Föredras

Samma regler gäller för denna fråga, alltså ingen tidsbegränsning för svaret medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Annika Hambrudd. Ordet ges först till lagtingsledamoten Jessy Eckerman.

Talman! Könsbalansen i arbetsgruppen för utredning av jordförvärvs- och näringsrätten lever inte upp till jämställdhetslagen eftersom sju av nio ledamöter är män, vilket hade varit lätt att åtgärda genom att begära in två namn från varje parti. Det är odemokratiskt och ohållbart att tillsätta ojämställda arbetsgrupper, styrelser och organ och det överensstämmer inte med landskapsregeringens egna principer så som de framgår av hemsidan.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Varför följer inte landskapsregeringen lagen vid tillsättandet av arbetsgrupper och kommittéer och hur avser man framledes sköta jämställdhetsfrågorna i förvaltningen?

Talman! Landskapsregeringen följer lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillsättande av kommittéer, delegationer och förvaltningsorgan som utövar offentlig makt.

Lagtingsledamot Eckerman lyfter arbetsgruppen för utredning av jordförvärvs- och näringsrätten men syftar säker på den politiska referensgruppen, för arbetsgruppen följer lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Den här politiska referensgruppen ska fungera som ett stöd för arbetsgruppen, som sagt, som följer lagen. Referensgruppen utövar alltså inte någon egen offentlig makt utan förmedlar de politiska partiernas synpunkter till arbetsgruppen som självständigt ska ta ställning.

Men rent principiellt så håller landskapsregeringen med om att utgångspunkten så ska vara minst 40 procent representation av vardera kvinnor och män.

Det går inte att blunda för att det finns ett fundamentalt fel i grunden, till exempel när vi ser på fördelningen av invalda och när vi tar del av vilka som syns i media och vilka som förs fram beroende på vilket område som ska diskuteras.

Landskapsregeringen avser att ha ett riktat projekt om främjande av jämställdhet inom det politiska arbetet. Landskapsregeringen anser att det måste ske ett aktivt, kunskapsbaserat och framförallt en långsiktig jämställdhetspolitik som lyfter hela det åländska samhället. Det är ett måste om vi menar allvar med att nå ett hållbart samhälle och om vi ska uppnå den fjärde hållbarhetsprincipen. Den här regeringen menar allvar. Det här handlar om demokrati och det handlar om kunskap. Kunskap får vi genom att synliggöra kvinnors och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov. Då går det att göra verkliga förändringar.

Gällande ledamot Eckermans andra fråga så har vi idag i förvaltningen en tjänsteman som ansvarar för jämställdhetsarbetet efter att enhetschefen har gått i pension. Landskapsregeringen har just nu och fram till årsskiftet en specialsakkunnig i jämställdhet. Landskapsregeringens avsikt är - när lagtinget har behandlat klart landskapsregeringens förslag på budget för 2021 - att rekrytera en specialsakkunnig inom jämställdhet till regeringskansliet. Tack.

Tack. Det är ju ingen hemlighet att både tjänstemän och politiker har en formuleringsmakt trots att man inte alltid kanske fattar besluten. Jag upplever det som lite naivt att man tror att makt inte kan utövas utan att man fattar just de formella besluten. Man underskattar lite ålänningen, demokratin men även betydelsen av maktstrukturer i samhället om man vill framställa det som att maktutövning inte finns i kommittéer eller rådgivande organ. För tillfället valde man att ge en formuleringsmakt indirekt i en fråga som är väldigt viktig för hela Åland till en majoritet av män. Det ger åtminstone mig signaler att man inte bryr sig om kvinnlig kompetens eller närmare hälften av medborgarna i samhället.

Talman! Som sagt, rent principiellt håller landskapsregeringen naturligtvis med, utgångspunkten ska vara minst 40 procent representation av vardera män och kvinnor. Naturligtvis hade själva rekryteringen till referensgruppen kunnat göras på ett annorlunda sätt om man hade begärt två av vardera könen. Landskapsregeringen menar att det finns egentligen ett grundläggande fel någonstans i vårt politiska arbete just nu. Där får vi alla partier titta oss djupt i ögonen hur vi kan lyfta de här sakfrågorna till att det berör både män och kvinnor och att de blir intresserade av de här frågorna. Det är därför som landskapsregering vill prioritera att det blir ett politiskt arbete kring jämställdhetsfrågorna. Det blir också en vinst ute i kommunerna. Vi behöver alla se att det är ekonomiskt hållbart och även att det är jämställt i de här sakfrågorna.

Tack, talman! Generellt verkar ju rekryteringen på Åland ske inom relativt slutna nätverk. Ledamöter i olika organisationer, arbetsgrupper och styrelser väljs ju vanligtvis av det högsta beslutande organet. Många har dessutom en valberedning eller någon annan beredningsgrupp som kan vara till hjälp att föreslå jämställda grupper. Det verkar ändå vara ganska svårt. Landskapsregeringen ska ju värna om demokratin. Jag tycker att det är fint att man märker att det här kanske inte ser så snyggt ut, att man har en grupp där posterna i arbetsgruppen nästan uteslutande består av män. I teorin så finns det ju heller ingenting som kanske hindrar kvinnor från att söka sig till eller få högre poster. Men i praktiken har det ju visat sig vara svårare och ministern konstaterade att det också syns i den låga kvinnorepresentationen. Det finns ju också bra lösningar på det här. Man kan ju inom partierna, om man har svårt att rekrytera, till exempel ha mentorprogram som stöder både kvinnliga och manliga och andra ledamöter att ta sig in i politiken.

Talman! Tack det låter bra. Jag finner att lagtingsledamot Eckerman stöder det förslaget som vi har i den nya budgeten där vi inom jämställdhet faktiskt vill ha ett riktat projekt just om främjande av jämställdhet inom det politiska arbetet.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.