Plenum den 30 september 2016 kl. 10:30
Protokoll
-
1 Energieffektiv renovering av byggnader
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2015-2016
Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 2/2015-2016
3 Den finska hälso- och sjukvårdsreformen
Ltl Axel Jonssons skriftliga fråga SF 3/2015-2016
4 Ålands gymnasium och ledarskapet
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 4/2015-2016
5 Försämring av den kommunala närservicen
Ltl Runar Karlssons skriftliga fråga SF 5/2015-2016
Ltl Roger Nordlunds skriftliga fråga SF 6/2015-2016
7 Sjukförsäkring för åländska studeranden
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2015-2016
8 Ändrad tidpunkt för landskapets årsredovisning
Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2015-2016
9 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2015
Landskapsrevisionens berättelse RB 3/2015-2016
Landskapsregeringens svar S 1/2015-2016-s
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2015-2016
Plenum börjar
Upprop. 29 ledamöter närvarande.
Herr landshövding
Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna Republikens president framställningar om godkännande av dels förslaget till lag om sättande i kraft av överenskommelsen med republiken Korea om social trygghet och dels förslaget till lag om sättande i kraft av avtalet om det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen å dess medlemsstater och ena sidan och republiken Kazakstan å andra sidan.
Talmannen
Herr landshövding! De inlämnade ärendena kommer att behandlas i vederbörlig ordning.
Andra behandling
1 Energieffektiv renovering av byggnader
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2015-2016
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
2 Kollektivtrafiken på Åland
Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 2/2015-2016
En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.
För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.
Svaret kommer att ges av minister Mika Nordberg. Ordet ges först till vtm Thörnroos.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till ansvarig minister Mika Nordberg följande fråga: När avser landskapsregeringen tillse att lagstiftningen om kollektivtrafik på väg är i överensstämmelse med EU-bestämmelserna?
Minister Mika Nordberg
Herr talman! Jag tackar för den här frågan. Det är ett väldigt angeläget ärende.
Den förra landskapsregeringen var med och tog fram kollektivutredningen. Frågeställaren föredrog vid en enskild föredragning ett lagstiftnings-PM och begärde att lagberedningen skulle börja bereda för att vi skulle få en modernare lagstiftning.
Den nuvarande lagstiftningen, landskapslagen om yrkesmässig trafik, är från 1976. Den är 40 år. Den lagstiftningen innefattar all form av yrkesmässig trafik. Där ingår kollektivtrafiken, alltså busstrafiken, och där ingår även lastbilstrafiken, godstransporter samt taxitrafiken.
De uppgifter som har tillkommit mig är att lagberedningen håller på och arbetar med den här. Som vi känner till så finns det alltid en viss prioriteringsordning som lagberedningen måste göras på grund av tidtabellen i olika EU-bestämmelser. Implementering av olika EU-direktiv ligger kortare i tid. Det betyder att det kan finnas motiverande yttrande och annat som gör att landskapsregeringen riskerar böter om vi inte har implementerat lagstiftningen. Det finns en viss flexibilitet inom lagberedningen att göra de här olika lagstiftningsåtgärderna i viss ordning.
Det arbetas på den här nya kollektivlagen. Tanken är att man ska dela upp den i tre olika lagar. Man tar kollektivtrafiken för persontrafiken och busstrafiken i en lag, själva lagen om godstransporter i en annan lag och taxinäringen i en tredje lag. Utifrån det här arbetar lagberedningen på med det här och de försöker återkomma så fort som möjligt i denna angelägna fråga.
Vtm Veronica Thörnroos
Kollektivtrafiken är mer än bara trafik. För den som inte har egen bil eller möjlighet att köra själv så möjliggör kollektivtrafiken att färdas över Åland, både till lands och till havs.
Kollektivtrafiken idag är ganska dyr. Det finnas goda möjligheter till smartare lösningar. Många av de lösningarna presenterades i den här rapporten. Kollektivtrafiken kan bli smartare och billigare och det borde tilltala alla, tycker jag. Dessutom är det miljömässigt hållbart att utöka kollektivtrafiken.
Det intressanta är att den här rapporten togs fram av två parallella arbetsgrupper; den ena med politisk kompetens och den andra med mera sakkunskap kring kollektivtrafik. Man var helt överens, man arbetade tillsammans fram det lagstiftnings-PM som jag sedan på enskild föredragning förde över till lagberedningen för över ett år sedan.
Nu sade ministern att vi måste arbeta med sådan lagstiftning där vi riskerar böter. Men till saken hör att vi idag inte har en lagstiftning på plats. Det är det tragiska. Idag har vi egentligen inte möjlighet att upphandla kollektivtrafik för år 2016 för det finns nämligen inget lagstöd kring det här. Att det här är en viktig fråga är man väldigt tydlig med i rapporten.
Jag är nog lite förvånad över att ministern bara har släppt det här ärendet, att det tydligen inte är så viktigt med kollektivtrafik fast man kan spara pengar och det är miljömässigt smart
Jag förtydligar min fråga igen. Nu har man arbetat ett år och tydligen har man inte kommit någonstans. När avser landskapsregeringen att presentera en lagstiftning som möjliggör för våra trafikidkare att verka på lagbunden bas?
Minister Mika Nordberg
Herr talman! Jag kan inte göra annat än att upprepa det jag sade. Lagberedningen arbetar med det. Vi avser att återkomma så fort som möjligt.
Vi ska komma ihåg att det även på lagberedningen finns vissa saker som påverkar arbetet. I utredningen sägs att den nya kollektivtrafiklagen ska bygga på rikets lagstiftning. De som har följt med kanske känner till att just nu har man i riket en ny transportbalk, som man kallar det för. Det betyder att man ser över hela lagstiftningen som har med trafik att göra, alltifrån kollektivtrafik till taxitrafik.
Att vi idag skulle ha en problematisk situation, det har vi ju haft en väldigt lång tid även under den förra mandatperioden och den förra ministerns ansvar. Det finns ingenting som gör att vi från landskapsregeringen inte skulle vilja ha lagstiftningen i bruk så fort som möjligt. De facto finns det redan i EU-förordningen olika saker som vi i våra beslut behöver ta hänsyn till.
Jag kan bara säga; så fort som möjligt kommer landskapsregeringen att försöka få den här lagstiftningen på plats.
Vtm Veronica Thörnroos
Tittar man lite i motiven för lagstiftningen så skriver man: ”De nuvarande avtalens överensstämmelse med bestämmelserna i förordning kan ifrågasättas. Avtalen löper ut vid utgången av år 2015. En fortsatt kollektivtrafik på väg förutsätter en lagstiftning som är i överensstämmelse med EU-bestämmelserna.” Det var just därför som den här gruppen jobbade och tog fram det här gedigna materialet som sedan i rask takt översändes till lagberedningen.
Det som är intressant rent politiskt är att det som den förra landskapsregeringen gjorde nu verkar vara helt värdelöst, oberoende av vilka rapporter man tog fram.
Jag kan tydligen bara tolka det på det viset att två centerpartister är mer än vad tre moderater och två socialdemokrater var. Det var faktiskt en ledamot från moderat samling som var synnerligen drivande i de här frågorna och tillförde stor kompetens till gruppens arbete.
Jag förstår inte varför det inte kan bli kontinuitet i det arbete som en regering gör när nästa regering tar vid när det delvis är samma partier.
Minister Mika Nordberg
Herr talman! Jag måste då upprepa vad jag sade i mitt första svar. Jag anser att det här är en utredning som gjordes under den förra mandatperioden och som är mycket bra. Det står om hållbarhet och vi har hållbarhet inom landskapsregeringens regeringsprogram. Det är hållbart att åka kollektivt. Det finns inget som tyder på att den här landskapsregeringen på något sätt skulle lägga den här utredningen åt sidan eller värdera den i enlighet med frågeställarens påståenden.
Tvärtom, det här arbetet fortgår med full kraft, precis på samma sätt som den förra regeringen lämnade. Jag ser ingen anledning till oro. Vi får hoppas att vi får bra folk till lagberedningen. I medier har man just annonserat om ytterligare tjänster till lagberedningen. Jag hoppas att vi kan stärka lagberedningen och gå vidare så fort som möjligt.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
3 Den finska hälso- och sjukvårdsreformen
Ltl Axel Jonssons skriftliga fråga SF 3/2015-2016
Samma förfarande gäller för denna fråga som besvaras av lantrådet.
Ordet ges först till ltl Axel Jonsson.
Ltl Axel Jonsson
Tack, herr talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vad gör regeringen för att garantera att Ålands status tryggas i samband med hälso- och sjukvårdsreformen i Finland?
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Ltl Jonsson och jag tangerade frågan lite grann här i frågestunden. Det är väldigt mycket frågor på gång, dels har vi frågor internt inom landskapet Åland, vi har landskapsandelar, kommunstruktur och KST, men vi blir också påverkade av vad som görs på rikssidan. Vi har hela reformeringen av socialvårdslagstiftningen där vi har delad behörighet men också den stora social- och hälsovårdsreformen i riket.
I februari blev vi varse genom brev från finansministeriet, statssekreterare och kanslichef Hetemäki om vad man tänker göra och hur man tänker finansiera hela social- och hälsovårdsreformen.
Jag kan konstatera att kontakterna med finansministeriet har varit och är intensiva. Jämfört med andra frågor så är det landskapsregeringens bedömning att det finns kunskap och förståelse för den komplicerade finansieringsmodellen och hur det komplicerar för självstyrelsen.
I det lagutkastet som finns förs nu också det resonemanget att självstyrelsens ska bli ekonomiskt kompenserad. Höjer man statsskatten så drabbar det ålänningarna. Vi har hög sysselsättningsgrad, låg arbetslöshet och är väldigt goda skattebetalare, så där upplever vi att det finns förståelse.
Landskapsregeringen analyserar också olika möjligheter för att oskadliggöra reformen, lite dåligt ordval men ltl Jonsson förstår vad jag menar. Vi har analyserat olika alternativ och olika för- och nackdelar: En ökad progression i statsbeskattningen, tilläggsbeskattning, ett särskilt Ålandsavdrag i statsbeskattningen, ett särskilt SOTE-avdrag vid kommunalbeskattningen och enbart en höjd avräkningsgrund för att kompensera förslaget samt att landskapet skulle överta behörigheten avseende hela förvärvsinkomstbeskattningen. Vi upplever att det finns förståelse för finansieringen.
Nu har lagutkastet kommit, det är väldigt omfattande, närmare 800 sidor. Landskapsregeringen har tid på sig till december att komma med ett utlåtande. Socialvårdsbyrån, ministern Valve och hans tjänstemän analyserar frågan. Vi har inom landskapsförvaltningen vår interna arbetsgrupp som också analyserar frågan.
Det stora bekymret är behörighetsförskjutningen och hur vi ska kunna lösa det. Vi har tagit upp den frågan vid ett flertal tillfällen, senast med statsminister Sipilä i tisdags. Vi konstaterade att den frågan inte är löst. Det finns inget svar på den frågan i det här omfattande lagutkastet. Vi poängterar gång på gång att landskapsregeringen, lagtinget och självstyrelsen inte har några synpunkter på hur riket organiserar sin hälso- och sjukvård och det är orimligt att det ska drabba självstyrelsen.
Statsministern sade igen att han tycker att det är en viktig fråga. Han tycker att det är skäligt att vi skulle kunna ha en specialutredningsman som skulle titta på den här frågan. Vi har också sagt väldigt tydligt att vi inte vill att Åland och självstyrelsen ska vara ett drivankare till reformer som genomförs på rikssidan. Där väntar vi besked. Vi har gott bistånd av riksdagledamot Löfström som också håller i frågan att trycker på orimligheten med behörighetsförskjutningen.
Som sagt var, vi analyserar frågan. När vi har mera kött på benen så är det väldigt viktigt att landskapsregeringen också förankrar och diskuterar med självstyrelsepolitiska nämnden. Vi vill också ha samråd med kommunerna. Det planeras ett strategimöte mellan riksregeringen och landskapsregeringen den 21 november och då blir också det här en fråga på agendan.
I mina samtal med statsminister Sipilä så nämnde jag också den viktiga självstyrelselagsrevisionen. Även fast vi alla vet att det handlar om att ta självstyrelsen in i nästa århundrade så visar SOTE-reformen på de komplikationer och den ofullständighet som finns i gällande lagstiftning.
För att autonomin ska fortsätta vara ett gott exempel och vi ska kunna marknadsföra Ålandsexemplet så behöver vi lösa frågorna både när det gäller hela behörigheter och när det gäller finansieringen av hela självstyrelsen.
Vi försöker jobba på frågan, men lätt är den inte!
Ltl Axel Jonsson
Utöver de ekonomiska konsekvenserna så delar jag regeringens uppfattning. Det är ju själva behörighetsfrågan som är den mest allvarliga i de effekter som det riskerar att få för Åland.
Självstyrelselagen är en lag på grundlagsnivå som är avsedd att reglera maktfördelningen mellan Åland och Finland och det måste ändå vara det bärande argumentet. Vi från Åland kan inte acceptera att man genom en ad hoc lösning egentligen kan förskjuta maktfördelningen mellan Åland och Finland.
Vi har diskuterat den här frågan i lagtinget och i våras kom oppositionen med ett ganska tydligt besked att vi vill gå in för modellen att överta inkomstbeskattningen. Vi ser det som den enda realistiska möjligheten. Det har åtminstone inte presenterats några andra bra sätt att lösa den här frågan på. Regeringen har sagt att de kan tänka sig att titta på det, diskutera det och har med det i sin analys.
Min följdfråga blir; när ska regeringen komma med sitt alternativ, sina prioriteringar och sin modell för hur man vill lösa det här? Enligt lantrådet har regeringen tid på sig till december med att komma med ett förslag. För att vi ska ha framgång i den här frågan så borde vi ju hitta en modell som vi driver gemensamt med kraft och säga; ”så här löser vi problematiken med behörighetsförskjutningen”. Då har vi också möjlighet att nå framgång. Vi borde komma förbi stadiet med utredningar och analyser ganska snabbt. Delar lantrådet den uppfattningen? När kommer regeringen i så fall att komma med det här beskedet till ålänningarna och oss i oppositionen?
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Ambitionen är att ha ett tydligt och klart remissutlåtande från självstyrelsen innan deadline. Jag ser det som väsentligt att självstyrelsepolitiska nämnden och kommunerna får vara med i det arbetet.
Min personliga åsikt är, som jag flera gånger sagt, att inkomstbeskattningen är ett reellt alternativ. Nog är det ju väldigt, väldigt märkligt om man kan tänka sig att diskutera att landskapen på rikssidan skulle kunna få beskattningsbehörighet men inte självstyrelsen.
Jag vill ändå understryka att finansieringen är också väldigt, väldigt viktig. Det handlar om 15 miljoner. Vi vet alla hur landskapets ekonomi ser ut. Både finansieringen och behörighetsförskjutningen är väsentliga.
Budskapet från lagtinget är glasklart, det har det varit från första början. Vi gör vårt absolut bästa. Självstyrelsepolitiska nämnden och kommunerna kan räkna med att vara en del i det arbetet. Självklart står vi till förfogande också för lagtingsgrupperna.
Ltl Axel Jonsson
Det är bra. Det är klart att ekonomin är viktig i det hela, det är inte frågan om det.
Ser man rent principiellt på den här reformen, ser man på självstyrelselagen så kan vi inte hänga upp vår argumentation på de ekonomiska konsekvenserna. Det är klart att det finns praktiska omständigheter, men rent juridiskt så är det behörighetsförskjutningen som vi måste sikta in oss på.
Därför skulle det vara så viktigt att landskapsregeringen sätter ner foten ännu tydligare, slutar väga mellan de olika alternativen och säga; ”nu går vi in för det här, nu har vi ett spår som vi jobbar på”. Landskapsregeringen måste presentera en tydlig lösning på hur vi från Åland vill lösa den här problematiken med behörighetsförskjutningen.
Man har en känsla när det gäller vindkraftsstödet, klumpsumman och fiskekvoterna att regeringen i Helsingfors arbetar aktivt mot de åländska intressena. Om inte vi då kan presentera ett alternativ, när man lägger fram en så stor reform med så stora konsekvenser för Åland, så är sannolikheten att vi når framgå i de förhandlingarna ganska små.
Det är hög tid att regeringen presenterar ett alternativ, åtminstone säger hur de vill göra och sedan kan vi ha en debatt i lagtinget om hur vi går vidare. Det vore mycket välkommet att regeringen kommer med ett tydligt lösningsförslag.
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Jag delar den uppfattningen. När det gäller grundlagen och självstyrelselagen så är det också argumentation som vi har fört muntligen och som vi kommer att ha med i vårt utlåtande. Är det förenligt med självstyrelselagen att genomföra social- och hälsovårdsreformen när det får sådana implikationer på självstyrelsen?
Men jag måste säga att jag uppfattar att det inte är illvilja. Det är ett enormt lagstiftningspaket. Man försöker organisera, man gör ett enormt arbete på rikssidan och man har helt enkelt inte tänkt på självstyrelsen. Nu utnyttjar vi alla kanaler vi har för att påpeka det.
Landskapsregeringen kommer absolut inte att darra på manschetten. Vi har inga problem eller dubier. Vi ska vara glasklara, vi ska vara tydliga och vi ska säga vad vi vill. Vi ska säga att vi inte accepterar det överhuvudtaget. Som sagt var, lagtinget ska också få vara en del i den processen.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
4 Ålands gymnasium och ledarskapet
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 4/2015-2016
Denna fråga avförs från dagen lista och upptas till behandling vid ett senare plenum.
Föredras
5 Försämring av den kommunala närservicen
Ltl Runar Karlssons skriftliga fråga SF 5/2015-2016
Samma förfarande gäller för denna fråga som för de föregående. Denna besvaras av minister Mats Perämaa.
Ordet ger först till ltl Runar Karlsson
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! I offentligheten har finansminister Perämaa uttryckt en åsikt om att kommunerna kan spara 7,5 – 15,0 miljoner euro per år.
Det här är en kommunal fråga som inte landskapsregeringen ska blanda sig i och ha åsikter om. Men i och med att landskapsregeringen har blandat sig i och har åsikter om det här så väljer jag nu att efterhöra lite mera precisering av det här uttalandet.
Talmannen
Ltl Karlsson, vid första tillfället läses frågan upp.
Ltl Runar Karlsson
Okej, jag tänkte ta upp bakgrunden, men då gör jag så.
Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: På vilket sätt avser landskapsregeringen att denna inbesparing ska genomföras utan att närservicen försämras?
Minister Mats Perämaa
Herr talman! För det första vill jag säga att rubriksättningen för denna skriftliga fråga är något politiskt, för att inte säga oppositionspolitisk.
Det uttalandet som jag har gjort om möjligheten att spara på den kommunala sektorn rör uttryckligen administrationen och är inte kopplad till det som rubriken av den skriftliga fråga säger; försämring av närservicen.
Det som jag har sagt har jag sagt. Den ena tidningen tolkade min utsaga som att man kan spara på hela den kommunala administrationen, dvs. upp till 15 miljoner euro. Nu förklarar jag bakgrunden.
När man läser ÅSUBs statistik så kan man där utläsa att statistikerna säger att den allmänna förvaltningen av de kommunala kostnaderna ligger på ungefär 5 procent. Om vi nu avrundar de kommunala kostnaderna, kanske något vårdslöst, till att vara ungefär 150 miljoner euro, så betyder det att 5 procent av de här kostnaderna är 7,5 miljoner euro.
Sedan finns det många som gör samma bedömning som jag, att i den övriga förvaltningen, själva serviceproduktionen, finns det också ett visst mått av administration. Det här är något som jag också har diskuterat med ÅSUBs direktör att ÅSUB kanske borde titta närmare på det här. Det görs bedömningar på att det kanske, totalt sett, finns administration upp till 10 procent i det som kommunerna producerar, upp till 15 miljoner euro, alltså, 7,5 -15 miljoner euro. Sedan har jag inte sagt offentligt att man kan spara in 15 miljoner på administrationen. Man kan ju inte sopa bort hela administrationen.
En ytterligare intressant statistisk detalj i ÅSUBs statistik gäller nettodriftskostnader i kommunerna. I statistiken från 2013 kan man utläsa att Jomala kommun har en nettodriftskostnad på 3 916 euro, medan medeltalet ligger på 4 450 euro. En skillnad på 534 per invånare. Multiplicerat man det här beloppet med invånarantalet 29 000 så får man en summa på 15,5 miljoner euro.
Hur mycket man kan spara på att ha större enheter beror närmast sedan på vilka beslut man fattar och hur man fattar beslutet.
Statistiken visar entydigt att det finns möjligheter att spara åtskilliga miljoner om man fattar rätt beslut.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Jag återkommer till det jag sade från början. Jag håller med om att den skriftliga frågan kan vara lite märklig. Men när landskapsregeringen väljer att klampa in i det kommunala och ha starka åsikter så måste jag få reda på vad landskapsregeringen egentligen menar.
Landskapsregeringen hänvisar ofta till kalla siffror, ÅSUB, och räknar generellt ner det, fast det i praktiken handlar om människor av kött och blod. Det är klart att man kan drar ner på kostnaderna. Vi vet ju att de allra största kostnaderna är personalkostnader. Det är människor som sköter om de äldre som inte klarar sig själva och människor som lär våra barn läsa och skriva och sköter om dem inom barnomsorgen. Jag håller inte riktigt med om att man kan räkna på det sättet. Det är lite märkligt när ministern uttalade sig att det skulle vara närmare 15 miljoner än 7,5 miljoner som man säger i artikeln. Säg att det är 10 miljoner, det är trots allt 200 anställda som ska bort då. Det är betydligt fler än vad administrationen kostar som helhet idag. Då måste man komma in på de verkliga värdena. Vad som är värre är att man väcker en jättestor oro ute på fältet, speciellt bland kvinnorna. 85 procent av de kommunalt anställda är kvinnor. Det är klart att de börjar bli rädda om sina arbetsplatser, kan hända de söker nya jobb och kanske t.o.m. utanför Åland. På det sättet så utarmar man det här.
Jag ser det här uttalandet mera som ett led i den här propagandan från regeringen, att stora enheter är så mycket billigare och att man kan spara oerhört mycket mera än vad hela administrationen kostar som helhet idag. Då tycker jag att regeringen är ute och propagerar på ett fult sätt. Det är lätt att säga att man kan spara 10-15 miljoner, så blir det en rubrik i tidningen och så tror man på det.
Vad det verkligen handlar om är att ålänningarna får sämre service, det är praktiken. Det finns ingenting som visar nu att en stor kommun är effektivare totalt sett än en liten kommun. Man tittar på ÅSUBs siffror och så kopierar man dem och så får man de siffror man vill ha.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Dessvärre är jag ändå mera benägen att tro på, om jag säger ärligt, den statistik som ÅSUB levererar än på det som ltl Karlsson här säger. Statistiken visar entydigt att något större enheter, i det här fallet Jomala, kan bedriva en verksamhet med betydligt lägre driftskostnader.
Det som jag har uttalat mig om är ju inte det att jag vill att närservicen ska försämras. Jag vill inte att socialvården ska försämras. Jag vill att våra invånare ska ha det tryggt och bra. Jag känner och upplever att det finns en oro över vad som händer om man inte sköter ekonomin. Om man låter stora underskott fortlöpa och bli allt större så kommer det att skapa ännu mera dramatiska situationer. Det är betydligt bättre att lösa frågan medan tid är än att lösa det sedan då det är för sent.
Här vill jag nästan lägga över bevisbördan på ltl Karlsson. Jag har visat här statistik som pratar för att det finns möjligheter att spara pengar i administrationen med lite större enheter. Statistiken visar på nettodriftskostnaderna. Centern säger hela tiden att det inte går att spara, men statistiken pratar för det som jag säger. Bevisbördan bör läggas över på er nu att förklara för människor, via statistiken, varför det inte skulle gå att spara pengar på kommunal administration.
Det som jag tycker att landskapsregeringen fortfarande har att bevisa, i det arbete som pågår, är hur vi i framtiden ska trygga offentliga servicepunkter ute i glesbygden och i skärgården. Jag erkänner att det arbetet är på hälft. Det arbetet måste vara en del i det som vi nu gör. Målet är ju inte bara att spara. Målet är ändå att varenda ålänning ska känna att man har kontakt med den offentliga servicen.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Finansministern pratade lite mot sig själv nu igen. Han hänvisade till Jomala och han hänvisade till att det är billigare med större enheter. Ja, det håller jag med om. Tittar man i ÅSUBs bok så ser man att det i skärgården kostar ungefär 1 000 euro mera per invånare att bedriva kommunal service än på landsbygden. Det är klart att om skärgårdskommunernas service flyttas till Jomala så visst blir den billigare då. Men vad händer med skärgården? Vad händer med företagarna i skärgården? Vad händer med livet i skärgården? Ja, det dör bort till nackdel för hela Åland.
Precis samma sak är det med landsbygden. En kommun - allt styrs från Mariehamn, all blir i Mariehamn och landsbygden dör. Var finns sedan kraften och viljan ute på landsbygden att driva företag? Det blir en utarmning. Visst kan man spara lite i den ena ändan, men det blir en utarmning för hela Åland. Det här har Åland faktiskt visat. Det finns praktiskt bevis på det på Åland; vi har den bästa servicen, vi har den lägsta arbetslösheten och kommunerna har i stort sett jättebra ekonomi. Landskapet kommer att ha noll i bokslutet nästa år med de skatteinkomster som ökar nu.
Man skrämmer upp folk; ”åldringar behöver så mycket mera vård, det blir så dyrt och vi har så dåligt” Det här är inte sant. Det kommer att visa sig i punkt efter punkt efter punkt att vi har en jättebra ekonomi på Åland. Vi har en fantastisk service och låg arbetslöshet. Nu försöker regeringen skrämma upp folk och få sin vilja igenom genom att slå ihop kommuner. Det kommer inte att betyda besparingar, det kommer inte att betyda att det blir service kvar i glesbygderna. Runt omkring oss har det visat sig att det blir en centralisering.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Jag anser nog att bevisbördan har lagts över på centern, efter det jag presenterade här, att bevisa varför man överhuvudtaget inte kan spara i kommunal administration.
En liten bit på vägen kom vi för ltl Runar Karlsson sade här att man nog kan spara något i den ena ändan. Det är ett ställningstagande i någon riktning i varje fall.
Såsom den kommunala strukturen är just nu, är den en garant för att närservicen ska behållas på den nivå som den är?
Eftersom det här ärendet är viktigt för landskapsregeringen och engagerar också mig så har jag tagit del av statistikcentralens uppgifter om utvecklingen av skolväsendet på Åland. Det här gäller folkskolor och lågstadieskolor. Vi har haft kommunerna väldigt länge, ända sedan sockentiden. Men statistiken säger att sedan 1950 så har antalet skolor gått ner från 59 till 20 på Åland. Jag fick ögonen på en kommun som heter Saltvik, där har antalet skolor gått ner från sex till två under den här tidsperioden. För att det ska vara rättvist så nämner jag också en annan kommun som heter Kumlinge, där har antalet skolor gått ned från tre till en. Antalet har stabiliserats på senare tid. Det här har skett inom ramen för den kommunala struktur som vi har med 16 enheter.
Hur har det gått på butikssidan då? Ja, vi känner till att en butik har stängts i Brändö åtminstone, en på Kökar, en i Saltvik, tror jag och många fler därtill.
Livet går vidare. Samhället utvecklas och människor förändrar sitt beteende oberoende om vi har 16 kommuner eller något färre.
Den här diskussionen lär fortsätta. Jag har statistiskt underlag för det som jag har sagt. Jag har ännu inte sett att centern eller ltl Karlsson har statistik som stöder det ni säger.
Till slut, antingen är man med, som en del av lösningen på de problem vi har med finansieringen av offentlig sektor, eller så kan man dessvärre bara bli en del av problemet.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
6 Drogsituationen på Åland
Ltl Roger Nordlunds skriftliga fråga SF 6/2015-2016
En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.
För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.
Denna fråga besvaras av minister Wille Valve.
Ordet ges först till ltl Roger Nordlund.
Ltl Roger Nordlund
Herr talman! Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit och hur ser den framtida strategin i kampen mot narkotika ut?
Minister Wille Valve
Landskapsregeringen svarar: För att bekämpa drogerna behövs ett brett spektrum av åtgärder; alltifrån rökfri förvaltning, effektiv missbrukarvård till förebyggande arbete och kunskapsinsatser inom vår poliskår.
Det stämmer att, sett till antalet narkotikabrott, fördelat enligt polisinrättningarna har vi kunnat se en något ökande trend för Åland under år 2016. En delförklaring härtill, är att Ålands polismyndighet har bedrivit ett effektivt arbete och tagit hjälp utifrån, bl.a. från Sydvästra Finlands polisdistrikt för att förstärka den åländska poliskårens färdigheter i att upptäcka drogbrott, vilket även har gett resultat.
Gatuövervakningsgruppen från Åbo har skolat Ålands polismyndighet i att upptäcka narkotika på fältet och polisen har även inlett ett effektiverat samarbete med tullen och gränspolisen. Målet med samarbetet är att försöka stoppa också införsel av narkotika, inte enbart åtgärda enstaka användare.
Polisens samarbete med skolorna fungerar – för tillfället - bra, det kommer in tips och polisen vidtar erforderliga åtgärder med anledning av tipsen.
Enbart en ökning av antalet lagförda narkotikabrott gör dock inte att vi kan sluta oss till att det finns mer droger på Åland. En sådan slutsats måste rimligtvis basera sig på en sammanställning av observationer från alla aktörer på fältet; från ÅHS, från substitutionsvården, från intensiven, av tillgänglig statistik och observationer från de aktörer som på ett eller annat sätt jobbar med drogfrågorna.
Dessa aktörer möts regelbundet i Den operativa gruppen för Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk. Operativa gruppen sammanträdde senast den 15 september 2016 och kommer att sammanträda igen i oktober. På förra mötet fick landskapsregeringens ministrar en grundlig genomgång av trenderna och tendenserna inom drog- och missbruksarbetet, vilket jag ska återkomma till.
Operativa gruppen kommer åter att sammanträda den 26 oktober, då också den politiska referensgruppen kommer att ges en lägesöversikt. På detta möte kommer politiska referensgruppen också att, på egen begäran, ha möjlighet att ställa direkta frågor till erfarenhetsexperter, dvs. f.d. missbrukare som vill dela med sig av sin erfarenhet av hur en missbrukares vardag kan se ut på Åland.
Landskapets operativa grupp för handlingsprogrammet mot risk- och missbruk ska enligt beslut från år 2013 sammankallas 4-6 gånger per år. Gruppen har hittills, under år 2016, sammankallats 7 gånger, i regel varje månad.
Ifall lagtinget godkänner budgetförslaget för år 2017 är ambitionen att den politiska referensgruppen ska ha en högre sammanträdesfrekvens under våren 2017 för att ta fram en flerårig handlingsplan mot risk- och missbruk. Denna fleråriga handlingsplan är, som svar på ledamotens fråga, den framtida strategin i kampen mot narkotika.
Hur ser då den dagsaktuella strategin ut, annat den baserar sig på handlingsprogrammet 2013-2016? Landskapsregeringen ser för tillfället två oroväckande trender: Den ena är att drogbruket förefaller gå ner i åldrarna. Den andra är att antalet så kallade ”rena” rattonykterheter minskar och en högre andel av de rattonykterheter som konstateras har inslag av ”pillerknarkfylla”. Den sistnämnda trenden jobbar Ålands polismyndighet intensivt med, vilket också gett resultat i bl.a. fler lagförda drogbrott.
Med tanke på den andra trenden ser landskapsregeringen framförallt ett behov att stärka de långsiktigt förebyggande åtgärderna. Landskapsregeringen har bedömt det som effektivt att satsa resurser på det arbete som aktörerna på fältet gör, genom att finansiera samordningsprojekt som främjar det rusmedelsförebyggande arbete i landskapet såsom Vision Nolltolerans men också Tobaksfri duo och tobakskampen. Inom ramen för Vision Nolltolerans har förutom stöd till aktörerna på fältet även rymts information, handledning, utbildningstillfällen och kampanjer, vilka avser förebyggande rusmedelsbruk på sikt.
Vi kommer att behöva fler tidiga, förebyggande insatser i stil med Tobaksfri Duo och Tobaksfri Effekt. Här är det jätteviktigt att hela vårt åländska samhälle sluter upp kring det förebyggande arbetet och visar att detta är viktigt. Uppslutningen från tredje sektorns sida kring Tobaksfri Duo har varit fantastisk. Landskapsregeringen deltog i gemensam presskonferens den 7 september med anledning av att den första kullen elever kunde börja drillas i hur farligt det är att röka, dricka och knarka.
Landskapsregeringen har också beställt extensiv statistik från ÅSUB som kommer att levereras nu i oktober. Basen i statistiken liknar delvis den som gjorts regelbundet sedan år 2001, vilket ger en möjlighet till uppföljning av utvecklingen och underlag för fler lagstiftningsåtgärder.
Utöver de förebyggande åtgärder som har nämnts följer landskapsregeringen noga ett initiativ från finländska inrikesministeriet om att uppdatera polisens befogenheter till säkerhetsvisitation vid offentliga tillställningar, vilket vi stöder och kan komma till lagtinget med en ändring av polislagen för att förverkliga detta.
Talman! Sammanfattningsvis är detta ett trendkänsligt område som landskapsregeringen följer mycket noga och kommer att föreslå fler åtgärder till, gärna i samråd med den politiska referensgruppen.
Ltl Roger Nordlund
Tack, herr talman! Tack minister Valve för et fullödigt svar. Framförallt vill jag tacka för det starka engagemanget som nu visas från minister Valve och regeringen, jämfört med det som jag upplevde under våren när vi hade samma diskussion kring det här ärendet. Då hänvisades det mera till ÅSUBs statistik. En av de viktigaste sakerna är att vi gemensamt visar ett engagemang som sedan kan spridas ut i samhället till alla våra institutioner.
Det är precis som minister Valve sade, det finns tecken på att det går ner i åldrarna, rattonykterheten ökar och brottsstatistiken ser heller inte speciellt bra ut, speciellt inte i Mariehamn. Det är naturligtvis en tragedi för alla dem som dras in i det här och drabbas, men det skapar också tyvärr ett otryggare samhälle. Även de som inte är drogberoende blir på något sätt ändå i viss mån drabbade. Man kanske måste låsa dörren och man kanske måste tänka på ett annat sätt nu än vad man gjorde för tio år sedan här på Åland. Det är lite synd för jag tycker att vi borde komma tillbaka till det trygga och friska åländska samhället så mycket som möjligt.
Min tilläggsfråga är; vilka resurser avser landskapsregeringen att avsätta i budgeten för 2017 för att kunna leva upp till de goda intentionerna som minister Valve gjorde sig till tals för här i sitt inledningsanförande?
Minister Wille Valve
Frågan är klurigare att besvara än vad den först förefaller eftersom budgetberedning just nu pågår. Budgeten är inte en färdig slutprodukt, men jag kan bekräfta att det finns en politisk ambition att avsätta resurser för att ta fram ett handlingsprogram för åren 2017-2020 och andra lämpliga åtgärder.
Det som jag tror att är väldigt viktigt i det här arbetet är att vi hela tiden anpassar åtgärderna efter den utmaning som vi har och de problem som vi ska lösa. Att vi inte exempelvis, på basen av den information vi har idag, inför obligatoriska urinprov för alla i Ålands yrkesgymnasium och Ålands lyceum eller att vi tar i så det knakar i vissa bestämmelser.
Personligen har jag en åsikt, som jag också kommer att föra fram i den politiska referensgrupp som dess ordförande, om att straffbestämmelserna i landet, de som är riksbehörighet och som också gäller på Åland, är för mjäkiga. Straffskalan för mindre innehav av droger tas inte riktigt på allvar, vilket också har bekräftats tidigare i den operativa gruppens arbete.
Här skulle det eventuellt finnas ett utrymme för att göra ett initiativ i stil med det som lagtinget gjorde under den föregående mandatperioden då ett enat lagting ställde sig bakom en förändring av straffskalorna i sexualbrottslagstiftningen. Personligen ser jag framför mig att det här skulle kunna vara någonting som vi gör från åländsk sida i förhållande till riksdagen.
Ltl Roger Nordlund
Tack, herr talman! Det som minister Valve avslutade med, ett enat lagting, där är jag nästan säker på att det finns goda förutsättningar för att skapa ett sådant.
Det leder mig in på min sista tilläggsfråga. Utgående från det som minister Valve redogjorde för här och det som säkert också sedan kommer fram i diskussionen den 26 oktober i landskapsregeringen; finns det en möjlighet att landskapsregeringen kan överlämna ett meddelande i den här frågeställningen till lagtinget för att skapa den här breda politiska enigheten? Jag tror att det också ute i salen finns ett engagemang som det skulle vara bra att få ge uttryck för, både som ett stöd till landskapsregeringen i sitt arbete och också till alla andra som jobbar med de här mycket viktiga frågorna.
Minister Wille Valve
Ja, det kan inte uteslutas. Det viktiga är att vi framförallt respekterar den parlamentariskt förankrade processen som vi har framför oss i den politiska referensgruppen där samtliga partier i lagtinget är representerade. Vi kommer att ta fram förslag på åtgärder inför denna och delvis också följande mandatperiod. Inom ramen för det arbetet ser jag i så fall att ett sådant initiativ kunde komma, vilket är naturligt med tanke på den koppling och den förankring som finns i förhållande till detta hus.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
7 Sjukförsäkring för åländska studeranden
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2015-2016
Denna fråga avförs från dagens plenum och upptas till behandling vid ett senare plenum.
För kännedom
8 Ändrad tidpunkt för landskapets årsredovisning
Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2015-2016
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 2 november 2016.
9 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2015
Landskapsrevisionens berättelse RB 3/2015-2016
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 2 november 2016.
10 Hälso- och sjukvården
Landskapsregeringens svar S 1/2015-2016-s
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2015-2016
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 2 andra november.
Plenum slutar
Lagtingets högtidliga öppnande hålls måndagen den 31 oktober 2016 och nästa plenum hålls samma dag klockan 15.00. Plenum är avslutat.