Plenum den 23 november 2015 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Bordläggning. 1

    1    Lantrådskandidat enligt arbetsordningens 105 §

    Talmannens meddelande D 1/2015-2016

    Första behandling. 1

    2    Kosmetiska produkter

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2015-2016

    Remiss. 4

    3    Ändringar i skattelagstiftningen 2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2015-2016

    Plenum slutar 18

     

    Plenum börjar

    Upprop. 24 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Brage Eklund anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i seminariet ”Fast förbindelse för tillväxt” i Stockholm.

    Lagtingsledamoten Mats Perämaa på grund av annat förtroendeuppdrag

    Lagtingsledamoten Tage Eriksson på grund av privata angelägenheter. Antecknas.

    Meddelas att extra plenum hålls på fredag den 27 november kl. 09.30.

    Bordläggning

    1        Lantrådskandidat enligt arbetsordningens 105 §

    Talmannens meddelande D 1/2015-2016

    Enligt arbetsordningens 105 § ska talmannens meddelande till lagtinget om vem som föreslås bli lantråd föredras för lagtinget. Med stöd av nämnda bestämmelse föreslår jag att lagtinget väljer lagtingsledamoten Katrin Sjögren till lantråd.

    Enligt samma bestämmelse i arbetsordningen ska ärendet bordläggas till ett senare plenum som hålls tidigast följande dag. Föreslås att talmannens förslag bordläggs till plenum onsdag den 25 november 2015. Kan bordläggningen omfattas? Omfattat. Förslaget är således bordlagt till plenum den 25 november 2015.

    Första behandling

    2        Kosmetiska produkter

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2015-2016

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Igge Holmberg

    Tack, fru talman! Som ordförande för social- och miljöutskottet så vill jag säga några ord. Denna lag heter lag om kosmetiska produkter men handlar egentligen om konsumentsäkerhet. Helt enkelt att det som säljs till ålänningar och turister som kommer hit ska vara säkert att applicera på deras hud.

    Utskottet föreslår med hänvisning till landskapsregeringens motiveringar att lagförslaget antas oförändrat.

    Vi konstaterade att Europaparlamentets och rådets förordning nr 1223/2009 om kosmetiska produkter är direkt tillämplig på Åland och att det inte är något vi kan eller behöver göra ur självstyrelsepolitisk vinkling. Den är egentligen bara en bekräftelse på saker som redan gäller på Åland med det tillägget att man nu utsett vilka som har tillsynsansvaret.

    Under remissdebatten kom det upp ett par frågor. Den första frågan var hur det skulle slå på det nordiska samarbetet. Kunde små norska företag sälja till Åland? Ja, det kan de fortfarande, såvida de lyder det som står i förordningen. Det är inget företag utanför EU som kan sälja saker till EU utan att följa dess säkerhetsbestämmelser.

    Den andra frågan som kom upp var hur detta skulle slå mot lokala producenter av kosmetika. Samma sak gäller där. Inget nytt har egentligen tillkommit. Om man tillverkar kosmetiska produkter och säljer dem så måste man ha en förteckning på vad de innehåller. Detta är också något som gällt sedan 2009.

    Vi konstaterade i utskottet att det på Åland finns verksamhetsutövare som omfattas av förordningens bestämmelser och uppmanar därför landskapsregeringen att informera berörda aktörer och konsumenter om förordningens innehåll och förpliktelser. Så med det är saken avgjort för utskottets del. Tack.

    Vtm Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Det står i utskottets betänkande: ”Utskottet konstaterar att det på Åland finns verksamhetsutövare som omfattas av förordningens bestämmelser och uppmanar därför landskapsregeringen att informera berörda aktörer och konsumenter om förordningens innehåll och förpliktelser”, precis som ordförande sade. Det skulle vara intressant att veta mera om vilka konsekvenserna är för våra företagare. Vad händer nu med de verksamhetsutövare som i väldigt liten skala tillverkar kosmetiska produkter när vi inte har den kontrollen här på Åland? Hur är detta i förhållande till de produkter som idag t.ex. kan säljas på marknader? Jag förstår att produkter på marknader är exkluderade. Har man överhuvudtaget diskuterat den möjligheten att man skulle vidga marknadsbegreppet?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Utskottet hörde lagberedare Mathias Lundqvist och miljöingenjören Mia Westman och bägge två sade att det inte finns några undantag för marknader och liknande. De här reglerna har funnits sedan 2009. Det går inte att göra så mycket annat. Finns det en vilja att sälja de här produkterna så måste man också ha en vettig innehållsförteckning på dem.

    Vtm Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Min fråga lydde: Vilka är konsekvenserna för dessa verksamhetsutövare?

    När det gäller det nordiska samarbetet så står det att man inom nationerna har nationella regelverk. Precis som man har regelverk inom hälsokost och inom livsmedel så kan man ha regelverk för de kosmetiska produkterna. Det var detta som jag funderade över. Hur stor är den här skillnaden? Finns det skillnader? Eller har man ändå gått in för det här trots att man har möjligheter till nationella avvikelser att ha en samsyn inom Norden? Eller har vi ett gränshinder här?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Vi har inte tagit upp den diskussionen på ett djupare plan, annat än att vi har konstaterat att de här reglerna finns. Reglerna har funnits sedan 2009. Om det inte har funnits något gränshinder sedan dess så borde det inte uppstå nya med den här lagförändringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, fru talman! Det finns egentligen inte så mycket att säga men jag skulle vilja lyfta upp informationsbiten. Det finns väldigt många marknader på Åland; skördemarknaden, julmarknader och många andra. Kanske någon gör produkter som de vill sälja och de omfattas också av den här lagen. Man har skyldigheter när man tillverkar någonting. Det är just den informationen som vi syftar på, sista meningen i utskottets synpunkter.

    Så här är det redan tidigare. Oberoende av vad man tillverkar; mat eller kosmetika, så måste man ha en innehållsförteckning. Det är detta som det handlar om. Det är viktigt att det informeras och kommer fram så att alla vet att man ska göra så här. När det gäller livsmedel så råder det ibland tvivel om man måste ha innehållsförteckning eller inte. Man ska ha innehållsförteckning.

    När det gäller företag som berörs av detta så är det ganska obetydlig. Det finns företag men ingen större mängd.

    Vtm Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Räcker det faktiskt med innehållsförteckning? Jag uppfattade i den här lagstiftningen att det ska finnas både kontrollinstanser och annat. Landskapsregeringen har nu valt att man anlitar de som är i Finland och det kan också vara en komplicerande del.

    När det gäller produkter som säljs på marknader, är ltl Sundblom säker på att de omfattas av den här lagstiftningen? Tidigare har åtminstone marknadsprodukter varit exkluderade från den här lagstiftningen. I så fall har det skett en förändring nu.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Det är på det viset att man måste tala om vad man har i olika saker. Sedan finns det ett register över vad man får ha när man går tillbaka och studerar EU-direktiven.

    Vtm Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Jag uppfattade ändå att det finns en viss osäkerhet i vad utskottet egentligen har begärt att landskapsregeringen ska göra. Jag tycker att det är jätteviktigt när det gäller ledarskapet att man är väldigt tydlig.

    Ska man gå ut med information nu att alla behöver ha en innehållsförteckning? Ska hela kontrollapparaten finnas kring kosmetiska produkter när man tillverkar produkter för marknader, som ltl Sundblom sade? Då hamnar vi nog väldigt illa ute. Då tycker jag nog vi borde ha sett till att vi skulle skriva in ett undantag för det här, annars blir det väldigt komplicerat.

    Jag är glad om ltl Sundblom uttryckte sig fel, att marknadsprodukter inte omfattas av lagstiftningen utan det räcker att det finns en innehållsförteckning. Är det rätt uppfattat?

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Lagstiftningen gäller alla. Vtm Lundberg spetsade nu till det. Oberoende av vad man gör, lagstiftningen gäller alltid!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om konsumentsäkerhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Remiss

    3        Ändringar i skattelagstiftningen 2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2015-2016

    Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Johan Ehn

    Fru talman! Ärade lagtingsledamöter, eftersom finansminister Roger Nordlund är förhindrad att delta i dagens plenum så faller det på min lott som ersättare att presentera detta förslag till ändringar i skattelagstiftningen för 2016.

    I riksdagen behandlas för tillfället en proposition gällande skattelagstiftningen för 2016 i landet som helhet. Med anledning av detta så föreslår landskapsregeringen två förändringar i den skattelagstiftning som faller inom lagtingets behörighetsområde, samt dessutom en rättelse av ett skrivfel i nu gällande lagstiftning.

    Det första förslaget är ett höjt grundavdrag, ett maxbelopp med 50 euro, från 2 970 euro till 3 020 euro. Det här kommer i första hand att gynna låginkomsttagare. Avdraget minskas med 18 procent av inkomsten som överstiger maxbeloppet.

    Effekten slutar i år 2015 för en person som har dagpenning i 19 500 euro, en person som har löneinkomster vid 24 900 euro och en person som får pension vid 21 700 euro. Med den föreslagna lagstiftningsförändringen skulle man höja den här gränsen för de som har dagpenning till 19 700 euro, de som har löneinkomster till 25 550 och de som har pensionsinkomster till 21 900 euro. Kostnadseffekten för det här är ungefär 100 000 euro för kommunerna. Det ökar avdragen ute i kommunerna.

    Den andra ändringen som föreslås är en mindre ändring. Det är återinförandet av ett avdrag för donationer. Man ska kunna göra donationer på max 500 000 euro till främjande av vetenskap eller konst till offentligt finansierade universitet eller högskolor inom EU. Kostnadseffekten av det här är svår att beräkna.

    Tittar man på det som man har antagit på rikshåll så skulle motsvarande siffror vara ungefär 5 000 euro på Åland.

    Till sist, fru talman, så finns det en rättelse av ett skrivfel i § 29d som gäller kommunalskattesatserna för samfund. Den ska gälla för skatteåret 2016 och inte 2015 som det står i paragrafen i nu gällande lag. Det har blivit ett skrivfel där när man tog denna lag tidigare. Tack, fru talman.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Tack minister Ehn för redogörelsen.

    Donationsavdraget, i dagens Finland hotar man mer eller mindre universitetens autonomi på grund av neddragningar, det är ganska våldsamma förändringar på gång till följd av det. Från åländsk sida är det mera en marginell företeelse idag. Täcks Högskolan på Åland in av donationsavdraget, så att vi vet att vi skapar någonting som även kan gynna vår egen utbildningssida?

    Minister Johan Ehn, replik

    Jag kan inte med säkerhet svara här i talarstolen just nu. Kanske utskottet tillsammans med finansavdelningen kan titta närmare på detta. Min uppfattning är nog att den skrivning som finns där ska tolkas på det sättet att det gäller också vår egen högskola, ja. Men det behöver kontrolleras upp för det är en väsentlig fråga som jag tyvärr inte kan svara på med hundra procents säkerhet här och nu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det här ingår i ett paket på rikssidan. Man sänker bland annat ränteavdraget och höjer skattesatser för kapitalinkomster. I ljuset av det så är det ju bra att man följer efter, men för vår del innebär det i praktiken en skattesänkning. Jag vill bara tacka landskapsregeringen för att man avslutar med flaggan i topp och kommer med en skattesänkning i slutet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Jag är lite nyfiken på vilka konsekvenser det här förslaget har. Det står nämligen klart och tydligt på många ställen, t.ex. i ingressen, vilka konsekvenser det har för enskilda människor och att det gynnar dem som har lägsta inkomsterna. Det är bra.

    Men det står ingenting om förslagets konsekvenser om hur det kommer att påverka viljan att donera. Har ni haft några diskussioner om hur donationslusten kommer att ändra av detta? Det finns väl en orsak till att man har valt att gå in för det här på Åland också?

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Någon djupare analys kring frågan om donationsavdraget har inte förts i landskapsregeringen. Jag kan inte svara för om man under beredningens gång har fört resonemang på ett djupare plan. I den politiska diskussionen i landskapsregeringen har vi inte diskuterat mera kring den här biten.

    Min reflexion är att eftersom möjligheten till att kunna göra ett avdrag av den här typen av donation införs så ska det åtminstone öka lusten att donera. Det finns ingen analys skriven om på vilket sätt och det är ingenting som har diskuterats i landskapsregeringen när det här beslutet togs.

    Vtm Britt Lundberg, replik

    Fru talman! När man ändrar någonting så är det för att man gärna vill ha förändring. Då är det förstås intressant att fundera på om detta är tillräckligt för att man faktiskt ska få en förändring.

    Om någon inte vet var den ska placera sina tillgångar så är det bra att de kanske tillfaller vår högskola eller någonting annat.

    Håller inte ministern med om att det skulle ha varit bra, när två förändringar görs i en lagstiftning, att konsekvensbedömningar finns för båda delarna? Kanske utskottet kan lägga till den här konsekvensanalysen.

    Minister Johan Ehn, replik

    Jag är helt övertygad om att det är bra att finans- och näringsutskottet bekantar sig närmare med detta med att höra finansministern som har berett frågan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl John Holmberg

    Fru talman! Kära ledamöter, gällande förslaget att ändra grundavdraget är detta i sig inget liberalerna motsätter sig. Förslaget är till fördel för låginkomsttagare, gott så.

    Däremot är detta förlag ännu ett ekonomiskt ok som drabbar kommunerna, denna gång omkring 100 000 euro. Ärendet har inte skickats på remiss och frågan är om kommunerna har fått ge feedback på förslaget i den omfattning de önskat och att eventuella motargument blivit beaktade.

    Det skulle vara bra om finans- och näringsutskottet ser närmare på effekterna av förslaget och om beredningen av ärendet har varit tillräckligt kommunikativt. Viktigt är att konsekvensanalysen alltid belyser alla aspekter. Tack.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag vill tacka John Holmberg för att han tar upp detta. Det här är relativt typiskt nu med de lagar som kommer från den nya högerregeringen i Finland. Man tar inte konsekvenserna för hur de slår mot de fattigaste i samhället.

    Ltl John Holmberg, replik

    Fru talman! Det som jag lite ville poängtera med mitt anförande var om kommunerna alltid bli tillräckligt hörda. Nu står det här att detta inte har skickats ut på remiss. Min andemening i anförandet var om kommunerna har fått tycka till, fått ge feedback och argumentera för eller mot det här? Det var detta som jag ville komma fram till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Det är glädjande att det ändå är så pass många som debatterar det här lagförslaget.

    I och med den nya självstyrelselagen kan det bli så att vi tar över mera och mera skatteområden. Vi här i lagtinget behöver börja sätta oss djupare in i lagstiftningen för det är ett ganska svårt politikområde.

    För socialdemokraterna är det här ett positivt lagförslag som gynnar framförallt låginkomsttagare, grundavdraget höjs.

    I riket har man plockat bort avdrag, de har inte samma möjligheter som på Åland att göra avdrag som till exempel reseavdrag och sjukkostnadsavdrag m.m. I riket har man en annan politisk linje, men är villig att höja grundavdraget för att underlätta för dem som har låga inkomster. Vi stöder det här lagförslaget.

    Det var mycket intressanta frågor som ställdes till minister Johan Ehn kring Högskolan på Åland. Vi i gruppen har resonerat på samma sätt. Det här ska så klart gynna vår egen högskola. Om man i framtiden är intresserad av en bolagiseringsform så är det här ett ypperligt sätt att via donationer kunna öka pengarna till högskolan. Jag vill att finans- och näringsutskottet kontrollera upp det här. Jag har fått information redan nu att högskolan kan ta emot donationer, men eftersom det finns en otydlighet här så är det viktigt att vi kontrollerar upp det.

    Om vi får en högskola på Åland som i friare form har ett behov av understöd, ett behov av att utvecklas och vi har möjligheten att dra av, så tror jag att donationsviljan, åtminstone i startgroparna, förhoppningsvis kommer att vara intressant för ålänningar som är villiga att hitta donationsplatser för utbildning. Då kommer pengarna verkligen till de åländska ungdomarna. Det är en positiv sak.

    Slutligen, fru talman, jag önskar också att finans- och näringsutskottet tittar lite noggrannare på konsekvenserna för kommunerna när vi nu återigen inför en kostnad. På 16 kommuner är det cirka 100 000 euro och det kanske inte verkar vara så stor summa totalt. Men som vi har hört tidigare från kommunerna så är det många bäckar små som påverkar. Vi har ju ett ganska lågt relativt skatteuttag i kommunerna, mycket på grund av just dessa avdrag. I de kommuner som har stora reseavdrag så kan det här avdraget sedan ytterligare påverka deras ekonomi.

    Jag hoppas att utskottet kan se närmare på dessa tre frågor och vi kan få svar sedan inför nästa behandling. Tack.

    Ltl Stefan Toivonen

    Fru talman! Ärade ledamöter! Vi upplever nu de största migrationsströmmarna till Europa i modern tid, kanske någonsin. Detta är vi kanske överens om.

    Mariehamn har tagit emot de första flyktingarna från Mellanöstern i denna våg, drygt 20 personer, vilket inte märks någonstans i flyktinglägren.

    Är detta det bästa sättet att hjälpa flyktingar? Detta är vi inte helt överens om.

    I Sverige har man tagit emot stora mängder av asylsökande. Så många att man nu ställer om kursen. Löfven säger att man varit naiva i sin politik.

    Det har även lokalt förekommit debatter lokalt om huruvida man ska hjälpa flyktingar genom att förflytta dem till vårt samhälle, eller att hjälpa dem lokalt.

    De som vill förflytta flyktingar ser sig själva som goda och medmänskliga. De ser de personer, som vill hjälpa flyktingar på närmare håll, som omänskliga och ibland som personer med en ovärdig människosyn.

    Sveriges resurser till flyktingar går till 90 procent i Sverige. Man har till och med tagit pengar av biståndsmedel för att finansiera flyktingmottagandet.

    Talmannen

    Ltl Toivonen, jag ber att ni håller er till det som ärende handlar om, skattelagstiftningen.

    Ltl Stefan Toivonen

    Ja, fru talman, det här är min motivering till varför jag vill ändra eller justera skattelagstiftningen.

    Vi har olika åsikter om hur flyktingar bäst kan hjälpas, med tanke på dem själva och med tanke på vårt sårbara samhälle.

    Fru talman! Talmännen i lagtinget har i sin talmansed lovat att tjäna Åland och dess befolkning. Detta är eden. Inte för personer i andra världsdelar.

    Vi inom ÅD anser att flyktingar hjälps bäst närmare deras hemtrakter av många orsaker, även med tanke på Åland och dess befolkning.

    När det gäller Finlands flyktingmottagning så är det främst stat och kommun som fattar de politiska besluten.

    När det gäller att hjälpa flyktingar på närmare håll så finns många alternativ. Tyvärr har Finland dragit ner på biståndsmedlen på grund av den ekonomiska situationen.

    Kommunerna på Åland är kanske inte mest lämpade att sända finansiella medel till flyktingområdena. Ett alternativ är naturligtvis att lagtinget fattar ett beslut om att stöda flyktinghjälpen.

    Talmannen

    Ltl Toivonen, talmannen vill nu att ltl Toivonen kommer till sak, annars måste talmannen avbryta den här diskussionen.

    Ltl Stefan Toivonen

    Fru talman! Jag tror att jag kommer till sak exakt nu.

    Ett annat alternativ är naturligtvis att ålänningarna, som privatpersoner eller som företagare, skänker pengar till flyktingorganisationer. Vi har ju redan sett många lovvärda exempel på detta. I veckan kunde vi läsa i media om ”Åland skramlar”, ett mycket lovvärt initiativ.

    Fru talman!  Idag har vi ett lagförslag framför oss som går ut på att bland annat kunna medge ett avdrag i beskattningen för donationer till vetenskapliga ändamål.

    Åländsk Demokratis förslag går ut på att ändamålet för dessa donationer kunde breddas för att även inkludera donationer till flyktingorganisationer. Maximibeloppet för dessa avdragbara donationer kunde dock vara lägre, alltså inte 500 000 euro, kanske med ett minimibelopp om 250 euro per år och kanske med en liten eller ingen självrisk alls.

    Med en snabb behandling så kunde dessa donationer kunna vara avdragsgilla redan i början av 2016 och kunde ses som en försenad julklapp till flyktingar.

    Åland kunde genom att ändra sina beskattningsregler på detta sätt bli ett föregångsland i Europa.

    Att ta emot 20 flyktingar till Mariehamn gör nog inte att vi kommer på någon europeisk välgörenhetskarta.

    Med en önskan om att utskottet kan ta med dessa tankegångar i sitt betänkande. Tack fru talman.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Lagförslaget handlar alltså om ändring i skattelagstiftningen där framförallt kommunavdraget är avgörande. Kommunavdraget är ett avdrag som man får göra om man har en inkomst.

    Vad gäller penningdonationer till universitet och högskolor så tror jag att det är olyckligt om vi i samma lagförslag börja blanda in även andra donationer för då kan det bli en ändlös mängd med olika organisationer som man vill stöda. Det är oerhört viktigt att man klargör att avdraget gäller just till universitet och högskolor. Ju mer vi ser bolagiseringar och privatiseringar av dessa verksamheter så desto mer kommer donationspengar att vara centrala för att få ekonomin att gå ihop.

    Ltl Stefan Toivonen, replik

    Fru talman! I mitt anförande fanns inget förslag på förändring i lagförslaget, utan enbart ett tillägg. Var och en får fundera på om det är en möjlighet.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är klart att man som ledamot kan fundera på om det är möjligt. Men vi i lagtinget är ju alla bundna av viss formalia och struktur.

    Vad gäller flyktingar och flyktingorganisationer så finns det flera organisationer som man kan donera till. Unicef, Röda Korset och flera andra fantastiska organisationer stöder och hjälper dessa människor.

    Ltl Stefan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Det stämmer att det finns många organisationer. Skillnaden är den att om man donerar för vetenskapliga ändamål så har man rätt att dra av det i deklarationen, men inte om man donerar till flyktingar. Förslaget är att vi också kan dra för flyktingändamål.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Ltl Toivonen talade om hur Åländsk Demokrati ville värna om Ålands befolkning. Vi vet alla att Åland har en bredd på sin befolkning. En tredjedel är födda utanför Åland. Kan ltl Toivonen vara vänlig att definiera för mig vem han anser vara ålänning och vem som inte är det?

    Ltl Stefan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Åland och dess befolkning, jag ser det som att befolkningen är väl de som bor på Åland.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Det innebär alltså att de 20 flyktingar som just har kommit och bor på Åland är ålänningar.

    Ltl Stefan Toivonen, replik

    Fru talman! Ja, de bor på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Igge Holmberg

    Tack, fru talman! Jag är på det stora hela är nöjd med grundavdragsdelen.

    Jag skulle vilja tala lite om det nya donationsavdraget. Det öppnar upp för en väg jag inte är säker på att alla vill gå i det här samhället. Just nu är avdraget begränsat till att främja konst och vetenskap vid offentliga universitet och högskolor.

    Men ser vi längre västerut, till USA, så är donationer avdragsgilla för alla sorters välgörenhetsorsaker. Man kan t o m donera förra årets skor till hemlösa och göra avdrag för att köpa senaste modellen åt sig själv.

    Varför behöver då offentliga universitet och högskolor välgörenhet? Det handlar om prioriteringar i samhällets ekonomi.

    Offentliga institutioner är något som staten ska ta hand om. Det borde vara en hederssak för regeringen att se till att vår utbildning har de resurser de behöver.

    Jag kommer inte att gå emot det här förslaget, det kommer att gå igenom vilket som. Men det här är en början på en högerpolitik av lägsta nivå.

    Det man vill öppna upp för är ett samhälle där välgörenhet, inte de offentliga institutionerna, bestämmer vad som får stöd för att finnas.

    I förlängningen, igen om man ser till USA, så kommer vi i en situation där rika bestämmer vem som får forska och vad de får forska i.

    Jag anser inte att välgörenhet har en plats i ett nordiskt välfärdssamhälle. Istället för att göra välgörenhet till en del av de offentliga finanserna kunde man med fördel se till att alla är med i samhällsbygget. Det är bättre att höja skatter för de rikaste i landet än att göra universiteten till tiggare.

    Man kunde med fördel se över hur man kommer åt skatteflyktingar. Det finns en hel del nu pensionerade direktörer som har aviserat att de ska flytta till Portugal för att inte behöva betala skatt här i Finland. Man borde söka upp dem.

    Jag ser skattesmitning som ett mångdubbelt större problem än bidragsfusk, men också ett problem som inte utmålas på samma sätt. Problemet är inte att det saknas pengar i samhället, problemet är att de inte fördelas lika jämlikt som förr.

    Denna lagändring, även om den slår mot kommunerna, är inte en ordentlig lösning på problemet, den är bara en förlängning av problemen. Tack.

    Talmannen

    Jag förstår att ni är väldigt debattglada så här på en måndag. Alla ska försöka hålla sig till ärendet, vilket ltl Igge Holmberg tyvärr inte heller gjorde till alla delar. Jag ber att ni alla är uppmärksamma på det.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag vill fråga ltl Igge Holmberg, är det så att socialdemokraterna, som sitter i den här regeringen och har kommit med det här förslaget till lagtinget, inte står bakom det här förslaget?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Som ni hörde så föreslog både ltl Sara Kemetter att förslaget ska gå igenom och jag sade att jag inte tänker gå emot förslaget. Vi står bakom det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Hörde jag verkligen rätt att ltl Holmberg i sitt anförande sade att välgörenhet inte hör hemma i ett nordiskt välfärdssamhälle? Kan han i så fall utveckla det, om jag hörde det?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Visst, det är en principiell diskussion om hurdant samhälle vi vill ha. Jag anser att i ett nordiskt välfärdssamhälle ska folk inte behöva gå till matbanken. Så länge matbanken finns och den fortfarande behövs så gör de ett underbart arbete. Men i ett nordiskt välfärdssamhälle ska matbanken inte behöva finnas. I det nordiska välfärdssamhället lever man efter principen att man ger det man kan till samhället och man får det man behöver. Än så länge har vi inte riktigt kommit till den nivån. Det var bättre tidigare innan grejen med nyliberalerna kom. Inkomstklyftorna har ökat. Det är inte så att pengarna i samhället har minskat, utan de fördelas så mycket mer ojämlikt numera.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag vet inte riktigt om jag delar den uppfattningen. Ålänningarna överlag brukar vara ganska duktiga på att donera när vi har olika krissituationer ute i världen. Nu har vi flyktingkrisen där vi ser ett enormt engagemang. I många sammanhang har ålänningarna visat sig vara mycket generösa och visar på det sättet internationell solidaritet, vilket ltl Holmberg ofta lyfter fram i andra sammanhang.

    Men att påstå att välgörenhet inte skulle höra hemma i ett nordiskt välfärdssamhälle vill jag starkt ta avstånd ifrån. Jag menar tvärtom, det här förslaget, att t.ex. stöda högskolor och universitet som beräknas till en kostnad på 5 000 euro, kommer knappast att rubba den nordiska välfärdsmodellen här på Åland. Det är snarare ett sätt att uppmuntra människor att stärka den nordiska välfärden genom att stärka våra högskolor och universitet.

     Jag drar tydligen lite andra slutsatser utifrån det här lagförslaget än vad ltl Holmberg gör.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Nej, jag har ingenting emot donationer och välgörenhet. Men varför ska de vara avdragsgilla? Vill man donera saker till skolor och vill man donera saker till utländska organisationer, varsågod! Varför ska man samtidigt ta bort pengar ur det gemensamma offentliga? Det är den biten som jag är emot.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Fru talman! Ltl Holmberg, vi pratar idag om hur viktigt det är att våra utbildningar samverkar med speciellt vårt näringsliv. Vad är alternativet till att dra in eller försämra en utbildning? Är inte donation en möjlighet att kunna bevara det man vill men ändå hålla en utbildning på en hög nivå som fungerar i vårt samhälle?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! I den bästa av världar; ja. Men vi har redan sett hur det går om det dras till förlängning och det är jag rädd för.

    Har man en forskning som baserar sig på stamcellsundersökningar så kanske man inte får medel för den och då kan man heller inte lita på att man får donationer för den forskningen. Då försvinner den forskningen ur det hela.

    Istället ska man ha generösa bidrag från staten som ser till att all forskning som samhället säger sig behöva ska få de resurser den behöver. Det är den vägen som jag vill gå.

    Ltl John Holmberg, replik

    Fru talman! Ltl Holmberg, det är just de där statliga generösa bidragen som kanske inte alltid finns eller så måste de bidragen fördelas på någonting annat utanför skolvärlden. Jag ser inte ett motsatsförhållande till att en skola får en privat donation. Tvärtom, det gör att samhället upprätthåller så pass mycket mera.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    I min diskussion tidigare sade jag att man istället skulle se till att få fast alla skattesmitare, då finns det pengar i de offentliga resurserna.

    Men ja, man kan tänka sig att det kommer extra pengar genom donationer, det är inte några problem. Men varför ska de pengarna fortfarande vara avdragsgilla? Det är den biten som jag inte riktigt förstår.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Ja, bästa ltl Igge Holmberg, vilket samhällsskick föredrar egentligen ledamoten? Den frågan har vi alla ställt oss med tanke på ledamotens agerande i olika sammanhang. Är det faktiskt som så att ledamoten på fullaste allvar ser att det här är ett hot mot universitetens och högskolornas autonomi? Missförstår inte ledamoten universitetens och högskolornas mycket starka grundlagsfästa ställning i dagens Finland och sammanblandar med den fria kapitalism som styr dagens USA?

    Bästa ledamoten, är det inte så att det här är en donation som syftar till att t.o.m. rädda forskningen inom universitetsvärlden i ett läge där Finland helt enkelt har levt över sina tillgångar alltför länge? Är det här faktiskt ett hot mot den fria forskningen?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Att Finland skulle ha levt över sina tillgångar och att det på något sätt skulle räddas av donationer som är avdragsgilla, det ser jag inte. Finland har gott om pengar, det är bara frågan om i vilka fickor de hamnar. Detta är det som man borde se över.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ja, men bästa ledamoten, nu har vi igen en sidofråga; hur ser man till att kapital i dagens Finland beskattas där det hör hemma? Ledamoten nämnde plötsligt Portugal och går in på ett område där man inte har dubbelbeskattningsavtal. Man kan ju inte blanda päron och äpplen.

    Som lagstiftare måste vi alltid se till syftet med en lagframställning. Här är syftet att de privata som vill gynna forskning ska kunna göra en insats. Jag tycker inte att man kan se det som ett hot för den fria forskningen, särskild inte i ljuset av hur skyddad man är via både grundlag och annan lagstiftning. Nog är ju detta en tillgång för den fria forskningen.

    Som jag sade i en tidigare replik så är det nog lite bekymmersamt om det här är ett donationsavdrag som inte kunde komma den åländska högskolan till del. Det tycker jag skulle vara synd med tanke på att bland annat rederisidan kan ha ett visst behov av att stimulera en viss forskningsgren.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Som jag sade tidigare; jag har inga problem med att folk donerar pengar. Jag ser bara inte vitsen med att det samtidigt ska vara avdragsgillt. Varför inte låta människor vara filantroper om de vill det, utan att ta pengar från den gemensamma kassan?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Johan Ehn

    Talman! Jag valde att inte ta repliker utan istället i ett anförande försöka ge svar på några de frågorna som har kommit upp. Det är åtminstone lite lättare för mig att få prata till punkt.

    När det gäller ltl Holmbergs fråga om hur kommunerna har varit involverade, så är det helt korrekt att själva förslaget inte har varit utskickat på remiss. Däremot har kommunerna nog varit medvetna om situationen som sådan. Landskapsregeringen gjorde för det första en bedömning att det var en ganska liten förändring. För det andra så hade vi för inte så länge sedan ett lagförslag som underlättade för kommunerna ganska rejält när vi övertog driftsansvaret för skyddshemsverksamheten som långt överstiger de här kostnaderna. Kostnadsneutraliteten torde vara uppfylld enligt landskapsregeringens bedömning utgående från det här. Annars delar jag fullt ut ltl Holmbergs syn på hur man ska agera. I det här fallet bedömde vi att det totalt inte ska vara ett problem.

    När det gäller ltl Igge Holmbergs farhågor och dramatiken kring avdraget för högskolor och universitet så fanns det i lagstiftningen också mellan 2009-2012.  Det togs sedan bort för en utvärdering för hur man kunde få det att fungera på bästa möjliga sätt. I det här sammanhanget föreslår man också förhöjda summor.

    Jag ser inte att det rakt av finns en koppling till en förd utbildningspolitik. Jag anser att detta är ett sätt att uppmuntra till att göra den här typen av donationer. Det blir en win-win situation i det här sammanhanget. Vi kan uppmuntra folk att föra in pengar till grundforskning och liknande saker. Om samhället bara behöver betala en liten del av det så är det väl väldigt bra för samhället?

    Till sist en kommentar till ltl Toivonen, avdrag för andra organisationer är säkert helt möjligt. Jag tror att det skulle vara viktigt att man i så fall väldigt noggrant analyserar konsekvenserna av det hela och vilket utfall det blir. Om man vill utvidga det här till annat är ju utbildning och vetenskap så bör man också fundera på vad det i övrigt finns som man skulle vilja uppmuntra? Nu torde det också vara möjligt att göra avdrag inom statsbeskattningen för olika typer av donationer. Man ska komma ihåg att det här gäller nu helt och hållet kommunalbeskattningen. Ska man göra den här typen av förändringar, som ltl Toivonen föreslår, så ska man vara väldigt noggrann med att göra konsekvensanalyser.

    Ltl Roger Höglund, replik

    Tack, talman! Tack minister Johan Ehn. Jag blev lite orolig när vi diskuterade grundavdraget. Det slår mot kommunerna med ungefär 100 000 euro.  Som en liten motprestation finns landskapets övertagande av skyddshemmet och man väljer att kvittera kostnaderna. I det här fallet kanske det går ganska jämnt ut. Det här förfarandet blir inte speciellt transparent. Jag blir lite fundersam, jag skulle hellre se att man redovisar och tar det via landskapsandelssystemet både som plus- och minusposter.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Det går säkert att fördjupa sig mera i hur beredningen har varit i det här ärendet. Den ansvariga ministern Roger Nordlund kan i utskottet redogöra för hur diskussionerna har gått angående förslaget till framställning. Jag delar fullt ut åsikten att det går att göra så här i det här fallet. Om jag inte minns helt fel så låg utgifterna för skyddshemmet någonstans mellan 500 000 euro och 1 miljon. Detta kommer max att kosta kommunerna 100 000 euro. Det är väl täckt.

    Grundinställningen är att man alltid ska föra de här diskussionerna. Som det står i framställningen så gjorde landskapsregeringen den bedömningen den här gången och det torde också i andra typer av förhandlingar ha framförts till kommunerna vad som var på gång.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! I grund och botten tycker vi från Ålands Framtid att det här är ett välkommet lagförslag. Vi har under den föregående mandatperioden, vid ett flertal tillfällen, försökt lyfta fram olika sätt att stärka den åländska köpkraften. Det här är ett sätt genom att presentera en skattesänkning. Vi har också resonerat i termer av att återinföra det Ålandsavdraget som vi hade tidigare. Det här är ett sätt att åtminstone komma lite till mötes och göra någonting konkret. Vi tackar för den förändringen vad gäller grundavdraget.

    Donationsavdraget till högskolor och universitet så med anledning av ltl Igge Holmbergs kritik mot att det eventuellt kan försvaga välfärdsmodellen som finansiär av högskolor och universitet så bör man också komma ihåg hur det här avdraget fungerar. Det är ett avdrag från nettoförvärvsinkomsten. Det betyder att den Mariehamnaren som förtjänar 40 000 euro i året betalar ungefär 8 000 euro i skatt. Om Mariehamnaren väljer att donera 10 000 euro istället till Högskolan på Åland så kommer han inte att sluta betala skatt, hans skratt kommer inte att minska med 8 000 euro, men hans nettoförvärvsinkomst kommer att minska med 10 000 euro. Det betyder att den här personen kommer att betala 3 637 euro lägre skatt. Totalt sett kommer den här privatpersonen att bidra med 6 000 euro mera till välfärdsstaten, om man räknar in Högskolan på Åland i det begreppet. Det betyder att det är ett sätt för samhället att se till att vi också bidrar med en liten del till Högskolan på Åland genom att vi kanaliserar en del av våra skattemedel dit, om en privatperson väljer att donera en del av sin inkomst till Högskolan på Åland. Om man utnyttjar det här avdraget så kommer vi totalt sett att få ett större belopp att röra oss med för att finansiera välfärden. Det kan vara värt att notera i sammanhanget.

    Någonting som jag har letat efter är huruvida kommunerna kommer att kompenseras för detta. Vi har en lag där vi tar upp olika avdrag som vi inför från lagtingets sida och i vilken mån kommunerna sedan kompenseras. Jag hittar inte någon information om det. Jag utgår därför från att kommunerna inte kommer att kompenseras för donationsavdraget, vilket jag tycker att utskottet kan diskutera. Är det verkligen kommunernas uppgift att finansiera högskoleverksamheten på Åland? Jag ställer mig tveksam till det. Borde man inte titta på att även lägga till det här avdraget till listan som de åländska kommunerna kompenseras för vid uteblivna skatteinkomster? Även om det kanske handlar om små belopp så borde vi rent principiellt inte ålägga kommunerna det ansvaret. Det ansvaret borde vi ta eftersom vi styr innehåller i verksamheten i hög utsträckning. Vi ska inte låta kommunerna betala för den verksamheten, det ska vi göra själva. Jag vill gärna se ett resonemang om det från finans- och näringsutskottet.

    Det vore också intressant att få en bättre uppskattning av de ekonomiska verkningarna av donationsavdraget. Finans- och näringsutskottet kunde begära uppgifter angående hur det här avdraget har använts tidigare under perioden 2009-2012, istället för att göra någon slags bedömning om ålänningarnas donationsvilja rakt av i förhållande till de uppskattade verkningarna från finsk sida. Det kan finnas vissa skillnader där. Om finans- och näringsutskottet begär in uppgifterna från skatteverket så vore det ett enkelt sätt att få en bättre bild vad det här avdraget kan handla om. Då kan vi veta lite bättre vad vi lagstiftar om här i lagtinget. Tack, fru talman.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Gällande donationsavdraget så gjorde landskapsregeringen den bedömningen att det är runt 5 000 euro. Som ltl Jonsson var inne på så kan det visserligen finnas en variation i det åländska samhället. Sannolikheten för att variationen ska vara så stor att det skulle bli ett väldigt högt belopp är inte särskilt stor. Den här typen av åtgärder ser man också över i samband med att man med jämna mellanrum konstaterar hur landskapsandelssystemet ska se ut. När det handlar om 5 000 euro så tror jag inte att det påverkar förhållandet mellan landskapet och kommunerna.

    Men principiellt så delar jag ltl Jonssons inställning, vilket flera andra har varit inne på, att det här normalt sett ska föregås av förhandlingar. När man ser helheten och när man också vet vad som har hänt i övrigt under det här senaste året så fanns det en möjlighet att göra det den här vägen.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är förstås sant. Det är klart att man även kunde ha fört in det i förhandlingen, men jag ville mera lyfta om det är kommunerna som ska finansiera Högskolan på Åland. Jag tycker att det är en roll som vi ska ta. Jag är tveksam till att vi ska börja blanda in kommunerna i den finansieringen, vilket man gör i och med det här avdraget som man kan få i kommunalskatten utan att det kompenseras.

    Man kan ytterligare ställa sig frågan om det verkligen kommer att få ett utfall på 5 000 euro. Är det en motiverad åtgärd från vår sida? Alla små avdrag bidrar till att komplicera skattesystemet. Om det sist och slutligen leder till ökade bidrag till t.ex. högskolan Åland på 5 000 euro så är väl frågan om det verkligen är det som vi ska lägga vårt krut på här framöver, att utveckla den typen av system? Vi kanske kan hitta smartare lösningar att uppnå våra politiska mål.

    Minister Johan Ehn, replik

    Det handlar inte om 5 000 euro till högskolan utan det är en kostnad av avdraget som sådant. Det är betydligt större summa som ltl Jonsson redan var inne på här tidigare i sitt anförande.

    Man kan konstatera att det skulle vara enklare när man håller ihop det. Nu har vi att bolla med en förändring eftersom vi tog bort uppgifter i ett tidigare skede under det senaste året från kommunerna, och det ska också användas i de här sammanhangen. Grunden för relationen mellan landskapet och kommunerna är kostnadsneutralitet. Om man höjer vissa saker så kan man kompensera det genom att ta bort annat. Så har principen varit. Trots att det här avdraget kommer på kommunerna så har man ändå på annat håll fått en kompensation för det.

    För att få tydlighet och transparens i det hela så delar jag helt och hållet synen på att kunna föra diskussioner direkt med kommunerna. Men den här gången valde landskapsregeringen att göra så här. Jag tycker inte heller att det finns någonting som talar emot att utskottet tillsammans med finansministern kan fördjupa sig i de här frågorna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag uppfattade att ltl Jonssons blandar ihop konceptet. Det är grundavdraget som kostar cirka 100 000 euro och som inte kompenseras. Det är den verkliga summan.

    När det gäller donationer så tror jag precis som landskapsregeringen har analyserat att det inte är frågan om stora summor. Om man har ärvt något och eventuellt väljer att donera men då påverkar det väl mera arvsskatten än den här lagstiftningen.

    När det gäller grundavdraget på 100 000 euro så om vi har den situationen att beskattningsrätten är på kommunerna och landskapets ekonomi är snäv, vilket Ålands Framtid har lyft fram senast i budgetdebatten att vi måste hitta större sparåtgärder, så tycker jag att det är lite dubbelsidigt att nu säga att det ska kompenseras ytterligare. Var ska de pengarna hittas? Om kommunerna har svårigheter så måste de höja skatterna.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag blandar inte alls ihop de två avdragen. Jag motsätter mig att vi inför ett avdrag för att vi vill stöda högskolor och universitet i hela EU, vilket de facto det här avdraget innebär. Avdraget gäller inte bara den åländska högskolan, det gäller till ett folkligt universitet inom hela EU och samtidigt skickar vi notan för det avdrag som vi inför till kommunerna. Högskolor och universitet tar vi här i lagtinget annars ansvar för. Det är själva principen som jag ställer mig lite frågande till. Är det verkligen så här som vi ska göra? Det handlar om småpengar i det här sammanhanget, men samtidigt ingår det i en helhet för hur vi satsar på forskning och utbildning på högskolenivå.

    Vi har en lagstiftning där vi kompenserar kommunerna för avdragen som vi hittar på i lagtingets då kunde vi också vara så schyssta mot kommunerna att vi kompensera dem för det inkomstbortfall det leder till, särskilt när det är en verksamhet som inte ligger på kommunernas områden.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ledamoten för ett intressant resonemang. Är det inte just med skatteavdrag som man ska gynna förmögna människor att stöda verksamheter enligt ledamotens politiska inställning? Är inte det en ren och skär högerpolitik?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är klart att det ökar individens frihet att välja vart de intjänade slantarna ska gå. Väljer man att stöda Högskolan på Åland så tycker jag att det är ett lovvärt syfte, även andra universitet kan jag tänka mig.

    Samtidigt ställer jag mig frågande till om det verkligen är kommunerna som ska betala för det när det inte ligger på deras bord? Jag tycker att förslaget som så är lovvärt, men jag tycker inte vi ska skicka notan till kommunerna för de politiska ambitionerna vi har här i lagtinget när det de facto inte handlar om kommunalpolitik.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 25.11.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.