Plenum den 28 april 2017 kl. 09:30

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Meddelande. 1

    Remiss. 1

    1    Godkännande av ändringarna i bilagorna till protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrade av förorening från fartyg

    Landskapsregeringens yttrande RP 8/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 8/2016-2017

    Remiss. 2

    2    Ändring av landskapslagen om miljöskydd

    Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

    Remiss, fortsatt behandling. 4

    3    Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

    Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

    Föredras. 74

    4    Bristande intresse för högskolepraktik

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 14/2016-2017

    För kännedom.. 77

    5    Revidering av landskapslagen om resandeavgift

    Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 6/2016-2017

    Plenum slutar 77

     

    Plenum börjar

    Upprop. 27 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Roger Eriksson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

    Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i BSPC-möte.

    Antecknas.

    Meddelande

    Talmannen meddelar att landskapsregeringen genom ett brev av den 25 april 2017 har meddelat lagtinget att lagförslag nr 24/2016-2017 återtas. Antecknas.

    Meddelas vidare att på måndag den 22 maj 2017 kommer en frågestund att hållas klockan 13.00. Från landskapsregeringens sida deltar lantrådet samt ministrarna Asumaa, Fellman, Nordberg och Perämaa. De lagtingsgrupper som har önskemål om i vilken ordning ledamöterna ska ställa sina frågor bör meddela det till kansliet på förhand.

    Antecknas.

    Remiss

    1        Godkännande av ändringarna i bilagorna till protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrade av förorening från fartyg

    Landskapsregeringens yttrande RP 8/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 8/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    2        Ändring av landskapslagen om miljöskydd

    Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Herr talman! Bästa lagting! Bara en kort presentation av ändringen i miljöskyddslagen. Det känns kanske långt från Åland till ozonskiktet. Men även vi måste hålla oss till de ändringar som görs inom lagstiftningen som berör luftföroreningar och luftkvalitetsdirektiv.  På grund av ändringarna i EU:s bestämmelser om ämnen som bryter ner ozonskiktet och klorerade växthusgaser, har ändringarna i miljöskyddslagen i praktiken ingen större betydelse. Vi har haft en lagstiftning på detta område sedan tidigare. Miljöskyddet hör till åländsk behörighet och det här är helt enkelt en komplettering.  Det betyder att Åland ska göra en luftkvalitetsplan om det är så att det finns gränsvärden som det finns risk att överskrids. Vi gör regelbundna luftkvalitetsmätningar. Vi tror att det är långt till att det skulle behöva göras på Åland. Men i alla fall så har vi nu genom den här ändringen levt upp till EU:s krav.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack talman! Enligt den här ozonförordningen så finns det vissa möjligheter till undantag från att producera klorerade fluorkolväten.  Görs det här på Åland? Finns det något företag som producerar dessa och som kan bli aktuella för detta undantag?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det har inte framkommit vid behandlingen av ärendet någon sådan information. Om utskottet vill utforska det närmare så är det min uppfattning att det inte skulle beröra någon.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Jag tänkte också fråga om luftkvalitetsplanen men vice lantrådet sade ganska mycket om det redan, att det som är bra för miljön också är bra för vår hälsa. Vi får hoppas att det är långt kvar tills denna plan för luftförbättring behöver göras.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, luftföroreningar är globalt sett ett stort problem. När man någon gång är på Arlanda och ser asiaterna landa i Stockholm så har de sin mask runt munnen. De har den t.o.m. på sig när de kommer hit. Vi kanske tycker att det känns främmande men det finns städer där luftkvaliteten är så pass dålig att det behövs.

    Tidigare skulle man ta fram en sådan här plan om olika värden överskrids. Nu ska det göras också om det finns risk för att olika värden överskrids och då ska man också presentera åtgärder för att komma ner i utsläpp.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Carina Aaltonen

    Tack herr talman! Detta med freoner och ozonlagret är på ett sätt en framgångssaga för mänskligheten. Freonerna kom någon gång på 1940-talet. Det var en väldigt bra gas som man kunde använda i bl.a. kylskåp och där man på ett nytt sätt kunde kyla ner livsmedel och annat. Jag tror att de flesta av oss här i salen någon gång har använt Rex ona deodorant och hårspray och annat som man glatt använde. Gasen var just freoner.

    På 1980-talet började man mäta ozonlagret. Man insåg att det blev tunnare och tunnare och att det blir en fråga för mänsklighetens överlevnad att ozonlagret inte försvinner. 1987 började man komma med bedömningarna att det faktiskt är användningen av bl.a. freoner som bidrar till förtunningen av ozonskiktet.  Idag har vi internationella överenskommelser som gör att man inte längre använder sig av växthusgaser som förstör ozonskiktet. Man säger nu att den faran är avvärjd.

    Vi har också andra växthusgaser som forskarna idag mycket väl känner till att vi inte ska släppa ut eftersom det också kommer att utgöra en stor fara för mänsklighetens överlevnad på den här planeten, och det är koldioxid. Vi har Parisavtalet som säger att två grader är den planitära gränsen. Nu har vi redan intecknat oss för en och en halv grad. Ska vi kunna fördela den globala kolbudgeten på ett rättvist sätt så måste vi här i Norden komma ner till noll utsläpp av CO2 till år 2030. Det betyder att man måste stoppa alla subventioner till fossil energi och investera minst 100 miljoner dollar till förnyelsebar energi. Allt detta står i Parisavtalet, eller klimatavtalet, som togs år 2015.

    Man säger också att man måste satsa på anpassningar för att hantera den oundvikliga klimatförändringen, men det viktigaste av allt är att stoppa all förlust av skogar och biologisk mångfald.

    Varför tar jag upp det här? Jag tänker att nästa generations lagtingsledamöter, som sitter här om 20 år, kommer att säga att år 2017 visste politikerna att vi måste bryta den här kurvan med CO2-utsläpp, precis på samma sätt som man bröt kurvan när det gällde freoner för att rädda ozonskiktet. Varför gjorde inte politikerna någonting? Det är det jag vill att vi ska känna här. Vi måste göra någonting, inte bara rädda ozonlagret, vi måste också få ner hela CO2 koldioxidbudgeten till noll. Det brådskar! I Parisavtalet sägs det att det ska vara nere på noll till år 2050. För våra nordiska länder, där vi redan har intecknad väldigt mycket, måste takten vara snabbare.

    Det här är någonting som vi kommer att ta upp i social- och miljöutskottet och jobba med nu under maj månad.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack ledamot Aaltonen för ett mycket inspirerande och vältaligt anförande. Jag vill än en gång påtala att Ålands arbete mot en koldioxidfri vardag har påbörjats. Jag tycker att vi nu försöker i strategi efter strategi hitta vägarna fram. Det är inte alldeles lätt. Vi vet att det kommer att kosta en del och det kommer att krävas en stor förändring i våra attityder och i vårt sätt att leva och tänka. Men arbetet är påbörjat och jag hoppas att vi i lagtinget med jämna mellanrum ska kunna diskutera ämnen som är kopplade till strategierna och att lagtinget också får ge sin bekräftelse till att vägen är den rätta och även hur mycket vi ska satsa för att komma dit.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Ja, det är mycket bra om arbetet inleds. Det är precis det som behövs. I Sverige har man satt in de här nivåerna på en lagnivå. I Storbritannien har man i sin lagstiftning också satt in årtal och nivåer över hur mycket man ska minska med CO2, jag tror det var till år 2050. Det önskar jag att vi skulle få göra från Ålands lagting. Vi är en lagstiftande församling och vi kan på samma sätt sätta in både nivåer och årtal i beslut för att det ska vara klart för var och en som verkar och agerar i det åländska samhället och vad vi har att röra oss med. Ju tidigare vi börjar desto längre tid har vi att ställa om.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, lagstiftning kan vara en möjlighet. Jag tycker att det är otroligt positivt att se vilka stora insikter som det finns i vårt samhälle om hållbarhetsarbetet och de möjligheter som man ser ger framgångar genom att tillsammans jobba med miljö- och lönsamhetsperspektiven.

    I går träffade vi 15 av de största företagen på Åland och de vill vara med och jobba för det här. På eftermiddagen träffade vi elbranschen och energisidan och även där finns det en otrolig vilja och ett intresse att gå framåt. Jag hoppas att vi tillsammans ska lyckas väl på det här området.

    Talmannen

    Replikskiftet är därmed avslutat. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss, fortsatt behandling

    3        Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

    Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

    Ärendets behandling avbröts vid plenum den 26 april 2017 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Kvar på talarlistan står lagtingsledamöterna John Holmberg, Runar Karlsson, Gun-Marie Lindholm, Göte Winé, Bert Häggblom, Brage Eklund, Stephan Toivonen, Mikael Staffas, Torsten Sundblom samt Axel Jonsson

    Diskussion.

    Ltl John Holmberg

    Tack, herr talman! Bästa lagting!  Det är en ansvarsfull tilläggsbudget, men också en budget med syfte att stimulera och utveckla hela Åland som vi har framför oss. Vi debatterar tilläggsbudgeten i dagar då vi även fått ta del av ÅSUB:s näringslivsbarometer. Den är positiv både sett till sjunkande arbetslöshetssiffror men även för att det är en bred framtidstro som sköljer över flera branscher. Det i sig innebär att det kommer att finnas behov av ett brett spann av olika yrkeskvalifikationer som i sin tur innebär, att de som idag har svårt att hitta ingången till arbetsmarknaden, bör ha större möjligheter att göra det. Ålänningarna måste bli fler, många fler, för att bl.a. hantera efterfrågan på alla de kompetenser som efterfrågas. Här kommer kommunstrukturen att dels motverka de demografiska utmaningarna, men även göra Åland till en ännu attraktivare plats att bo och verka på. Konkurrensen mot våra närregioner stärks och det är givetvis elementärt för våra företag för att kunna exportera men även för att kunna rekrytera. Den framtidstro som många av våra företag visar, bevisar tydligt att en ansvarsfull ekonomisk politik inte behöver innebära att näringslivets motor börjar hosta. Tvärtom.

    Boost, som är det nya namnet för Ungdomens Hus, föreslås i budgeten få 40 000 euro för hyra av sina nya lokaler. Ungdomens Hus behöver knappast någon närmare förklaring, men det kan inte nog betonas hur viktig denna verksamhet är i arbetet med ungdomar, som har det jobbigt och lite motigt av olika orsaker. Fler och fler börjar hitta till Boost och deras verksamhet. Lågtröskelverksamheten är igång och nätverksmötena blir fler och fler och vetskapen om att det är till Boost man kan vända sig om man har frågor och funderingar eller bara behöver ett stöd. Arbetet som görs är ovärderligt och vinsterna är många, både för individen själv, men också för samhället i stort när ungdomar får hjälp med att hitta en plats i ett sammanhang som t.ex. arbetsliv eller skola.

    I sammanhanget och utanför denna tilläggsbudget är det värt att nämna att landskapsregeringen beslutat att tillsätta två tillfälliga ungdomspolistjänster som ordinarie.

    Vidare föreslås att 70 000 euro kan användas för att stöda investeringar i laddningsinfrastruktur för elbilar. Tanken är initialt tre större laddningsstationer och erbjudande om laddningsinfrastruktur på turistanläggningar. Det här är en modern och högaktuell satsning som konkret gör skillnad i miljöarbetet. Det är även mycket positivt att den turistiska efterfrågan uppmärksammas och visst har laddningsinfrastrukturen en allt större betydelse när det gäller människors val av semesterdestination.

    För att trygga en naturlig fiskreproduktion föreslås att Ålands fiskodling genomför ett tvåårigt projekt som startas under 2017. Syftet är att öka kunskapen om hur man konkret kan arbeta för att stärka den naturliga fiskreproduktionen. Kartering av befintliga och potentiella lekområden, samt hur man kan förbättra dessa, ingår i projektet. Även hjälp till projektägare vid uppstart av nya restaureringsprojekt ingår. Att återskapa eller nyskapa naturliga lekplatser är, enligt mig, ett mycket mer effektivt sätt än utplantering för att bibehålla goda fiskstammar på Åland. Naturliga lekområden ger starkare yngel och till bråkdelen av vad uppodlade yngel kostar.

    Det här arbetet är så pass viktigt både för näringsliv och miljö att jag hoppas att det åtminstone delvis kan genomföras via befintliga resurser vid Guttorp och fiskeribyrån, även om inte nödvändiga medel (150 000 euro) fås från Europeiska havs- och fiskerifonden.

    Landskapsalarmcentralens teknik är mycket föråldrad och ligger årtionden efter våra nordiska grannar. Här behövs en digitalisering och en rejäl uppgradering i form av en helt ny systemlösning. Totalinvesteringen är 2,6 miljoner, utbrett över flera år, men 2017 års kostnader är beräknade till 500 000 euro. Det är en självklar investering och det är självklart att ålänningarna ska kunna förvänta sig samma säkerhetsnivå på en alarmcentral som man har i våra grannländer.

    Gällande infrastrukturinvesteringarna kring kortrutten är det bara att säga – äntligen! Utredningarna och pengarna därtill har rullat under flera år, men nu går startskottet för en investering som kommer att betyda mycket för att skapa en ekonomiskt försvarbar trafik även i framtiden. En trafik som kommer att kunna möta brukarnas krav och övriga utmaningar. Bra för skärgården, bra för turismen och bra för den åländska ekonomin. Kortrutten är även en viktig del i kommunstrukturen för att binda ihop skärgården till en mer koncentrerad enhet.

    Jag tänker i mitt anförande inte gå in närmare i detalj kring kortrutten utan överlämnar detta till mina kolleger.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Det är en ansvarsfull tilläggsbudget!? Ja bästa vänner, det är väl det värsta vi har sett på länge, när det gäller ekonomiska glädjekalkyler, och sättet att resonera för att säga att man har en hållbar politik.

    Jag skulle gärna höra, från den liberala gruppens sida och via ledamot Holmberg, om glädjekalkylen på 40 miljoner för de nya aviserade projekten. Har liberalerna faktiskt tänkt sig att lagtinget ska ge denna fullmakt utan att egentligen veta någonting om projektets innehåll annat än dessa få rader? Var kommer detta 40 miljoners lån att sluta om något år? Pratar vi egentligen om 80 miljoner?  Var ligger den totala prislappen för hela kortruttsprojektet? Det borde vi också veta för att kunna ta ställning till detta enskilda projekt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack talman och tack ledamot Jansson! Jag tycker det är en stor trygghet, när man tittar på den inledande kortruttssatsningen som ligger på 40 miljoner, att man har en återbetalningstid på 16 år. Alltså efter 16 år är det en turn-over som gör att man går med vinst. Att fortsätta bedriva trafiken som man gör idag betyder att vi kommer att behöva begränsa turtätheten, vi kommer kanske inte att ha möjlighet att förnya fartygsflottan och det kommer att göra skärgården mindre attraktiv, både för inflyttning, att bo och verka i, samt för turismen.

    Vi har utrett det här under många år och satsat drygt 2 miljoner på utredningar av diverse slag. Så underlag finns för att kunna ta ett tryggt beslut i det här fallet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag utgår ifrån att finans- och näringsutskottet verkligen kommer att analysera de här glädjekalkylerna. Oavsett dessa satsningar så kommer vi att behöva ha samma antal fartyg som idag, plus antagligen extra fartyg, för att klara Sottungas del av trafiken. Vi kommer att ha besättningar och vi kommer att ha bränsle, så det är glädjekalkyler som gör att man faktiskt blir orolig. Det är som om regeringsblocket är lika dåliga på kalkylering som med demokrati.

    Jag kan inte hålla med ledamot Holmberg om att detta är ansvarsfull politik om vi ser på satsningens storlek, att Åland ska skuldsätta sig om aldrig förr, vi gör ingrepp i miljön, vi ska satsa på en bro på över 500 meters längd för några segelbåtars skull och för att minska tiden för ett färjepass med sju minuter. Var är den ansvarsfulla politiken, ledamot Holmberg?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Jag tycker att ltl Harry Jansson målar upp himlen väldigt grå och svart över vår skärgård. Jag tycker också att ledamot Jansson målar upp en misstro mot duktiga tjänstemän som har lagt ner mycket spetskompetens och kunskap i de här utredningarna. Jag har fullt förtroende för minister Nordberg och hans tjänstemän och att de har tagit fram underlag som även lagtinget med gott samvete och med god tilltro kan ta till sig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Landskapet är, i och med denna tilläggsbudget, på väg att skuldsätta sig för första gången i historien. Orsaken till det är förverkligandet av kortruttsprojektet eller snarare de delar som finns på Föglö. I det ekonomiska systemet har vi avräkningen, vi har skattegottgörelsen och vi har också möjlighet att ansöka om extra anslag när vi har större utgifter som är svåra för landskapet att hantera. Om det finns något som det vore skäl att söka extra anslag för så är det rimligen kortruttsprojektet som sådant, med tanke på hela den stora investeringsvolym som vi har framför oss.

    Min fråga till ltl John Holmberg är - hur har man i det ledande regeringspartiet diskuterat när man inte har valt att undersöka möjligheten om extra anslag, som kunde göra en inbesparing i landskapets budget på mellan 15 och 20 miljoner?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Inledningsvis kan jag säga att ledamot Nordlunds och min syn på hur vi ska bygga och utveckla ett framtida Åland skiljer sig avsevärt åt.

    När det gäller eventuella extra anslag för kortruttssatsningen i detta skede så har jag förstått att det inte är möjligt. Däremot kan jag tryggt säga till ledamot Nordlund att det finns en lång, lång lista på kommande investeringar i det stora investeringsunderskott som finns och väntar runt hörnet, där extra anslag med stor sannolikhet är möjligt.

    Jag tycker också att om vi ska låna pengar så är det bättre att göra det till infrastrukturella satsningar som i sig sparar pengar och, sett över tid, inte skapar en låneskuld. Hellre det än att låna till drift.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Ingen kan garantera något i det här sammanhanget. Jag anser att det är ansvarslöst att man inte undersöker alla möjligheter till extra anslag före man sätter Åland i skuld.

    Som information, för ledamot Holmberg, så gjordes en förundersökning under den förra perioden av den förra landskapsregeringen. Informationen som vi fick från Helsingfors var att det just är den här typen av projekt som man kan tänka sig att ge extra anslag till. Den informationen fanns då.

    Att nu inte fortsätta på den linjen är för mig väldigt svårt att förstå. Det är inga småpengar som vi pratar om här. Som det har sagts så är det 40 miljoner i den här kalkylen och det kan bli något helt annat i verkligheten. Att då inte göra ett ordentligt förarbete förvånar mig.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Det ministerium som ledamot Nordlund hänvisar till är väl knappast finansministeriet. Det är väl ändå de som har sista ordet i den här frågan.

    Återigen, att låna för att investera i något infrastrukturellt, som sett över tid sparar pengar, är enligt mig en trygg investering. Det är absolut inte ansvarslöst. Ansvarslöst skulle det vara att fortsätta driva Åland utan att titta framåt, och se de utmaningar som finns, och på sikt vara tvungen att låna till driften för att sköta Åland. Det skulle vara ansvarslöst.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Tilläggsbudgeten är en bekräftelse på att landskapets ekonomi är hygglig. Sista raden visar på ett rejält överskott på nästan 8 402 000 euro. Den är uträknad enligt den metodik på resultaträkning som lagtinget beslöt om för tre, fyra år sedan.

    Tyvärr försöker nu landskapsregeringen vilseleda oss i lagtinget samt alla ålänningar, genom att införa en spektakulär reservering om 18 miljoner. Vips så kan man visa att vi har ett underskott på 9 miljoner. Det motiverar neddragningar av sjukvård och landskapsandelar för äldreomsorg, skolor och barnomsorg. Det här är ytterst allvarlig, herr talman, mycket allvarligt.

    För tre, fyra år sedan kom vi överens i lagtinget om att vi ska övergå från den tidigare räkenskapen genom att göra direkta avskrivningar av investeringar enligt avskrivningstiden, alltså enligt den kommunala modellen.  Nu väljer landskapsregeringen att blanda in två system. Dels har man detta med avskrivningar, enligt den kommunala modellen, som man skriver av på 20-30 år, i vissa fall på tio år. Ska vi reservera oss och påverka resultaträkningen i ett för allt, både för det geriatriska bygget och för Vårdöbron?

    Det är inte politikernas roll att vilseleda ålänningarna på det här sättet. Vår roll är att förklara för ålänningarna hur det ser ut i verkligheten.  Sedan må vi ha olika åsikter om hur framtiden ser ut. Men hur dagens verklighet ser ut är vår skyldighet, framförallt regeringens skyldighet, att visa ålänningarna. Det här är nästan det allvarligaste som man kan tänka sig. När vi alla sitter här med hyggliga löner och har ett uppdrag för ålänningarna och så gör man så här. Det är faktiskt mycket anmärkningsvärt måste jag säga.

    Jag hoppas att finansutskottet reagerar på det här. Antagligen kommer majoriteten inte att få reagera på detta för regeringen men jag hoppas att man försöker jobba så. Jag är övertygad om att det finns personer i finansutskottet som är väl insatta i god bokföringssed men man kommer säkert att vika undan. Jag kommer nog att bevaka det här starkt och jag kommer att informera ålänningarna så gott det går och hur man på detta sätt vilseleder, och att man kan förändra ett överskott som skulle ge oss möjlighet att ge mera pengar till sjukvården, till äldreomsorgen och till skolorna. Men för att visa så dåliga siffror som möjligt så försöker man pressa ålänningarna att spara mer än vad man har inbetalt skatt. Faktum är ju att ålänningarna har betalat in så här mycket skatt och då ska man väl kräva mer service också och inte minskad service. Nåja, nog om detta.

    Det överskott som vi verkligen har beror på en skattekomplettering som har stigit från 9,1 miljoner till 23 945 000. Alltså skattekompletteringen har stigit med 14 845 000 för år 2015 mot år 2014, men det bokförs nu för 2017. Det här beror förstås på att näringslivet år 2015, och den politik som bedrevs då, var ytterst lyckosam. Får man 14 845 000 euro till i inkomster så är det ju än mer märkligt att man visar på ett underskott på 9 miljoner. Då har ju regeringen misslyckats kapitalt med sin ekonomiska politik. Det måste ju vara kontentan om man ser på regeringens siffror. Det har varit en kapitalförsämring. Men i verkligheten är det ett överskott.

    Ser vi framåt för nästa år så visar prognosen att skattekompletteringarna kommer att öka än mer. Det skulle inte vara förvånande om vi börjar närma oss 30 miljoner i skattekompletteringar, sådana signaler har jag fått. Det här överskottet skulle vi kunna fördela mer till sjukvården och till kommunerna så att man kan upprätthålla äldreomsorg och skolor och också till polisen. Vi vet ju att polisen idag är belastade och vi vet att drogsituationen är alarmerande. Så här behövs mera pengar och mera resurser. Man lovar vitt och brett, men man tar pengar av polisen i stället för att hjälpa dem. Det finns ju pengar för skattebetalarna har gett pengar så det finns resurser. Det är en signal från ålänningarna, vi betalar mycket i skatt så ge oss bättre service!

    Herr talman! Än mer anmärkningsvärt - om det kan vara mer anmärkningsvärt - är kortruttsinvesteringarna. Man begär lagtingets fullmakt att gå till banken och låna 40 miljoner för att bygga fyra färjfästen och två broar, där den ena är dubbelt längre och lika hög som Färjsundsbron! Man vill bygga vägar och bankar som för alltid förstör holmar och orörd natur. Var är den hållbara politiken, vicelantrådet Camilla Gunell? Man väljer att förstöra en unik miljö. Man väljer att börja låna pengar för att minska en trafik mellan Föglö och Svinö med sju minuter!  Om man minskar en färjelinje på sju minuter, från 30 minuter till 23 minuter, så minskar inte kostnaderna, i princip inte ett dugg! Du prissätter en linje när du börjar första turen på morgonen och när du slutar sista turen på kvällen. Jag antar att Föglöborna vill precis lika tidigt till fasta Åland som därifrån på kvällen. Den enda vinsten kan vara lite mindre bränsle. All annan kostnad finns kvar, så det är marginellt.

    Däremot kan det finnas en inbesparing på östra Föglö men där har man problemet med Husö, Sottunga och Kyrkogårdsö. Ska de upprätthålla samma trafik i dag så blir det inte heller där inbesparing av kostnaderna. Vi har också hört att en stor del av skärgårdsborna ifrågasätter detta, åtminstone Kökarborna.

    Det är ju också litet mellan tummen och pekfingret då man sagt att detta kostar 40 miljoner.  Det har gjorts gedigna undersökningar gällande miljölagstiftningen och helt enligt vad man måste göra för att kunna bygga detta. Men vi ska komma ihåg att det inte finns ett enda pennstreck på någon ritning, inte en enda bokstav på en entreprenadhandling och inte en enda ordentlig grundundersökning. Och så säger man att det ska kosta 40 miljoner. Det är precis samma sak som då man funderar på att man ska bygga sig ett hus. Då har man en vision. Innan ritningarna är gjorda och huset är färdigt så brukar det ofta att bli 50 procent dyrare. Så kommer det garanterat att bli. Det nämndes 80 miljoner här. Det skulle inte förvåna mig om man kom upp till det, men åtminstone kommer det här projektet att kosta 60 miljoner. Beroende på hur man räknar med nuvärdeskalkylen, det är säkert det förmånligaste man kan räkna, men räknar man med annuitet så räknar man aldrig hem det i reda pengar i euro och cent. Men man väljer den här modellen för att det tilltalar regeringen. Att nu börja skuldsätta Åland är inte bra.

    I debatten har man nämnt att man inte ska låna dessa pengar, man ska ta så mycket som möjligt av sparade pengar. Det är inte heller sant. Det finns 45 miljoner i kassan idag. Vi har geriatriska som är på gång för 15 miljoner och som kommer att påbörjas antagligen nästa år. Vi har Vårdöbron, som pågår, för 15 miljoner. Det är 30 miljoner. Kvar finns det 15 miljoner. Vi vet att vi måste ha en likviditet på ca 20-30 miljoner. Det är klart att man måste låna uppemot 60 miljoner.

    Och inte nog med det. Vi har också andra behov som är akuta. Det måste småningom köpas ny en frigående färja för 25 miljoner och en ny vajerfärja för 3 miljoner. Vi har broar som måste repareras och där man eventuellt måste bygga nya, som trafikavdelningen själv har flaggat för, ungefär 30 miljoner på 10 års sikt.

    Herr talman! Räknar vi ihop det här så har vi ett investeringsbehov, inklusive kortrutten med över 120 miljoner. Om man väljer privatfinansiering av den frigående färjan så kanske det ligger runt 100 miljoner. Det betyder att Åland ska skuldsätta sig oerhört mycket. Det begär man nu lagtingets fullmakt för.

    Vi kommer antagligen att bli tvungna i framtiden att gå in för reinvesteringar. Vi kommer antagligen inte att ha egna pengar, som vi tidigare har haft, att reparera broar och att bygga till sjukhuset. Det behövs säkert mycket ny och dyr utrustning till sjukhuset i framtiden i och med att läkarvetenskapen går framåt i rasande takt och folk vill gärna bli botade och lindrade om det finns möjligheter.

    Att späda på skuldsättningen med 60 miljoner på en kortrutt, som aldrig betalar sig, är oansvarigt. Det kommer vi inte att gå med på.

    Åtminstone borde landskapet ansöka om extra anslag och se om det finns möjlighet och gärna söka för hela trafiksidan, eftersom vi har ett så speciellt läge med skärgården och att man är en ö i sig. Det finns kanske motiv för att vi ansöker om extra anslag på 120 miljoner för att ro iland detta. Detta om detta.

    För övrigt så kommer det säkert att föras presentationer av Centerns motioner. Vi avvaktar sedan utskottsbehandlingen och får återkomma. Vi hoppas att man tar upp någonting av detta i utskottet vad som Centern har framfört här.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Herr talman! Ja, vad ska man säga? Det var mycket ord här som jag knappt finner ett svar på. ”Det är ansvarslöst” säger ltl Runar Karlsson. Jag tycker det är ansvarslöst av ltl Runar Karlsson som i det här fallet, om jag tolkar det rätt, för Centerns grupptalan i den här frågan. Centern säger att ”det finns inga faktaunderlag” och Centern säger att ”de är felaktiga”. Då måste jag fråga - vad säger Centern om att de har varit med och lagt ut 2 013 000 euro och har arbetat med denna fråga sedan 2005. Det finns 1 600 sidor material? Är allt det bara rappakalja?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det har gjorts oerhört mycket kortruttsundersökningar som har kostat mycket pengar på vägen. Jag har sett utredningar med tjocka dokument ända från början av 1970-talet. Det gjordes också på min tid. Nu har man kommit till vägs ände då man ska avgöra om man ska göra detta eller inte. Man har gjort de undersökningar som behöver göras för att eventuellt gå vidare. Man har gått så långt att man nu kan välja om ska man sätta igång ett 60-, 70- eller 80-miljoners projekt eller inte. Det tycker vi att vi inte ska göra.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack herr talman! De här siffrorna, som ltl Runar Karlsson kommer med, är tagna rakt ur luften. Det finns siffror, svart på vitt, som är framtagna för de olika satsningar som ska göras. Vi kommer i finans- och näringsutskottet att redovisa för detta, det har vi sagt tidigare i debatten. Jag är ganska glad för att Centern nu de facto tar ställning i den här frågan. Om jag tolkar ltl Runar Karlsson rätt så säger han ”lägg ner kortrutten!” Är det rätt uppfattat ifrån Centern?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Under de här premisserna så tycker vi inte att vi ska gå vidare. Vad vi har sagt är att man åtminstone borde söka extra anslag för att se om man eventuellt kunde få 40 procent. Då kan ju siffrorna bli något annorlunda.

    Man nämnde också att man borde söka extra anslag för andra infrastruktursatsningar. Man kanske borde satsa på hela paketet i och med att det inte bara är skärgården som behöver komma fram, det är också fasta Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Oppositionens vänsterfalang pratar först om kraftigt utökade offentliga utgifter. Första delen av anförandet gick ut på det. Sedan kommer Centerns Runar Karlsson in på att vi har ett stort investeringsbehov, vi ligger efter i investeringar, massiva investeringar, och det är ett resultat av den politik som har förts fram tills nu.

    Sedan säger ledamoten Karlsson ”Vi kan inte skuldsätta oss” och ”Vi kan inte låna pengar ens till kortruttssatsningen som sparar pengar” för att sedan avsluta med att säga ”Kanske vi borde satsa på ett större paket - kanske 120 miljoner- som vi skulle söka extra anslag på.” Det har varit 40 procent och då skulle vi ha 72 miljoner kvar. Vi ska inte låna men nu ska vi satsa 72 miljoner med samtidigt kraftigt ökande offentliga utgifter. Hur går det här ihop?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Om man söker extra anslag för hela paketet så är det förstås över en lång tid som man ska investera. En investering som man oberoende måste göra. Inte kan vi väl låta broar ramla ihop?  Det måste investeras. De måste grundrepareras och så vidare. Se på Vårdöbron, inte kunde man lämna den. För den skull behöver man inte göra alla investeringar och - under lång tid.

    Sedan är det de facto så att vi har ett överskott på 8 402 000 enligt tilläggsbudgeten. Ålänningarna har betalat in 8 402 000 mera än vad de får service för idag. Det är ju ett faktum. Inte är det våra pengar utan det är ålänningarnas pengar. Det är de som har betalat in dessa pengar i skatt. Därför finns det utrymme att ge ålänningarna lite bättre sjukvård, lite bättre åldringsvård och kanske lite bättre skola. Så är det! Sedan ska man ju inte tömma allting, men det finns utrymme.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Landskapsregeringen kommer att satsa på kortrutt och föreslår det. Vi ska spara pengar på det. Sedan kommer vi att gå över till att se till att det görs reinvesteringar i hela vägnätet och de broar som redan finns. Det här måste göras. Allt det som är ogjort måste göras.

    Vad gäller investeringsreserveringen så föreslår landskapsregeringen ingen förändring till den delen i den här tilläggsbudgeten. Den frågan behandlades tidigare i ordinarie budget och den frågan diskuterades i finans- och näringsutskottet. Vi gav våra skäl till varför det gjordes. Den har behandlats där redan, men den får gärna behandlas en gång till. Men vi ska komma ihåg att en del av det underskott som ltl Runar Karlsson påstår att finns i ekonomin grundar sig på PAF-snurran, där PAF-medel budgeterats om detta år och som har budgeterats tidigare. Det är ingen rättvisande bild som ltl Runar Karlsson för fram.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Visst är det rättvisande! Det står 8 402 000 euro i överskott. Så står det! Sedan har man har lagt till en reservering på 18 miljoner - inom det kommunala har landskapet gått in för liknande sätt att göra bokföring och resultaträkning - vilket man inte får göra, inte ens i ett bokslut. Man får reservera högst ett resultat på noll, inte att man får minus. Här har de gjort det, till och med i budgeten. Det förekommer ingen annanstans i hela världen vill jag påstå. Det är för att visa ålänningarna att ”vi har det dåligt ställt och ni får sämre service!” Det är det som det handlar om.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack talman! Jag tänker faktiskt ta vid där ledamoten Karlsson avslutade sitt förra replikskifte och som mycket av anförandet också gick ut på. Man hävdar att regeringsblocket skulle göra onödiga inbesparingar, trots att man har en väldigt god ekonomi.

    Kan ltl Runar Karlsson ge någon form av skäligt argument för att någon politiker någonsin skulle göra så?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! När man på ett felaktigt sätt visar att en budget ligger på minus så signalerar man, att när vi ligger på minus så måste vi strypa servicen. Eftersom ålänningarna i grunden är ekonomiska, och kanske också snåla, så är det klart att man säger att ”jo nej, det är klart att vi backar, ni får ge oss sämre service, vi vet att pengarna är slut och att vi håller på att bli skuldsatta.” Sedan visar det i stället på ett överskott. Det är ju helt vilseledande.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Ledamoten Karlsson svarade inte på något sätt på min frågeställning. Det finns ingen politiker som inte skulle vilja ge mera pengar till ÅHS och till gymnasieskolan. Däremot ser vi att vi har allvarliga strukturella problem i den åländska ekonomin. Jag kan inte för mitt liv förstå varför Centern väljer att blunda för detta faktum. Vi behöver bygga för en framtid där vi vet att de offentliga utgifterna bara kommer att bli större. Vi har de bästa förutsättningarna i dag att ha en hållbar ekonomi och bygga framåt och skapa resursbanker för framtiden och göra omställningar. Det gör vi också! Men nu när vi t.ex. satsar på skärgårdstrafiken, för att minska på driftskostnaderna och förbättra förutsättningarna i skärgården för ett blomstrande liv, ja då säger Centern nej. Alla regionalpolitiska satsningar ska tydligen osolidariskt gå till fasta Åland.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Centern blir ofta beskylld för det ena och det andra. Centern har varit med i regeringen sedan 1970-talet. Vi skäms inte för vad vi har gjort för skärgården. Vi skäms inte för de utbyggnader vi har gjort och vi skäms inte för de satsningar som vi har gjort. Åland har världens bästa skärgårdstrafik.

    Sedan är det så med att spara att man pratar om strukturella satsningar, effektivare välfärd och omstruktureringar. Det är sådant som jag är allergisk mot. Det betyder försämringar, försämringar och försämringar. Att försämra sjukvården har aldrig någonsin betalat sig, ledamot Johansson.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack herr talman! Ltl Runar Karlsson lyfter fram behovet av mera resurser hos polisen för att arbeta med det drogförebyggande arbetet. Jag skulle säga att ur ett totalekonomiskt perspektiv så är det viktigt att inte bara polisen har möjlighet att arbeta med den här frågan utan det är också en stor fråga för kommunerna att satsa på det förebyggande arbetet, allt från skola och fältare till social verksamhet. Det här är ett samhällsbygge och ett arbete som vi måste göra på alla plan.

    Det är otroligt glädjande det vi kunde höra i media igår, men också fick höra i liberalernas gruppanförande. Nu har vi två ungdomspoliser som blir ordinarie, så att säga inom ram, och vi har ännu ett stort arbete framför oss med att få de resterande tre tjänsterna till ordinarie. Vi går starkt framåt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman. Jag håller helt med ltl Sara Kemetter att det förebyggande arbetet i skolorna är det viktigaste. Då blir man förvånad när landskapsregeringen säger att man ska minska landskapsandelarna med 4 miljoner, varav en stor del blir en minskning på skolorna. Det är kontraproduktivt, ledamot Kemetter.

    Jag kan använda Saltvik igen. Man gjorde en undersökning en gång mellan en skola i Saltvik och en skola i riket. I Saltvik hade man 40 procent fler anställda lärare. Så ser det ut på stora delar av Åland. Man har flera lärare på Åland just för att motverka drogerna och att förhindra att ungdomarna ska börja med droger. Det är det som det handlar om.  Jag håller fullständigt med ltl Sara Kemetter att det är där vi ska satsa. Men låt oss göra det då!

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack herr talman! Tack för den passningen ledamot Karlsson! Det är ju faktiskt så, om man tittar på det bokslut som de åländska kommunerna har gjort, så har det gått väldigt mycket bättre för alla kommuner. Vi har gjort överskott i Saltvik men också i Mariehamn. Det beror på, så som jag tolkar det, att vi går mot bättre tider och det går bra för vårt näringsliv. Vi ser stora ökningar av samfundsskatterna. Är det då inte rimligt att man från landskapsregeringens sida balanserar upp det här. Det betyder inte att man som kommunpolitiker i Saltvik skulle sluta satsa på sina skolor när man nu gör ett överskott. Eller är det så att man då ska sänka skatten?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag vet inte vad andra kommuner tänker göra, men i Saltvik så kommer vi knappast att sänka skatter utan vi kommer att satsa på skolor och äldreomsorg. Vi har ett stort investeringspaket framför oss. Vi har sparat pengar till det och nu kommer vi att se till att de pengarna kommer till ett bra ändamål. Det är det som det handlar om. I Jomala är det samma sak. Man har sparat många miljoner för att kunna satsa på invånarna och för att på sikt förebygga drogproblematiken som just nu håller på att grassera på Åland. Många andra kommuner gör på samma sätt.

    Vi är i den unika situationen på Åland att vi kan spara till våra investeringar. Det finns ingen kommun i riket som kan göra det. De lånar till investeringar och sedan måste de betala ränta och amortera. Vi har kunnat spara till en stor del. Nettoskulden för de åländska kommunerna ligger på 30 miljoner.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack herr talman! Jag satt i tankarna och trodde att jag satt i en bingosal för jag hörde en massa tal ropas ut – 80, 20, 120, 40 och 60. Jag visste inte var vi var. Sedan förstod jag att det var ledamoten Karlsson som pratade om sina fake news vad gäller kostnaderna för kortrutten.

    De reflektioner som jag också gjorde under det anförande som ledamot Karlsson höll, så hade vi varit mer än halvvägs på väg till Föglö med den nya kortrutten och de nya färjepassen mellan fasta Åland och Föglö. Man kan använda tiden till mycket. Det hade varit rätt roligt att komma till Föglö.

    Jag reagerade över att ledamoten tyckte att vi ska lägga ner kortrutten. Då undrar jag hur man ska klara av de mål som man har, att vi år 2030 ska halvera de fossila bränslen som man har gällande skärgårdstrafiken?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det tror jag inte man kan lösa genom att förändra trafiken på det här sättet. Jag är nästan övertygad om att färjetrafiken kommer att ha ungefär samma volymer i stort sett. Säkert kan det bli något mindre. Visst kan man säga att vi borde bygga ihop hela skärgården med fasta Åland för att slippa koldioxidutsläpp från våra skärgårdsfärjor. Det är säkert ett argument. Men jag tror inte att vi har råd till det om vi samtidigt ska kunna upprätthålla annan service till medborgarna. Så är det!

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Så ledamot Karlsson tycker att vi ska offra vår miljö för skola, vård och omsorg när vi har alternativ som inte tilltalar ltl Karlsson? - att vi ska satsa pengar på skärgården och få den till en livskraftig miljö och ett område dit folk vill flytta för att det blir lättare att ta sig till centralorterna.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Ja, jag tycker att skärgården är fantastisk. Där finns en underbar natur och de som bor där har en fantastisk miljö. Problemet hittills har varit att befolkningen hela tiden minskar. Det är klart att vi måste satsa på något vis. Men att nu komma till lagtinget med en A4-sida och begära att man ska få gå till banken och låna 40 miljoner som kanske blir 60, 70 eller 80 miljoner, det tycker jag nog är lite väl magstarkt måste jag säga. Jag är nog tveksam till den här satsningen överhuvudtaget. Det är för mycket pengar som kommer att drabba så mycket annat inom Åland vad gäller det ekonomiska. Jag tror helt enkelt att vi inte har råd.

    Sedan är det även miljömässigt diskutabelt eftersom det gör våldsamma ingrepp på naturen rent fysiskt. Man spränger ju nästan bort en halv holme som är 18 meter hög.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack herr talman! Jag tror att Centerns strategi i den här frågan nu blir ganska blottlagd. Man har i mandatperiod efter mandatperiod jobbat med det här. Man har haft ministrar och tjänstemän som man har låtit tro att det här faktiskt är något som man har haft för avsikt att genomföra och låtit taxametern ticka. Man har jobbat år ut och år in för att sedan, när tiden är den rätta, begrava det i stillhet. Det är väl det som har varit planen från start.

    I åtminstone tre mandatperioder så har man jobbat med det här. Jag minns att trafikminister Thörnroos lade ned sin själ och sitt hjärta i det här projektet. Förutom att hon ville ha det här så ville hon också ha en bro över Prästösund som var den jättestora investeringen.

    Jag måste säga att jag inte trodde att man kunde bli mer populistisk än så här, men jag har tydligen haft fel.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag skulle mera kalla det för ansvarsfull, ekonomisk politik. Jag har själv varit med som trafikminister och jobbat intensivt och trott på en kortrutt, den optimala kortrutten till Föglö med en tunnel. Jag grävde hårt och jag satsade 200 000 på undersökningar och trodde faktiskt på det.

    Sedan visade det sig ganska snabbt att det inte fanns någon politisk majoritet i lagtinget för det, så man lade ner det. Det är så det fungerar när man sitter i regeringen som minister, då jobbar man hårt för någonting som man tror på. Någon gång kommer man till den ändan att man måste ta beslut. Okej, man har satsat ganska mycket pengar i undersökningar men är man beredd att våga gå vidare? Så är det i det här projektet också. Jag tycker att det är för stor risk och det kostar för mycket pengar.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Man har suttit och administrerat det här projektet i mandatperioder för husfridens skull och för att hålla ihop regeringar där den här viljan har funnits. Det blir ganska blottlagt att det har varit modellen och att man antagligen också skulle ha fortsatt på samma sätt under den här mandatperioden. Det här är sanningens minut. Börjar man prata om extra anslag i det här skedet, börjar man tala om att man inte får ta lån, då betyder det att man inte har för avsikt att förverkliga det heller. Vi är där nu. Har det funnits någon realism och någon vilja i det här från start eller har det bara varit att administrera för maktens och husfridens skull?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag har sett utredningar ända från början av 1970-talet med ganska digna luntor som man har lagt ner tid och pengar på. Inte har man gjort någonting av det för det.

    Jag är lite förvånad över att vice lantrådet - som är hållbarhetsminister - går med på att förstöra jungfrulig mark genom att gå tvärs över en holme som i princip är helt orörd. Men det är ju så. Vackra ord blir det ibland och sedan, då verkligheten kommer emot, så är man beredd att köra på och inte bry sig om desto mer, åtminstone inte om den fysiska miljön.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack herr talman! Centern brukar ofta prata om att hela Åland ska leva. Jag ska erkänna att jag har varit skeptisk till den här satsningen, men jag tycker att det minskar budgetslitaget och ger möjlighet att leva, bo och arbeta i skärgården. Jag är faktiskt nyfiken på om ltl Runar Karlsson verkligen talar för hela Centern eller är det fråga om någon sorts good cop/bad cop upplägg som man har gått in för här?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det återstår att se efter att utskottet har behandlat det här, när det kommer tillbaka, hur beslutet blir och om det blir omröstningar och vem som röstar för vad. Det ska ju behandlas i utskottet förstås och det ska väl ge någonting matnyttigt antar jag.

    Återigen till skärgården - Centern har ju varit med och byggt ut skärgårdstrafiken till vad den är idag. Vi har nog en av världens bästa skärgårdstrafik vill jag påstå. Tyvärr har det inte räckt trots att befolkningen minskar dramatiskt i vissa kommuner. Det är ett dilemma. Ska man satsa 40, 50, 60 eller 80 miljoner, eller vad det nu blir, så kanske det inte hjälper. Kanske befolkningen fortsätter att minska. Vad finns det för garantier att det här ska bli ett lyft? Det är en avvägning. Lönar det sig eller lönar de sig inte. Det finns det säkert olika åsikter om. Det är lite väl vågat.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Tony Wikström, replik

    Herr talman! Jag har inget emot en saklig, politisk debatt där man väger för- och nackdelar. Det finns en ganska stark och föraktfull ton mot en del skärgårdsbor i just den här frågan från ltl Runar Karlssons sida. T.ex. på Facebook säger han att om man tänker plöja ner 60-80 miljoner i kortrutt, för några hundra personer, så lär väl ekonomin rasa. Det är ett tråkigt resonemang tycker jag. Ännu tråkigare är det att ställa sjukvården mot skärgårdstrafiken, vilket ltl Runar Karlsson mycket väl vet att man inte kan göra så här i en handvändning inom politiken.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Föraktfullt och föraktfullt! Jag har jobbat som trafikminister i sex år och jag var ofta ut i skärgården och var väl den som inrättade en ny linje mellan Åva och Jurmo. Vi fick fram uppemot 13-14 miljoner för en ny färja som dubblade kapaciteten för Föglö och jag har kämpat för en tunnel, så nog tycker jag att jag har visat att jag jobbar för skärgården. Skärgården har en fantastisk trafik och det ska den ha. Men man kan inte ta det här projektet, det är helt enkelt för stor risk ekonomiskt. Därför är vi tveksamma till det här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Det är fantastiskt! Här har Centern haft allt ifrån lantråd, finansminister, infrastrukturminister, tidigare trafikminister, vilket också ltl Runar Karlsson själv har varit. Vi har nu plöjt ner över 2 miljoner euro i projektet kortrutt. Nu vill man dra i handbromsen och säger ”nej, vi tänker inte genomföra det här, vi är inte med på det.” Jag förstår det inte måste jag säga. Visst kan man ha dubier och visst kan man ha olika perspektiv när man ser på den här frågan, men det är inte det resonemanget som man nu för från Centerns sida. Man säger bara ”stop!”

    Jag skulle vilja höra - Vad vill Centern med skärgården?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Bara för att man sätter igång en planering och en undersökning så betyder det inte att man ska bygga ett projekt. Det är ju därför man gör en undersökning, för att titta på vilka möjligheter det finns för att få fram en mer exakt prislapp osv.

    Tänk ifall detta projekt blir dubbelt dyrare. Ska man då säga att ”jo, jo, vi har satsat så mycket pengar i undersökningar så vi måste bygga det.” Inte är det på det sättet man gör. Det görs undersökningar och sedan ska det tas beslut. Om det var så att man sade ja med ja-knappen när man beviljade pengar för undersökningar så då vore det ju märkligt.

    Vad Centern vill med skärgården? Ja vi har en bra trafik. Se vilken fantastisk trafik man har idag! Det anses vara en jättebra trafik. Sedan vill man alltid ha det bättre, så är vi ålänningar, vi vill alltid ha bättre service, oberoende vad det är.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Som boende i skärgården har jag nämligen gjort mitt för att öka på befolkningen i skärgården och jag välkomnar många, många fler att göra det. Det går alldeles fantastiskt bra att bo där. Men det går inte att pendla från alla kommuner till ett jobb inne i Mariehamn. Så fantastisk är inte trafiken. Det finns mycket att förbättra vad gäller det.

    Jag är kanske så naiv att jag trodde på vtm Veronica Thörnroos när hon drev den här frågan framför sig med en intensitet, verkligen. Jag trodde på att man från hela Centern ville göra någonting. Att man inte ett eller två år senare säger stopp och belägg. Jag förstår mig inte på den politiken som är hit och dit. Det är ju det här man kritiserar ute i samhället, att man inte kommer till skott. Nu är vi nära!

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Fru talman! Politik hit och dit. Vtm Veronica Thörnroos åstadkom en privatisering av hela skärgårdstrafiken, med mycket stark vilja, vilket betydde inbesparingar på ungefär 3-4 miljoner på skärgårdstrafiken. Det beslut som hon tog garanterar i praktiken 3 miljoner mer skärgårdstrafik, om man säger så. Så det var ett fantastiskt jobb.

    Sedan krävs det säkert också en kortrutt. Någon gång kommer man till den situationen då man måste säga ja eller nej till ett projekt. Då måste man ställa frågan om man verkligen har råd att gå till banken och låna 40, 50 eller 60 miljoner eller vad det nu blir. Det är jag tveksam till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack fru talman! Ltl Runar Karlsson påstår att vi har en riktigt bra ekonomi och att vi hade sämre ekonomi förut. När vi hade sämre ekonomi så sade ltl Runar Karlsson, jag läser upp ett citat från det stenografiska protokollet - det gäller alltså Västra Föglö och tunneln som då var 60-70 miljoner, jag tror också att vtm Veronica Thörnroos uppskattade tunnelsatsningen till 200 miljoner någon gång.  Då sade ltl Runar Karlsson så här - ”Oberoende med dagens kostnader för färjetrafiken till Föglö på 2-3 miljoner, inklusive kapitalkostnader per år, så skulle det garantera att betala sig tillbaka fast tunneln skulle kosta det som vi kalkylerade med tidigare.” Alltså en satsning på någonstans mellan 60-70 miljoner euro eller 200 miljoner som också har nämnts.

    Nu är det 40 miljoner som är satsningen och som ska betala sig tillbaka. Varför är det inte okej nu när vi har bättre ekonomi enligt ltl Runar Karlsson?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Talman! Det är en jättestor skillnad rent ekonomiskt mellan de två projekten. Med en tunnel så behöver du noll färja mellan Svinö och Föglö. Med det här projektet så måste du fortfarande ha en färja som kostar ungefär lika mycket som idag. Det finns ju inga inbesparingar alls. Tunnelprojektet drev jag men politiskt sade man nej, fast man hade lagt ner undersökningspengar. Man fick förstås acceptera det. Så är det att vara minister i en regering. Inte får man igenom alla ambitioner som man vill.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack fru talman! Satsningar på många tiotalsmiljoner euro mer, för att spara in pengar, var okej enligt ltl Runar Karlsson, men en mindre satsning, som också sparar in pengar, med mer exakta och mer genomarbetade kalkyler som finns idag är inte okej. Det här hänger inte ihop. Hur fungerar ltl Runar Karlssons ekonomiska politik? Det här är ju jättemärkligt. Det har börjats med alternativa fakta och det är en ny ekonomisk politik. Det stämmer inte. Har det inte mera att göra med att man nu står i opposition och vill förhindra allting. Hur tänker man egentligen? Jag förstår inte alls det här.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Vill förhindra och vill förhindra! Oppositionen har inte några majoriteter. Det är klart att om regeringen vill gå till banken och låna 40, 50 eller 60 miljoner för att skuldsätta Åland och sedan fortsätta med skuldsättningen, när man är tvungen att göra andra investeringar, så har man den makten. Men det är absolut helt fel.

    Återigen. Tunneln är ett helt annat projekt än vad det här är. Tunneln tar ju bort en hel linje men det gör inte det här. Linjen finns ju kvar, i stort sett oförändrad men några minuter kortare. Men det blir ju ingen inbesparing i det. Det här är nog ett alldeles för vågat projekt vill jag påstå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Man blir fundersam när man hör ledamot Karlssons anförande. Jag var t.o.m. så upprörd så jag tänkte göra som Chrusse en gång gjorde, ta av mig skon och slå den i talarstolen! Men jag ska bara göra det med ord.

    Tanken med hela kortruttsutbyggnaden är att man ska spara in driftskostnader.  Att låna 40 miljoner, eller något i den stilen, för att kunna spara in driftskostnader på trafiken, det är ett klokt drag. Genom de inbesparingar som vi gör på driftskostnaderna så visar beräkningarna nu att inom 14-15 år så har vi pengarna tillbaka. Efter det har vi resurser att lägga på de mjuka värdena som ledamot Karlsson ofta pratar om.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag kan hålla med om att i östra Föglö finns det en liten inbesparingspotential om man väljer att Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö får sämre trafik än idag. Då finns det en möjlighet att spara. Men i västra Föglö finns det ingen besparing alls, men man har valt att föra ihop dem för att dölja det.

    Återigen. Om du har en färjelinje mellan Svinö och Degerby på 30 minuter eller om du har den på 23 minuter så är det ingen skillnad på driftskostnaderna när det gäller det. Du prissätter alltid en linje när du börjar på morgonen och när du slutar på kvällen. Gubbarna och gummorna ska ha lön i varje fall däremellan.  Men man försöker ju mörka det. Men i östra Föglö kan det finnas en möjlighet och då blir det betydligt mindre investeringskostnader.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! Ledamot Karlsson använder igen siffror som han själv vill. 30 minuter och 23 minuter. Det är inte överensstämmande med verkligheten. Samtidigt ska jag också tala om att Degerby centrum inte kan exploateras mera. Vi slipper inte fram med flera vägfiler genom byn och trafikfarorna börjar bli stora, vilket betyder att vi inte kan växa mera där. Då är det klokt att flytta trafiken från centrum. Det kommer hela Degerbyområdet att ha nytta av, fast jag vet att det finns de som räknar andra vägen, men det är ett faktum.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Om regeringen, och de lagtingspartier som stöder den, väljer att satsa dessa pengar och släpa ut den här herrelösa båten i havet så må man göra det. Men min fullständiga övertygelse är att det kommer att drabba andra verksamheter. Det kommer att drabba sjukvården, det kommer att drabba äldreomsorgen och det kommer att drabba skolorna, i och med att man måste skuldsätta sig. Se på andra länder med deras skuldspiraler och vilken kniptång de är i. Det är inte ansvarsfullt det här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Ja-a, säger jag också. Ena dagen står ledamoten Karlsson i talarstolen och är rädd för en kommunstruktur, att den kommer att skapa en centralisering och att alla duktiga kommunpolitiker kommer att tappa sina mandat. Följande dag står han i samma talarstol i Ålands lagting och är beredd att stänga ner skärgården för att pengarna ska satsas på fasta Åland med bättre äldreomsorg och bättre skola. En bättre äldreomsorg och en skola som bara för 48 timmar sedan var riktigt, riktigt bra. Jag antar att det är Centerns linje, i och med att det är ett gruppanförande. Nu är Centern beredd att stänga ner skärgården, vi ska satsa på fasta Åland för det är där som flest människor bor och ”väljare.”

    Att komma med falska och godtyckliga siffror som 60 miljoner, varifrån har ledamot Karlsson fått 60 miljoner? Vilken undersökning ligger till grund för det tyckandet?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! 60 miljoner är precis lika säkert som 40 miljoner, det är jag fullständigt övertygad om.

    Att släcka ner skärgården, det är väl det som regeringen vill genom kommunsammanslagningen. Det betyder att man släcker ner då man stänger skolor och stänger barnomsorgen. Då släcker man ner.

    Centern tycker att vi har en bra trafik. Det tycker de flesta att vi har och det tycker t.o.m. skärgårdsborna att de har. Låt de också få behålla sin barnomsorg, sin skola och sin äldreomsorg. Då kan vi ha en bra skärgårdspolitik och det är det som Centern vill. Vi har en bra skärgårdspolitik. Vilka andra regioner har den service som man har därute med skolor, barnomsorg och äldreomsorg?  Knappast några andra skärgårdsområden runtomkring oss. Men säkert finns det möjligheter till förbättringar. Men väljer man att släcka ner den kommunala servicen så dör bygden!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Tre saker. Jag tycker att det här är en så viktig ståndpunkt. Har Centern underlag för att kortruttssatsningen kommer att kosta 60 miljoner? Har ni underlag för det? Siffror som baserar sig på fakta. Att kortruttssatsningen kommer att kosta 60 miljoner. Det tycker jag att någon av Centerns ledamöter ska ta upp i en replik eller i ett anförande. Man kan inte stå i Ålands lagting med alternativa fakta och ett tyckande.

    När det gäller kortrutten i sig så är den en del av kommunstrukturen och ett sätt att binda ihop skärgården på ett kostnadseffektivt och ett demokratiskt sätt. Det är ett sätt så att hela Åland ska leva. Att stå här i Ålands lagting och ljuga och säga att det handlar om att stänga skolor och äldreomsorg, det är allvarligt!

    Talmannen

    Jag påminner om språkbruket i lagtinget.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Man blir förvånad över språkbruket men det är klart att när argumenten tryter så måste man ta till skarpa ord.

    Vi ska komma ihåg en sak med kortrutten. Det finns inte ett enda streck på en ritning, det finns inte en enda bokstav på en arbetsbeskrivning, det finns inte en enda ordentlig grundundersökning på det här projektet ännu. Så det är mellan tummen och pekfingret som man uppskattar det här. Inte finns det något annat. Säkert av skickliga tjänstemän, men vi vet av tidigare projekt att det funnits skickliga tjänstemän som haft fel. Det är ofta så. Det är ganska naturligt att man uppskattar först och sedan när man börjar rita och beskriva så uppstår det nya saker och nya kostnader och så det blir ofta dyrare. Jag är fullständigt övertygad om att det också kommer att bli så nu. Men redan 40 miljoner är för mycket!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Som medlem i Centerns lagtingsgrupp så skulle jag vilja säga att ltl Runar Karlssons anförande var till 50 procent ett gruppanförande och till ungefär 50 procent ett eget tyckande. Det som vi har resonerat kring i lagtingsgruppen och som vi faktiskt finner besvärande - jag är inne på den 50 procenten nu - det är att vi inte kan få presenterat en gedigen information. Vad kostar östra Föglö, vad kostar västra Föglö, vad har man tänkt göra med tvärgående, ska den fortfarande gå längs med Föglö eller kommer den att angöra Överö? Hur kommer framtiden att se ut för den övriga skärgården? Blir det någon bro över Prästösund osv.  Jag förstår och vi förstår om man vill ta det bitvis, men samtidigt måste man också kunna presentera en helhetsplan.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det var ju exakt den 50 procent som också jag sade. Jag sade att vi måste se till helheten och att det finns många andra investeringar som ska göras, upp till 120 miljoner, och då räknade jag inte ens med bron över till Töftö. Så det blir ju ännu mer i så fall. Nog har vi väl i stort sett samma åsikt, vtm Veronica Thörnroos och jag. Men vi uttrycker oss kanske på lite olika sätt.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Till den 50 procent där vi inte är riktigt överens - eller som jag har uppfattat gruppen i alla fall - där har vi sifferexercisen som jag tycker att man ska vara försiktig med. Jag motsätter mig alla kategorier när man sätter sjukvård och grundskola mot skärgårdstrafiken. Det betyder att skärgårdsborna aldrig behöver gå i skola och inte heller behöver sjukvård, om man hårdrar det. Det är ju inte sant. Politik ska vara att prioritera men jag tycker inte att man ska sätta områden mot varandra.

    I Centern har vi diskuterat och vi är förvånade över att man inte för fram finansieringsalternativet om extra anslag. Vi är också förvånade att man fortsättningsvis inte vet var man vill bygga på östra Föglö och om man vill göra en extra farled eller inte. Vidare förstår vi inte heller varför man inte ger information om tvärgående. Ska den fortsätta som tidigare?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Att ställa verksamheter mot varandra så är det i praktiken så, att om vi har 100 euro och ska fördela det så ställer man ju verksamheter mot varandra. Att driva politik är att prioritera. Prioriterar man det ena mera så måste man prioritera det andra mindre. Det kan vara att ställa vissa saker mot varandra. Så är det. Det återstår att se var detta hamnar. Men jag upplever att vi inom Centern har hyggligt samma åsikt, men att detaljerna kan variera är möjligt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Jag får först tacka ledamot Karlsson för ett mycket engagerat och intressant anförande. Det här tyder på att debatten kan bli spännande också idag.

    Jag håller med det mesta som ledamoten sade. Men det var en sak i början som jag inte riktigt kan hålla med om. Det var i anförandet men det var en mycket viktig sak, och det gällde om det är överskott eller underskott i budgeten. Jag har själv försökt kalkylera på det här. Det är två problem.

    Det ena är PAF-snurran som ministern talade om. När det är gamla pengar som kommer en gång till. Det ger inte den rätta bilden.

    Det andra är flitpengarna. Jag såg att år 2017 var det 23 miljoner, vilket är inne i budgeten. Med de pengarna blir det ett överskott. Men tittar man över en period så är det ungefär 10 miljoner per år på plus, det är inte siffror för år 2017 utan det är tidigare. Hur ska man kompensera det här?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Får man beröm i en replik av 13 så får man väl vara nöjd.

    Fru talman! Jag förstår inte direkt frågan. Tidigare så hade man den bokföringsmetodiken att man alltid satte in investeringen som en helhet det år som investeringen gjordes, så att det syntes på sista raden. Sedan var det långa diskussioner om att man borde införa en resultaträkning, som kommunerna har, med avskrivningstiden. Det är ju det som man nu har gjort. Men nu väljer man ändå att sätta in en kolumn med reserveringar minus 18 miljoner. Dessa 18 miljoner är främst för geriatriska och för Vårdöbron. Geriatriska kommer knappast att komma igång under det här året, kanske nästa år. Då ska de finnas på avskrivningsraden i så fall eller de kommer att finnas där en dag. Det är lite vilseledande. Med det här sättet så kommer det att visa mycket bättre i framtiden.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Jag är medveten om de här problemen och det är svårt att veta hur lösningarna ska göras på ett korrekt sätt. Det ena är vilka regler som gäller medan det andra är att försöka visa det korrekta resultatet. Den andra problematiken är att flitpengarna varierar oerhört mycket. Ena året kan det vara fem miljoner och andra året kan det vara sju miljoner. Plus att det inte är siffror för 2017 utan de är två år gamla. Hur ska man hantera det?

    Jag har haft ett förslag också i finans- och näringsutskottet, att man skulle ta fem års medeltal. Då skulle skatten vara 10,8 och inte 23 miljoner. Nästa år är den kanske mindre och då är den fortfarande i resultaträkningen. Det är ett svårt problem. Men jag håller inte riktigt med om att det ska vara ett överskott, det är nog ett underskott och det är en viktig sak när vi diskuterar vidare.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det finns olika sätt att göra det här. Tidigare fonderade man överskotten, som man sedan tog av då det var risk för underskott.  Alltid när det var underskott så tog man från den fonden. Men den fonden är slut. Det är ju ett sätt att bygga upp den igen med överskottet för då jämnar man ut det. Jag håller med om att skattekompletteringen går rysligt mycket upp och ner. Fonderar man ett antal miljoner varje år så kan man jämna upp det på sista raden.

    Att göra så här och ha en reservering om 18 miljoner i en budget finns det ingen annan som har. Det är helt spektakulärt. Men det är bara för att visa ålänningarna att vi står inför dåliga tider och nu måste vi spara.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Tilläggsbudgeten andas framåtanda och har ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Jag kommer att lyfta särskilt de områdena, i mitt anförande, som till 100 procent är Moderat samlings gruppanförande.

    Jag kommer att börja med kommunindelningsutredningen. Det tycker jag är ett väldigt, väldigt bra projekt. Att man på eget initiativ har anhållit om, och också kommer att få, medel för att kunna göra kommunindelningsutredningar. Jag ser fram emot att även andra förslag kommer att komma till landskapsregeringen och att man också, i likhet med den här utredningen, kommer att kunna bekosta det. Det här är ett framtidsprojekt och jag önskar dem lycka till och att det ska utvecklas positivt.

    Ett annat viktigt projekt är att man kommer att satsa på ett fiskevårdsprojekt. I motsats till att de olika samfälligheterna har kört in yngel från Guttorp så kommer man nu att initiera att man har egna naturliga fiskeproduktioner runtom på Åland

    Tidigare i veckan lyfte ltl Carina Aaltonen att man borde ha olika projekt för att samla byar. Jag har själv, i min egen lilla by, sett att det här är ett projekt som samlar människor. Här lär sig ungdomar var gamla lekområden har funnits och man lär sig av den äldre befolkningen. Det finns verkligen en entusiasm att också åstadkomma det här. Det finns lag redan idag som ska ta bort vassen från det som vi kallar för Västersjö på Seglinge och man ska dika och man ska göra trappor för att fiskarna ska kunna gå upp närmare land och leka. Jag tycker att det är ett väldigt bra projekt och jag hoppas att många ska ta det här tillfället i akt att också kunna göra det.  Det är ett miljöprojekt, men det är också ett socialt projekt, där man lär av varandra.

    Ett annat viktigt projekt är att man ska försöka införa flera laddningsstationer för elbilar runtom på Åland. Det är redan vanligt och kommer att bli ännu vanligare att se elbilar runtom på Åland. Då är det en förutsättning att man också kan ladda dem var som helst.

    Någonting som också är väldigt positivt är att vi har fått information - trots att det inte finns nämnt i budgeten - att man kommer att ha ungdomspoliser. Man satsar på att göra dem permanenta. Det är förebyggande insatser som vi vet att har stor betydelse för den fortsatta verksamheten.

    Kortrutten är också ett projekt som andas framåtanda och som har ett hållbarhetsperspektiv. Nu vet jag att många tänker, att ur ett miljöperspektiv är det svårare att anamma och försvara det. Det har jag själv också haft. Men jag måste hela tiden gå tillbaka till att det också finns andra perspektiv när man ska se det ur ett hållbarhetsperspektiv - nämligen det sociala och det ekonomiska. För att kunna upprätthålla en service i skärgården också i framtiden, i det här fallet i den södra skärgården, så måste det till förändringar. Det gör man genom att uppta den här summan för att kunna gå vidare.

    Många av oss har redan varit med, aktivt och mindre aktivt, och drivit på den här frågan. Nu står vi där, vi ska trycka på knappen och gå vidare. Då vill vi från vår sida vara med och göra de livsbetingelser som vi har utlovat till skärgården.

    Det var det som jag hade tänkt säga ifrån vår sida och vi står i övrigt bakom det här förslaget.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Ledamoten Lindholm resonerar om kortrutten ur ett hållbarhetsperspektiv. Jag tycker att det är en viktig analys kring den sociala hållbarheten.

    För mig är det också viktigt när det gäller fossila bränslen. För mig är ett av de viktiga incitamenten för kortrutt att man i framtiden har bättre förutsättningar att elektrifiera skärgårdstrafiken. Det var inte några frågeställningar direkt till ledamoten, men ett tillägg till hur viktig kortrutten är för hållbarheten. Trots att man gör ingrepp i naturen så är min analys den, att totalt sett så vinner man ur ett hållbarhetsperspektiv med en kortrutt.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Det där är ett viktigt argument. För min del har det varit att jag resonerat med mig själv för att kunna gå med på det här och det är ur ett ekonomiskt perspektiv. Jag vet att det här kommer att möjliggöra trafik även i fortsättningen vilket gör att man kan bo och verka. Det kan finnas framtida entreprenörer, ett näringsliv samt barnfamiljer och äldre som kan vara boende i skärgården. Det har varit det viktigaste för mig att tänka på när det gäller kortrutten.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Liksom det är för liberalerna! Vi delar synen att hela Åland ska leva. När man säger det så menar man även skärgården och inte bara den faståländska landsbygden. Det stöder vi till 100 procent. Men jag tycker ändå att elektrifieringen är en viktig del i arbetet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Saknar inte ltl Gun-Mari Lindholm en helhetsbild över hur skärgårdstrafiken kan tänkas se ut om 20 år? I det förslag, med mycket knapphändig information som landskapsregeringen nu presenterar, så är det bara en del av skärgården som finns medtagen. Man säger ingenting om norra skärgården och man säger ingenting om tvärgående. Kanske ltl Gun-Mari Lindholm kan svara på frågan om t.ex. tvärgående kommer att finnas kvar? Kommer Överö att finnas kvar? Kommer tvärgående fortsättningsvis att ligga och glida längs med Föglöstranden med en enkel restid på 40 minuter från Överö till Långnäs eller kommer den att stängas ner? Vad kommer att hända på norra linjen? Det är ju sådant som man behöver veta för att kunna ta ställning till den investeringsplan som nu föreligger?

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag kan ha förståelse och respekt för att man gärna skulle vilja se en helhet. Det har jag själv också efterlyst i olika sammanhang. Men jag ser det också som så, att eftersom vi har lämnat ett meddelande till lagtinget, där man också i framtiden ser att de två föreslagna skärgårdskommunerna ska bli en, så betyder det också i sammanhanget att en trafik ska finnas tvärgående genom skärgården som sammanbinder den. Ur det perspektivet känner jag mig ganska trygg, att man kommer att tillförsäkra skärgården att det finns en trafik som binder samman skärgården.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Men borde inte landskapsregeringen i sitt budgetförslag ha sagt att tvärgående linjen till Långnäs kommer att dras in? Tvärgående linjen kommer i stället att bli den länk som finns mellan Överö på Föglö, Snäckö på Kumlinge och Sottunga kommun. Skulle inte det ha varit ganska logiskt i så fall?

    Sedan skulle jag också önska ett förtydligande på en fullmakt in blanco på 40 miljoner, med en avskrivningstid som jag inte kommer ihåg här och nu. Hur kommer det att påverka de andra investeringarna i skärgården?  Det är det man skulle behöva veta för att få helhetsplanen klar för sig. Att sedan allt inte sker i samma ordning och att det finns olika prioriteringar, var man börjar och hur man går vidare, är något som vi också saknar. En helhetsplan helt enkelt.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Genom den här satsningen så kommer det att finnas pengar för Åland och också för skärgården i framtida satsningar, i och med att man kommer att kunna räkna hem den här satsningen med ett tidsspann på 15 år.

    Jag förstår också de frågor som vtm Thörnroos lyfte angående tvärgående, eftersom vi vet att det inte är en linje som hon prioriterade som infrastrukturminister. Men däremot så har den här regeringen tillförsäkrat oss som är beroende av den - både som fastboende men också som turister och sommar- och frididsboende - i den delen av skärgården, att både komma dit men också därifrån. Det är jag och många med mig i Kumlinge väldigt tacksamma över, och att det nu har blivit byte på infrastrukturministerposten och att den linjen är tillförsäkrad.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter

    Talman, bästa lagtingsledamöter! Det är ytterligare en kraftsamling som vi nu kan se i den här tilläggsbudgeten för år 2017. Vi stöder skrivningarna i tilläggsbudgeten och vill framförallt lyfta fram två specifika satsningar som drivits igenom av våra socialdemokratiska ministrar.

    För det första är det ett stöd för främjande av hållbara transportmedel och för det andra en systemlösning för landskapsalarmcentralens hantering av nödsamtal och nödmeddelanden.

    Talman! I likhet med Åland så bygger också Finland nu tillsammans med OP och Fortum hundra laddningsstationer för elbilar runtom i Finland. Det här innebär att de allmänna laddningsstationerna på fastlandet ökar från 200 till 300 stycken. Här är målet att samarbetet mellan OP, alltså näringslivet, och Fortum att erbjuda möjlighet att ladda elbilar vid så många Andelsbankskontor som möjligt.

    Det är alltså Andelsbankens nya strategi att övergå från att vara finansaktör till att bli ett branschövergripande tjänsteföretag. I morse träffades vi för en hållbarhetsfrukost där vi fick just en sådan här information om hur det nu är näringslivet i samarbete med det offentliga som går i bräschen för att skapa hållbar utveckling.

    Byggandet av ett laddningsnätverk i anslutning till Andelsbanker främjar också spridningen av den här tjänsten.  Det är en god näringslivssatsning som är hållbar.

    Fortum, som idag är marknadsledare inom laddningstjänster för elbilar i framförallt Norge, har sett att Norge är en föregångare inom elbilismen med över 130 000 registrerade elbilar. Norge är också världsledande inom antalet elbilar per invånare. Finland vill nu öka målet med 250 000 elbilar före år 2030 och därför är tiden inne för att lyfta laddningsnätet för elbilar till en ny nivå.

    Det är därför glädjande att landskapet nu är med på samma tåg och satsar på att stöda investeringar i laddningsinfrastruktur för elbilar. Det här är också en del av den klimat- och energistrategi som landskapet nu har tagit fram.

    Fru talman! Som ordförande för polismyndigheten är det glädjande att det nu sker en systemlösning för alarmcentralens hantering av nödsamtal och nödmeddelanden. Det här är en otroligt viktig och framåtdrivande fråga.

    Alarmcentralen är en enhet inom Ålands polismyndighet. Vid Alarmcentralen arbetar en alarmmästare och sex alarmoperatörer. Alarmoperatörerna arbetar i treskift och normalt bemannas centralen av en operatör. Alarmmästaren arbetar kontorstider och fungerar som administrativ chef men arbetar vid behov och under semesterperioder även som alarmoperatör. Som ni hör är det en mycket slimmad men viktig organisation.

    Vad gör alarmcentralen? Jo, under alla dygnets timmar tar man emot nödanmälningar och på basen av dem bedömer man det hjälpbehov som behövs och alarmerar ut rätt resurser. Vi har tidigare haft frågor här i lagtinget om när man ska ringa 112? Ja, man ska ringa 112 så länge som man behöver hjälp. Och här precis så förklaras det, att på alarmcentralen tar man beslutet att skicka ut rätt resurs. Är det en ambulans så får man en ambulans och är det en polisbil så får man det.

    De ska också fastställa sätt att alarmera den närmaste olycksplatsen, de ska handha inkommande beställningar av sjuktransporter, de ska bevaka trygghetstelefoner, brand- och andra alarmanläggningar, de ska upprätthålla beredskapen för att vid behov fungera som ledningscentral för brand- och räddningsväsendet, befolkningsskyddet och räddningstjänsten i övrigt, de ska även förmedla information om räddningstjänst och säkerhetsfrågor mellan myndigheter samt samla statistik gällande nödmeddelanden, olyckor och räddningsverksamhet. Viktiga och livsnödvändiga funktioner som några fåtal människor arbetar med. Och denna satsning, tycker jag, är precis lika stor och kanske också viktigare för det åländska samhället totalt än den här kortrutten.

    Talman! Slutligen måste vi socialdemokrater nämna två frågor till. Regeringen Sipilä har drivit igenom ett konkurrensavtal som skulle spara pengar. Vi kan konstatera att avtalet har sparat pengar för landskapet i och med minskade löner. Däremot så skulle vi gärna vilja att finans- och näringsutskottet analyserar hur det kommer att påverka det åländska näringslivet. Sparar vi 2,2 miljoner euro i det offentliga så är det ändå 2,2 miljoner euro bort från näringslivet och från köpkraften.

    Det vore intressant om utskottet kunde klargöra hur konkurrensavtalet ska implementeras också i våra offentliga bolag samt i den tredje sektorn. Att det inte endast är det offentliga som råkar ut för den här inbesparingen.

    Det är också en jämställdhetsfråga som vi ser det, eftersom de flesta av våra anställda inom den offentliga sektorn är kvinnor. Det är en stark kritik som vi socialdemokrater vänder mot Sipiläs regering som har satt oss i denna situation, samtidigt som det också underlättar att vi får en budget i balans. En komplex fråga skulle jag vilja säga.

    Slutligen, talman så är det kortrutten. Ska man vara framgångsrik så borde man utveckla infrastrukturen där den redan finns. Att göra stora ingrepp i orörd natur är alltid politiskt riskfyllt. Därför har diskussionerna varit så pass heta och flera landskapsregeringar har noga övervägt hur man nu ska gå tillväga. Däremot har socialdemokraterna - trots att vi i den här frågan också är splittrade i vårt parti - kommit fram till det, att om man kan investera 40 miljoner euro och får tillbaka 150 miljoner i inbesparingar så är det en sådan ekonomisk satsning som vi har svårt att enhälligt säga nej till. Därför har den socialdemokratiska gruppen stött regeringen i den här satsningen och hoppas att det blir ett bra beslut. Men som sagt så är inte hela gruppen helt enig.

    Med detta skulle jag vilja tacka landskapsregeringen för ett jättegott arbete och ser fram emot en bra beredning i finans- och näringsutskottet.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det konkurrenskraftsavtal som regeringen Sipilä uppnådde och slöt avtal om med arbetsmarknadsparterna i Finland gjordes där. Vi har faktiskt ett eget avtalssystem här på Åland. Det går inte så enkelt att man kan skylla allting på regeringen Sipilä i den här frågan. Landskapsregeringen har fattat ett beslut om att ingå ett motsvarande avtal här på Åland.

    Det är säkert bra att finans- och näringsutskottet bedömer konsekvenserna av det. Konsekvenserna syns i sifferstaten förstås men det kan nu också synas ute i samhället.

    Om man ska göra en sådan bedömning så ska man också lägga till det faktum, att lagtinget har sänkt skatterna för våra invånare genom ett förvärvsinkomstavdrag som också påverkar den här bilden. Konsumtionskraften torde vara neutral.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Tack minister Perämaa för det här klargörandet! För vårt parti var det en självklarhet ur en rättvisesynvinkel i och med att konkurrensavtalet, som Sipilä införde, kommer att påverka vissa områden inom det åländska samhället. Vi ansåg också att vi inom det offentliga ska behandlas lika. Därför stöder vi det. Vi anser inte att det inom samma organisation ska finnas en del som drabbas av konkurrensavtalet men samtidigt ska det inte gälla andra. Ska vi spara så är det viktigt att det ska vara lika för alla att få samma möjligheter. Därför har vi stöttat det här förslaget. Däremot tycker vi att det är viktigt att man ser det ur ett jämställdhetsperspektiv och ser hur våra offentliga bolag implementerar det här konkurrensavtalet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är intressant att höra att det finns olika åsikter om kortrutten, även inom regeringspartierna. Konstigt vore det annars, om det i ett så här stort projekt inte skulle finnas olika åsikter, både inom regeringspartierna men också inom oppositionen.

    Jag tänkte tala om konkurrenskraftspaketet och att vi har kopierat det på Åland. Jag har precis samma tankar som ltl Sara Kemetter om det här. Var det verkligen förnuftigt att sänka semesterersättningarna för de offentligt anställda med 30 procent, där 70-80 procent är kvinnor? Är det verkligen den vägen vi borde gå när vi pratar om att vi ska ha jämställda löner? Sedan gör vi precis tvärtemot! Är det rätt - med tanke på möjligheten att rekrytera kompetent arbetskraft - speciellt inom sjukvården, att sänka lönerna och förlänga arbetstiden? Jag har tänkt precis samma sak. Jag tror faktiskt att det var ett felaktigt beslut.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Där skulle jag vilja dementera. Jag anser inte att det är ett felaktigt beslut av den orsaken. Om du på samma arbetsplats har en vaktmästare som har ett visst avtal och en sjuksköterska som har ett annat avtal, ska den ena råka ut för Sipiläs beslut medan den andra ska sitta kvar med sin gamla lön? Då får du ännu mer ojämnställda löner inom samma organisation.

    I och med att det här var ett beslut som gör det rättvist för alla så stöder socialdemokraterna det. Men vi poängterar att om den här regeringen skulle ha hittat på detta själv, så då skulle vi nog ha haft andra diskussioner. Men i och med att man är bunden till de beslut som tas i riket så behöver man också ta ett helhetsansvar på Åland.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag håller inte riktigt med om att vi är bundna till det här, för vi har egen avtalsrätt på Åland.

    Vi vet att det är en tävling att få mer spetskompetens till Åland, inom alla yrken. Var det verkligen då rätt att gå in för att minska ersättningen vilket gör att det blir ännu svårare. Det blir kanske en arbetskraftsflykt från Åland, till exempelvis Norge, som har mycket högre löner. Tyvärr borde den här frågan diskuteras mycket mer. Man borde inte bara kopiera den finska och säga att ”oj vad skönt, nu sparade vi miljoner!” Det drabbar jättemånga människor där ute och det kan också i förlängningen drabba samhället.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Precis som ltl Runar Karlsson säger så har vi egna avtalsmöjligheter på Åland vilket har gjort att de åländska arbetarna och tjänsteinnehavarna har mycket bättre förmåner än man har i riket. Ser man t.ex. på lärarlönerna så är det ganska stora skillnader mellan en klasslärarlön i riket och en här på Åland. Vi har också ett extra storstadstillägg på våra löner, vilket också gör att vi har större inkomster. Att hota och skrämma upp, att det blir en stor flykt av kunskap, det tror jag inte på.

    När det gäller spetskompetens så avtalar man om dessa löner nuförtiden. Vill man ha någon riktigt bra så får man väl göra ett särskilt avtal för den personen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det var intressant att ledamoten Kemetter tog upp konkurrens- och sysselsättningsavtalet. Till saken hör, som minister Perämaa redan har påpekat, att det faktiskt är landskapsregeringen som har tagit det här avtalet. Det är ju sin sak att man vill ha lika här. Men det som jag tyckte var intressant är att det i hela landet bara finns två utlåtanden som var positiva - av alla hundratals som kom in till regeringen Sipilä - när det gäller konkurrens- och sysselsättningsavtalet. Det ena var landskapsregeringens som har skrivits under av den regering som ledamoten nu stöder, före beslutet togs. Jag tycker inte att man ska lägga ansvaret på andra utan man ska nog ta sitt eget ansvar.

    Fru talman! Det viktiga är att det här är gjort och det stärker konkurrenskraften. Men vi har en annan situation här på Åland. Skulle ledamot Kemetter kunna tänka sig att stöda ett allmänt avdrag för att förbättra konsumtionskraften i det åländska samhället i samband med budgeten i höst?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Det är ett intressant resonemang, men jag tycker att det tyvärr är taget lite ur luften. Vi har ju hela SOTE-reformen som vi ännu inte vet var den landar och där diskuteras det allt från avdrag till allt möjligt. Att säga att vi nu ska gå in för ett allmänt avdrag, med den kunskap vi ändå alla har som sitter i den här salen, vore ansvarslöst. Jag anser i första hand att vi måste reda ut hur SOTE-reformen kommer att påverka oss ålänningar och i slutändan garantera att vi ålänningar inte drabbas av den.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! När det gäller SOTE-reformen är vi helt överens om att vi måste se till att den neutraliseras i förhållande till självstyrelsesystemet. Det utgår jag ifrån att landskapsregeringen lägger all kraft på.

    Men om vi utgår från den ekonomiska situation, som vi har nu, och effekterna av konkurrens- och sysselsättningsavtalet, så var det de facto så, att konsumtionskraften blev svagare i det åländska samhället. Den ena av nycklarna till att vi lyckats hålla Ålands ekonomi så bra är för att vi hållit hjulen rullande. Nu drog vi undan litet i samband med det här. Det finns de facto både en orsak och ett utrymme här som vi kan utnyttja. Det bör vi allvarligt överväga inför hösten och det kommande budgetarbetet.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Vi måste faktiskt se Åland som en helhet med de inkomster och utgifter som invånarna har samt försöka gynna näringslivet. Det som är positivt är att vi kan se i de bokslut som har varit att det nu går bättre för vårt näringsliv. Om det går bra för näringslivet så kommer det att gå bra för Åland i allmänhet. Jag anser nog inte att det offentliga ensam ska vara det som håller samhället rullande, utan näringslivet har det största ansvaret. Går det bra för näringslivet ser vi dividender och eventuellt höjda löner inom den sektorn, så det jämnar ut sig förhoppningsvis.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Jag skulle vilja resonera kring kortrutten och hur ni har resonerat inom den socialdemokratiska gruppen.

    I landskapsregeringens förslag föreslår man att man ska börja med västra Föglö trots att man de facto vet, från den tid som jag var ansvarig för det, att de stora inbesparingarna finns på östra Föglö. Jag skulle gärna se om ledamoten Kemetter kan resonera kring det.

    Sedan skulle jag vidare fråga hur den stora bilden ser ut för socialdemokraterna, vad gäller skärgårdstrafiken i framtiden. De åtaganden som man föreslår här, dvs. en fullmakt in blanco på 40 miljoner, är bara en liten del av skärgården. Vi har ju hela norra skärgården kvar. Det skulle vara intressant att höra hur resonemanget går inom den socialdemokratiska gruppen.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande så väcker det mycket känslor när man ska göra så här pass stora infrastrukturella satsningar.  Vi vet bara hur man under förra mandatperioden diskuterade Vårdöbron och det satte igång stora diskussioner. Det här är mycket, mycket större satsningar. Som vi ser det så är det ett investeringsbeslut, inte ett in blancobeslut. Ett investeringsbeslut där landskapsregeringen har garanterat oss en inbesparing på 150 miljoner. När vi fick ett sådant upplägg presenterat så är det svårt för mig, som varken är infrastrukturexpert eller expert på skärgården, att börja driva det åt något annat håll. Där måste man lyssna på de utredningar och den expertis som finns i landskapsregeringen. Jag vet att tidigare ministern Veronica Thörnroos även har stöttat de här frågorna.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Ltl Sara Kemetter gled väldigt skickligt förbi de två frågeställningar som jag hade. Det första är att vi vet - och jag vet också - att ltl Sara Kemetter vet - eller borde veta - att den största inbesparingen vad gäller kortrutten är östra Föglö. Därför vill jag gärna ta del av det resonemang som man har haft inom den socialdemokratiska gruppen när man förordade västra Föglö. Det är det första.

    Det andra är hur den totala bilden ser ut för Socialdemokraterna. Vad händer med Enklinge, vad händer med Brändö och vad händer med Hummelvik? Kommer vi att se några investeringar där och i så fall inom vilken tidsrymd? Visserligen ska det bli en inbesparing på 150 miljoner inom 40 år. Men betyder det att ingenting annat ska hända inom den övriga skärgården under 40 år?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Nu är det så att jag inte är infrastrukturminister och kan inte svara på de här frågorna i detalj. Däremot är ltl Veronica Thörnroos en del av finans- och näringsutskottet och där hoppas jag att ni kan reda ut de här frågorna ifall det då ännu finns så här pass många frågeställningar kvar. Jag vet att ordföranden i finans- och näringsutskottet, ltl Tage Silander, säkert kommer att vara behjälplig.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack fru talman! Vi har en slagkraftig regering som under en kort tid har raserat massor av broar under senaste år. Nu kommer man och begär nya anslag och fullmakter för att bygga nya broar. Det är det som kallas cirkelekonomi.

    Att nu komma med förslag på en kortrutt på 40 miljoner, för att eventuellt spara sju minuter för personer i Föglö, är det ekonomiskt försvarbart? Jag anser inte det. Landskapsregeringen bör nog titta en gång till på hur man ska göra det här.

    Jag skulle också vilja veta om hela kortruttsprojektet, som det diskuteras, ska kosta 220 miljoner? Om den ramen är kvar och man faktiskt avser att gå vidare med det här. Jag vill påstå att det inte finns ett fullständigt stöd för detta från dem som bor i skärgården.

    Under plenum fick jag förslag på att Kumlinge vill åka från Långnäs till Snäckö och vidare från norra Kumlinge till Brändö. Sedan går man vidare om man vill med Brändö och Osnäs. Varför ser man inte på sådana frågor i stället och med befintliga anläggningar? Det handlar om några minuters inbesparing, men besparingarna blir inte större och enorma anläggningar ska byggas.

    Den enda möjligheten som skulle förbättra skärgårdstrafiken är om man skulle ha en fast förbindelse till Föglö. Då är det en annan sak. Med den räntenivå som vi har idag så tycker jag att tunnelprojektet inte i sig borde ha varit bortkastat. Det finns idag internationella investerare som skulle kunna tänka sig att placera pengar i ett sådant projekt, bara de vet att de får en avkastning på det. Då är frågan om landskapsregeringen i så fall är villig att ge en avkastning på 3-4 procent under en 50 års tid. Då finns det kanske ett intresse för det. Det skulle vara ett billigare alternativ än det som nu framkommer här. Då skulle det vara helt annat för Kökarborna och Sottungaborna om det fanns en fast förbindelse. Jag vill påstå att det inte blir bättre för Kökarborna och Sottungaborna med det förslag som är nu. Tvärtom så är många emot det. Jag kan inte säga hur många som är emot det, för jag har inte gjort någon enkät eller någon folkomröstning. Men jag vill påstå att det inte finns en enighet från skärgården att man vill ha det på detta sätt. Sedan får lagtingsledamöterna från skärgården ha en annan åsikt. Det tror jag säkert att de har. Vi får säkert höra från ledamot Sundblom att det finns ett annat stöd. Men jag vill påstå att det inte är så.

    Jag anser att finans- och näringsutskottet inte ska ge någon fullmakt åt sittande landskapsregering att gå vidare med detta. Vi har andra projekt i vårt landskap, bl.a. med ett vägnät som behöver rustas upp. Varför ska fasta Åland lida för att man ska bygga detta, bara för att det ska bli sju minuter snabbare? Det är inte acceptabelt.

    I fortsättning borde man kanske ha en trafikminister från Eckerö. Det är inte alla gånger bra att våra trafikministrar har anknytning till skärgården för det kan bli för fokuserat. Det framkom också från Socialdemokraterna att man inte är riktigt ense i de här frågorna. Objektiviteten kanske borde vara lite större.

    Eftersom siffrorna för den här trafiken är alarmerande för vad det kommer att kosta, så vill jag också säga gällande alarmcentralen, att det skulle vara intressant att veta hur mycket pengar man lade ner på ett system som inte visat sig fungera. Det är bra om landskapsregeringen kan redovisa för det. Nu begär man nya pengar till ett nytt system. Finans- och näringsutskottet bör titta på det här och säkerställa att det system som man nu går in för måste bli bättre. Det system som man redan har fått pengar för fungerar inte. Det kastades, vill jag påstå, mycket pengar på det.

    Jag vill återigen säga att landskapsregeringen måste göra någonting. De som vill kunna få tag i polisen ska kunna ringa direkt till polisen och inte via 112. Det är inte bra som man har det idag. Det är för hög ribba att ringa 112 när man vill ringa polisen på kvälls- och nattetid. Det bör göras om. Det här var uppe i förra polisstyrelsen under den förra mandatperioden. Men de politiska representanterna var inte tillräckligt starka för att få landskapsregeringen att ändra sig. Jag anser fortfarande att detta bör åtgärdas.

    Samtidigt, när man kommer in på polisen, så bör man titta på tjänsterna, att man säkerställer dem och att vi har en polisberedskap som är tillräcklig i landskapet. Det bör finans- och näringsutskottet titta på. Om landskapsregeringen har valt att inte komma med nya tjänster under innevarande år så är det väl en bedömning som man har gjort, men man kan också ha en annan åsikt om man anser att det är nödvändigt. Vi anser att det är nödvändigt att de tillfälliga tjänsterna som nu finns hos polisen också blir fasta. Rätta mig om jag har fel, men jag tror att det är fem stycken som inte är fasta av de tjänster som finns.

    Det här är någonting som finans- och näringsutskottet bör titta på. Jag har inte mera att säga i detta skede.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack för det, fru talman! Ltl Bert Häggblom hänvisade i början av sitt anförande till att man skulle spara sju minuter på den nya förkortningen av färjepasset mellan västra Föglö och fasta Åland. Jag vill säga att det är helt felaktiga siffror. Vi pratar idag om att spara upp till 13 minuter. I dag har vi ett färjepass som är ca 30 minuter och det nya färjepasset blir ca 17 minuter. Utifrån det så kan man säga att även själva fysiska resvägen förkortas med 30 procent. Vi ska komma ihåg att vi de facto har trafikerat sträckan Degerby-Svinö sedan 1957. Det blir 60-årsjubileum i år. Det är en hel del av energi som man sparar de kommande 50 åren när det gäller att trafikera genom en kortare resväg.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack fru talman! Det är bra att de här siffrorna kommer fram. Vi hörde tidigare i debatten idag att det var sju minuter, det var därför jag sade det här. Nu är det 13 minuter. Det är den diskussionen som har varit i 30 års tid i detta lagting.

    Jag kommer ihåg en debatt mellan ledamöterna Rodmar Söderlund och Elmer Jansson i tiden, då man diskuterade minuter. Jag vill inte gå in på det. Men det visar bara hur oskäligt det är att kasta 40 miljoner på ett sådant projekt.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack för det! En annan siffra som nämndes här var 220 miljoner euro. Jo, det fanns en sådan summa som var i närheten av det när man tog med olika projekt, som gällde hela skärgården, då det gäller kortrutten. Redan förra regeringen avgränsade de realistiska åtgärderna i det ursprungliga kortruttsprojektet till att omfatta Föglö, östra och västra plus Prästösundsbron.

    Den här regeringen har nu i sitt regeringsprogram och under den här perioden valt att avgränsa ytterligare åtgärder, som man kan göra då det gäller kortrutten, till att omfatta Föglö - västra och östra. Det har vi gjort utifrån den realism av den tid som finns kvar på en mandatperiod.

    Vi har i höst avverkat halva mandatperioden och vi har en halv mandatperiod kvar. Därför anser vi att vi behöver fokusera på det som vi de facto har möjlighet att göra.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack fru talman! Jag tackar för att man har skrotat resten av projektet och att man inte tänker gå vidare. Då är det bara Föglö och bara dessa 13 minuter som man överhuvudtaget diskuterar. Det tycker jag är en grund för finans- och näringsutskottet att titta närmare på. Jag hoppas också att regeringsblockets ledamöter i finans- och näringsutskottet någon gång skulle kunna ha en annan åsikt än regeringen. Den här stämpelpolitiken som förs i detta lagting tror jag inte är till fördel för någon. Det måste finnas något bättre. Som det var förr i världen när man faktiskt engagerade sig i utskotten och kunde se på olika lösningar och kanske också hitta lösningar mellan partierna och inte hade de här gränserna så enormt hårda som det tycks vara idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! Östra och västra Föglö är en helhet. Ledamoten Häggblom sade någonting om att man inte sparar tid. Jo, det sparar tid på det viset att mellan Kökar och Föglö hinner du köra dubbla resor medan du kör en gång till Långnäs, och litet på det till och med. Det är det som är inbesparingen! Flera personer kan vara på väg med samma tonnage.

    Fortsättningen sedan - ”Fasta Åland skulle få lida för det här”, säger ledamot Häggblom. Jag vill uppmärksamgöra att fasta Ålands huvudvägnät har bytts ut under många, många år medan skärgårdens inte har bytts ut. Vi sitter kvar med våra gamla 60-talsvägar.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack fru talman! Det här måste vara en total missuppfattning från ledamot Sundblom. Färjetrafiken har varit de förlängda vägarna ut till skärgården. Kom inte och säg att man inte har satsat enorma pengar i skärgårdstrafiken. Den tar mest med pengar av allt inom trafikbudgeten. Är det så här som man resonerar i regeringsblocket så förvånar det mig inte, men då kommer vi att få ännu mera upplåning.

    Nu ska man ha dubbla resor till Kökar. Vilka ska åka på dessa båtar när det vintertid är ganska glest redan på de turer som finns? Hur kan ltl Sundblom garantera Kökarborna att de inte måste sitta och vänta på färjan? Det är ingen som kan garantera det. Väntetiden kan bli mycket längre än vinsten.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! Ltl Häggblom nappade bara på antalet resor. Flexibiliteten, att köra lite när det är lite trafik och köra mycket när det är mycket trafik. Det är det som är mycket värt i det här sammanhanget.

    Att det har satsats pengar - ja, på driftskostnader i skärgården. Men den här regeringen är ute efter att minska driftskostnaderna i skärgården och att skapa bättre förhållanden i trafiken. Här håller inte resonemanget!

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Om man har färjetrafiken kvar så finns ju kostnaderna kvar ändå, för färjorna ska ju inte bort. Då är frågan - ska man satsa så mycket pengar på de få minuter som man sparar, samtidigt som man har de fasta kostnaderna kvar som lönekostnader och allt annat med färjetrafiken. Det är det som jag inte får att gå ihop överhuvudtaget. Men jag kanske räknar fel. Jag hoppas att jag under den fortsatta debatten blir upplyst om hur man ska räkna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack fru talman! Under de senaste åren har vi uppmanat medborgarna och våra ungdomar att man ska syssla med faktakoll. Jag uppmanar även ltl Häggblom att syssla med faktakoll eftersom han tog sju minuter som fakta när fakta är 17 minuter. Det är alltså 40 procent kortare än med nuvarande trafik mellan fasta Åland och Föglö.

    Sedan funderade ledamoten på den förkortade trafiksträckan på Föglö och hur det skulle påverka den resterande skärgården. Det möjliggör att resan totalt sett blir kortare. Att börja föra fram långa väntetider, det är att komma ytterligare med alternativa fakta.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack fru talman! Jag sade att jag tog siffrorna från den debatt som var här idag. Jag vill inte gå in på dessa minuter för jag tror inte på det eftersom det beror precis på var man hamnar. Det visar på den avsaknad av realism som finns hos regeringsblocket. Om vi diskuterar 13 eller 17 minuter, för den lilla skillnaden ska man satsa 40 miljoner och börja låna upp pengar samtidigt som vi stänger avdelningar på vårt sjukhus. Alla skattepengar hör ju ihop och någon realism måste det väl vara också.

    Skulle det bli bättre för skärgårdsborna om alla skulle stå upp och säga att ”det är det här vi vill ha.” Men skärgårdsborna är förnuftiga. De är de mest ekonomiska personerna i landskapet beträffande sin egen ekonomi så jag tror också de är villiga att vara det när det gäller landskapets ekonomi.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack så mycket! Inbesparingarna som görs genom den här mångmiljonsatsningen ger möjligheter till resurser att lägga på andra saker. Dessa inbesparingar på 150 miljoner, som nämndes på 40 år, det är någonstans mellan 3½ - 4 miljoner i året. Det är pengar som går att sätta på annat än på ytterligare förändringar av trafiken i skärgården. De går också att sätta in dem i vård, skola och omsorg eller vad framtida lagting önskar.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Fru talman! Det har inte kommit några bättre argument från ledamot Staffas som skulle få mig att ändra åsikt om att detta är en vansinnig satsning. Det enda som kan lösa någonting är en fast förbindelse. Då först kan vi börja spara pengar och då först kan skärgården också utvecklas. De här pengarna kan man väl använda till nyttigare saker än några minuters inbesparingar eftersom driftsutgifterna kommer att bli desamma.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Ltl Bert Häggblom undrar hur man ringer till polisen. Telefonnumret är 527 100 och de är tillgängliga mellan klockan 09.00 och 16.00. Har man frågor kan man ringa dit. Sedan har man valt att strukturera sin organisation så att man har en alarmcentral som tar emot - precis som jag tog upp i mitt anförande - och sorterar ut den stora mängden av människor som behöver hjälp på olika sätt. Det är ett sätt att inte skapa kaos, så att man börjar ringa till flera olika ställen, utan att man så snabbt som möjligt får den hjälp som man behöver.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack fru talman! Det är en enorm irritation att man ska ringa 112. Det finns ett motstånd hos medborgarna att ringa 112 om man ser någonting som är felaktigt i vårt samhälle. Då gör man det inte. Vi har narkotika, som det har framkommit i drogdebatterna i lagtinget, och det finns folk som skulle kunna ringa men som drar sig för att ringa 112, för då tror man att det gäller brandkår eller ambulans och inte polis och man vill inte störa på det sättet. Det är en tröskelfråga för medborgarna.

    Varför har man fört in trösklar? Och de här mottagningarna, jag gillar inte att man kommer till glasburar. Vårt samhälle håller på att stängas alltmer. Vi ska ha en ”öppen” polis dit medborgarna kan vända sig oberoende av tidpunkt på dygnet.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Det är uppenbarligen en kommunikationsbrist där vi måste bli bättre med att diskutera och undervisa vår befolkning. Vi har tidigare haft ”Polisens dag”, där man kunnat diskutera sådana här saker. Men kanske vi måste gå ut med mera information. Vardagar mellan 09.00 och 16.00 kan man faktiskt ringa direkt till polisen på nummer 527 100. Men om det är någon annan tid på dygnet som man känner att man behöver hjälp så ringer man 112. Man behöver inte vara rädd för det. Dom man pratar med gör bedömningen vilket hjälpbehovet är. Ringer man och säger att ”jag tycker att det är två filurer utanför min balkong som jag tycker gör något konstigt”, så inte skickar de dit ambulansen. Då bedömer de vem de skickar dit.

    Däremot vet jag att det framförallt är många ur den äldre generationen som gärna skulle ha ett annat telefonnummer. Vi måste upplysa dem om det nya systemet.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack fru talman! Det här visar att det inte finns någon lyhördhet från nuvarande polisstyrelse. Jag uppfattade den tidigare polisstyrelsen som totalt enig i den här frågan och att en ändring skulle komma till stånd. Men efter regeringsskiftet så har det skett en förändring som representeras av ltl Sara Kemetter som säger ”nej, vi ska undervisa folk i stället hur man ska komma fram till polisen.” Det är fel. Det ska vara ett så enkelt och lätt system så att folk kan ringa till polisen vilken tid på dygnet som helst när de behöver hjälp.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom! Det är alltid lätt att ifrågasätta och säga nej till utveckling, speciellt om man inte har något ansvar. Att bara titta i nuet och aldrig se vad framtiden har för utmaningar.

    Vi har tidigare idag hört, via Centerns gruppanförande, att man vill släcka ner skärgården. Senare fick vi veta att det bara var ett halvt gruppanförande. Jag vet inte om det betyder att man bara vill släcka ner halva skärgården. Hur är det med de Obundna? Är det här ett helt gruppanförande och är man beredd att släcka ner hela skärgården? Speciellt om man tittar på vad framtiden för med sig i form av utmaningar. Höjda bunkerkostnader, en kommunstruktur som ska knyta ihop skärgården och inte göra tvärtom. Hur ser ledamot Häggblom på det?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack fru talman! Jag är säkert inte den som kan framföra mitt budskap på bästa sätt eftersom det inte har gått hem hos ltl Holmberg. Jag kom med förslaget att man kör från Långnäs till Snäckö och sedan med en färja från norra Kumlinge till Brändö. Det kom från en skärgårdsbo. Det är ett exempel på hur man kan göra skärgårdstrafiken billigare. Det kan också innebära att Hummelvik försvinner. Man får se vilka konsekvenser det får. Det finns också andra lösningar. Man behöver inte hålla på och bygga nya färjfästen, som man har i ert förslag. Man kan vara kreativ och titta på det.

    För att få lite mer energi i det här så tycker jag att landskapsregeringen ska vara lite aktiv också och sett till batterifabriken, som ska byggas i Norden, skulle ha kommit till Åland. Då hade vi fått lite mer energi i det här systemet.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Då har vi fått höra ledamot Häggblom förklara hur kortruttssatsningen i norra skärgården ska hanteras. Hur ser ledamoten på det som vi diskuterar idag i tilläggsbudgeten, alltså kortruttssatsningen i södra skärgården, som med stor sannolikhet också kan vara en del i att även integrera den norra skärgården?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack fru talman! Senast igår talade jag med två personer, som representerar den södra skärgården, som sade att det inte finns något behov att ändra på den. Sottungabor som inte vill att det ska ändras eftersom de inte vill köra över Föglö.

    Om det inte finns ett önskemål och om man inte sparar pengar - för det kan man inte bevisa med detta - så finns det ju ingen anledning att man kastar ut pengar på sådant här. Se i stället på andra trafiklösningar och bättre färjor, som man bjuder ut, och ett helhetskoncept som sparar pengar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Lagtinget avbryter diskussionen här för lunchpaus och vi återkommer kl. 13.00.

    Talmannen

    Plenum fortsätter.

    Ltl Brage Eklund

    Tack fru talman! När jag nu ska hålla mitt anförande inför en väl samlad församling så ska jag försöka göra mitt bästa.

    Jag ska börja med några kommentarer till det som jag anser är positivt. Det gäller satsningen på 150 000 när det gäller att hjälpa till att återuppta de naturliga lekplatserna för fiskarna. Det tycker jag är ett bra projekt, men man kan fråga sig varför det inte har skett tidigare.

    I Eckerö, när vi införde Eckerökortet, så var det bland det första vi gjorde att vi satte nästan alla intäkter på att återskapa de naturliga lekplatserna. Det var det bästa sättet att bevara fiskstammen. Bättre sent än aldrig, som man brukar säga.

    Att personalen på fiskeribyrån kommer att bistå med praktisk handledning och hjälper dem som sätter igång dessa projekt, det har man inte fått förut och det är roligt.

    När det gäller satsningen på laddningsstationer är det också en positiv sak. Jag har förespråkat det förut. Ska man uppnå hållbarhetsmålen så tror jag att det är en del av framtiden. Sedan kan man fråga sig om man inte borde ha ett samarbete - som någon nämnde i en replik - med det privata näringslivet. Jag tror att det var ltl Sara Kemetter som sade det, att inte landskapet ska stå för hela kostnaden.

    Jag tänkte övergå till det som det pratats mest om här idag och det är skärgårdstrafiken och kortruttssatsningarna. Vi från Ålands framtid har i tidigare skede sagt tydligt och klart att vi stöder det östra projektet. Det står vi fortfarande fast vid.  Men inte med en fullmakt för att låna upp pengar. 12,7 miljoner på östra Föglö måste man ändå kunna finansiera och verkställa utan att låna pengar med fullmakt.

    När det gäller västra Föglö så är vi av en annan åsikt. Man borde spränga bort Ekholms sundet och muddra eller spränga bort grynnan och raka upp faret så att man skulle kunna korta ner trafiken. Nu saktar man ner för att kunna köra igenom. Det är en satsning som visserligen kostar pengar men som inte gör samma synliga ingrepp i miljön som en bro eller bankar gör över ”jungfrumark” - om man ska kalla det så - vilket man nu gör på Gripö. Det håller vi fortfarande fast vid.

    Sedan kommer säkert ltl Torsten Sundblom och säger att det inte finns någon möjlighet att bygga ut och förverkliga det på grund av att det är trångt i Degerby. Jag tror att med vilja och god planering så går det att göra förbättringar där så att man uppfyller de krav som behövs.

    I beskrivningen av kortruttssatsningen så saknar jag satsningen på totalentreprenad av färjorna. Jag fick en replik av minister Nordberg att det skulle bli totalentreprenad, men varför har man inte skrivit in det i meddelandet överhuvudtaget? Det tycker jag att finans- och näringsutskottet borde titta på, så att man verkligen får det inskrivet att det är en totalentreprenad som gäller när det gäller satsningar på färjetrafiken i framtiden. Jag vet inte varför man inte har gjort det.  Om det är så att man i verkligheten inte vill det eller om vill man dölja det för att titta på andra alternativ? Jag vet inte. Det tycker jag att finans- och näringsutskottet ska titta på i varje fall.

    Det har också varit en diskussion om den förkortade tiden som ska spara pengar på västra sidan. Jag vet att man har dragit projekten gemensamt för att få återbetalningstiden till 16 år. Men det är östra Föglö som har den längsta återbetalningstiden, det gäller inte på den västra sidan.

    Sedan har olika tider cirkulerat. Från ltl Runar Karlsson, från oppositionen, var det sju minuter och från regeringsblocket var det 13 och 17 minuter. Det talades också om 30 procent i inbesparing. Är det 30 minuters färjetid så borde ju 10 minuter vara inbesparingstid. Det kunde vara skäl att komma fram till den verkliga inbesparingstiden. Jag tror att ltl Runar Karlsson nämnde, att även om det blir ett kortare färjepass så kommer turerna att gå hela tiden. Så inbesparingen på lönekostnader och bränsle är väldigt marginella om man kör samma tid hela tiden. Möjligtvis är det en annan typ av färja så att man på det viset sparar bränsle. Med en satsning på 25,7 miljoner så ska mycket till innan det är intjänat. Det går inte på 16 år på västra sidan i alla fall.

    När man kommer med ett sådant här meddelande till lagtinget, med en satsning och en fullmakt på 40 miljoner, så hade det varit skäl att ha en mer specificerad kalkyl på var de olika kostnaderna ligger och var inbesparingarna finns. Det skulle ha varit intressant för mig att veta.  Säkert kommer ministern att presentera detta i utskottet, men nog skulle det vara bra om också lagtingsledamöterna skulle få ta del av det här när det rör sig om så pass mycket pengar som det gör.

    Jag förväntar mig att man i utskottsbetänkandet kommer att specificera det mera i detalj och att man redogör för alla kalkyler och helt enkelt talar om inbesparingstiderna för både östra och västra Föglö, vilken skillnad det är och att man inte slår ihop allting till ett.

    I vår kläm står det att man ska titta på möjligheterna med att utnyttja privat finansiering - OPS - som vi pratat om tidigare då vi fått information och hört hur det skulle fungera. Delvis har vi fått information av minister Mats Perämaa varför man inte ha gjort det. Det skulle finnas skäl att i en replik igen förklara vad det beror på att man inte gått in för det eller så tar man upp det i utskottet. Det är en sak som man får göra som man vill.

    För mig är detta en finansieringsmöjlighet utan att direkt låna pengar. Det blir en skuld det också förstås, om man går in för en sådan finansiering, men det är inte direkt ett lån.

    Jag vet inte om det finns så mycket mera att prata om gällande meddelandet. Det är inte ett så stort meddelande men det här är de viktiga frågorna.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack för det fru talman! Ltl Brage Eklund nämnde att för Ålands framtid är det okej till östra Föglö medan man är tveksam till västra Föglö.

    Det är en lång resa som vi har gjort även med den här regeringen, genom att försöka ta fram kalkyler och räkneexempel för att få fram underlag och komma till beslut. Om man ska få helheten att fungera så behöver man åtgärda även på västra Föglö. Annars får man ökade kostnader - genom extra tonnage på Föglölinjen - för att klara av den ökande mängden trafikanter som kommer. Det finns även uträkningar på en förstoring av Ekholms sund. Det är sådant som vi återkommer med i samband med utskottshörandet. Utifrån det så ska jag se till att Ålands framtid också ska få ett exemplar av det som vi kommer att lämna till finans- och näringsutskottet.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Det skulle vara intressant. Det har cirkulerat några miljoner också på det projektet. Man har pratat om 10 eller 13 miljoner, som jag har hört. Det kan möjligtvis vara så, men det låter mycket. Satsningen på västra Föglö med 25,7 miljoner, som regeringen vill, låter lite. Jag kan ju inte säga att de här summorna är felaktiga. Men om man tittar på vad Vårdöbron kostar idag och slår ut det på meterpriset så finns det inte så mycket kvar av dessa 25,7 miljoner efter att bron är byggd i Föglö. Sedan ska det bankas över Gripö och färjfästen ska byggas.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack fru talman! När det gäller de kommande satsningarna på t.ex. OPS eller en totalentreprenadsfärja, som ska trafikera mellan Föglö och fasta Åland, så är det en förkortning av färjepasset. Det gör det möjligt – som det också har sagts tidigare idag – att kunna ha ny teknik med en elhybridfärja som ska trafikera där.

    Personligen är jag inte så mycket för att skriva om sådant som man ändå inte kan fatta beslut om. I min värld så måste vi först fatta ett beslut om att göra den här förkortningen och nästa steg blir att vi går ut med en upphandling på ett nytt fartyg som är på totalentreprenad.

    Då det är så mycket pengar som detta projekt kommer att ta - också i projektering - så vill vi vara tydliga och klara med den här fullmakten som vi nu anhåller om. Trycker vi på startknappen så kommer det att kosta pengar även för projekteringen.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! När det gäller projekteringsanslaget så finns det ju reservationsanslag i dag som man kan utnyttja. Man behöver inte direkt budgetera en miljon för projekteringen för den skull. Det hindrar inte att man startar upp projekteringen. Man behöver ingen fullmakt för det idag.

    Vad händer den dagen som man har ett anbud för de olika delarna av västra Föglö och man konstaterar att det överskrider 25,7 miljoner? Återkommer man då till lagtinget med en tilläggsbudget eller vad händer? Eller trumfar man på?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! Till ledamot Eklund skulle jag vilja säga att vi har byggt fast oss i Degerby centrum – ja, det är ju så. Visst ska det finnas gång- och cykelväg längs med vägarna där det är mycket trafik. Vi måste redan kryssa kors och tvärs med gång- och cykelvägen i Degerby. Det är nödvändigt att komma bort med trafiken därifrån för det är trafikfarligt.

    Sedan ska jag komma till det viktiga i det här. ”Jungfrumark” sade ledamot Eklund. Det är ingen jungfrumark. Där har hela tiden pågått skogsbruk och det finns ett tiotal stugor på dessa holmar. Man benämner det Gripö, men egentligen så är det ett flertal holmar som det handlar om, där du går emellan och där det redan finns ett tiotal stugor.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Nåja, det är en stor skillnad mellan vägbankar, broar och färjfästen mot några stugor. Det normala i dag i skärgården är att det finns stugor längs holmar och stränder. Men det är en helt annan sak när man börjar bygga broar, bankar och färjfästen. Då gör man ett helt annat ingrepp än att börja bygga någon stuga. Så visst har det väldigt stor inverkan på miljön. Vi pratar om hållbarhet hit och dit och jag undrar nog faktiskt i det här skedet om faktiskt alla i Föglö står upp för den här satsningen och verkligen vill det här.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! Inte är det orörd mark när man kontinuerligt idkar skogsbruk heller. Vilka som står upp bakom det här? Ja, det är delat. Det är alltid delat. Oberoende av vad vi kommer med för förslag så är det alltid någon som har något att invända. Så har det alltid varit överallt. Hur var det mellan Gölby och Näfsby när cykelvägarna skulle fram där? Där var det långa besvärshistorier. Det behöver inte bli så många besvär här, men säkert är det någon som försöker någonting. Men man måste komma vidare och komma till ett resultat. Vi har tuggat det här i 60 år nu.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Det är en annan sak att bygga en gång- och cykelväg längs en befintlig väg än att bygga en totalt ny väg på en orörd mark. Skogsbruk är ett naturligt beteende i naturen, att man bedriver ett aktivt skogsbruk. Det påverkar inte miljön som den här satsningen gör.

    När det gäller Degerby - det är min tro men jag kan ju ha fel - så kommer det att bli en outside region. Jag tänker bara på butiken och verksamheten där. Det är ingen av dem från fasta Åland och andra, som har stugor på Föglö, som kommer att köra tillbaka för att handla i Föglöbutiken. Det tror jag inte, utan man har allt med i bilen. Nästa steg sedan blir att Föglöbutiken vill ha stöd för att ha den kvar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack så mycket fru talman! Ledamot Eklund berättar om hur många turer det ska bli mellan Föglö och fasta Åland. Han måste ha läst väldigt djupt i de uppgifter vi har för jag har inte sett några förslag på turlistor. Det är lite tråkigt när vi börjar kasta fram saker som man inte har underlag för. Det är väl det som vi emellanåt kallar för alternativa fakta.

    Jag hörde också att ledamoten drog upp det här med hur många minuter och hur många procent det var. I ett tidigare replikskifte berättade jag att det var 40 procent och 17 minuter. Men vill man inte lyssna, utan man väljer att lyssna på andra, så då blir det så där tokigt.

    Vad gäller trafiken så får jag återkomma till det.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Till ledamot Staffas vill jag säga att det var ministern själv som sade 30 procent av den nuvarande tiden. Och 30 minuter tar det, så det är 10 minuter det! Sedan vet inte jag vilken aspekt ledamot Staffas har i det här fallet.

    Turtätheten har jag väl nämnt? Inte kan jag tänka mig att Föglöborna är nöjda med att man drar ner turerna när det blir en kortare rutt. Nog kommer trafiken att gå hela tiden, lika länge som den går idag. Det blir ju tätare mellan turerna förstås när det tar kortare tid. Så borde det ju bli. Inte kan det bli uppehåll mitt på dagen eftersom du fortfarande har en besättning som kostar.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack! Jag vill förtydliga det här med 30 och 40 procent. Jag pratar om 40 procent vad gäller restiden och när det gäller sträckan så var det 30 procent. Vi försöker hålla isär de olika talen.

    Vinsten med kortrutt, oavsett linje, är att det går att anpassa turernas täthet beroende på efterfrågan. Man vill nog inte ha det som man har med andra linfärjor, att de går hela tiden bara för att det finns en möjlighet. Det måste ju finnas ett visst underlag för det hela.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ja, ledamot Staffas. Det går lätt att stå här och säga att man ska minska ner turerna. Jag vet precis hur det kommer att bli när möjligheterna ges att köra flera turer. Det kommer att fordras att turtätheten kommer att vara större än förut. I annat fall borde ni från landskapsregeringen ha gjort en presentation över hur turlistan och turtätheten ska vara. Då skulle man ha kunnat skapa sig en bild av det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack fru talman! Tack ledamot Eklund! Det är alltid skönt att få höra förnuftets röster emellanåt när vi har den här typen av ärenden att diskutera.

    När man ser på det som landskapsregeringen äskar om, investeringsfullmakten, och ser de bakomliggande siffrorna på 25,7 miljoner för västra Föglö. När vi vet vad den befintliga Vårdöbrons nybygge kostar, där allting är färdigt i övrigt vad gäller vägar och annat och man pratat om närmare 15 miljoner. När man här ska man klara av en bro på över 500 meter för 25 miljoner. Då förstår jag att ledamoten ifrågasätter det och vill ha en diskussion om det.

    (Om vi skulle kunna lugna ner oss lite här på flanken så jag kan höra vad jag säger. )

    Jag skulle gärna önska en kommentar om ledamotens inställning till extra anslag. Kan Ålands framtid tänka sig att extra anslag ska ingå i det här underlaget för projektet?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Fru talman! Jag är absolut inte mot extra anslag men däremot tror jag inte att det finns någon möjlighet att få det eftersom det bygger på att det ska vara någon sorts självfinansiering i det. Det är märkligt om man skulle ge extra anslag till en sådan satsning. Om man däremot satsar på en förbindelse där man vet att man måste ha förbindelse men inte kan tjäna på det, då kan det vara möjligt. Så tänker jag om jag skulle sitta på andra sidan och ville ge extra anslag. Men inte är det säkert att jag har rätt.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Det är det som är frågan. Det här är en del i en stor helhet. Vad vi ska satsa på för olika former av kortruttsprojektet. Vi har ett stort behov av nya färjor. Det skulle vara intressant att verkligen få klarlagt, från Ålands framtids sida, om man tycker att extra anslag i alla fall borde utredas innan vi trycker på startknappen. Om vi börjar räkna in de dryga 60 miljoner som det nu kommer att handla om och sedan tittar på behovet av färjor som säkert att kostar 25 miljoner per styck samtidigt som vi också har andra kortruttsprojekt, så talar vi väl om en skuldsättning som kraftigt överskrider 100 miljoner på kort sikt.

    Nog är det väl som så att man borde begära ett underlag från landskapsregeringen, där man faktiskt vet att man har ett underlagsmaterial som skulle hålla för att ansöka om extra anslag.

    Talmannen

    I det här skedet så vill jag påminna om regelverket för replikväxling. Repliker ska riktas till huvudanförandet.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Jag är inte någon expert på ansökan om extra anslag, men jag sade vad jag tror i förra repliken. Jag tror inte att man har en möjlighet att få en återbetalning på satsningen man gör. Å andra sidan, om man ska utreda möjligheten för extra anslag, så borde man ha gjort det för länge sedan. Som någon sade här, så har kortruttsdebatten pågått i 60 år. Man hade ju kunnat göra den här ansökan för länge, länge sedan och haft det klarlagt. Att nu börja begära extra anslag så tar väl också sin tid och då blir det väl återigen en fördröjning av projektet skulle jag kunna tänka mig. Inte ska jag säga att jag är emot det, men jag är lite skeptisk till att man ska ödsla tid på det när jag ändå inte tror att det finns någon möjlighet att få det.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack fru talman! Jag får själv nämna att det här också är ett gruppanförande, det sista gruppanförandet. För tydlighetens skull så får jag säga att lagtingsgruppen är helt enig. Jag skickade en liten gallup på Facebook före lunchpausen, men ingen av dem som svarat har varit emot det som jag kommer att säga, så det är Åländsk demokrati som jag representerar.

    Det är väldigt positivt att underskottet i budgeten har minskat från 17,6 miljoner till 12,1 miljoner. Ni kallar det poetiskt för ”hållbarhetsgap” men som ekonom så har jag svårt att använda det. Ett underskott är ett underskott.  En spade är en spade osv.

    Det har varit olika åsikter här om vilken nivå det är. Det finns problem kring PAF-snurran och det finns problem med den extra flitpengen. Nivån tycker jag är rätt. Om det sedan är några plus eller minus någonting, så är det i alla fall ett underskott och det är en viktig sak att veta.

    Jag borde väl presentera mina motioner. Det var en kort tilläggsbudget så jag lämnade inte in någon motion. När jag sedan såg de inlämnade motionerna så konstaterade jag, att jag hade kunnat skriva vilken som helst av dem, utom den som gällde resultatnivån, där håller jag inte med de andra.

    I inlägget tänker jag ta upp en enda sak. Kanske inte helt överraskande gäller det investeringsfullmakten om 40 miljoner euro, som vi skämtsamt kan säga att ni har försökt gömma undan på nästsista bladet men ni nämner det i början så det var inte någon överraskning.

    I texten kan man läsa ”Nuvarande trafiksystem har jämförts med flera alternativa kortruttssystem. Jämförelsen har gjorts med nuvärdemetoden över en tidsperiod på 40 år och med en kalkylränta på 4 procent.” Den här kalkylräntan borde väl vara en realränta om man ska använda ett annat begrepp. Det har inte något att göra med bankräntan.

    Fru talman!  Så där långt hänger jag nog med.

    Sedan kommer det en ganska intressant skrivning. Ni avslutar med ”Det innebär så stora driftskostnadsbesparingar vid bibehållen servicenivå att det ackumulerade nuvärdet för det förändrade trafiksystemet redan efter 14-16 år är lägre än för nuvarande trafiksystem. Den summerade driftskostnadsinbesparingen som förändringen i trafiksystemet genom investeringarna genererar för tidsperioden på 40 år uppgår till strax under 150 miljoner euro.”

    Bästa kolleger, det här låter ju fantastiskt. Att man genom att bygga en bro till en holme - som jag nog inte hade hört talas om förut - så ska man spara in 150 miljoner.  Spontant undrar jag varför man inte bygger två sådana broar och hittar någon holme till någonstans?  Då klarar vi hela budgeten. Man brukar ibland säga, att om det är något som låter för bra för att vara sant, så kanske det inte är sant. Det har talats om det här tidigare, ledamot Staffas talar om alternativa fakta osv. Man blir ju nog att fundera. Speciellt som ministern tidigare, i ett annat ärende, citerade eftermiddagstidningarna så undrar man varifrån det här kommer.

    Nu är jag själv hyggligt bevandrad i de här investeringskalkylerna, så jag började titta lite noggrannare på var man har fått de här fantasisiffrorna ifrån. Trots att minister Nordberg redogjorde för att ni har gjort av med ungefär två miljoner i detta projekt så här långt, så räckte tydligen inte de pengarna till någon kalkyl. Vi såg ju kalkylen i alla fall i PWC:s kommunstrukturprogram, även om jag hade andra invändningar mot det, men vi kunde ju se en kalkyl. Här fanns det ju verkligen ingen kalkyl. Det tog jag upp redan i första repliken till minister Perämaa. Det skulle komma fina kalkyler osv men vi har inte sett så mycket av dem ännu.

    Fru talman! Jag läste vidare i texten och då står det ”Avdelningen undersöker om Hastersboda kan bli en gemensam knutpunkt för trafiken till Sottunga och Kökar innan hamnens utformning slutligen bestäms.”

     Det står vidare ”kommer avdelningen att göra kompletterande bottenscanningar för att verifiera att en farled, med farledsdjup om ca 3,6 meter väster om Algersö för matartrafiken till Sottunga, är möjlig att inrätta.”

    Jag hittar också en formulering att ”Även en inventering av miljö-, kulturmiljö, och fornminnesvärden i farledssträckningen ska genomföras. ”

    Jag ser att klockan går framåt.

    Det finns en lång lista i tilläggsbudgeten om saker som ni planerar att göra.

    Fru talman och bästa minister Nordberg! Det ni skriver att ni ska göra är nog faktiskt exakt de uppgifter man måste veta innan man gör en nuvärdesanalys.

    Fru talman!  Jag vill göra det tydligt också för regeringen. Jag är inte på något sätt en skärgårdsrasist eller en motståndare till trafik. Jag menar, skulle man förtjäna 100 miljoner - great! Men som ekonom och som medlem av lagtinget så kommer jag aldrig att kunna godkänna den här investeringsfullmakten på 40 miljoner euro utan någonting annat än denna - ska vi vara snälla och kalla den för ”luddiga beskrivningen”.

    Tvärtom så kan man på basen av den här texten - när ni kommer att undersöka det ena, det andra, det tredje, det fjärde, det femte och det sjunde - helt enkelt dra slutsatsen att ni ju inte har de underlag som ni måste ha för att göra den här kalkylen.

    Det står faktiskt på lagtingets hemsida att Lagtinget ska övervaka landskapsregeringen. Det står ingenstans att det är oppositionen som skall göra det, utan det är lagtinget som ska göra det. Det står ingenstans heller att det är något utskott eller någonting annat, utan det är lagtinget som ska göra det. Och som någon också tidigare sade här, så ska vi ha uppgifterna här och inte i något hemligt rum. Analyser som man inte vågar visa i dagsljus har inte så stor trovärdighet. Det gäller 40 miljoner euro. Det gäller inte 4 miljoner eller 40 000 euro. Skulle det vara 40 000 euro så okej, då behöver kanske inte varenda en ha en kalkyl i lagtinget.

    Ledamot Häggblom talade om stämpelpolitik. Det kanske är dags att också ni som stöder regeringssidan granskar det som regeringen gör.

    Fru talman! Det finns också en annan skrivning som jag hittade. Det står att ”Samhällets kostnader sjunker och resenären tar ett större ansvar för resan”. Jag funderade litet på det. Jo, om man kör genom Föglö så måste man ju ta ett större ansvar själv. Då är frågan hur mycket man sparar på det i stället för att man transporteras på en färja. Ni talar om att ni sparar 7 minuter, 10 minuter eller 13 minuter med en bro, och sedan ska alla köra själv. Det verkar inte som om ni har räknat in det i kalkylen, den kalkyl som egentligen inte finns. Ska man se det här ur ett hållbarhetsperspektiv - som ni väl nämnde 87 gånger i ert regeringsprogram - så bör ni väl ta en totalkalkyl. Vad blir kostnaderna för samhället, inte bara för fartygen?

    Det talas om ifall färjan kommer att gå nonstop då man sparar tid eller om man ska ha turlista. Faktum är att om det ska vara enligt turlista så sparar man ingenting. Då går den var trettionde minut, precis som den gör nu. Å anda sidan, om den ska gå nonstop, vad sparar man då i driftskostnader? Om den går nonstop med ett kortare far eller ett längre far. Som ekonom tycker jag att det blir en lika stor driftskostnad ungefär.

    Som sagt, 40 miljoner utan att få se en kalkyl i lagtinget kommer jag aldrig att godkänna.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack fru talman! Jag är glad att ltl Toivonen har kommit överens med sig själv. Det är alltid en bra början.

    När det gäller fullmakten, som vi begär, så finns det en orsak till det. Som jag tidigare sagt i debatten så finns det underlag. Vi har utrett den här frågan i olika omgångar men vi har aktivt utrett den under de senaste åren. Som det tidigare har sagts så har vi satsat ungefär 2 miljoner på att ta fram utredningar. När det gäller totala restider och när det exempelvis gäller den kalkyleringsränta som vi gjort i våra jämförelsetabeller, så grundar det sig på alla de uppgifter som vi haft genom alla dessa år bakåt, med samma procent, för att det ska vara en jämförbar uträkning.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Jag tog upp detta med kalkyleringsränta. Ända sedan jag studerade vid Hanken så har kalkyleringsräntan hela tiden varit densamma. Det är ointressant. Men innehållet, vad sparar ni och vad kostar det? Det gäller de uppgifterna. Tvärtom har ni skrivit här att ni ska undersöka, undersöka, undersöka och undersöka. Hur kan ni veta vad ni ska sätta in i en investeringskalkyl när ni har alla undersökningar framför er?

    Det var någon som nämnde att ni borde ha begärt pengar för en noggrannare projektering, för att veta vad det kostar och vad ni sparar. Ta det först och kom sedan, när ni har ett underlag, och begär 40, 30 eller 50 miljoner!

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack fru talman! Som vi har sagt i de tidigare replikskiftena så kommer vi att tillgodogöra finans- och näringsutskottet samtliga uträkningar som ligger till grund för det här. Jag kan säga att det är mycket kompetenta uträkningar och det är samma personer som har jobbat med projektet under hela tiden. Man kan ha olika uppfattningar om det, men tittar vi på det underlag som finns så tror jag att även ltl Stephan Toivonen kommer att bli nöjd.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Som jag sade så förutsätter jag att samtliga i lagtinget får ta del av det, inte bara ett internt utskott.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Jag tycker att det är bedrövligt att den ena efter den andra från oppositionsbänken stiger upp och vill missförstå och misstänkliggöra allting. Skulle man gå igenom alla utredningar som finns och som har varit med under kortruttsarbetet så skulle man få många svar.

    Till först - farleden som skulle scannas. Det finns ett annat alternativ som fungerar idag men vill man ändra för att få båda på samma plats? Då behövs den här. Det är ett sund som man kör igenom. Det finns en annan väg ut som är närmare från Kökar och den är klar redan. Det är inte något bekymmer.

    Och miljömässigt är det helt galet att sitta och köra 2½ timme från Kökar till Långnäs med 20 bilar på Gudingen eller Skiftet. Man släpper ut många gånger mera avgaser och föroreningar i luften med det. Så miljömässigt är det också en vinst.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Som jag sade. Vissa saker låter förnuftiga men det är underlaget som fattas. Detta med misstänkliggörande, det är vårt arbete här att granska landskapsregeringen. Samtliga ska göra det. Också ltl Sundblom!

    Sedan frågan om vad som har gjorts. Det har varit hur många undersökningar som helst som har gjorts av tidigare landskapsregeringar. Vi vill veta vad ni står för, vad har ni i er kalkyl? Ta skon bara!

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Misstänkliggöra! Nej, vi ska inte misstänkliggöra utan vi ska syna och granska. Det är skillnad.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Talman. Ja, vi försöker väl göra det ena och det andra och kontrollera orden också, såsom ”hållbarhetsgap” som jag inte ännu har kommit över. ”Underskott” heter det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Ledamot Toivonen oroar sig över att lagtingsledamöterna inte har fått tillräckligt djupa kunskaper i det här. Lagtinget är ju ordnat så att vi arbetar med detaljer i utskotten och jag ser fram emot att noggrant analysera hela kortrutten i finans- och näringsutskottet, för så blir det väl?

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Jag ser också fram emot att granska det här på alla sätt som jag kan göra.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Då ser jag fram emot trevliga dagar i finans- och näringsutskottet, ledamot Toivonen!

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Jag ser också fram emot trevliga dagar med ledamot Johansson.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack fru talman! Nu hörde jag återigen diskussioner om turlistor och att vi skulle behöva göra turlistor innan vi planerar investeringarna. Turlistor ska inte vi sitta och göra utan det finns representanter från de olika skärgårdskommunerna som ska vara med och ta del av det arbetet.

    Ledamoten var inne på miljön. Även min kollega nämnde att det visat sig att det är mycket bättre för miljön om man åker med moderna fordon över öarna i stället för att man åker med stora färjor runt öarna, vilket vi fortsättningsvis gör. Men vi börjar nu se början på slutet med det.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Det är fullständigt klart att vi inte ska diskutera turlistor. Det är inte på den nivån vi ska diskutera. Men det slog mig bara när man talar om hur mycket man ska spara för att det blir kortare väg. Men om fartyget går nonstop, ja vad sparar man då i driftskostnader? Och om det inte går nonstop, om det fortfarande går med 30 minuters mellanrum, ja då vinner man ju ingenting i tid för att man har byggt Ålands längsta bro! Det är den paradoxen som jag tog.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack. Det där var väl äppel så jag säger päron. Jag har förstått att man börjar arbeta med olika frukter när man tycker att man inte håller sig till sak.

    Ledamoten saknar underlag för kalkylerna. Jag har förstått att denna budget kommer man att arbeta med på finans- och näringsutskottets möten under maj månad, så jag hoppas att ledamoten kommer att närvara och arbeta aktivt vid dessa möten.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Det som vi ska diskutera här är processen och vilket underlag som regeringen har. Hur vi jobbar hör inte till lagtingets sak.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Tack ledamot Toivonen! Om jag förstår ledamot Toivonen rätt så tycker ledamoten att kortruttssatsningen är bra men du vill gärna fördjupa dig ytterligare i kalkyler och underlag. Det kommer ledamot Toivonen att få möjlighet till i och med att han är en del av finans- och näringsutskottet.

    En kort fråga. Vad tycker ledamot Toivonen i stort om tilläggsbudgeten? Den innehåller ju så mycket mer än bara kortrutten, även fast kortrutten har den största kostnadsmassan i den. Men vad tycker ledamoten i övrigt om tilläggsbudgeten?

    Talmannen

    Replikskiftet riktas till huvudanförandet. Jag påminner om det igen.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Jag inledde med att säga att det har sparats i budgeten tack vare avtalet som kom på fastlandet. Det är en positiv sak.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Då återgår jag till kortrutten. Ser ledamot Toivonen en fördel med en kortrutt när vi också diskuterar kommunstrukturen i dessa dagar. Ser inte ledamoten kortrutten som en del av en kommunstruktur?

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Nu ska jag inte blanda in det som det inte gäller utan jag kommenterar kortrutten. Ja, jag ser fördelar med det. Det låter bra men det är underlaget som jag är bekymrad över när det gäller en så stor summa. Jag inser att det faktaunderlag som man ska ha, det har man inte. Det ska man ta fram. Så det har kommit för tidigt, det är det som är min huvudpoäng här.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mikael Staffas

    Fru talman! Jag sade ”äntligen” vid budgetens presentation för 2017, så nu säger jag ”vad var det jag sade!”

    Vi skriver historia nu. För ca 60 år sedan var planerna på kortrutt i den södra skärgården aktuell för första gången. Historien den gången blev ingen spade i marken. Nu 60 år senare är det dags att sätta spaden i marken. För första gången, sedan Tre Måsar började trafikera sommaren 1973, skapas det verkligen en utveckling av trafiken i den södra skärgården.

    Rutterna har legat fast men turtätheten har reducerats och dragits in i jakten på pengar till andra av landskapets verksamheter. En konsekvens för långrutt när det skall sparas. Denna typ av utveckling, eller hot, har skärgården levt under sedan 1990-talet. Alla har varit medvetna om de stigande kostnaderna för vad rutten mellan Långnäs och Sottunga/Kökar inneburit. Lösningen för att hålla trafik året runt är inte att fastna i gamla strukturer, utan att se sig om efter nya alternativ.

    Tidigare landskapsregeringar har tagit fram underlag med den kortruttsutredning som redovisats för lagtinget tidigare. Andra har ropat efter snabbare trafik med anslutning till Mariehamn. Dessa snabbgående farkoster har det gemensamt att de inte kan vara verksamma året runt på grund av vinterförhållandena. Ekonomiskt har det inte presenterats några kalkyler, eftersom de skulle utgöra ett komplement till rådande linjer, men jag dristar mig till att dra slutsatsen att den totala trafiken för skärgården inte skulle bli bättre eller billigare. Snabbare farkoster kräver ökad mängd energi. På längre sträckor är det fossilt bränsle som utgör energislaget tillsvidare, alltså dyrare och smutsigare. Inte ett alternativ för en modern utveckling och något som en framåtsträvande regering är intresserad av.

    I en framtida södra skärgårdskommun är en intern trafik mycket viktig. I november fick vi en fingervisning om att regeringen Sjögren fortsätter arbetet med regeringsprogrammet och skulle ta steget mot den utveckling som skärgården ropat efter. Äntligen en regering som lyssnar och agerar.

    Eftersom tunnelalternativet till Föglö inte ansetts vara framkomligt just nu, så har regeringen sökt efter ett kortare färjepass mellan Föglö och fasta Åland. Denna förkortning, ner till 17 minuter, möjliggör inte bara en snabbare överfart utan även en renare överfart genom elenergi. Även en större kapacitet gör överfarten renare och billigare per fordon. Kapaciteten ökar från dagens 60 bilar till 90 bilar, en ökning med 50 procent.

    Ytterligare ska en högbro byggas över Spättahålet mellan Gripö och fasta Föglö. Detta kommer, utöver själva körsträckan, att skapa en turistattraktion. Överallt där det har byggts stora broar, men ibland även mindre, har det uppstått ett nytt turistmål.

    Genom ett flyttat hamnområde i Degerby så friläggs det stora hamnområdet för annan verksamhet. Det är bara att gratulera den nya skärgårdskommunen och dess invånare. En ökad inflyttning till Föglö är nästan ofrånkomlig. Ett kortare avstånd mellan Föglö och fasta Åland innebär att den yttre södra skärgården kommer närmare fasta Åland. Den norra skärgården får vänta på en fortsatt utbyggd kortrutt mot sydväst och Föglö. Med kortare färjepass från Sottunga och Kökar ökar möjligheterna att skapa ett flexiblare och mer anpassat system. Avgångar som är bättre fördelade över dagen än vad dagens system möjliggör, skapar mera trafik för mindre pengar.

    Jag ser fördelar med båda alternativen för Sottungas trafik mot antingen Hastersboda eller Överö. Även dessa kortare rutter kan i en framtid drivas med renare energislag, den utvecklingen går nu snabbt framåt. Även färjorna mot Sottunga och Kökar kommer att vara mer anpassade för trafiken än dagens färjor. Kortruttens färjor kommer inte att vara omplacerade färjor, utan anpassade för de rutter som de ska trafikera. 

    Fru talman! Detta kan vara den vitamininjektion som skärgården behöver för att öka inflyttningen och en föryngring. Det har varit likadant i skärgården som på hela Åland, att en ökad inflyttning skapar positiva befolkningssiffror. Med kortare och flexiblare färjepass så kommer även en yngre befolkning att se skärgården som en möjlighet till fast boende och inte bara något som gäller på helgerna. Vinsterna för hela Åland, med en ökad och föryngrad skärgårdsbefolkning, är svår att uppskatta i euro, men något som hela Åland borde applådera. Möjligheterna att arbetspendla mellan öarna är idag nästan obefintlig, men i framtiden mycket möjlig. Även ett kulturellt- och ett idrottsutbyte mellan öarna har förutsättningar att underlättas när det erbjuds en anpassad trafik. Mycket av detta ligger i hur en framtida turlista utformas. Den ska kommunerna vara med om att arbeta fram.

    Fru talman! Ser vi på finansieringen av denna investering så visar de beräkningar som minister Nordberg och tjänstemännen tagit fram på en snabbare återbetalning än vad vi vågade hoppas på, innan kalkyler och fakta hade lagts fram. Det känns bra med de väl underbyggda kalkylerna som framtagits som underlag. Det finns de som nu ropar efter dem. Men jag lovar att de är bra. Kalkylerna visar på stora inbesparingar sett över tid. I kalkylerna syns dock inte de vinster som en ökad skärgårdsbefolkning skapar.

    Belackarna av den modernisering av skärgårdstrafiken som nu startar - och som kommer att få en fortsättning även med kortrutt på de norra linjerna - anser att 40 miljoner euro är för mycket. Då ska jag trösta dem med att det inte är 40 miljoner. Det kostar miljoner att inte göra en investering på framtiden, genom ”same as usual”, dvs. att underhålla den befintliga infrastrukturen. Den kostnaden är säkert stor, och ännu större genom de negativa signaler som det ger till skärgården. Vill vi ha en levande skärgård och vill vi att hela Åland ska leva så måste vi investera och inte bara se kostnader. Detta är bara början på nya sätt att se på hur nya infrastruktursatsningar skapar nya förutsättningar för Åland. Fortsättning lär följa för vi kan, vi vågar och vi vill!

    Avslutningsvis tar jag mig friheten att deklamera följande från 1938, på den tiden en reklamslogan för mjölkcentralen: "Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar, och kärlek utan kyssar är väl ingen kärlek säg” eller den åländska versionen som lyder: ”Ett Åland utan en levande skärgård är som kärlek utan kyssar och ett Åland utan en levande skärgård är väl inget levande Åland så säg”.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Ja det där var inget bra exempel på att göra en granskning av landskapsregeringen, det var snarare ett lovtal. Jag noterade ”väl underbyggda kalkyler.” Vi har olika åsikter där.

    Jag tar en fråga först. Detta med renare energi. Jag förstår det inte. På vilket sätt garanterar dessa 40 miljoner renare energi? Kan man inte göra samma sak utan denna investering på 40 miljoner med bron osv?

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Utredningar visar att när färjorna går i 2½ timme så drar de mycket mera bränsle och förstör miljön än om man förkortar färjetransporterna och kör bil i stället. Det blir effektivare. Vi ska också komma ihåg att bilarna har blivit mycket renare.  De har också blivit mycket renare i snabbare takt än vad dagens färjor har blivit.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack fru talman! Vi ska inte beblanda oss i turlistorna.  Men eftersom ledamot Staffas nämnde att man ska ha ett fartyg som i stället för 60 bilar tar 90 bilar så undrar jag fortfarande om fartyget verkligen ska gå nonstop eller ska det fortfarande gå med 30 minuters mellanrum? Då vinner man inte en sekund, trots denna bro på 528 meter.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Nu hängde jag inte med. Om färjepasset tar 17 minuter i stället för 30 minuter så blir det matematiskt 13 x 60 sekunder. Så visst vinner man en förfärlig massa tid per tur.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom

    Ursäkta talman, att jag inte stod på min plats och väntade från början!

    Talman! På sidorna 29 - 30 beskrivs det som många i skärgården har väntat på - kortrutten! Det är nio år och fem månader sedan jag stod beredd att påbörja lagtingsuppdraget. Jag kunde inte föreställa mig att det skulle ta så lång tid att komma till det stadiet i kortruttsarbetet som denna tilläggsbudget beskriver att nu ska inledas.

    Under tiden har planerna på en tunnel stannat. Det finns personer i den här salen som skrev på protestlistorna och hjälpte till med dem i det fallet också.  Nu är sträckningen för en kortrutt mycket nära. De planer för västra Föglö som var mycket nära verkställighet för ca 40 år sedan, i det som då hette landstinget, föll med rösterna 16-14 pga. pengarna. För Hastersboda är skillnaden några hundra meter från det som planerades för 60 år sedan. Det är en lite djupare plats för hamnen, men det är till största delen samma vägsträckning som nu planeras.

    Det är många som under de år som gått har frågat ”när blir det spaden i marken för kortrutten?” Jag har inte kunnat ge något svar. Senaste morgon kom den senaste frågan. Det sker i stort sett varje dag som jag åker med Skarven att någon kommer och frågar ”När blir det?” Så här efterlängtat är det på många håll i Föglö.

    Varefter tiden har gått har också tålamodet prövats – blir det kortrutt eller?  Det är det frågetecken som hela tiden kommer.

    När tilläggsbudgeten, som vi nu debatterar, blev offentlig så kunde man höra ”Hurra äntligen!” från flera håll. Kortrutten är efterlängtad av många, men det finns även några som är tveksamma till kortrutten. Det är helt sant.

    På ett allmänt möte under miljökonsekvensbedömningen för västra Föglö så var det två personer som uttalade sig negativt mot projektet, medan - bästa vänner - hela salen, utom dessa två personer, applåderade anförandena som var positiva till kortruttsutbyggnaden. Det var ett 40-tal personer närvarande, och många som också berördes av markfrågan.

    Det som landskapsregeringen nu föreslår, ett helhetsgrepp över hela sträckan från Lumparland till Kökar, anser jag att är bra. De beskrivningar av projektet, som ingår i denna tilläggsbudget, är fullt tillräckliga för att fortsätta med detaljplaneringen och verkställandet.

    En viktig fråga för Kökarborna är bokningsmöjligheten för hela resan. I texten framgår den delen på ett tillfredsställande sätt. Jag hoppas att det blidkar de tveksamheter som finns till den delen bland en del Kökarbor. Det finns också andra Kökarbor som säger ”Jo, bygg! Vi måste bygga!” Så det finns båda sidor där. Men jag hoppas att den här texten ska blidka dem som är tveksamma. Tveksamheten rör till stor del bokningsmöjligheten, man vill inte vill bli stående och vänta mellan färjeturerna, men på det här viset kan man lösa den biten. Samma sak gäller också för Sottungaborna vad gäller bokningar.

    Jag ska inte hemlighålla att jag hellre hade föredragit ett annat system, som man har kört med Houtskärstrafiken, åtminstone från 50-talet. Där har man en förkörsrätt för ortsbefolkningen på de tidigare färjorna för att inte behöva missa den sista färjan. Det är ett väldigt bra system som fungerar än i dag. De fungerar så bra att det finns Houtskärsbor som har sagt till mig att de inte löser ut förkörskortet längre, för det behövs inte. Det är bara de som nödvändigt måste dit pga. arbetsresor, som gör det. Det fungerar så bra. Så tänk noga efter. Det här är bara två färjepass. Där har de tre och tidigare hade de fyra.

    Fru talman! Förändringarna av kommunstrukturen som planeras behöver en utbyggd kortrutt. Absolut! Kommunstrukturen behöver kortrutten. De är så intimt sammankopplade med varandra.

    Jag hoppas innerligen att även det fåtal som inte gillar kortruttsplanerna kan se fördelarna och acceptera kortrutten, som är så betydelsefull för skärgårdens framtid.  Och med en eldriven färja, t.ex. som den som nu ska starta mellan Pargas och Nagu, så kan vi få en mycket miljövänlig trafik ut till Föglö. På de gamla färjorna som finns idag - fast vissa kan lasta runt drygt 30 bilar - är utsläppen mycket större från deras dieselmotorer än vad utsläppet är från bilarna med sin bensindrift, om de skulle köra samma sträcka. Det kan man läsa i miljökonsekvensbedömningarna som finns från tidigare.

    Talman! Jag hoppas att denna tilläggsbudget ska bereda väg för att spaden ska sättas i marken! 

    Ltl Tony Wikström

    Tack fru talman! Även om vädret just nu är rätt oberäkneligt och vi fått några bakslag i form av några köldknäppar, med tillhörande snöfall, så är jag säker på att det inom kort kommer att vara grönt och ljust här utanför plenisalens fönster.

    Och även om Donald Trump deklarerat att han inte ger mycket för den globala uppvärmningen eller miljövänliga energislag, så är jag säker på att framtiden är grön. Orsaken är naturligtvis att mänskligheten inte har något alternativ.

    I dagarna kom nyheten att andelen koldioxid per miljon partiklar passerat 400, enligt måttenheten PPM. Det kanske inte säger så mycket. Men betänk att detta är den högsta nivån på jorden på över 800 000 år! För att klara detta krävs förstås en total omställning. Åland är inte ens en mygga i det sammanhanget, men naturligtvis påverkas vi, naturligtvis påverkar vi vår egen natur, och naturligtvis ska vi också dra vårt strå till stacken.

    Ur tilläggsbudgeten vill jag gärna nämna två glädjande saker som gör det här jobbet lite lättare när vi och övriga världen, inom en snar framtid, behöver växla upp i miljöarbetet. Dessa och andra satsningar längre fram kommer att bottna i den klimat- och energistrategi som regeringen just nu bereder.

    Först - en satsning på laddningsinfrastruktur för elbilar. Dels tre större laddningsstationer och dels stöd till turistanläggningar som vill erbjuda laddning till sina gäster. I mångt och mycket så det finns möjligheter att ladda runtom på Åland redan idag. Det som krävs är förstås två hål och 220 volt, vilket finns här och där, inte minst i motorvärmarladdare. Ändå vill jag säga att det här var på tiden! Åland är perfekt för elbilar. Avstånden är sådana att räckvidden gott och väl räcker till. Det är faktiskt förvånande att ingen elbilstillverkare eller forskningscentral tänkt på att göra Åland till ett testområde för just den här tekniken, och varför inte i kombination med självkörande bilar? Satsningen på laddningsinfrastruktur väcker tankar, inspiration och ger kunskap och synergieffekter. Inte minst med tanke på att kollektivtrafiken också bör ställa om. Något som har getts signaler om från entreprenören som t.ex. driver stadstrafiken. Detta bör uppmuntras!

    Jag har sagt det i den här talarstolen förut och jag säger det igen - Åland behöver få en helhetslösning när det gäller kollektivtrafiken! Det ska vara lockande att ta bussen dit man behöver ta sig. Det finns en utmärkt rapport som en politisk styrgrupp producerade för två år sen. Jag vill gärna uppmana ledamöterna att sig tid att läsa den!

    Det andra jag ville ta upp är kortrutten. 40 miljoner är mycket pengar. En investering som minskar budgetslitaget och är något helt annat än en dyr, onödig satsning faktiskt. För skärgården kostar det nästan 20 miljoner årligen och den här omstruktureringen ger snabbt inbesparingar på tiotals miljoner. Likt kommunstrukturprocessen så ger den möjligheter. I stället för Skarven så kan trafiken till Föglö skötas med en el-färja. Från östra Föglö så blir passen, speciellt till Kökar, mycket kortare. Det gör att inom en snar framtid så kan även de linjerna köras med el eller något annat grönt energislag som då är rådande.

    Jag ska erkänna att jag har varit skeptisk till en så här stor satsning. För mig är sjukvård, skola och omsorg de viktigaste frågorna och som ska ha prioritet ett, två och tre. Men man kan inte blunda för fakta. Här talar fakta sitt tydliga språk. Med denna satsning kan vi både spara pengar och ta steget mot en mycket grönare skärgårdstrafik. Jag litar på tjänstemännen och de gedigna underlag som ligger till grund för det här.

    Man brukar ofta tala om att hela Åland ska leva. Man funderar år efter år på hur man ska stoppa avfolkningen av skärgården. Kortrutten är just den vitamininjektion som skärgården behöver. Den vet vilka ringar på vattnet som detta kan ge.

    Jag tycker att vi ska tycka positivt och stort och möjligheter, kanske helt nya möjligheter. Vi kan även satsa på lättare trafik sommartid med katamaraner eller andra turistvänliga farkoster. Varför inte låta en linje trafikera Järsö - Föglö? Varför inte göra allt för att stödja de företagare som är villiga att försöka satsa på kompletterande satsningar i form av trafik, boende eller upplevelser.

    Talman! Det här kan bli riktigt, riktigt bra. Glädjande nog så stiger fler och fler på tåget. För målet är klart. År 2051 kommer snabbt emot. Ju snabbare vi börjar ställa om på allvar, desto snabbare når vi ett bärkraftigt och hållbart Åland.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack herr talman! Tack ledamot Wikström! Det kändes väldigt roligt att höra den positiva inställningen till skärgården och de möjligheter som en satsning på skärgårdstrafiken och skärgården överlag kan skapa för hela landskapet Åland.

    Jag vill plocka upp just tankarna om en lättare trafik på sommaren. Jag har i andra sammanhang föreslagit att man ska bygga upp en lättare trafik som går nord-syd inom skärgården. Man behöver inte ha fasta Åland som en utgångspunkt för en sådan. När man åker runt i Europa och även i de nordiska länderna så kan man åka interrail. Man skulle kunna göra något motsvarande i vår skärgård. Man stiger på och stiger av, utan att man åker till fasta Åland.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack ledamot Staffas! Intressanta tankar! Detta kan man se när man rör sig runtom i Europa eller i Norden. Jag har t.ex. besökt Trondheim och bekantat mig med hur man tar sig ut till öarna där - Hitra och Fröya - och då finns det en hel del privata alternativ med trevliga katamaraner som ger en större upplevelse, både för dem som bor i området men också för turismen. Vi blir lite hemmablinda här ibland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Jag vill också rikta ett tack till ledamot Wikström för ett framåtsyftande och positivt anförande. Det var skönt att höra. Ledamot Wikström har varit lite skeptisk till kortrutten men han har läst på och förstår helheten med hela satsningen och också hur viktigt det är i att integrera hela skärgården i den kommande kommunstrukturen.  Det var ett positivt anförande.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack för det ltl Holmberg! Det är lätt att tänka sig var vi skulle ha varit idag om vi hade tagit det till oss redan för 15-20 år sedan. Skärgårdstrafiken hade varit flera miljoner billigare, det är ett faktum.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg

    Tack herr talman! Redan på första sidan i tilläggsbudgeten nämns konkurrensavtalet som den finska regeringen har infört. Inte en favoritpolitik i mina ögon, och inte bara i mina.

    I korthet går avtalet ut på att arbetstiden förlängs med 24 timmar per år, utan lönejusteringar.  Inom den offentliga sektorn skärs semesterpenningen ned med 30 procent för tre år framåt, mellan åren 2017–2019. En preliminär uppskattning har gett vid handen att den bestående minskningen av köpkraften med detta avtal blir 0,7 procent, både inom den offentliga och privata sektorn, från och med år 2020. Utöver detta leder nedskärningen av semesterpenningen, för den offentliga sektorns anställda, till att deras köpkraft minskar med 1,2 procent under åren 2017–2019.

    På fastlandet finns det ett råd som ska utvärdera den ekonomiska politiken. Rådet besitter kunskap på professorsnivå. Enligt rådet har regeringens bedömning av konkurrenskraftsavtalets effekt varit orealistisk. Framför allt har regeringen varit alltför optimistisk när det gäller sysselsättningen. Rådet anser att man uppnått bara hälften av målet att skapa 40 000 jobb. Det är illa, inte bara för dem som inte fått jobb utan glappet syns också i statsfinanserna. Sammanlagt är det gap som regeringen har att ta in, då man spikar rambudgeten i Finland i april, i miljardklass.

    Då pengarna tryter finns det bara tre sätt att möta utmaningarna. Man minskar på utgifterna, dvs. nedskärningar, man ökar på intäkterna, man höjer skatterna eller man lånar mera och ökar på skulden.

    Hittills har regeringen Sipiläs politik främst byggt på det första alternativet, att skära i statens utgifter. Lite som här på Åland alltså. Skatteverktyget har vi ju, men det är väldigt trubbigt på landskapsnivå. Plus att det är stora oroligheter redan vad gäller SOTE-reformen och hur skatterna ska sättas i förhållandet till det. Det gör att en höjning av landskapsskatterna inte är möjlig i nuet.

    Herr talman! Vi borde komma ihåg att den offentliga sektorns tillgångar är betydligt högre än skulderna. Detta gäller i ännu högre grad även på Åland. Det här kunde ge rörelsefrihet att investera i ett läge där räntenivån är låg och ser ut att förbli låg under en rätt så lång tid.

    Professorsgruppen anser att det kunde vara klokt att finansiera offentliga investeringar genom att uppta lån, förutsatt att den kommande nyttan överstiger ränteutgifterna.

    Regeringen Sipilä har försökt få fart på Finland genom att bromsa. Låt inte oss göra samma sak. Här är satsningen på kortrutt ett sätt att skapa jobb och framtidstro i skärgården. Det är en bra sak.  

    Konkurrenskraftsavtalet har gett ojämnt fördelade besparingar med löntagarna som betalare. I vissa branscher ger ökad arbetstid utan ersättning, förmodligen också en viss ökad effektivitet, men överlag återspeglar den här lösningen en stelbent och föråldrad syn på arbete.

    Handlar Finlands och Ålands ekonomiska problem verkligen om att vi arbetar för lite? Det tvivlar jag på. På Åland, med sin låga arbetslöshetsgrad, är ju detta sant i ännu större grad. Sedan finns det andra undantag. De som inte får semesterersättningar, t.ex. vi här i salen som sitter på årsarvode, vi är undantagna avtalet.

    Herr talman! I en kraftigt exportbetonad ekonomi, som Ålands, borde det i stället handla om förutsättningar att skapa produkter med internationell potential och kunna nå ut på marknaden med dem. Vi vet att vi från Åland exporterar närmare 90 procent av våra skördar, lök, äppel och andra varor från våra producenter. Hur är det meningen att folk ska ha råd att köpa dem? Konkurrenskraftsavtalet och en rad nedskärningar har haft en dämpande inverkan på köpkraften och därmed på den efterfrågan som kunde skapa fler jobb.

    En annan fråga är hur det är med våra bolag?  Finns det direktiv eller principer för hur landskapets bolag ska förhålla sig till konkurrensavtalet.

    Regeringen Sjögren sätter dyra pengar på arbetsvärdering för att uppnå jämställda löner, men ser man samtidigt till att de bolagsanställda följer avtalet? Finansavdelningen har riktat sig till tredje sektorn och efterhört om den följer avtalet, men har man gjort så med sina egna bolag också? Det här är något som vi måste titta på. Det kan ju inte vara så att ett allmänt avtal inte ska gälla på samma sätt för alla arbetstagare under samma arbetsgivare.

    Vi utför ett arbete om arbetsvärdering och strävar efter jämställdhet i våra organisationer. Där ingår i allra högsta grad konkurrensavtalet. Det måste vi också våga se på, på alla sätt.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Nu blev jag väldigt förvånad när ltl Igge Holmberg står här och pratar om konkurrens- och sysselsättningsavtalet på det sätt han gör. Jag kan förstå det eftersom det nu märks i lönekuverten, och har gjort så i några månader, för alla lågavlönade och alla andra också på Åland. Det märkliga, och det som man måste påpeka i den här situationen, är det faktum att när konkurrens- och sysselsättningspaketet var ute på remiss, då stöddes det fullt ut av landskapsregeringen Sjögren, där det ingår två socialdemokrater. Utlåtandet togs i plenum och alla var närvarande. Ltl Igge Holmberg har precis lika stort ansvar för det här som statsminister Sipilä.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack herr talman! Visst! Det är därför jag vill att vi nu ska se till att vi ser efter hur det slagit ut i samhället i stort och i våra bolag och överallt på Åland.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Absolut! Det här var en nödvändig åtgärd för landet som helhet för att återfå konkurrenskraften och det är det som vi nu börjar se effekterna av, att Finlands ekonomi börjar återhämta sig sakta mak. Det kommer också sedan att avspegla sig i vår klumpsumma. Som sådant så var det en nödvändig sak för landet.

    Jag ska återkomma senare i mitt anförande om hur vi kan hantera situationen på Åland. Det kan jag inte göra i den här repliken. För vi kan faktiskt också göra något bra av det här på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Nu blir det en upprepning av en replik och det som ledamot Nordlund sade. Jag hajade också till när ltl Igge Holmberg kritiserade arbetskraftspaketet, eftersom han själv har varit med och antagit det i lagtinget med sitt regeringsparti. Det är ingen konstighet i det här. Man visste, när man antog det, att det skulle minska köpkraften hos dem som blir drabbade. Då kan man fråga sig varför socialdemokraterna stödde det, eftersom man visste om det.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Som de flesta av oss som sitter här i salen vet, så är politik en kamp om att ge och ta när man ingår i olika konstellationer. Det här var en sak som vi sade att vi går med på, men att vi fortsättningsvis kommer att hålla ögonen på hur det slår ut på de fattiga i samhället.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Jag förutsätter att landskapsregeringen följer upp effekterna av detta. Det hoppas jag verkligen. Men jag ställer mig ändå frågande till att ett socialdemokratiskt parti - som utåt vill påstå att man värnar om de svaga och de sämre bemedlade i samhället - har stött det här paketet, fast man hade möjlighet att gå emot det, även fast man sitter i regeringen. Det är verkligen dubbelmoral.

    Nu står ltl Igge Holmberg här och beklagar sig över att det blev antaget men han kommer inte på någon lösning hur man ska bemöta det, utan talar bara om en uppföljning senare och hur det har slagit ut.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack herr talman! Orsaken till att vi gick med på det var att det hade varit en enorm orättvisa ifall konkurrensavtalet hade hjälpt vissa medlemmar av befolkningen men inte hjälpt fullt ut. Idén är den, att om det drabbar människor så ska det också drabba människor rättvist. Därför har vi understött det. Men vi kommer att fortsätta och se vad vi kan göra för att lindra verkningarna av det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund

    Herr talman! Jag kommer att ta upp två saker i mitt anförande. Det ena är fiskevården och det andra är förslaget om ett allmänt avdrag. Det kanske överraskar, och det känns skönt för mig också, att från den här talarstolen få ge beröm till landskapsregeringen för att man tar upp pengar för ett fiskevårdsprojekt i tilläggsbudgeten. Jag tycker att det är alldeles rätt i den tid som vi just nu lever i, med tanke på Guttorps situation och den omvandlingsprocess som den institutionen är i.

    Jag har själv börjat fuska lite inom sportfisket på sista tiden och är ”brottslingen som återvänt till brottsplatsen” på det sättet. Det har hänt ganska mycket under de år som jag har varit borta från det området. En av de mest positiva saker som jag har upplevt, efter att jag kom tillbaka, är Ålands fiskevårdsförening. Det är en grupp av väldigt kompetenta och engagerande människor som också är beredda att lägga ner en stor del av sin fritid för att se till att vi får ett fungerande ekosystem på Åland och en fungerande fiskevård.

    Vissa arter kanske vi inte kan få. Havsöring är svårt. Men det finns också projekt som är lyckade. Ger man det tillräckligt lång tid så kanske det också kan få en tillräcklig bra bredd på Åland.

    När det gäller gädda så vore det väl tusan, ursäkta herr talman, om vi inte skulle kunna ha ett sådant ekosystem på Åland att det ska kunna finnas en naturlig reproduktion här. Vad är naturligare än att det ska kunna ske här på Åland? Lyckas vi inte med det så är det ett stort misslyckande för oss, som politiker och människor, som bor här på Åland. Det är där som jag tror att projektet, som landskapsregeringen nu föreslår, passar bra in. Det är en viktig pusselbit. Det finns ett stort engagemang runtom på Åland, på landsbygden och i skärgården, för att göra goda saker för ekosystemet och för fiskevården. Men det saknas kunskap eftersom den inte har ärvts från generation till generation på det sätt som man kanske skulle önska. Därför behövs den här karteringen göras. Men det behöver också göras ett ganska stort missionsarbete, där någon som har tid och möjlighet och är duktig på detta, pratar med folk och uppmuntrar dem och ger dem rätt råd. Då kommer det att börja hända väldigt mycket runtom på Åland som gör att också kommande generationer kan njuta av ett bra fiske och att vi kan säga att vi har ett hållbart fiske som reproducerar sig själv. Det är tio plus till landskapsregeringen för det förslag som ligger här.

    Herr talman! Den fråga som har varit upp och nuddats vid tidigare i dag är konkurrens- och sysselsättningsavtalet och effekterna av det. I denna tilläggsbudget ser vi att det är 2 170 000 euro som sparas in på de offentligt anställdas löner under år 2017. På helår blir det kanske 2,5 - 3 miljoner som det handlar om. Jag tycker att det finns anledning att fundera på den saken här på Åland. Det sysselsättnings- och konkurrensavtal som gjordes för landet som helhet var utgående från den situation som Finland har befunnit sig i och som det de facto fortfarande befinner sig i. Man har en väldigt dålig konkurrenskraft och en hög arbetslöshet med stora underskott i ekonomin. Här på Åland har vi de facto nästan det omvända, herr talman. Vi har nästan ingen arbetslöshet. Vi har snarare brist på arbetskraft. Vi har ett näringsliv som går bra och kanske en av de största utmaningarna är att hitta kompetent arbetskraft som kan vara med och fortsätta att utveckla företagen och affärerna här på Åland.

    Konkurrens- och sysselsättningsavtalet slog ganska hårt mot de lågavlönade. Jag förstår dem som har fått sina lönekuvert de senaste månaderna och som märker att en stor del av semesterersättningen är borta. Det är märkbart för ganska många människor i vårt samhälle.

    Mitt förslag, som jag hoppas att landskapsregeringen åtminstone kan ta till övervägande, är att man skulle ta den här summan som finns här - det blir för år 2018 som den kommer att vara ungefär 2½ miljoner - och kanske plussa på med någon miljon och införa ett s.k. allmänt avdrag som vi hade redan tidigare på Åland. Vi har en färdig modell. Annars kommer jag för min del att försöka bereda det inför höstens budgetdiskussion. Jag vet att det i debatten också har kallats för jobbavdrag. Jag lägger ingen prestige i vad man väljer att kalla det. Det skulle passa bra in i vårt samhälle med tanke på att vi inte har samma situation som i Finland. Vi har ingen arbetslöshet utan vi har i stället behov att locka hit människor. Jag tror att det här skulle vara en signal som skulle visa att vi skiljer oss ifrån det övriga landet och vi blir mer attraktiva som plats att flytta till. Samtidigt skulle det också dämpa för dem som faktiskt är i behov av varenda cent varje månad att få ihop till mat och hyra. Det finns också ganska många sådana i vårt samhälle, herr talman. Det är fråga om en win-win situation här.

    Jag vågar drista mig till att säga att vi har råd med det här. Dels utgår jag ifrån att man skulle använda det som själva grundbotten i det hela men också den goda situationen att skattegottgörelsen har stigit till den nivå som den gör nu, det är 23 miljoner eller något liknande. Allting tyder på att det kommande året kommer att vara på en liknande nivå.

    Kan vi göra på det här sättet så håller vi de facto igång systemet. Vi håller igång konsumtionen i vårt samhälle som gör att vi också i fortsättningen kommer att ha goda skattegottgörelser och att hjulen rullar i det åländska samhället. Det hoppas jag att landskapsregeringen åtminstone kan ta sig en funderare på och hoppeligen på något sätt göra så det märks i kommande budget för 2018.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! Ledamot Nordlund talade om fiske och fiskereproduktionen. Det är ju på det viset att fisken leker på grunda områden. Kanske man skulle låta gäddan vara i fred under lektiden och inte vara inne på grunda områden och kasta drag efter gäddorna då.

    Hur ser ledamot Nordlund på den biten? Att skydda dem så att de får leka ifred?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det finns många fiskekortsområden som har infört olika restriktioner under våren. Det tycker jag är klokt att göra och det är en långsiktig och hållbar politik att göra så. Jag hoppas att alla respekterar det.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! Jag håller med om den biten. Kanske flera också skulle kunna göra det.

    Sedan är det en sak till. Som matfisk är gäddan inte den bästa på våren under lektiden. Sedan blir den en utmärkt matfisk under andra tider på året, i synnerhet på senhösten och under vinter.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Jag kan hålla med ltl Torsten Sundblom i den här frågan helt och hållet. Jag tror på den här resursen som man lyfter fram i tilläggsbudgeten. Jag hoppas att det också blir en sådan person som är duktig på att prata med folk och sprida kunskap om det här när han eller hon träffar olika vattenägare och fiskelag runtom på Åland, så att man kan sprida den här kunskapen. Precis som ledamot Sundblom sade, så tror jag att det kanske är ett av de enklaste sätten att införa restriktioner på de känsliga områdena på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Tack ledamot Nordlund för ett positivt anförande och välkommen tillbaka till sportfiskets värld. Det är roligt att ledamot Nordlund är positiv till reproduktionsprojektet. Precis som ledamot Nordlund så är jag övertygad om att det är precis det här som sportfisket och turismnäringen och alla ålänningar behöver ha för att vi ska kunna ha ett gott fiske och en god vattenmiljö, som fiskarna mår bra av och reproducerar sig själva i.

    Jag tänker återkoppla till konkurrenskraftsavtalet. Såsom jag ser det är det också ett sätt att förbättra exporten. Det ska bli lite billigare att exportera och öka konkurrenskraften. Med tanke på vår exportindustri så består den mycket av ”enkla jobb” som faktiskt kan ge många möjligheter till att få ett första jobb eller att komma in på en arbetsmarknad som är ganska tuff idag. Hur ser ledamot Nordlund på det?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Jag har själv inte på något sätt uttryckt mig kritiskt mot själva avtalet. Som jag redan sagt i en tidigare replik så för landet som helhet är det en nödvändighet för att vi ska återfå konkurrenskraften. Den modell som jag skissade på bibehåller ju fortsättningsvis den effekten för Åland. Det gör arbetskraften billigare för företagen och de behåller sin konkurrenskraft också på exportmarknaden, medan vi däremot stärker vår interna konsumtion här på Åland. Så det blir nog en win-win effekt egentligen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det tål att upprepas gång på gång. Det andra benet av konkurrenskraftsavtalet var att de skattesänkningar som genomfördes, också här på Åland genom beslut i lagtinget, var att grundavdraget höjdes, vilket gynnar låginkomsttagarna. Det infördes ett pensionärsavdrag, vilket gynnar pensionärerna och det infördes ett jobbskatteavdrag och ett småföretagaravdrag. Så det är inte så att konsumtionskraften bara sjönk. Det var ett paket i två delar.

    Det finns en hel del att tänka på som utgår ifrån det som ledamot Nordlund sade. De facto så är det någonting som landskapsregeringen just för tillfället funderar väldigt mycket på. Hur vi ytterligare ska förstärka den goda tillväxten som vi ser i vårt näringsliv? Hur ska vi, genom det, skapa ytterligare intäkter i vårt åländska samhälle? Jag kommer att återkomma till det i den andra repliken om jag ges möjlighet.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det är precis så som finansminister Perämaa säger. Det finns två sidor av det. Men det finns ett netto som är till nackdel för den enskilde och till fördel för det offentliga, men också naturligtvis för de privata företagen.

    Jag tycker inte att den saken är så mycket att diskutera om. Idag tycker jag att det är viktigt att se hur Åland ska bli så attraktivt som möjligt att flytta till.

    Jag upprepar det som jag skrev på facebook för en stund sedan. Edward Johansson berättade för oss, på ett väldigt pedagogiskt och klokt sätt, vad som är den egentligt stora utmaningen för oss. Jo, det är att man har tillräckligt mycket människor på Åland som kan producera och skapa skattekraft och hjälpa till att hålla välfärden uppe. Det klarar vi inte helt och hållet själva, utan vi måste vara väldigt aktiva med att få hit inflyttning och då måste Åland vara en attraktiv plats. Jag tror att det här kan vara en pusselbit i det arbetet.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Sammantaget tycks den politik som bedrivs i Finland, och säkert också här på Åland, leda till att prognoserna för intäkterna ökar. Senast idag har finansministeriet gett ytterligare en mer positiv prognos och det ökar också avräkningsgrunderna, och vårt näringsliv går bra.

    Näringsministern bedriver ett ytterst aktivt tillväxtarbete. Vi har en kraftsamling i regeringsprogrammet som grundar sig just på detta.

    Jag själv, som skatteansvarig och tullansvarig, för en diskussion med Ålands näringsliv om hur man ska hantera de bitarna. Skattefrågan kommer att vara intressant.

    Landskapsregeringen har enats om att vi nu, inom ramen för ett ministerutskott, ska jobba med tillväxtfrågor för framtiden för att ytterligare stödja den utveckling som tycks ske.

    Jag måste återkomma i ett anförande för att klargöra ytterligare ståndpunkter.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Jag väntar med spänning på anförandet!

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Talman! I detta förslag, till första tilläggsbudget för år 2017, så är det ett historiskt beslut som har tagits när man nu går in för kortrutten. Det har debatterats ett antal gånger i lagtinget och tittar man på alla gånger som man har suttit och lyssnat så tror jag att den ligger i topp, om man tittar till diskussionsämnet.

    Jag kan erkänna att jag själv har varit skeptisk till en kortrutt. Fundersam till om en satsning på kortrutt är den rätta satsningen. För vem gör vi kortrutten och är det på rätt sätt? Men samtidigt måste vi se att det finns strukturella satsningar man kan göra för att spara på driften längre fram. Man ska våga göra det som är bra för folket och samhället och för den åländska ekonomin.

    Även om det kan vara beslut som kanske inte är så populära, så måste vi våga ta de obekväma besluten. Jag ser detta nu och jag stöder denna satsning. Men jag vill poängtera att en kortrutt inte är en satsning på skärgården som är försvarbar, om vi inte också gör andra satsningar i skärgården. 

    Inför detta år så höjde näringsminister Gunell det viktiga stödet till de skärgårdsbutiker som är öppna året om. Det är också en viktig sak när vi ser på skärgården. Vad finns det i skärgården? Vad ska det finnas? Vi måste se till välfärden och välfärdsservicen.

    Om vi nu går in för satsningar och stora investeringar i skärgården så behöver vi se vad vi ger för möjligheter för att leva och bo i skärgården året om. Där är också satsningar som skapar förutsättningar för arbetsplatser ute i skärgården viktiga. Att nu bygga om för en s.k. kortrutt är inte värt något om vi inte också vågar satsa på en regionalpolitik. En trygghet att kunna bo i skärgården är av yttersta vikt.

    Talman! Vi måste tänka på att en kortrutt också är en satsning på miljön. Att flytta färjfästet till norra Gripö underlättar möjligheten att ändra om till eldrift. Det som diskuterats en hel del är om man inte kan börja köra med lättare trafik.  Att man kanske mer skulle se persontrafik och mindre av de större båtarna.

    Så som jag har förstått det hela så ska vi inom skärgårdstrafiken kunna garantera trafik året om. Där har vi också något som kommer emot, och det är isklass och vad det kräver. Det måste man också se på när man gör investeringar, gör ombyggnader eller skaffar nytt tonnage. Då måste vi också tänka på trafik under hela året. Skärgården ska kunna leva året om, inte enbart på sommaren.

    Men visst har jag förståelse för den skärgårdsbo som kom fram till mig och visionerade om båtar som är mindre och snabbare och som kunde köra skärgårdsborna raka vägen till Mariehamn. Men tryggar det den service vi ska säkra med skärgårdstrafiken?

    Talman! Jag har varit på många regeringsmöten om kortrutt och jag har hört debatter i lagtinget. Jag har varit för och jag har varit emot och nu är jag för igen. Det är som är det viktiga är, vad kommer det för material och vad är det som betalar sig på lång sikt? Vi måste våga se framåt, inte bara den här mandatperioden och nästa. Men de beslut vi tar ska också gynna nästa generation.  Vi måste våga titta längre fram, vi kan inte bara titta inför nästa val.

    Ser vi på ÅSUB och deras prognoser längre fram så har vi en tillväxt i skärgården. Men då måste vi fortsätta med en regionalpolitik. Och där finns en hållbar skärgårdstrafik med. Sedan behöver vi också jobba med annat.

    Så sammanfattningsvis, herr talman, om skärgårdstrafiken och kortrutten. Ska vi tro på en framtid för vår skärgård så måste vi politiker också visa det. Satsar vi inte på skärgården så visar vi att vi inte heller tror på en skärgård för framtiden. Men satsar vi nu på ett kortruttsprojekt så ska vi också sedan satsa och bibehålla sjukvårdsberedskapen och annat stöd för skärgårdsborna, så att de kan bo och jobba där. Att skapa arbetsplatser i skärgården och förutsättningar för det är viktigt.

    Talman! Jag förstår inte varför Centern, i en budgetmotion, vill stryka anslaget för en kommunutredare för Finström, Sund och Geta. Jag hade en replik i förrgår med ledamot Nordlund. Man sade att man vill att utredningen ska fortgå, men ändå vill man ta bort utredningen för det fast det är något som kommunerna själva har begärt. Man har begärt denna utredning. Det är märkligt. Antingen missförstår jag allting eller så förstår jag inte syftet med budgetmotion nr 52. Det är något som jag får titta närmare på i utskottet, eftersom jag har fördelen att sitta i finans- och näringsutskottet, och kan fördjupa mig i ärendet där.

    Talman! Jag vill också hålla med ledamot Nordlund och det han sade om fiskevårdsprojektet. Det är viktigt att vi ser på fiskevården. Dels har vi tidigare pratat om Guttorp, som har en otroligt stor betydelse för fiskevården, men även den naturliga reproduktionen som det är jätteviktigt att vi får se hur man gör. Vi får inte glömma vilken satsning och vilken betydelse som bl.a. fisketurismen har för det åländska näringslivet. Samtidigt bör vi också tänka på vad det betyder för avslappningen, för gemene ålänning att kunna fortsätta fara ut och fiske. Det är otroligt viktigt att vi har en levande skärgård med ett levande och friskt vatten. Det är en satsning på turismen.

    Avslutningsvis, herr talman, så hoppas jag verkligen att investeringsfullmakten och delanslaget för en ny systemlösning för alarmcentralen, för nödsamtal och nödmeddelanden, kommer i mål. Jag har suttit med i polisstyrelsen och sett hur vi har svängt på det ena projektet och har gått till det andra. Nu är vi i mål. Nu ska det gå. Jag hoppas nu att vi får styr på det här och att vi hittar en lösning som är hållbar, inte bara för den här mandatperioden, utan även för nästa.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag håller med ltl Göte Winé att det är ett märkligt förslag i den här motionen, att man ska ta bort anslaget för kommunindelningsutredningen. Det är precis just det här som vi är eniga om, när det gäller en eventuell ny framtida kommunstruktur, och att man går den här vägen. Därför är det märkligt att man vill ta bort också den möjligheten. Det här initiativet har ju verkligen kommit ifrån det hållet och som vi är eniga om att är bra om det görs.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Tack ledamot Lindholm! Det är precis så här det är. Nu har kommunerna begärt om det och väntar på respons, man sett på helheten och hur man ska göra. Och så skriver man nu en motion att man inte ska lyssna på kommunerna.

    Utredaren och kommunerna har redan haft ett möte som jag uppfattat var positivt. Det var ett bra avstämningsmöte. Man såg fram emot det eftersom man också fått en otroligt kunnig utredare som skulle titta på de förutsättningar som kommunerna vill ha svar på. Det här är ett första steg där vi tittar på vad som ska hända.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Jag ser att det största oppositionspartiets gruppledare fortfarande finns på talarlistan. Vi får säkert mer information om orsakerna till varför man har lämnat den här motionen till lagtinget, eftersom det ändå är en ambition som vi är eniga om, att man ska gå den här vägen. Vi får säkert höra orsakerna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Jag ska, så kort jag kan, presentera våra budgetmotioner. Ltl Runar Karlsson har redan i vårt gruppanförande presenterat vår budgetmotion om vikten av att vi genom budgeten ska visa ålänningarna hur den ekonomiska verkligheten ser ut. Det är också väldigt viktigt för Ålands lagting att ha en transparent och ärlig budget att ta ställning till. Det är vår budgetmotion nr 53.

    Vi noterar också att regeringen skrev i den stora årsbudgeten för år 2017, att landskapsregeringen återkommer i tilläggsbudget - alltså den som vi har framför oss just nu - med exakta placeringar av färjfästen med tillhörande vägdragningar och med finansieringsalternativ för nämnda projekt. Nu begär man fullmakt för dessa investeringar som inte har någon helhetsplan. Visst är det anmärkningsvärt att regeringen, för bara några månader sedan, skrev att man i tilläggsbudgeten ska redovisa för exakta placeringar osv. Nu är det viktigt att vi får klarhet i vad det är som har hänt och som har gjort att regeringen inte lever upp till det som regeringen själv har givit sig i uppgift.

    Som det har framkommit så accepterade vi inte heller att investeringarna ska inledas innan vi först anhållit om extra anslag. Det är - precis som det tidigare har redogjorts - precis den här typen av investeringar som de extra anslagen är till för.

    Just nu pågår en upphandlad utredning om samgående som har beställts av Geta, Finström och Sund. Eftersom den är upphandlad så måste den i rimlighetens namn också redan vara finansierad.  Det är fint att den äntligen är igång. De har fått vänta mycket, mycket längre än vad förvaltningslagen på något sätt tillåter. Däremot är Centern konsekvent, eftersom ingen annan just nu har anhållit om någon utredning. Det finns inget omedelbart behov av att man skulle behöva några ytterligare utredningspengar för de olika alternativ som regeringen har tagit fram i sitt meddelande. Det är därför som vi föreslår att kommunindelaren ska strykas.

    Herr talman! Vi har en trend och ett tecken på att narkotikan på Åland blir allt vanligare. Bland annat framkommer det genom att alltfler rattfyllerister påträffas med narkotika i blodet. Polisen har även larmat om en stor ökning av narkotikabrott och narkotikaanvändning. Vi vet också att det nu finns en liberalare syn på narkotika i vårt samhälle och vi ser en ökad brottslighet som kan kopplas till narkotika, som t.ex. stölder, skadegörelse och misshandel. Vi kan inte blunda för att år 2016 blev ett rekordår för narkotikabrott på Åland. Vår polis har även noterat uppgörelser mellan rivaliserande narkotikagäng på Åland. Det behövs långsiktiga insatser för att motverka missbruk och socialt utanförskap. Vi borde, i den bästa av världar, ha alla förutsättningar på Åland att få till en samling mot narkotika och vi kan arbeta så nära varandra och engagera oss i varandra, så att ingen ska behöva bli utanför.

    Polisen har haft hårda sparkrav på sig under den senaste tiden. Det betyder att det har flyttats poliser från yttre till inre tjänst, vilket betyder att det finns färre poliser på fältet. Det är definitivt inte rätt tid att spara på polisen just nu. Vi behöver fler poliser ute på fältet och fler poliser som kan göra det svårare för narkotikan att komma till Åland och för användandet av narkotika.

    Vi har 8 400 färjeanlöp till Åland, vi har skärgårdstrafik, vi har post, vi har flyg och vi har fritidsbåtar. Det finns mycket att bevaka. Polisen behöver också med ett långsiktigt perspektiv få tillräckliga resurser för att kunna utreda vardagsbrott inom rimlig tid så att ålänningarna behåller sitt förtroende för polisen och känner sig trygga.

    Vi äskar om att 80 000 euro ska användas för resten av året för att genast kunna förstärka polisresurserna. På sikt, alltså från 2018 års budget, så behövs 245 000 euro ytterligare per år för att polisen ska kunna hantera narkotikasituationen.

    Det här, herr talman, är i korthet Centerns motioner till budgeten.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack herr talman! Jag vill börja med att tacka hela lagtinget för en intressant debatt i ämnet. Några reflektioner över ltl Britt Lundbergs anförande.

    Jag tror att det är bra att finans- och näringsutskottet bekantar sig med den tidtabell som processen för ett extra anslag de facto har. Under förra mandatperioden hade jag de facto själv förmånen att få sitta i finans- och näringsutskottet i fyra år. Vi hade under ett antal timmar ett flertal hörande för att klargöra hela processen som beskrivs i självstyrelselagens 48 §. Jag välkomnar ett sådant förfarande.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är glädjande att ministern också tycker det är bra att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i den här diskussionen.

    Om jag inte missminner mig så har tidigare diskussioner kring finansiering av kortruttsprojektet inte lett till att man har lämnat in någon ansökan, eftersom man har haft ett för otillräckligt underlag. I rimlighetens namn så äskar man pengar från Ålands lagting eller så äskar man pengar från den finländska regeringen. Omfattningen av underlagen kan inte spela någon roll, utan det måste vara minst lika väl underbyggt för att man ska äska om pengarna från Ålands lagting. Jag välkomnar i fortsättningen och utgår ifrån att det finns tillräckligt med underlag, även om vi nu inte har fått del av dem, trots att regeringen själv har konstaterat att det ska vara klart innan man för in det i tilläggsbudgeten.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack för det herr talman! Det har sagts väldigt många gånger idag och jag upprepar det en gång till. Vi kommer att presentera alla uträkningar på detaljnivå för finans- och näringsutskottet i den fortsatta behandlingen av frågan.

    Kort vill jag ändå säga att vi vet att för att Ålandsdelegationen ska kunna bevilja extra anslag så måste det finnas med i Finlands riksregerings rambudget. I praktiken betyder det att ett extra anslag och ett besked om det kan man tidigast få år 2020, alltså om tre år. Det är den konsekvensen. Men det är bra om finans- och näringsutskottet bekantar sig med de här uppgifterna och kontrollerar om de är riktiga.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är värdefullt att finans- och näringsutskottet får ta del av detta. Det är ändå trist att det blir bakom lykta dörrar. Politiken borde vara transparent och man borde därför ha det med i sitt budgetförslag så att alla ålänningar, och vi i lagtinget, också skulle få ta del av det på samma sätt. Det är sist och slutligen vi som ska ta ansvar för det beslut som vi tar.

    Jag tycker också att det är tråkigt att man använder diskussionen kring extra anslag, och tidsaspekten för det, som om man skulle börja just nu. Det är också ett ansvar som regeringen måste ta eftersom man inte har valt att påbörja detta arbete. Skulle man ha gått in för det med hög ambition, så skulle man antagligen ha det väl förberett vid det här laget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Herr talman! Jag tycker inte att det var någon vidare bra förklaring. Jag hade förväntat mig en bättre förklaring när det gäller anslaget om kommunindelningsutredaren. Som jag uppfattar det så är det ändå en miniminivå som vi är överens om. Vi borde stärka möjligheterna så att kommunerna själva ska kunna ta det här initiativet.

    Åtminstone så jobbar jag själv i den riktningen. Jag utgår också ifrån att alla i oppositionspartierna nu jobbar i den riktningen och att man tar mått och steg för att komma i mål på den vägen, eftersom man inte vill ha det genom lagstiftning utan på den frivilliga vägen.

    Därför undrar jag om vi kan få någon information från Centerns sida om vilka mått och steg man tar i den här riktningen?

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Utredningen för Finström, Sund och Geta är redan upphandlad. Man upphandlar inte ett uppdrag om det inte är finansierat. Det har regeringen redan pengar till. Man kan inte upphandla någonting och sedan komma och äska om pengar. Den utredningen är separat, den stöder vi och den är vi glada över. Vi är besvikna över att det har tagit så här otroligt länge att komma igång med utredningen, eftersom det var väldigt länge sedan som dessa tre kommuner har anhållit om detta.

    En tilläggsbudget är till för plötsliga, oförutsedda utgifter som man behöver få pengar till. Det finns ingen annan ansökan till att man just nu önskar en utredning. Om finans- och näringsutskottet kan komplettera detta med att det här är reservpengar - ifall det kommer in en ansökan till sommaren och man inte hinner komma med någon ytterligare tilläggsbudget - då kommer det i en annan dager. Men om man bara ska utgå ifrån meddelandet och fortsätta på tvångsspåret och utreda utifrån det, så tycker vi att vi kan spara de pengarna.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag tycker att det är ett kortsiktigt tänkande som man har beträffande möjligheterna för andra kommuner att komma nu när man ser att det är en realitet som man har att ta ställning till. Det finns ett meddelande. Det var inte bara det att man ropar att ”vargen kommer” utan man ha faktiskt haft mod att lämna ett meddelande som anger riktningen. Nu har kommunerna att förhålla sig till det, vilket jag tror att vi alla ska försöka arbeta för så att man nu tar initiativ och kommer med ansökningar. Då är det bra att det här anslaget finns för att också kunna möjliggöra det.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Om man i utskottet kan enas om att man formulerar sig så som ledamot Lindholm har gjort, alltså att det här bygger på initiativ som frivilligt kommer från kommunerna själva och att kommunerna, i sina fullmäktigen, tar beslut att de själva vill ha dessa utredningspengar, då kommer inte vi att motsätta oss det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Jag tappade farten märker jag, jag börjar bli gammal!

    Tack för förtydligandet, ledamot Lundberg. Jag var själv lite orolig och undrade i mitt anförande varför man ville stryka pengar. Men det är ju som ledamot Lundberg säger. Finström-, Sund- och Getautredningen är ju redan upphandlad. Men fortsättningsvis är det ju så att man ska uppmuntra flera att vilja titta på möjligheterna som kan underlätta någonting i vår framtida kommunstruktur. Det står också i meddelandet, om jag minns rätt, att man uppmanar kommunerna att redan nu titta på det.

    Men varför jag egentligen begärde replik var för att Centern vill satsa på fler poliser, vilket är lovvärt. Jag började fundera över vad ledamot Lundberg nämnde, att det är färre poliser nu än under förra mandatperioden. På vilka grunder baseras det? De uppgifterna har inte jag. Däremot fattas det poliser i fast tjänst.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag har inte nämnt ordet mandatperiod. Med inbesparingarna på polisen så har man varit tvungen att justera från yttre till inre tjänst. Det här är fakta som kommer från polisen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tittar vi på budgeten för 2017, om jag minns rätt, så minskade budgeten med 70 000. Dels stängde man kontoret i Föglö och så var det en lokalvårdartjänst som man ändrade om. På det sättet ändrade inte vi - från lagtinget och landskapsregeringen - på förutsättningarna för polisen. Hur de sedan ordnar det organisatoriskt så har vi en styrelse och en polisledning som vet hur man bäst gör det. Jag måste lyfta på hatten för det fantastiska arbete som man gör inom polisen.

    Nu fick vi också höra att man fortsätter och tryggar för två ungdomspoliser längre fram, vilket är jättebra. Jag välkomnar att man lyfter fram polisens verksamhet.  Tidigare, från år 2010, så har det gått ner drastiskt med antalet poliser, då man har dragit in tjänster. Här har Centern varit med och dragit in. Det är bra att man har ändrat sig där.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! I samband med att vi behandlade budgeten för år 2017, som det här är en grund för, så kom larmet och rapporten ifrån polisen. Vi fick information från landskapsregeringen att nivån var densamma som tidigare så det behövdes inga extra insatser. Samtidigt kom polisen och konstaterade att man har fått uppgifter om att det är ett rekord när det gäller narkotikabrott. Då önskade vi att vi redan då skulle kunna föra in mer pengar i budgeten för att kunna vidta lämpliga åtgärder för att möta narkotikaproblematiken, vilket vi inte fick gehör för. Därför kommer vi nu i tilläggsbudgeten och vill rätta till det. Det är onekligen så att det behövs. Det har skett en förändring i vårt samhälle som vi måste möta på något sätt. Det hoppas jag att vi tillsammans kan göra på ett ansvarsfullt sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack talman! Jag blev lite fundersam. Vi hörde Centerns representant i förrgår presentera tio teser som i princip gick ut på att vi inte behöver genomföra en kommunreform så som den har beskrivits av landskapsregeringen. I stället - digitalisering och aktivering av regionalpolitiken. Punkt två var frivilliga samgåenden.

    Tittar vi på den här budgetmotionen så är det tydligt att Centern vill stryka reformbränslet för frivilliga samgåenden och de medel som finns för kommunindelningsutredare framåt. Motiveringen är ”mot bakgrund av att inga andra kommuner anhållit om utredning…”

    Hur tänker sig Centern detta? Är det så att alla åländska kommuner gemensamt ska komma med ett supertotalförslag för samgåenden på Åland, alla KST fas ett, eller hur har Centern resonerat?

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Jag är helt säker på att minister Valve inleder varje dag med att göra prioriteringar. På samma sätt är också vi, från oppositionens sida, tvungna att på ett ansvarsfullt sätt bedriva politik. Att prioritera och se över vilka utgifter man föreslår och vilka inbesparingar man kan göra.

    Som jag redan har redogjort, så är en tilläggsbudget till för sådant som uppkommer plötsligt. I budgeten för 2017 så fanns det pengar som räckte till Finström-, Sund- och Geta-utredningen. Det har varit regeringens bedömning att den skulle behövas.

    Men om man formulerar det så - vilket jag redan har redogjort för i tidigare replikskiften - att om fullmäktigen kommer och ansöker om det och det bygger på frivillighet från kommunerna, då kommer vi inte att motsätta oss det. Men det finns ingen ansökan inne nu och tilläggsbudgeter ska vara till för att möta sådant som är överraskande.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Wille Valve, replik

    Tack ledamoten Lundberg! Oaktat det så kan jag tycka att det är lite märkligt att Centern stryker medel för frivilliga samgåenden två dagar efter att man meddelat att detta är Centerns politik och alternativ till regeringens politik.

    Ska jag tolka ledamot Lundberg så, att i Centerns modell så ska alla kommuner komma med ett gemensamt förslag?

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är svårt att hänga med i hur minister Wille Valve väljer att tolka vad jag säger. Det är kanske bättre att lyssna till vad jag säger. Jag gör så gott jag kan för att förklara vad jag menar.

    Just nu pågår en redan finansierad utredning mellan de tre kommuner som har anhållit om att gå samman. Det står heller inte i förslaget till tilläggsbudget något om någon utredning i något fullmäktige - liksom den mellan Geta, Sund och Finström - och där man redan nu har en vittring om att det kommer att komma en sådan ansökan, t.ex. från Kökar, Eckerö och Mariehamn. I så fall skulle situationen vara en helt annan. Men den har inte presenterats på det sättet.

    Formulerar man om det på det sättet i utskottet, att det handlar om fullmäktigetagna beslut där man ber om utredningspengar från landskapsregeringen. Då kommer saken i en helt annan dager. Men det har inte riktigt framställts på det sättet från landskapsregeringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack herr talman! Ltl Britt Lundberg är bekymrad över narkotikabrott från rekordåret 2016. Det stämmer att vi nu ser mer narkotika i samhället. Det beror också på att polisen - på styrelsens uppmaning och strategier - har satsat och prioriterat på en speciell narkotikaenhet där vi har tagit in expertkunskap från fastlandet och samarbetat med tullen och gränsbevakningen. Det kan också vara en stor bidragande orsak till att det faktiskt blir ett registrerat brott genom att vi har fått fast folk.

    Sedan vill jag ännu säga att det inte endast är polisens ansvar. Det kanske inte hjälper att man med stora pengar utökar ramarna. För att få bukt med det här problemet så är det hela samhällets ansvar att vi jobbar tillsammans för att skapa ett tryggt Åland.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag tror att det är långtifrån Britt Lundberg som är ensam om att vara bekymrad över att 2016 blev ett rekordår när det gäller narkotikabrott. Jag tror att man inte heller behöver följa med särskilt aktivt i samhället för att se att brottsligheten har ändrat karaktär. Vi har fått en ny typ av inbrott, en ny typ av uppgörelser och vi har fått en ny typ av många olika brottsliga incidenter som härrör till narkotika. Vi har också gänguppgörelser numera på Åland inom narkotikakretsar och så vidare.

    Polisen bedömer själv att man inom sitt område kommer att behöva 245 000 euro för att kunna sköta narkotikarelaterade uppgifter. Det här är ingenting som vi griper ur luften utan det är väldigt, väldigt viktigt. Det här tog vi upp redan i budgeten för 2017 och vi hoppas verkligen att man nu ödmjukt kan böja på nacken och bemöta det här.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack herr talman! Vi ser en liberalisering i samhället mot narkotika, vilket är bekymmersamt. Men att skrämma upp medborgarna med att vi nu plötsligt skulle ha det fruktansvärt kriminellt så måste vi ändå sätta det i ett internationellt sammanhang. Åland är fortfarande oerhört tryggt och ett av de mest polistäta områdena i Norden.

    Men jag vill klargöra att det inte har sparats in tjänster på polisen under den här mandatperioden. Det var faktiskt under Centerns ledarskap som dessa fem tjänster, vilka vi nu arbetar hårt med att få tillbaka, drogs in. Det var under förra mandatperioden man sparade in på dessa fem polistjänster. Nu har landskapsregeringen föredömligt tillsatt två ungdomspoliser och hoppeligen i höst så får vi höra om framgångarna där.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack! Det handlar definitivt inte om att skrämma upp utan det handlar om tydliga fakta. Det som jag talar om är trygghet och att man inom en rimlig tid ska kunna reda ut brotten från polisens sida. Polisen upplever att man inte kan vara tillräckligt effektiv för att bibehålla det starka förtroendet som man har hos den åländska befolkningen.

    Jag tror inte att det är någon vits att argumentera och söka syndabockar eller att konstatera att situationen är värre på Kuba - eller någon annanstans i världen - än vad den är på Åland, och att vi på det sättet kan luta oss tillbaka. Jag har upplevt att vi på Åland har levt efter någon form av nolltolerans. Jag hoppas att vi även med denna regering ska kunna ta i med hårdhandskarna. Vårt samhälle är unikt och vi borde ha alla möjligheter att kunna kväsa den här utvecklingen som vi just nu har. Men då måste vi ge tillräckligt med resurser för dem som jobbar med det här.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

    Minister Mats Perämaa

    Herr talman! Jag misslyckades förut i mitt försök att beskriva landskapsregeringens omfattande tillväxtpolitik under mina två enminuters repliker. Tur är väl det, för arbetet är mer omfattande än så. Jag ska försöka hålla ett litet tillväxt- och finanspolitiskt anförande så här i fredagens sena eftermiddag.

    Som utgång för tillväxtpolitik är naturligtvis en analys över hur samhället befinner sig i utveckling just då. För vår del är de vår egen lokala utveckling här på Åland som är en väsentlig del av detta. Sedan är vi förstås beroende av den finländska utvecklingen eftersom vår ekonomi så starkt kopplas till den, som vi alla känner till.

    I Finland tycks det finnas en litet gryende optimism. I dag har finansministeriet själva gått ut med nya prognoser om en tillväxt för 2017 på 0,2 procent för att sedan dessvärre sjunka tillbaka till 0,1 procent för 2018 och 2019. Man ser inte det riktigt stora genombrottet i tillväxten. Det beror sannolikt på att exportindustrin fortfarande inte har fått fotfäste i en stabil utveckling. Det här är illa. Det är ändå där som de finländska ekonomiska framgångarna stöder sig mot och för. Vi har inte riktigt det genombrott som gör att vi kan räkna med en ordentligt stigande avräkning de kommande åren. Nog med någon miljon per år, pga. av den lilla tillväxten, men inte på ett avgörande sätt.

    Dessvärre uttalade sig finansministeriet samtidigt idag att regeringen Sipilä inte kommer att kunna bryta trenden med skuldsättningen. Man kommer inte att få ner skuldsättningsgraden under den här mandatperioden. Finland sitter kvar i skuldsättningen dessvärre. Det här säger man att beror på att försörjningsbördan, kvoten som man kallar det, kommer att växa hela tiden i Finland. Inflyttningen är för låg och nativiteten är inte som den borde vara. Så Finland har fortfarande stora, stora problem, men vi hoppas förstås att just exportindustrin ska ta fart igen och därigenom också tillväxten.

    Här på Åland visar ÅSUB:s senaste konjunkturbarometer dess bättre - som jag sade i samband med presentationen av budgetförslaget - att näringslivet känner en sakta ökande medvind i sina verksamheter. Man ämnar anställa flera personer och man tror på en bättre resultatutveckling.

    I förhållande till vår andra stora intäktskälla, via självstyrelselagen, är det här synnerligen positiva nyheter. Vi kan sannolikt räkna med att vi har en skattegottgörelse under kommande år - jag ska nu inte vara för optimistiskt - som ligger nära medeltalet eller förhoppningsvis ordentligt däröver också.

    ÅSUB prognosticerar i sin konjunkturbarometer en skattegottgörelse budgeterad i landskapets budget för 2018 på 25 miljoner. Skulle vi komma till det så är det oerhört, oerhört positivt.

    Tillväxt då? Hur ska vi skapa ytterligare tillväxt? Näringsministern har ett självklart ansvar att driva de här frågorna och det gör hon på ett framgångsrikt och bra sätt. Det pågår ett arbete med energistrategier, som också kopplar ihop med detta, det pågår ett hållbarhetsarbete som kopplar ihop väldigt starkt med tillväxt och det bedrivs på ett effektivt sätt på näringsministerns avdelning.

    Jag vet att näringsministern ofta träffar representanter för företagen för att diskutera vad man kunde göra för att ytterligare förstärka tillväxttrenden. Till den delen får vi övriga i landskapsregeringen information om att personalförsörjningen är ett hinder för utvecklingen i företagen. Det här är en viktig del av det som landskapsregeringar under flera mandatperioder behöver åtgärda för att det ska bli bättre.

    Vi känner också till att kostnadsläget för företagen på Åland är högt. Vi kommer ihåg diskussionen och händelserna med Chipsproduktionen i Saltvik där just kostnader för avlopp, vatten, el osv. ansågs vara höga. Till den delen gjorde landskapsregeringen insatser gällande elpriset men också andra insatser för att förbättra läget. Här kommer det att finnas mycket att göra. Inte är vi ännu nere på samma kostnadsnivå ännu som på annat håll. Vi känner också till andra företag som har fört fram motsvarande synpunkter.

    Så tillväxtpolitik är inte bara skattepolitik. Men skattepolitiken är också viktig. Därför har landskapsregeringen nu bestämt sig för att fortsätta arbetet i form av ett ministerutskott med representanter för de olika partierna för att samordna det här och se på vilket ekonomiskt utrymme vi möjligen har i framtiden för att ytterligare förstärka den positiva trenden. Och där kommer skattefrågorna in. Det förslag som gavs här kan vara väl så bra som något annat. Nu när det fördes en diskussion om skattepolitik i förhållande till låginkomsttagare, så måste vi komma ihåg att ett allmänt avdrag inte gynnar dem med de lägsta inkomsterna utan snarare dem med högre inkomster. Det kan man komma ihåg.

    Jag vill avslutningsvis säga att tillväxtpolitik är ingenting som inte landskapsregeringen sysslar med utan utifrån de här olika delproblemen som har nämnts, så bedriver landskapsregeringen ett aktivt arbete. Och i den mån utrymme ges så kommer vi att komma med konkreta förslag. För övrigt vill jag tacka för den givande debatt som vi har haft här, igår och idag.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Talman! Personligen är jag totalt emot en upplåning. Jag tänkte fråga finansministern vad det finns för garantier att inte 40 miljoner blir 50 eller 60 miljoner med en ny fullmakt ifall pengarna inte räcker till att genomföra kortruttsprojektet?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag ser inte kopplingen till mitt anförande. Men det spelar ingen roll. Nej, garantier kan ingen ge. Men finans- och näringsutskottet kommer att få ta del av de noggranna utredningar som finns. De har gjorts med stor noggrannhet av en kunnig personal. Det är dem som vi har att utgå ifrån. Jag för min egen del har ingen anledning att betvivla kvalitéten i det underlaget.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Talman! Med andra ord så kommer det mer exakta uppgifter till finans- och näringsutskottet och för finansieringen i framtiden, om inte dessa 40 miljonerna räcker?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet kommer att få ta del av varenda kalkyl och varenda sida av utredningsmaterialet som finns tillhanda och som landskapsregeringen har utgått ifrån när beslutet har tagits.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Tack för informationen. Det var positiva nyheter som kom när det gäller både avräkningen och skattegottgörelsen och att den kanske ska bli på en nivå kring 25 miljoner de närmaste åren. Naturligtvis blir den intressanta frågan för mig då hur landskapsregeringen ser på hållbarhetsgapet i ett sådant läge? Det kanske vi får återkomma till i finans- och näringsutskottet om man på något sätt påverkar synen på det eftersom vi har haft lite olika uppfattningar där. Men det var en parentes.

    Tillväxtpolitik är viktig. Bara för att vi nu befinner oss i en mycket god situation så är det inte någon orsak att vi slår oss till ro, tvärtom är det väl då som man ska fortsätta. Men jag tror att tillväxtpolitiken på Åland faktiskt måste ha fokus på befolkningstillväxt och att det är det som är det viktigaste för oss nu.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Till den delen är det synnerligen lyckligt att vi har en utveckling där vårt privata näringsliv nu ser framför sig att man ska kunna anställa flera personer. Befolkning ökar på ett bättre och lättare sätt om det finns arbetsplatser åt de nyinkomna.

    Vad gäller prognosen för skattegottgörelsen för år 2018 så framgår den väldigt tydligt i ÅSUB:s konjunkturrapport. Det kan var och en läsa där.

    Vi ska komma ihåg att det är synnerligen svårt att prognostisera det här. Just det här året, när det var 23,9 miljoner, så trodde landskapsregeringen för ett år sedan - just vid den här tiden - att utfallet skulle bli 10 miljoner och ÅSUB trodde att det skulle bli 11½ miljoner euro.

    Efter sommaren så vet vi mera och hållbarhetsgapet kopplar ihop med både utgifter och intäkter.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Tack för det! Som minister Perämaa sade så går utvecklingen lite för långsamt i Finland medan den faktiskt går ganska bra här. Det borgar väl ändå för att det ska vara en ganska stark skattegottgörelse under de närmaste åren.

    Tillbaka till avdraget - det är precis som minister Perämaa sade att ett allmänt avdrag, om man tar det rakt av, gynnar mer höginkomsttagare och mindre låginkomsttagare. Men det är ingenting som säger att man behöver ta det rakt av. Man kan också gradera ett avdrag på olika sätt. Det hoppas jag att man tar med i diskussionen.

    Man kan också gradera det regionalt. Jag tror att vi har ett gemensamt intresse och att vi ska försöka stimulera människor att se att det är intressant att bo i glesbygden, men framförallt ute i skärgården. I det sammanhanget, om det finns en möjlighet med ett skatteavdrag, så tror jag att det kunde vara en liten pusselbit där också.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det finns ett intresse för skattefrågor i landskapsregeringen och förhoppningsvis finns det ett växande intresse för skattefrågor också i hela parlamentet, nu när vi samtidigt begär att få mera behörighet. Det är bra att det förs en sådan här diskussion.  Det är en diskussion i det här läget. Men vi har många olika saker att vidta, så några löften kan inte ges. Det finns också andra metoder att uppnå detta. Man kunde ha ett förhöjt grundavdrag som gynnar dem med lägst inkomst. Man kunde ha ett tak på ett allmänt avdrag och man kunde ha ett jobbskatteavdrag för att stimulera arbete. Det är väl att diskussionen börjar föras, för skattepolitik är ett intressant ämne.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Föredras

    4        Bristande intresse för högskolepraktik

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 14/2016-2017

    Frågan läses upp av frågeställaren och efter det ger ministern sitt svar utan tidsbegränsning. Frågeställaren och ministern får därefter hålla högst två anföranden som inte får överstiga tre minuter. Svaret ges av vicelantrådet Gunell. Ordet ges först till lagtingsledamoten Harry Jansson för uppläsande av frågan.

    Ltl Harry Jansson

    Tack talman! Beklagar misstaget. Systemet med s.k. högskolepraktik är en ypperlig möjlighet, både för arbetsgivare och för studerande. Samtidigt tycks inte alla av landskapsregeringens egna förvaltningsenheter agera på det sätt som intresserade åländska studerande förväntar sig. Resultatet är att värdefulla erfarenheter och kontaktytor går förlorade och påverkar därmed även framtida rekrytering av ny arbetskraft negativt.

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vad avser landskapsregeringen göra för att säkerställa att även alla underlydande förvaltningsenheter tar sitt ansvar för systemet med högskolepraktik?

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Herr talman! Det är lite svårt att besvara den här frågan från ltl Harry Jansson väldigt exakt, eftersom frågan inte riktigt förtäljer vad det är som åsyftas. Det har inte kommit till min eller till landskapets kännedom att det här systemet skulle brista någonstans eller ha några bekymmer. Om det finns någon enskild händelse som har belyst situationen eller om det är en strukturell problematik, det förblir oklart för min del. Inte heller finns det något bristande intresse för högskolepraktikplatserna och inte heller kan jag säga på vilket sätt som det här systemet inte skulle kunna leva upp till de studerandenas förväntningar.

    Min bild av systemet med högskolepraktik fungerar väl. I fjol hade AMS 41 platser och av dem hade landskapsregeringen 12 platser och de underlydande myndigheterna hade 10 platser.

    Prognosen ser ut som tidigare år. Alla pengar avsatta för ändamålet kommer att användas, i år 210 000 euro. Anslaget höjdes från 180 000 till 210 000 euro år 2016, med andra ord från cirka 25 till cirka 40 platser.

    Just nu för år 2017 är 35 av platserna beviljade, varav sex till underlydande myndigheter i landskapet. Fem ska komplettera sina ansökningar och kontrollera att de uppfyller kriterierna. Sex har hittills sökt till landskapsregeringen, till vår förvaltning, och tre av dem har fått plats.

     Att det finns en övervikt på placering inom offentlig sektor har vi sett, men det utgår ifrån de studerandes önskemål.  Inom landskapsregeringen är det personalenheten som samordnar de sökande och kommunicerar med avdelningarna och alla sökande får svar inom tre dagar. Vi har inte fått feedback på att det är svårt att få en högskolepraktikantplats utan vi tycker att det förefaller att fungera väl.

     Det finns också en hel del praktikanter där praktiken är en del av utbildningen. Då får de inte lön från AMS utan det utbetalas som studiestöd för studier.

    Vi måste nog räkna med att pengarna kommer att ta slut även det här året och att de som är intresserade att få en högskolepraktikant till sin avdelning eller till sin myndighet måste vara ute i god tid. Att först i juni-juli komma med uppdrag till hösten är oftast för sent.

    Personalenheten jobbar kontinuerligt med att få goda rutiner kring högskole- och praktikplatserna och man planerar att ha regelbundna avstämningar för rapporter från avdelningarna så att man vet på personalenheten vilka uppdrag som man kan erbjuda.

    Vi ser fortsättningsvis det här systemet som en god möjlighet för fortsatt rekrytering och intresse för att arbeta inom offentlig sektor och sätter stort värde på att få in högskolepraktikanter i alla verksamheter, också de underlydande myndigheterna.

    Ltl Harry Jansson

    Tack talman! Tack vicelantrådet Gunell för redogörelsen. Jag delar helt den goda bild som vicelantrådet presenterade när det gäller den centrala hanteringen av högskolepraktiken. Här är det värt allt beröm till ansvariga tjänstemän och hur det under några år har upparbetats synnerligen goda rutiner. Centralt ska landskapsregeringens tjänstemän ha högsta betyg. Här har det hänt mycket positivt.

    När det gäller underlydande förvaltningsenheter så hoppas jag att vicelantrådet, med hjälp av berörda tjänstemän, säkerställer att när studerande visar intresse för en underlydande myndighet så ska de i alla fall få ett svar från vederbörande myndighet. Antingen a) med ett ”ja” att det finns ett intresse från myndighetens sida och b) så här ska den studerande göra för att motivera sin ansökan. Det är de signaler som vi ger till varje åländsk studerande som vill prova på arbete på hemmaplan. Det är viktigt att man får ett svar. Det behöver inte alltid vara positivt, men alla måste svara.

    Förhoppningsvis inser också de underlydande myndigheterna - utan att här peka ut någon, det ska vi inte göra - att det är betydelsefullt med tanke på framtida rekrytering att man etablerar en relation. Det är en förhoppning från mig som frågeställare att det goda arbete som har gjorts inom självstyrelsegårdens väggar verkligen sipprar ner till alla underlydande enheter. Samtidigt vill jag säga att det är en glädjande statistik som vicelantrådet kan presentera när det gäller intresset för platserna och att det också i praktiken ställs upp i god omfattning vad gäller högskoleplatser.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Tack! I och med att ltl Harry Jansson talar rätt gåtfullt om vilken myndighet det handlar om - om det är en enskild händelse eller om det är ett systemfel, att vi har någon myndighet där det inte fungerar bra - så kanske ledamoten Jansson kan uppmana den studerande att ta kontakt med centralförvaltningen kring den här frågan så att vi får syn på den här problematiken. Då får vi titta närmare på om det är en enskild studerandes upplevelser av en myndighet eller om vi har ett rutinfel. Om det är ett rutinfel, och om något misstag har skett, så är vi absolut beredda att gå ut till myndigheterna och be dem utveckla sina rutiner omkring detta och hantera det snyggt och respektfullt.

    Ltl Harry Jansson

    Tack talman! I och med att vicelantrådet uttryckligen frågar så kan jag säga att det här inte är en enskild incident utan det här är något som jag har blivit upplyst om ifrån flera håll och att detta förekommer. Det är väl fråga om vissa studerande där jag hyser ett visst intresse för deras välgång. Vi har diskuterat olika former, bl.a. problemet med Folkpensionsanstalten osv kopplat till den svenska sidan. Därmed så har jag blivit kontaktad.

    När jag ser det här mönstret - i totalt fyra fall - så tycker jag att det är fyra fall för mycket. Jag tycker det ärligt talat. Fyra fall låter kanske inte alarmerande i ljuset av de goda siffror som vicelantrådet nämnde, men likväl så är det fyra åländska studerande som inte får den signal från hemmaplan som jag tycker att man bör få.

    Så min förhoppning, än en gång, är att få ner det goda arbetet och de centralt goda rutinerna också till de underlydande enheterna. Förstås med ett positivt budskap där man koncentrerar sig på att det är för att etablera en relation till nuvarande studerande, med tanke på framtiden, som man vill det här. Inte för att någon ska känna sig uthängd.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Jag tror att vi har precis samma målsättning. Jag tror inte att det finns någon större konflikt i det. Kanske ltl Harry Jansson, åtminstone i mitt öra, kan viska vilka myndigheter eller vilken myndighet det handlar om så blir det enklare med detektivarbetet, och sedan ska vi definitivt göra vårt yttersta. För som debatten här tidigare belyste så är rekryteringen en av Ålands stora utmaningar. Jag håller med om att inte en enda studerande ska vi gå miste om pga. sådana här saker.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar - utan viskningar - antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    För kännedom

    5        Revidering av landskapslagen om resandeavgift

    Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 6/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 22 maj 2017.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls den 22 maj 2017. En frågestund hålls kl. 13.00 och plenum börjar kl. 14.00. Talmannen ber att få önska alla en riktigt fin Valborg! Plenum är avslutat.