Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Talman! På Åland gäller landskapslag om gymnasieutbildning och den allmänbildande gymnasieutbildningen och grundläggande yrkesutbildningen ges vid Ålands gymnasium. Efter slutförd gymnasieutbildning får den studerande en gymnasieexamen, i vilken ingår ett gymnasiebetyg som utfärdas av Ålands lyceum och ett studentexamensbetyg som utfärdas av studentexamensnämnden.

    För ordnandet av studentexamen gäller republikens presidents förordning om studentexamen i landskapet Åland, från 2006. Enligt överenskommelseförordningen ska de förvaltningsuppgifter som består i att ordna studentexamen på Åland skötas av studentexamensnämnden och en avlagd studentexamen på Åland ska ge samma behörighet som en motsvarande examen i Finland samt att studentexamen inte får avvika.

    Talman! I Finland trädde en ny lag om studentexamen i kraft den 1 augusti 2019 vilket medför vissa förändringar gällande avläggandet av studentexamen och som gäller avläggande av studentexamen våren 2022. Förändringarna görs i studentexamens struktur på så sätt att en examinand, som avlägger studentexamen, ska avlägga minst 5 prov i studentexamen mot nuvarande 4 prov. Fortsättningsvis kommer provet i andra inhemska språket, som på det självstyrda Åland benämns provet i finska, vara valbart.

    För de åländska studerande så väljer merparten att studera vidare i Sverige, men 2019 valde 33,5 procent av åländska studerande att studera i Finland. De som väljer att studera i Sverige gynnas inte den här förändringen men det blir inte heller en försämring.

    Talman! En studentexamen avlagd vid Ålands lyceum ger enligt överenskommelseförordningen samma behörighet som en motsvarande examen som avlagts i Finland, vilket förutsätter att studentexamen som avlagts vid Ålands lyceum inte avviker från motsvarande examen i Finland, om den åländska studerande ska ha samma allmänna behörighet för att fortsätta studera vid högskola i Finland. Av den anledningen föreslår landskapsregeringen att nuvarande gymnasielag ändras för att inte avvika från Finlands motsvarande studentexamen.

    Landskapsregeringen föreslår även ändringar så att hänvisningar till att den grundläggande yrkesutbildningen följer systemet med kompetenspoäng. Förslaget till ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning har varit på remiss till Ålands gymnasium. Tack.


  • Tack talman! Tack minister Hambrudd för en utförlig redovisning.

    Studentexamen är en nationell examen och naturligtvis förordar vi härifrån också från liberalt håll detta lagförslag. Studentexamen fungerar som ett utvidgat antagningsinstrument till riket, numera till fortsatta studier vid universitet och det är nationellt och internationellt gångbart.

    Har ni överhuvudtaget diskuterat möjligheten till avskaffande av själva studentexamen, naturligtvis examen från utbildningen, men den här klassiska studentexamen?


  • Tack, talman! Jag kan svara nej på den frågan, ledamot Juslin. Nej, vi har inte diskuterat att avskaffa studentexamen.


  • Tidigare var det möjligt att avlägga endast fyra ämnen, men nu kräver man ytterligare ett ämne. Man diskuterar också att själva studentexamenstillfället är ett stressmoment. Nu inför man ytterligare ett stressmoment nationellt i riket. Men det här är tydligen ingenting som man diskuterar om elevens och studerandenas välmående.


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Juslin. Syftet med ändringen i Finland har ju också varit att det ska bli lättare att få flera studeranden till universitet och högskolor eftersom det inte är tillräckligt många, av dem som har slutfört studentexamen, som söker till vidare utbildning. Syftet med detta är ju att fler ska söka sig till skola.

    Det är ett ämne till, ja, men samtidigt så har man motiverat det med att om man får underkänt i ett prov så ska medeltalet ändå bli högre så att man lättare ska kunna komma vidare till högskola.


  • Ledamot Gyrid Högman Gruppanförande | 13:16

    Talman! Lagförslag nr 25/2019-2020 gäller en uppdatering av lagen om gymnasieutbildning som dateras till 2011. Uppdateringen gäller explicit studentexamen och kompetenspoängen vad gäller yrkesutbildningen.

    Studentexamens upplägg kommer att förändras från och med 2022. Det är inte längre fyra obligatoriska prov utan fem. Detta betyder att det allra flesta skribenter på Åland kommer att skriva modersmålet svenska, engelska, två realprov och matematik.

    Under en tid diskuterades möjligheten att återinföra finska/andra inhemska språket som obligatoriskt ämne. Det har ju inte varit obligatorisk på Åland sedan 2005 , först under prövotid och sedan blev det obligatoriskt i hela Finland. Jag följde diskussionen eftersom jag har varit involverad i detta och för mig var en lättnad att provet i finska fortsättningsvis blev valbart även om jag förstår att det är en förlust för svenskan i Finland.

    Jag vet ju att en lärare kallade dagen för hörförståelseproven i finska för "de stupades dag". Och uttrycket var faktiskt träffande även om många klarade uppgiften med nöd och näppe och den skriftliga delen.

    Det är klart att studerande även nu känner anspänning inför proven, men det är mera en känsla av att ”nu ska jag visa vad jag kan” och ”har jag klarat proven klarar jag det här”. Till ledamot Juslin kan jag säga att visst är väl studentskrivningarna ett stressmoment. Men eftersom man har dem utspridda på tre olika tillfällen så minskar också stressen. Vanligtvis skriver man engelska på hösten, och man kan till och med andra året på våren skriva valfria språk.

    Ursprungligen genomförde universiteten proven, som var ett slags antagningsprov, men år 1919 överfördes administrationen helt till gymnasierna. Som kuriositet kan nämnas att Emma Irene Åström från Möckelby i Jomala blev den andra kvinnliga studenten i Finland år 1882. Innan hon fick genomföra sitt prov blev hon på ansökan beviljad dispens från sitt kön. Det behöver man ju inte längre begära. Emma Irene blev den första filosofiemagistern i Finland, där kan vi ha en liten fjäder i hatten.

    Målet med det nya upplägget är att ge studentexamensproven större betydelse för inträde till universitet och att högskolornas inträdesprov ska om inte försvinna, men minska. De åländska studenter som söker sig till Sverige har som meriteringsurval avgångsbetygets medeltal – inte studentbetygets. Att så är fallet härrör från i tiden före EU-inträdet, då Sverige hade möjlighet att bevilja Åland särbestämmelser. Det är viktigt att värna om den här möjligheten. Sverige använder generellt de urvalssystem som respektive land begagnar, för sökande från Finland är det studentexamen som gäller som meritering.

    Självstyrelsen har behörighet i utbildningsfrågor och eftersom studentexamen är en nationell examen som ska avläggas på samma sätt som i Finland behövs en överenskommelseförordning. Den nu gällande är från 2006.

    I landskapsregeringens utlåtande över nyordningen till studentexamen och gymnasielag i Finland så sägs att den här överenskommelseförordningen borde förnyas. Före 2006 genomfördes studentexamen utan överenskommelseförordning. Studentexamensnämndens medlemmar är - om man uttrycker det vanvördigt - lite högvördiga, så de kom väl aldrig ens på tanken att självstyrelsen hade någon betydelse för nämndens maktutövning. Under min tid som rektor så initierade jag frågan om överenskommelseförordning men det tog några år innan den förverkligades och trädde i kraft 2006. Nu är skrivningarna allmänt hållna och den kan säkert förnyas i samband med att hela lagen om gymnasieutbildning revideras. Den här lagen har ännu inte 10 år på nacken. Genom lagen bildades en ny myndighet och skapades ett system som nu säkert har finslipats och det finns säkert behov av att se till att systemet finjusteras i lag.

    För land ska med lag byggas, detta är viktigt och detta var även viktigt på medeltiden då det uttrycket myntades. Detta allitterade, bokstavsrimmade uttrycket, härstammar från de medeltida landskapslagarna som var verbalt överförda och bokstavsrimmen gjorde det lättare att bevara texten i minnet. Idag har vi inte bara ord och text utan också digitala filer – men ändå ”land ska med lag byggas och icke med våldsverk” som hela texten lyder. Och detta arv kan vi inte nog vara stolta över och bevara.

    Centerns lagtingsgrupp omfattar att lagförslaget remitteras till lag- och kulturutskottet.


  • Tack, talman! Tack ledamot Högman för en mycket utförlig presentation. Vi tycker säkert lika i många saker här.

    Det var också ett bra påpekande att studentexamensprovtillfällena är utspridda under en längre tid och man kan skriva engelskan på hösten, vilket är brukligt.

    En sak har förvånat mig, och det är att resultaten i modersmålet på Åland inte är på den nivån som jag tycker att det borde vara. De är alltså inte på samma nivå som i de högpresterande skolorna i riket, vilket har förvånat mig. Har ledamot Högman en förklaring på det här?


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 13:24

    Skulle jag ha den förklaringen så skulle jag gärna ge den och se till att det liksom blev en ändring. Jag tror att det finns en väsentlig skillnad, modersmålsprovet är ganska regelstyrt medan vi här är lite friare i vår skrivning och det kanske inte till alla delar uppskattas av de som rättar proven.


  • Ledamot Högman, modersmålet är ju obligatoriskt och då blir det ju lite misskrediterande om man inte presterar optimalt just i det ämnet. Det är väldigt viktigt med tanke på de fortsatta studierna i riket. Det var en synpunkt och det kunde vara bra att analysera det lite närmare.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 13:25

    Det behöver säkert analyseras närmare, men jag tror inte att jag kan utveckla det här.


  • Talman! Tack ledamot Gyrid Högman. Det är alltid roligt att få en historisk bakgrund genom Högmans anföranden.

    Jag ville bara lyfta - eftersom du nämner överenskommelseförordningen - så behöver den absolut uppdateras rent tekniskt. Frågan är om det behövs göras redan i höst. Den ligger på bordet.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 13:25

    Tack för den upplysningen.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.