsoffer som dyker upp.

Beträffande skador som var och en kan få, slag, misshandel och annat, så är det statskontoret som har hand om det. Även fast det aldrig finns någon gärningsman så betalar staten ut pengar.

Samma sak är det här när det finns brottsoffer i spelbranschen. Vi bör ta en avgift av penningautomatföreningen eftersom det dyker upp nu som då. Det måste finnas en brottsofferfond för det här. Då skulle det aldrig vara en diskussion, det hade aldrig kommit på det här bordet för då skulle det ha behandlats i den ordning som det bör göras.

Detta bör landskapsregeringen titta på och komma till lagtinget med ett lagförslag. Då skulle man få bort det här. För det här har skadat varumärket Penningautomatföreningen något enormt. Tyvärr kommer det att göra det under en ganska lång tid. Det är det som jag menade med att skulle man ha rett upp det här med en gång så hade inte varumärket varit skadat så som det är idag.

Att vänta och se är inte alla gångar det bästa inom affärsbranschen, utan att lösa problemen i synnerhet där enskilda har blivit drabbade och hårt drabbade ekonomiskt. De ska vänta kanske 5-10 år före en dom kommer. Det är inte rätt väg.

Man ska titta på andra misshandelsmål, där finns det brottsofferfond som man får pengar av. Man behöver inte vänta på domslut där för det kanske aldrig dyker upp någon gärningsman. Så fundera på det! Kritiserar inte budbäraren och skjut budbäraren. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Dessvärre krävs det nog ett skott till.

Grundbudskapet i det här anförandet att man möjligen via lagstiftning kunde ordna någonting, ha något system eller en fond för att reparera situationer - nu säger jag inte att det är den vägen som vi ska vandra för det kan hända att det finns behörighetsbekymmer i den frågan gällande brottsoffer, men det är i varje fall en korrekt metod att hantera frågor. Man stiftar lagar och sedan hanterar man saker och ting efter det.

Nu kommer skottet, det är någonting helt annat än det som ltl Häggblom först föreslog, att man i lönndom skulle lösa de här frågorna utan insyn och utan transparens.

Jag välkomnar att förslagen börjar bli allt bättre vartefter diskussionen framskrider.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Inte är det i lönndom när man vet vad skadan är och betalar ut eftersom det inte finns lagstiftning. Det är precis det man borde ha gjort i detta fall och där är ministern på fel.

 Samtidigt bör man också fundera på om spelverksamheten ska ligga under landskapet. Eller ska man göra precis som det diskuteras i Sverige, och som det finns utredningar, att man har ett licensförfarande? Landskapet säljer ut licenser för spel och gör bolaget helt separat från landskapet. Detta kan man också fundera på.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Utvecklingen om vi går från ett monopolsystem till ett licenssystem i framtiden, vilket är ett troligt scenario i kanske hela Europa så småningom, men det vidgar den här diskussionen till någonting helt annat. Vi kanske inte ska föra den diskussionen här just nu.

Som slutkläm vill jag bara säga att allt det som sker med PAFs pengar, eftersom det är ålänningarnas pengar, så ska ålänningarna ha full insyn. Utbetalningar ska ske, också det som vi budgeterar här, via lagstiftning vi har och fördeldningsmekanismen. Ingenting ska ske utan för ålänningarnas insyn. Allting som händer i denna fråga ska ske på ett öppet sätt och vara transparant, detta som slutkläm.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Men det är inte hedervärt att lagtinget fördelar pengar som har inspelats på brottslig väg. Det är det jag menar. Där har man nog faktiskt kunna betala ut före, men man har fördelat pengarna istället eftersom de kom in i budgeten eller till penningautomatföreningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Det här är en mycket svår fråga att hantera politiskt. Jag har varit i den situationen som nuvarande minister Perämaa är under ett flertal år. Min och den dåvarande landskapsregeringens grundläggande inställning var den som ltl Eklund redogjorde för här.

Den spontana ryggmärgskänsla man fick när det här hände och det här det här tragiska uppdagades var ju att betala bort de här pengarna så att de här människorna blir skadefria. Det är människor i vårt samhälle och det är företagare som man jobbat nästan ihjäl sig för att tjäna in pengarna och så går det på det här sättet.

Vi funderade också på om man kunde inrätta någon form av fond där ett motsvarande belopp skulle användas till att motverka spelmissbruk.

 Men alla de här tankarna som vi hade då i förra landskapsregeringen fick vi lägga åt sidan för vi blev övertygade av de jurister som vi hade kring oss att det måste först bli en lag av vunnen dom före man kan göra något i det här ärendet, annars gör vi fel.

Därför får vi alla tillsammans med de drabbade företagarna genomlida den här processen på det här sättet.

För naturligtvis är det precis så som ltl Bert Häggblom har sagt flera gånger, att skulle man ha skött det här meddetsamma och betalat bort det så kanske det inte hade varit någonting med detta mera och varumärket skulle hoppeligen ha varit ganska obefläckat.

Men vi har vissa begränsningar, det måste man inse när vi har total offentlighet i landskapet och är offentlig ägare till PAF. Det gör också att PAF har vissa begränsningar även om vi i våra ägardirektiv har sagt att PAF ska fungera såsom ett aktiebolag i sin verksamhet egentligen. Men det finns ändå en viss problematik i det här.

Jag tror inte, när den dagen kommer att det här ska betalas tillbaka, att det är landskapet som ska göra det. Jag tror nog att det i sådana fall är PAF som bör göra det.

Jag kan och vill inte vidhålla att landskapet tagit in sådana här pengar i sin kassa. Det tycker jag att är ett väldigt viktigt principiellt ställningstagande. Jag hoppas att man funderar lite grann på det i utskottsbehandlingen när det gäller den här motionen. För skulle vi göra på det sättet så erkänner vi också att vi har tagit de här pengarna i vår kassa och betalat ut dem till tredje sektorn och det tycker jag är fel. Jag tycker att vi måste sköta det här ärendet på ett sådant sätt så att den tredje sektorn på Åland kan fortsätta att fungera med stöd från PAF, och att vi kan vara övertygade om att de pengar som landskapet fördelar är rena pengar, så rena som de kan vara från en spelverksamhet. Det är för mig ett viktig principiellt ställningstagande.

Sedan när detta ska ske hoppas jag att man kan föra en diskussion kring i utskottet och även tillsammans med landskapsregeringen och PAF spelbolag om vad som är klokast. Jag vill inte stå här i talarstolen och säga att man ska göra si eller så. För det är väldigt många känsliga överväganden som finns i det här.

Jag hoppas ändå att den här processen ska sluta så att vi får det sår, som jag ändå upplevt att det här på något sätt skapat i vårt samhälle, att det kan bli friskt igen och att vi kan gå vidare.

PAF är i grunden ett väldigt bra och professionellt drivet spelbolag som vi borde kunna vara stolta över. Vi har väldigt stor nytta av PAF i landskapet och all vår frivilliga verksamhet som finns här och allt föreningsliv. Det gör guldkanten i vårt samhälle.

Men samtidigt vet vi att vi har det här. Det här har hänt och det måste hanteras. Frågan är bara när det ska hanteras och hur det ska hanteras. Men på något sätt så börjar vi närma oss den situationen att det bör hanteras.

 När vi säger att det ska vara en laga kraft vunnen dom så vill jag gärna stå fast vid det, men samtidigt så är man ju också människa och inser att åren går. De här domstolsprocesserna hittills har varit väldigt lång långa och sega. Skulle man veta att det tar ett år till och då är allting klart, men det kan ingen människa säga idag tyvärr. Det är en av de sakerna som man måste ta in i de överväganden som man gör nu i utskottsbehandlingen. Man måste revidera den uppfattningen och kanske hitta en lösning innan den sista domen är fallen.

Juridiska saker, petitesser och principiellt viktiga överväganden kommer fortfarande att finnas i den här processen. Men jag tror ändå att vi alla vet ungefär vad som har hänt, hur det har gått till och vilka som är drabbade. Det måste vi på något sätt hantera i den fortsatta processen.

Jag tänker inte ge någon pekpinne till nuvarande finansminister eller någon annan. Det är viktigt att man diskuterar tillsammans i utskottet och att man får en parlamentarisk enighet om hur vi ska hanterar den här frågan framöver så att såret i det åländska samhället kan läka ihop och att vi kan gå vidare med stolthet allihop.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman!  Vi kommer säkerligen att diskutera vidare den här frågan så i utskottet när vi så småningom behandlar motionen.

Men det jag reagerade på i ltl Roger Nordlunds anförande var när han sade i början att ryggmärgsreflexer var att de hade velat betala ut de här pengarna. Jag vill kommentera att min ryggmärgreflex säger att det är den som har stulit pengarna som borde betala tillbaka till dem som de har stulit ifrån. Det är liksom min ryggmärg.

Fokus i den här frågan har tyvärr också skiftat till att boven är bara PAF och landskapsregeringen i det här fallet, men de facto är det någon annan som har stulit pengarna. Jag ville bara säga att fokus ibland kan hamna lite fel.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag anser att varken landskapsregeringen eller PAF är någon bov i det här sammanhanget.  Naturligtvis är det så som ltl Petri Carlsson sade att det är den som har förskingrat som borde betala tillbaka. Men vi vet alla hur verkligheten är. Det blir ingen återbetalning på det sättet. Istället är det en stackars bolagist som har fått gå från hus och hem och lämnat allt. Det tycker jag är väldigt tråkigt. När jag tänker på mitt politiska liv så är det här faktiskt en av de frågor som jag är mest ledsen över att vi inte har kunnat sköta det så att det skulle kunna få ett bra avslut. Det är det som alla egentligen vill ha, för tragiken och straffen har nog utdelats redan till alla berörda parter så det räcker.

Som ltl Eklund sade tidigare så tycker jag också personligen att den bank som var inblandad här har kommit lite väl lindrigt undan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

6        Åtgärder för stärkt in- och återflyttning av kompetens

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Från en tragedi till lite framtidsvisioner och framtidsfokus på hur vi ska kunna utveckla det åländska samhället. För vi är alla ganska överens om att Åland är ett fantastiskt samhälle på många sätt. Vi har en stark företagsamhet, vi har ett gott geografiskt läge och vi har en självstyrelse som ger oss möjlighet att anpassa vår lagstiftning och vårt samhälle efter dagens utmaningar och morgondagens utmaningar.

Men är det här någonting som vi ska ta för givet? Nej det är det inte. Det krävs att vi också lyfter blicken och ser framåt på de utmaningar som vi har framför oss för att vi ska kunna bevara Åland som ett fantastiskt samhälle. En av de större utmaningarna som åtminstone jag och vi i Ålands Framtid ser för framtiden är den flaskhals som idag upplevs inom näringslivet och också inom den offentliga sektorn att få tag i kompetent folk.

 Tillgången på kompetens är en avgörande faktor för att vi ska kunna ha ett växande näringsliv också framöver.

När man tidigare diskuterade den åldrande befolkningens effekt så bekymrade vi oss över vad det här kommer få för effekter på den offentliga sektorn och för äldreomsorgen till exempel som står inför utmaningar.

Men samtidigt så har vi den andra sidan av myntet att alla de som blir äldre och slutar på sina arbetsplatser och som har utvecklat det åländska samhället hittills, där får vi allt svårare att få tag i ersättare och få tag i nytt folk som kommer in med nya idéer och vidareutvecklar Åland.

Så ska vi lyckas skapa ett samhälle där vi har råd att finansiera en god äldreomsorg framöver och där vi har ett växande näringsliv, så behöver vi se till att sätta in kraftiga åtgärder för att locka hit mera folk och framförallt locka hit kompetent folk.

Vi har läst i tidningarna om att vi kanske står inför en ännu större läkarkris än vad vi gör i dagsläget. Det är jättesvårt att rekrytera läkare till ÅHS, särskilt om man går in för att avskaffa AT-läkartjänstgöringen som diskuteras nu på senare tid. En avgörande framtidsfråga för ÅHS om vi ska ha en kvalitativ sjukvård är att vi får tag i bra läkare. Hur ska vi locka dem till Åland?

IT-sektorn vet vi att skriker efter personal. Man säger ofta att det är lättare att anställa på Stockholmskontoren eller Helsingforskontoren. Jag som rör mig mycket i Stockholm vet att man också i Stockholm skriker efter IT-personal i dagsläge. Det är t.o.m. svårt att rekrytera där. Så hur ska vi göra för att attrahera den personalen hit till våra växande IT-bolag framöver? Det är en jättestor utmaning.

Går man in på AMS hemsida idag och ser hur många experter och specialister som man söker runt om på den åländska arbetsmarknaden idag så är det nästan 50 stycken som finns listade under kategorierna experter och specialister. Man söker ungefär 50 anställda i den här kategorin idag. Vi vet att inom landskapsförvaltningen har vi haft problem att få tag i rätt kompetens många gånger de senaste åren.

Problemet är ganska klart. Vi måste få folk att flytta hit. Vi måste få tag i kompetens och det ser man också tydligt i statistiken som vi redogör för i motionen.

Därför föreslår vi två åtgärder i den här motionen. En lite enklare åtgärd som vi har motionerar om många gånger tidigare i det här parlamentet men som fortfarande inte har lett till några åtgärder, tyvärr. Det är att upprätta ett register för de studerande som lämnar Åland och som lyfter åländskt studiestöd. De kunde frivilligt välja att gå med i det här registret för att bli kontaktade när det uppstår arbetsmöjligheter inom deras område och inom den kompetens de utbildar sig till. Åker man i väg till London, Lund eller Helsingfors och blir där 5-6 år så vet man här på AMS att när det dyker upp ett nytt jobb inom den här sektorn så då har man den här personens tillstånd att skicka iväg information och material om att här finns det ett ledigt jobb. Hur skulle det vara att flytta hem och bidra till att utveckla det åländska samhället? Vi vet att den viktigaste faktorn som gör att folk flyttar är arbete. Bostad, vacker natur och miljö kan vara motiverande faktorer men det finns ingenting som är så viktigt som arbete. Folk flyttar för att jobba och då ska vi utnyttja den möjligheten, särskilt med dem som vi redan har en stark koppling till och som har en anknytning till Åland sedan tidigare. De som har växt upp här, studerat här och har lyft åländskt studiestöd. Det vore en väldigt enkel åtgärd att ta till som förhoppningsvis kunde ha ganska god effekt. Framförallt skulle det ge oss bättre möjligheter att analysera och få en uppfattning om hur många av de studerande som åker ut i världen faktiskt kommer tillbaka. Vi har väldigt dåliga siffror på det i dagsläget, så det är väldigt svårt att göra någon slags bedömning på det.

Vi vet att ungefär 25 procent av dem som flyttar in till Åland är återflyttare. Men hur många av dem som har flyttat ut på äldre dagar eller efter studier har vi egentligen ingen aning om i dagsläget.

Den andra åtgärden som vi föreslår så riktar sig framförallt till dem som inte tidigare har någon anknytning till Åland. De som inte betalat skatt eller varit skattskyldiga på Åland fram till det datum när de väljer att flytta hit. De har ingen familj här kanske. Det känner inte till det åländska samhället. Utmaningen är betydligt större att övertyga dem. Varför ska just du flytta till Åland? Vi anar att där behöver man ta till kraftigare incitament för att få dem att flytta tillbaka.

Så därför föreslår vi att man ska utreda och bereda ett förslag om en skattelättnad för personer som inte tidigare har anknytning till Åland för att ge dem en morot att flytta in.

Tänker vi på en flytt så kan det te sig ganska lätt att packa sin väska och dra iväg. Men en person som inte tidigare känner till det åländska samhället så behöver införsäkra sig. Man behöver förstå hur barnomsorgen och skolan fungerar. Man behöver byta bank, flytta lån och försäkringar. Man kanske behöver importskatta bilen som man numera måste göra på alla bilar oberoende av hur länge man har haft den. Det här är ganska stora hinder för att flytta. Man kunde ge en morot och kompensation till dem som inte har någon koppling till det finska samhället eller det åländska samhället för att se till att tröskeln blir lägre för en flytt just till Åland.

Vi menar att den här skattelättnaden bör vara verklig och vara ett verkligt incitament för att det inte ska bli en politisk symbol utan att det faktiskt ska vara en morot som är värd namnet.

Så därför föreslår vi, och det är vår uppfattning, att man borde befrias från kommunalskatt under ett år när man flyttar till Åland som en ordentlig morot för dem som väljer att fortsätta sina liv på Åland. Vi skulle erbjuda någonting som sticker ut och som näringslivet kan använda som ett verktyg i sin rekryteringsprocess när de söker kompetent personal till sina verksamheter.

Vi tror att inflyttning behövs, det syns tydligt i statistiken. Vi är övertygade om att endast så kan vi bygga den åländska välfärden framöver, genom att vi har en god tillgång på kompetens till vårt näringsliv och till vår offentliga sektor. Tack, fru talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! När det gäller det frivilliga registret så kan jag konstatera att det finns ju i stor utsträckning redan via Åland Livings hemsida där man har möjlighet att anmäla sig för branschspecifik information och prenumerera på ett nyhetsbrev där man får information om lediga tjänster. Det känns lite som att motionen slår in öppna dörrar faktiskt.

När det gäller den andra delen av motionen, när man pratar om skatteavdraget, så är jag intresserad av varför man har valt just skatteinstrumentet. Det finns ju också andra alternativ. I Norrland jobbade man mycket med att man betalar studielånet för dem som flyttade dit för att jobba som lärare i början på 2000-talet när det fanns ont om dem. Hur har man resonerat och kommit fram till att skatten är det bästa instrumentet?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det behöver det förstås inte vara, men det är ett instrument som vi vet att påverkar folks beteendemönster och påverkar folks val i stor utsträckning. Vi tror också att symbolvärdet av en skattelättnad är ingenting som man ska förakta i det sammanhanget. Om man vet att man kunde flytta till Åland och få det första året kommunalskattefritt så inser man snabbt, om man räknar, att det är ett väldigt bra incitament.

Det är också av den orsaken att har man ett generellt avdrag så sänds en signal från det åländska samhällets sida att man kompenserar för de merkostnader som det faktiskt innebär att flytta hit. Vi säger att vi är beredda att vara med och betala för att just du ska välja vårt samhälle och flytta hit. Därför tror vi att det här skulle vara ett väl avvägt sätt att gå vidare.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vill understryka att jag håller med i incitamenten till motionen, därför att jag anser att en av de viktigaste frågorna för Åland är öka inflyttningen och den behöver ske på alla på alla olika sätt. Vi behöver få hit helt nya ålänningar, vi behöver öka invandringen, ta emot flera flyktingar och vi behöver få fler ålänningar att flytta tillbaka, det är jag helt övertygad om.

Jag menar också att vi behöver titta på kompetensutveckling och karriärsmöjligheter inom våra egna organisationer.

Ltl Jonsson lyfte frågan om AT-läkare, där är det också viktigt att man ser på organisationen som helhet. I styrelsen har vi t.ex. diskuterat frågan om att börja bygga upp system med expertsjuksköterskorna för att kunna skapa sjuksköterskemottagningar i högre utsträckning. För oavsett vilket sjukhus du jobbar på i hela världen så är det ont om läkare, så frågan är också större än så.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det. Om man fortsätter på diskussionen om varför skattinstrumentet kan vara ett bra instrument så är det just för att man slipper den typen av stora tröga processer inom t.ex. ett sjukhus där man ska göra om organisationen. När man väljer en sådan här väg så säger man; okej, här varsågoda näringslivet och ÅHS, här har ni ett verktyg i handen som ni kan använda för att rekrytera när ni är ute och försöker få folk att flytta till Åland och väljer att få folk att jobba t.ex. på ÅHS i det här fallet. Det här är ett verktyg som många kan använda, som inte isolerar våra ansträngningar enbart till att göra förändringar i offentlig sektor som vi är ganska duktiga på. Det här är en åtgärd som skulle nå ut till hela det åländska samhället och som skulle kunna ge effekter på många sätt genom att många är med och använder åtgärden. Men det är klart att man inte kan veta hur en sådan här åtgärd faller ut för den har prövats helt och hållet. Om man gör en grundlig analys och bra prognoser så kan vi få en ganska bra uppfattning om hur vi åtminstone tror att det kunde falla ut och sedan får man utveckla det över tid förstås.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tycker för min del att det är synnerligen bra att man diskuterar skattefrågor speciellt mot bakgrund av de förhoppningar som vi alla har, eller åtminstone har haft, om att kunna få mera skattebehörigheter inom ramen för självstyrelsen. Så därför är det bra att den här diskussionen förs och att vi utnyttjar det skatteinstrumentet vi har.

Landskapsregeringen för sin del föreslog och fick gehör för ett skatteavdrag inför det här året.

I detalj har jag inte hunnit fundera så mycket mera på själva konkreta förslaget. Jag tycker att det skulle vara bra om en skatteförmån också skulle rikta sig till återflyttande ålänningar som, precis som sades här, ändå har en lägre tröskel för att komma tillbaka efter sin utbildning. Om man kunde ha den här lilla moroten till så kanske det räcker till.

Ja, som sades här tidigare, tillväxt, att vi blir flera och folk flyttar hit är en avgörande fråga för Åland. (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag har ingenting emot att man tittar på kompletterande åtgärder som riktar sig till de studerande. Men just den här skattelättnaden som vi föreslår så är ämnad att just nå dem som inte tidigare har någon koppling hit. För vi vet att de är betydligt mer svårflörtade och då behövs det också bättre incitament om vi verkligen ska få dem att få kalkylen att tippa över så att de väljer att flytta till Åland och inte någon annanstans.

Men vi har ju också ett förslag om hur vi ska nå de åländska studerandena så vi välkomnar åtgärder på båda fronter. Vi tror att båda behövs och de kompletterar varandra på ett bra sätt.

Framförallt skulle det vara viktigt att man i ett första skede faktiskt ser hur många av dem som flyttar ut från Åland av våra studerande som faktiskt kommer tillbaka. Det skulle vara ett ganska bra första steg att få en uppfattning om problematiken och potentialen i den typen av åtgärder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Den här motionen som ltl Axel Jonsson har framfört här så håller jag med om mycket. Intentionerna är bra, vi behöver inflyttning. Det är bra. Jag håller med om själva syftet och ändamålet med det här.

De här åtgärderna är förstås önskvärda, de är bra men jag vet inte om de låter sig göras. Jag har ett par kommentarer till här. Jag ser att det här ärendet föreslås komma till lag- och kulturutskottet. Jag ser fram emot ett intressant arbete i vårt utskott.

Det står bland annat här att man uppmanar landskapsregeringen att utarbeta ett frivilligt register. Lag- och kulturutskottet har fördjupat sig av förekommen anledning i de här frågorna. Det har framkommit att samtycke räcker nog inte till, speciellt om det är ett register som ska upprätthållas av landskapsregeringen, av samhället, då bör det vara en laggrund för det. Vad tycker Jonsson om den frågan?

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, om det är så att lagtinget godkänner motionen och uppmanar landskapsregeringen att utarbeta ett register och landskapsregeringen i sin beredning kommer fram till att det behövs ett lagförslag, så är ju ingen gladare än jag om man kommer med ett sådant till lagtinget. Det är väl snarare ett tekniskt problem om viljan finns. Men jag har svårt att se att det skulle finnas några stora problem med att upprätta ett register som baserar sig på frivillig grund.

Det som diskuterades tidigare att den typen av möjligheter finns idag håller jag inte riktigt med om för det görs inte systematiskt. Det kanske finns möjlighet att frivilligt gå in och anmäla sig. Men man borde ha en liten kryssruta, när man ansöker om studiestöd till exempel, där man ser till att folk faktiskt använder det här registret så att man kan utveckla det till någonting som fungerar i det åländska samhället och inte bara för enskilda. Jag hoppas att viljan finns åtminstone från utskottets sida att gå vidare med åtgärder.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag ser fram ett mot ett intressant utskottsarbete. Frågorna kräver förstås närmare analys. Det kan troligtvis vara så att det kräver en lagändring eller lagstiftningsåtgärd. Det är förstås en teknisk åtgärd bara syftemålet är okej.

Den andra delen av motionen skattebefrielsen är också intressant. Jag ser i och för sig lite problem om man ska ha skillnad på folk, varifrån de är, om de ska ha skattebefrielse eller inte. Det finns en ganska stor risk att det kanske inte riktigt håller.

Sedan en liten detaljfråga. Om vi tänker på att folk flyttar hit och sedan flyttar härifrån inom en viss tid, har motionären tänkt att det ska finnas ett krav på återbetalning eller hur ska man kunna åtgärda en sådan sak? Folk flyttar hit och sedan flyttar härifrån inom en relativt kort tid.

Ltl Axel Jonsson, replik

Min personliga åsikt är att avdraget eller lättnaden borde vara en som en slags nöjd kundgaranti. Vi lovar att flyttar du hit och arbetar under ett år och har vi inte under den tiden lyckats övertyga dig om att stanna så då är det vårt fel. Men jag vet att det har funnits olika åsikter om det här också när vi har diskuterat det, att man borde ha den här typen av återkravsmöjlighet. En sådan möjlighet har man till exempel på Prins Edward Island som nämns i motionen. Man kunde också tänka sig att man förlänger den här skattelättnaden under några år och att den inte utfaller fullt ut efter ett år. Det finns olika sätt att tekniskt hantera detta.

Jag tycker att det viktigaste är att man gör någonting, att vi använder den här möjligheten som självstyrelsen faktiskt ger oss att också vara med och skattekonkurrera när omvärlden försöker göra det gentemot oss.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting, precis som jag nästan alltid gör när det gäller ltl Axel Jonsson, vill jag visa uppskattning för en god tanke. Det är uppfriskande och sunt att vi kan diskutera ett framtidsproblem. Demografin och kompetensförsörjningen är verkligen sådana.

Tyvärr är jag dock frågande och lätt kritisk till innehållet i motionen, då det i sista änden handlar om ett kostnadsdrivande förslag. Någon annan ska stå för den direkta kostnaden och att som nu flytta kostnaden från kommun till landskapsregering.

Jag ställer mig frågan varför inte ltl Jonsson valde att se större och bredare på frågan om rekryteringsbehov och kompetensförsörjning, istället för att välja en särbehandling av vissa blivande ålänningar? Tillväxt, attraktionskraft och konkurrenskraft är tre ledord i landskapsregeringens arbete. Dessa tre ord är också nyckeln till en välmående arbetsmarknad och att Åland upplevs som en intressant plats att flytta till, bo på och verka i.

Jag är tveksam till att ett års kommunalskattefrihet är det som avgör om en familj tar steget att flytta till Åland. Jag är mycket tveksam till och med. Säkert skulle tröskeln sjunka för en del att bli ålänningar, men det är knappast nyckeln som löser de utmaningar som våra företag har redan idag, men speciellt i framtiden.

Vill man på riktigt ta ansvar för framtiden, på riktigt skapa förutsättningar till att göra Åland än mer intressant att flytta till, att göra Åland så mångfacetterat och utvecklande att man inte behöver flytta bort från Åland för att hitta sitt drömjobb. Då krävs det att vi målar med breda penseldrag och skapar nya strukturer. En kommunstruktur är ett stort steg på vägen för att förädla den åländska attraktionskraften, via vilken vi kan erbjuda alla ålänningar, inte bara de nya ålänningar som flyttar till oss, en god service och välfärd i kombination med lägre skattetryck än med dagens kommunmodell än med dagens kommunmodell.

Ser vi på hur det fungerar idag så blev jag väldigt förvånad över att inte fler utanför Åland söker attraktiva tjänster på Åland. Visst, det är alltid intressanta sökanden både västerifrån och österifrån, men jag tycker att det borde vara många flera. Vi har ju ändå väldigt attraktiva jobb att erbjuda. Någonstans är inte vår attraktionskraft tillräckligt stark ännu.

Skulle vi lyckas med den pågående kommunstrukturen så får vi en rationell kostnadseffektiv struktur. Det gynnar vårt näringsliv, det gynnar alla ålänningar och vice versa.

När det gäller den andra delen i ltl Jonssons motion, återflyttande studerande, ålänningar som flyttar bort för att studera så den bild jag har av utflyttade ålänningar är att de på ett väldigt aktivt sätt håller kontakten med vad som händer och sker på Åland, både arbetsmässigt och socialt. Vi har Åland Living som gör ett jobb redan idag som jag tror att ltl Jonsson, via sin motion, hade för avsikt att skulle börja göras. Det är lätt att hålla kontakten idag, ingen är beroende av papperstidningar eller flaskpost. Därför tror jag inte riktigt på att lägga ännu mer resurser på det än vad som görs idag för att nå dessa ålänningar. Istället kan vi lägga resurserna på att höja attraktionskraften ytterligare. Jag hoppas att Ålands Framtid vill vara med på den viktiga resan.

Ltl Axel Jonsson

Jag vill kommentera det som ltl Holmberg nämnde om att det här är ett kostnadsdrivande förslag. Jag tycker att man ska sätta det i ett lite bredare perspektiv.

Ambitionen med den här motionen är ju att få folk att flytta hit och bli här permanent, även om man erbjuder det här avdraget efter ett år och möjligheterna finns att flytta tillbaka. Det kan man ha olika uppfattningar om. Man kan säkert designa den här skattelättnaden så att det faktiskt uppmuntrar folk att stanna under en längre tid. Det är trots allt ambitionen med det hela.

Vi säger att vi befriar de nyinflyttade från kommunalskatt under ett år och stannar de bara 4-5 år så har vi redan fått tillbaka den initiala kostnaden. Men vi har fått en nyinflyttad till Åland som är här och bidrar till det åländska samhället.

Med tanke på att man utmålar pensionärerna som en börda och ett problem i den ena ändan så då måste det väl vara en otrolig tillgång att du kan få in nytt folk i arbetsför ålder som kommer hit och bidrar till det åländska samhället, om man ska ha någon slags konsekvens i resonemanget.

Att se det som ett kostnadsdrivande förslag det tar jag starkt avstånd ifrån. Vi ska se till att utforma en sådan här typ av åtgärd så att det blir en plusaffär för det åländska samhället på sikt.

Jag håller med ltl Holmberg om att det viktigaste vi kan göra för att hålla Åland attraktionskraftigt är att se till att vi generellt sett har ett lågt skattetryck, att vi har goda skolor och ett fungerande samhälle. Det håller jag med dem.

Samtidigt hindrar det inte oss från att se på de trösklar som finns för människor att välja att flytta. Kan vi sänka trösklarna för att få deras kalkyler att tippa över i vår favör så ska vi ta den möjligheten. Vi ska inte slå oss för bröstet och säga att vi har ett fint väl fungerande samhälle och att folk borde vilja flytta hit. Är faktumet att vi inte lyckas öka inflyttningen så måste vi se det som ett misslyckande och våga prova alternativa åtgärder för att verkligen lyckas. Det är det som den här motionen tar sikte på, att utöver våra traditionella instrument försöka tänka i lite nya banor. Vi kan använda självstyrelsen till att skärpa vår attraktionskraft för dem som står och väger mellan att kanske söka ett jobb på Åland eller inte.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson. I mitt anförande nämnde jag att måla med breda penseldrag. Jag tycker att det är precis det som vi ska göra. Jag har full respekt för ltl Jonssons åtgärdsmotion. Jag tycker att det finns delar i den som är jätteintressanta och den har ett väldigt kort syfte. Gott så!

Men jag tror att om vi ska lyckas fullt ut så ska vi sikta mot stjärnorna. Det gör vi genom inkludera alla. Alla ska få en skattelättnad, oberoende varifrån du flyttar till Åland, oberoende om du redan bor på Åland. Det är det som jag tror att ökar attraktionskraften tillräckligt mycket för att vi verkligen ska få en inflyttning att tala om. Idag har vi en positiv inflyttning men den är för låg. Ökar vi inte nettoinflyttningen så kommer vi att vara riktigt illa ute och det vet jag att ltl Jonsson känner till.

Jag återkommer till skrönan kring äldreomsorgen i min nästa replik.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag har förståelse för den prioriteringen om det är så man tänker, att man ska prioritera alla och se till att alla får del av skatteförmåner och skattelättnader. Men då blir det precis som den åtgärd som regeringen föreslog, som förvisso var bra, under hösten. Man delar ut 100 euro mera åt alla. Men är det någon som verkligen tror att man flyttar till Åland för att man får 100 euro mera i plånboken? Jag har svårt att se att det kan få kalkylen att svänga och få människor att verkligen fatta ett annat beslut och välja att flytta till Åland.

Vill vi fokusera våra resurser på att faktiskt skapa inflyttning då borde vi fokusera åtgärderna på sådant som vi vet att kan få folk att tänka till, någonting som syns och som blir ett verkligt incitament just för den specifika målgruppen. Jag tror att åtgärder som riktar sig mera specifikt blir också mer effektiva i det stora hela. Men man kan ha olika uppfattningar om det.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag vill cementera en lägre skatt. Jag vill inte ha det under ett år. Du hinner knappt storstäda ditt hus ett par gånger när du har flyttat hit före det året har gått och så ska du betala skatt. Jag vill cementera en lägre skatt. Det är det bästa för Åland, det är det bästa för inflyttning och det är den bästa attraktionskraften som vi kan skapa, tror jag, i kombination med en god välfärd och allt det som ltl Jonsson räknade upp.

När det gäller äldreomsorgen så tycker jag att de har figurerat en skröna de senaste veckorna om att det som landskapsregeringen gör just nu ska vara någon sorts motsatsförhållande till att man bryr sig om och värnar om de äldre, ungefär som om man är otacksam för vad de äldre har gjort. Det är precis tvärtom! Vi vill skapa förutsättningar för att vi även om 10, 20, 30, 40 och 50 år ska kunna vårda de som blir gamla på ett sådant sätt så att alla mår bra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar den uppfattningen att det är precis så det är.

Jag tycker att det är symptomatiskt när man ser på självstyrelsedebatten och den debatt som ofta förs här. Tack vare att de behörigheter vi har i lagtinget idag är så fokuserade på den offentliga sektorn så fastnar vi ofta i en diskussion om hur vi ska strukturera om och rita om kommunkartan i den offentliga sektorn för att stärka vår attraktionskraft. Men vi glömmer den andra biten som vi diskuterade i den här motionen, inflyttning, kompetensförsörjningen till näringslivet osv.

Det här är ju ett sätt att långsiktigt kunna cementera en sänkt skatt om vi ser till att vi får en ökning i inflyttningen redan nu, då kan vi börja diskutera sänkta skatter. Men så länge vi inte lyckas med det och får företag som växer och skapar arbetsplatser så har vi inte särskilt goda möjligheter till några allmänna sänkta skatter över det bredare fältet. Man kan inte tänka bara brett eller bara smalt, man måste göra både (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vänder mig mot påståendet att regeringsblocket skulle se de äldre som en börda. Jag har faktiskt aldrig hört någon säga det.

Däremot undrar jag om inte ltl Axel Jonsson håller med i den ekonomiska analysen att det är problematiskt ifall man har en betydande andel av sin befolkning som hör till den äldre delen och som inte längre förvärvsarbetar? Ser inte Axel Jonsson den problematiken?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker inte att det är ett problem att folk blir äldre. Däremot tycker jag att vi ska lägga krut på att få folk i arbetsför ålder att flytta hit. Därför har vi skrivit en motion som vi lämnar till lagtinget idag.

Jag är medveten om att regeringen inte medvetet uttrycker sig som att vi har en åldrande befolkning och att det är många som inte klarar av att bo hemma och att det är ett problem. Utmaningen blir när man lyfter upp det här som ett stort problem, som en stor utmaning, om man själv vet att man tillhör den här gruppen som landskapsregeringen utmålar som ett problem. Då upplevs det som kränkande och stötande. Därför tycker jag att man måste ha lite finess också när man uttrycker sig från landskapsregeringens sida. Jag vet att man menar väl. Men jag vet också att det är många som blir stötta på det sätt som regeringen har uttalat sig på senare tid och det borde vi väl kunna diskutera i den här salen.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Ska jag alltså tolka svaret från ltl Jonsson som att han inte ser ett problem med att vi har en allt större andel som inte arbetar i det åländska samhället?

Ltl Axel Jonsson, replik

Nej jag ser inte de människorna som ett problem. Jag gör inte det. Det är klart att man kan se strukturen som en utmaning och det är det som landskapsregeringen lyfter fram. Men när man formulerar sig på ett sådant sätt så att enskilda människor känner sig träffade då bör man också visa lite ödmjukhet inför det faktumet. Det kan man se på den senaste tidens insändarflora bland annat. Det är synd att inte regeringen har den ödmjukheten. Jag håller med om att det är viktigt att skilja på strukturer och enskilda människor, men då ska man också göra det och se till att man blir förstådd på det sätt som man faktiskt avser. Det har regeringen inte lyckats med.

Vi är överens om att vi ska fokusera på att öka inflyttningen och satsa på åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen framöver. Vi ska vara glada att vi är överens om det och försöka ta fasta på det när det är det ärendet som vi har på bordet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Kort bara, åtgärdsmotionen från ltl Jonsson gav en bra diskussion. Jag tror också att det var en nyttig diskussion för motionsställaren själv.

Ser man på kommunstrukturen som landskapsregeringen håller på med så är det just det som ltl Jonsson till mångt och mycket är ute efter, att skapa ett attraktivare Åland, att skapa ett Åland som kan garantera en god välfärd för precis alla i framtiden.

Små penseldrag är bra och även stora. Jag tyckte att ltl Jonsson sade det bra, vi ska måla både stort och smått, men vi får inte glömma bort det stora för det är nog ännu viktigare än de små penseldragen. Man uppnår mera och snabbare med stora penslar.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det förstås. Problemet är att ltl Holmbergs uppfattning om vad kommunstrukturen ska medföra är ltl Holmbergs uppfattning. Frågar vi socialdemokraterna om kommunstrukturen ska leda till sänkta skatter så får vi ett helt annat svar. Det är socialdemokraterna som driver reformen i dagsläget.

Att dra paralleller och säga att kommunstrukturen kommer att leda till ett lägre skattetryck är ganska långsökt i dagens politiska klimat.

Men går man in för att godkänna ett avdrag för folk som flyttar hit och väljer Åland som bosättningsort så det skapar verkliga incitament. Det sänker verkligen skatten för den enskilda i det sammanhanget. Därför föredrar jag också att vi kan diskutera de här smala åtgärderna i det här parlamentet utan att utgå ifrån att allting kommer att bli så mycket bättre när vi ritar om kommunkartan. För det finns många olika viljor och mål med en sådan reform, om jag har förstått saken rätt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Exakt, det finns många mål. Det är det som är så fint med den här kommunstrukturen därför att alla, oberoende partitillhörighet och ideologisk färg, kan få ut någonting av den. Det finns inget självändamål för någon i någonting. Allt kan faktiskt bli bättre än vad vi har det idag.

Det finns en viktig fråga att ställa när du borstar tänderna ikväll ltl Jonsson. Tittar dig i badrumsspegeln och fundera, varför är inte Åland attraktivare än vad vi är idag? Vi har ingen arbetslöshet att tala om, vi har fin skola, vi har bra barnträdgårdar, vi har en god äldrevård och vi har en härlig miljö, men ändå är vi inte attraktivare. Varför blir vi inte nerlusade av folk som vill flytta till Åland?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det där är en mycket viktig fråga, en relevant fråga. Jag tror dock inte att folk ser att Åland har 16 kommuner och dit kan vi aldrig flytta. Det tror jag att är en felaktig analys.

Däremot tror jag att en viktig förklaring att det är på det sättet är att man vet helt enkelt inte att Åland finns, att det är så fantastiskt och att det finns arbetsmöjligheter.

I den här motionen föreslår vi åtgärder för att göra våra studerande uppmärksamma på att det finns arbetsmöjligheter på Åland. Vi knackar dem lite på axeln oss och säger ”har du funderat på att ta det här jobbet som finns inom din bransch och faktiskt flytta hem? Gör du det så får du dessutom en skattelättnad på exempelvis upp till 10 000 euro på ett mer välbetalt jobb ett år”. Tror ltl Holmberg verkligen inte att detta kan påverka enskilda människor i sitt beslutsfattande? Jag är helt övertygad om det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Jag tycker att det är ett riktigt intressant förslag som ltl Axel Jonsson lägger fram här i lagtinget. Det bör behandlas på ett seriöst sätt. Det är på det här sättet som Åland har varit och är framgångsrikt genom historien. Genom att våga vara lite annorlunda och vidta specialåtgärder gör att vi är attraktiva och att vi gör rätt åtgärder vid rätt tillfälle. På det sättet får vi en dynamisk utveckling i vårt samhälle.

Ltl Holmberg frågade varför människor inte flyttar hit i högre grad. Vi ska komma ihåg några saker.

För det första, Åland är ett ö-samhälle, trots det har vi en väldigt god inflyttning. Vi har den bästa inflyttningen i hela Östersjön. Om vi tar exemplet Gotland där man gjorde allt till en kommun, jämför inflyttningen på Gotland under de senaste 30 åren med hur inflyttningen har varit på Åland och se den relativa förändringen! Det skulle vara ganska intressant. Det åländska samhället har klarat sig bättre ekonomiskt än vad det gotländska har gjort. Inget ont om gotlänningarna, de är duktiga och kämpar på med sina förutsättningar.

Att stå här och säga att förändringen av kommunstrukturen är ett sätt att få ner skattetrycket så där delar jag också ltl Axel Jonssons uppfattning. De siffror som vi sett hittills har de facto visat motsatsen. Det kommer att bli kostnadsökningar. Åland blir inte ett attraktivare samhälle genom den förändringen. Det kan ha andra fördelar. Det finns fördelar och nackdelar med olika system, det ska vi inte förneka. Men jag tror inte att någon flyttar hit till Åland därför att vi har en eller fyra kommuner, nog är det helt andra saker som avgör. Det är om vi har en bra skola, bra barnomsorg och om vi har ett tryggt samhälle där man kan ha leva och ha en god livskvalitet. Det är det som är avgörande. Och sedan att vi har en skattenivå som är på en acceptabel nivå, det är helt klart.

För unga människor som är i början av sitt liv, när man ska bilda familj, köpa bil, lägenhet eller hus och allt vad man skaffar sig när man är ung, där kan faktiskt ltl Axel Jonssons förslag ha en viss betydelse.

Genom specialinriktade åtgärder får vi intressanta människor hit till Åland och det är en åtgärd som jag är beredda att stöda.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Nordlund satte faktiskt huvudet på spiken genom att säga att det är vår äldreomsorg, skola etc. som gör Åland till stor del så attraktivt som det är.

Det är stor skillnad om vi i framtiden har en till fyra kommuner, för det är då vi kan behålla en god välfärd.

Jag skulle rekommendera ltl Nordlund att lusläsa ÅSUB, titta på de prognostiseringar som gäller på investeringar, speciellt inom det sociala, det är nästan 100 miljoner. Vi hamnar i ett läge som vi aldrig har varit i förut. Vi ska inte titta på hur vi har det idag. Vi ska se hur vi är attraktiva om 30, 40 och 50 år. Idag är vi attraktiva. Vi har ett läge som är intressantare insulärt jämfört med Gotland. Vi har ett näringsliv som historiskt sett har varit mer driftigt och har andra förutsättningar än Gotland. Det är också fel att jämföra ö med ö.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Om vi är en kommun eller om vi är 16 så kommer vår demografi att se exakt likadan ut. Vi kommer att ha exakt samma kostnadsutmaningar.

Vår utmaning är att hitta sätt att hantera de servicesystem som samhället klarar av och blir kostnadseffektivt och bra och ger den livskvalitets som de äldre är värda. Det har ingenting att göra med om vi är en eller 16 kommuner.

Avgörande är om vi har en skattekraft i vårt samhälle, om vi har kreativiteten att skapa sådana lösningar som passar in i vårt åländska småskaliga samhälle.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Kreativitet och trygghet skapas genom en god välfärd och att vi har det bra på Åland. Genom att hushålla med våra resurser, ha en större kritisk massa som ska dela på t.ex. en socialdirektör, t.ex. på en investering så hushåller vi också bättre med våra pengar. Pengarna kommer knappast att bli så mycket flera och större än vad de är idag. Däremot måste vi börja titta på hur vi använder pengarna på ett bättre sätt.

Jag kan garantera att de som har gjort lyckade kommunstrukturer har fått mera pengar över till annat.

Höj attraktionskraften, ännu bättre välfärd och kanske till och med lägre skatter.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi fortsätter den här kommundebatten i ett annat sammanhang för den hör egentligen inte hit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Roger Nordlund nämnde tidigare vad som lockar att flytta hit. Ja, bra barnomsorg och skola och det stämmer. De som jag har pratat med kommer hit när de får familj, de kommer hit till vår fina skola och barnomsorg. Jag håller med om att det inte beror på kommunreformen.

Med kommunreformen ser jag däremot att det blir ett lite jämnare skatteuttag från kommunerna. Det blir inte lägre skatt för alla, däremot tror jag att det blir ett jämnare skatteuttag och framförallt i de mindre kommunerna.

Ltl Nordlund nämnde vem som ska ta det här ansvaret. Jag ser också näringslivet som en stor del. Jag vill lyfta upp mål 5 i hållbarhetsagendan om stärkt attraktiv kraft, där man har de 15 största företagen med och jobbar med rekrytering av kompetens hit.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller helt med det som ltl Winé sade här. Det som han nämnde är ett bra exempel.

Ett annat exempel som jag gärna lyfter fram är Travel Magazin som nu marknadsför Turist Åland. Där har vi några av de största företagarna med och marknadsför sina företag, men också Åland som bostadsort. Det är på det sättet som jag tror att vi ska försöka utnyttja samarbetet, tillsammans alla krafter och inse att vi har nytta av att det flyttar människor hit till Åland. Vi ska utnyttja de marknadsföringskanaler som vi har på ett ännu effektivare sätt. Vi har mycket att vinna på att skapa synergieffekter. Tack vare att turismen är stor och vi har några stora företag så tillsammans kan man göra jättemycket för Åland.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Nordlund och jag är ganska ense här. Här behöver man titta dels på våra kommuner och vad vi erbjuder, att vi erbjuder en bra välfärd och en bra kvalitativ skola och omsorg.

Sedan också att man får kommuner och företag att jobba ihop med att stärka attraktionskraften. Vi har Åland Livning som också är med här, de säger ”kom till oss”. Det här är bra marknadsföring. Inom det privata näringslivet skaffar man samtidigt arbetsplatser och man visar att man är ett bra företag. Jag tror att man gör detta mycket bättre jämfört med skattekomplettering och sänka skatter. Vi ska istället säga att vi har bra saker här. Jag tror också att det lockar mera på det sättet, att man verkligen fortsätter med marknadsföringen av Åland.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det grundläggande viktiga är sist och slutligen att vi har bra företag som vill utveckla sig, har växtkraft och därigenom behöver människor som de kan anställda. Då växer Åland också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, talman! Ledamoten nämnde attraktionskraften och hur viktigt det är att skapa bättre miljöer än vad vi har idag.

Jag har deltagit i flera rundresor i de åländska kommunerna. Vi träffade mycket anställda inom de olika verksamheterna. Nästan samstämmigt fick vi budskapet; ”se till att vi får större enheter, att det blir färre kommuner och gärna färre än fyra”. Det har varit samstämmigt från de som arbetar inom kommunerna.

Däremot när man träffar kommunpolitiker så får man höra precis tvärsom, att vi inte ska göra någonting. Vem ska vi lyssna på? Ska vi lyssna på dem som ska komma hit och arbeta eller ska vi lyssna på dem som eventuellt kommer hit och blir kommunpolitiker?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi ska lyssna på väljarna och de får säga sitt i nästa val.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vill tacka för stödet och för att det finns ledamöter i detta parlament som lyfter blicken och ser de möjligheter som faktiskt diskuterats här också ibland. Det är mycket fokus på problem, utmaningar och kommunkartor och annat.

Vi behöver flera sådana här debatter där vi diskuterar konkreta åtgärder för att faktiskt stärka Ålands attraktionskraft också med smalare åtgärder. Det är tacksamt att det finns stöd för den typen av resonemang i salen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Tack för det. Jag tror att det också skulle vara intressant om man utvecklade den här diskussionen lite på det sättet att det skulle vara viktigt att få folk att komma hit och ”prova på Åland”. De flesta som kommer hit och provar på Åland blir också kvar här. Vi kan inte räkna med att alla blir kvar, så är det alltid, det finns en viss rörelse. Men hittills har vi tillsammans ändå lyckats skapa ett sådant samhälle som har en attraktionskraft. Vi kan vara stolta över vårt åländska samhälle som vi har idag, oberoende om det är 16 eller 4 kommuner så är det ett bra samhälle. Vi har en god miljö, vi har en livskvalitet och närhet som många tycker att är beundransvärt och lockande och det ska vi ta tillvara.

Ibland behövs det någonting lite extra för att få folk att ta det sista beslutet eftersom vi konkurrerar med många andra fina platser också.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

För kännedom

7        Organisering av den prehospitala akutsjukvården

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 4 april 2018.

8        Behörighetskrav för serveringspersonal

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 4 april 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 4 april klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil