Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Annika Hambrudd. Ordet ges först till lagtingsledamoten Pernilla Söderlund.

Talman! På grund av pandemin tar jämställdhetsfrågorna flera steg tillbaka. Brottsofferjouren vittnar om en ökad belastning, speciellt av unga som är utsatta för sexualbrott.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: På vilket sätt kommer landskapsregeringen att hantera pandemins effekter på jämställdhetsområdet, speciellt för våldsutsatta kvinnor och barn?

Tack, talman! Tack landstingsledamot Söderlund för att du ställer frågan om mäns våld mot kvinnor. Det här är en viktig samhällsfråga just nu, men även innan pandemin. Mäns våld mot kvinnor är faktiskt i sig en pandemi, en pandemi som varje år skördar 3,5 miljoner liv i världen.

Här på Åland gjorde ÅSUB 2017 en enkätundersökning, "Våld i nära relationer på Åland". Kartläggningen visade att mer än var tredje kvinna och var femte man har någon gång i sitt liv blivit utsatt för våld i nära relationer. Resultatet visade att nästan dubbelt så många kvinnor än män har utsatts för våld någon gång under de senaste tolv månaderna. Bland dem som utsattes för våld de senaste tolv månaderna fanns det barn i 34 procent av fallen, vilket är cirka 360 barn, pojkar och flickor.

Undersökningen visade att det är relativt vanligt att utsatta inte söker hjälp hos myndigheterna, det vill säga någon av de hjälpinstanser som samhället erbjuder, utan man söker sig till vänner och bekanta. Endast ett fåtal gör polisanmälningar.

Vi vet att utifrån pandemin så ökar våldet i nära relationer. Från våra nordiska grannländer kommer det tydlig statistik och information om detta och Åland är inte ett undantag.

Talman! Sedan 1995 har landskapsregeringen vidtagit olika åtgärder gällande våld i dessa frågor, men här vill jag särskilt nämna kvinnofridslinjen som landskapsregeringen fortsättningsvis har avtal med. Dit kan man ringa dygnet runt som offer eller anhörig men även i sin yrkesprofession, om man behöver råd och stöd. Via kvinnofridslinjen kan du även få stöd och hjälp på annat språk.

Landskapsregeringen är också ansvarig för skyddshemmet på Tallbacken. Landskapsregeringen står för kostnaderna gällande ATV, alternativ till våld, som är ett behandlingserbjudande för män med aggression som våldsbenägenhet i en nära relation. Behandlingen sker främst i grupp, men kan även ske individuellt.

Landskapsregeringen har 2019 antagit en strategi för nolltolerans mot våld i nära relationer och det är en del av de sex strategiska inriktningar inom landskapsregeringens agenda för jämställdhet. Arbetet med nolltolerans mot våld är ett långsiktigt strategiskt arbete där riktade och aktiva åtgärder är själva grunden och är ett målmedvetet och inriktat samarbete och ett samordnat arbete i de här frågorna.

Landskapsregeringen saknade en ansvarig specialsakkunnig inom jämställd på heltid, men hade dock en tjänst på 60 procent fram till årsskiftet. Därefter anlitade landskapsregeringen sakkunskap utifrån för vår bedömning var att vi inte har råd att tappa fart i den här viktiga samhälls- och demokratifråga. Idag har vi åter en kompetent tjänsteman inom förvaltningen som är specialsakkunnig.

Talman! Landskapsregeringens arbetsmål för 2021 går att läsa i Ålands budget. Jag tänker inte läsa upp dem.
Konkreta åtgärderna utifrån våra mål för i år, som har påbörjats, är att landskapsregeringen har tillsatt en kommittén för implementering och uppföljning av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Arbetsnamnet är Istanbulskommittén eftersom konventionen kallas för Istanbulkommissionen.

Ålands lagting biföll 2015 att Finlands lag om ikraftträdande bestämmelser även trädde i kraft till de delar som faller inom landskapets behörighet. Kommitténs uppdrag är bland annat att kartlägga existerande rutiner, metoder och strukturer i den egna verksamheten för att förebygga och bekämpa alla former av våld i nära relationer som faller inom ramen för konventionen. Det här handlar om en samordning. Representerade i kommittén är ÅHS, KST, polisen, kyrkan och ATV, jag själv är ordförande och viceordförande är socialminister Annette Holmberg-Jansson.

Landskapsregeringen har en pågående föreläsningsserie i tre delar riktad främst till yrkesverksamma gällande HBTQIA, livsvillkor och likabehandling. På landskapsregeringens hemsida finns ett stort kursutbud sedan december 2020 till bland annat yrkesverksamma inom landskapets verksamheter om hur man kan ställa frågor om våldsutsatthet och vad vi kan erbjuda via vårt samarbete med nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala.

Det är även viktigt att arbeta med våld i unga relationer och det förebyggande arbetet. Nu i maj har vi en riktad kompetenshöjande utbildning för yrkesverksamma inom ungdoms- och fritidssektorn, skolor och andra intresserade på temat; "förebygga sexualiserat våld och göra jämställd praktik". Den här utbildningen är en del i landskapsregeringens projekt "bygg respekt, motarbeta sexualiserat våld i ord och handling".

Tredje sektorn arbetar även med flera bra projekt i det förebyggande arbetet som beviljas PAF-medel. Finska staten finansierar brottsofferjouren och det finns en försäkran om att tjänsten ska finnas fram till 2027.

Talman! Jag tänker avsluta med att i år har vårt skyddade boende haft 14 vårddygn. Under 2020 hade skyddsboendet 364 vårddygn. Det finns platser att ta emot den som behöver akut skydd. Polisen har inte fått en ökning gällande våld i nära relationer, men vi vet att det finns ett stort mörkertal gällande våld i nära relationer och förövarna finns i alla åldersgrupper och inom alla yrkesgrupper. Vi behöver arbeta mer gällande det förebyggande arbetet och riktat arbete med unga. Det handlar om normer, känslor, attityd och värderingar som upprätthåller våldet. Vi måste ha det modet. Vi måste även ha mod att våga se, våga fråga och våga agera. En majoritet av de förövare som går i ATV har upplevt våld i sin uppväxt.

Vi måste alla samarbeta tillsammans om vi ska få en förändring i samhället. Det gynnar oss alla och speciellt våra barn och unga. Det här handlar om ett långsiktigt arbete om vi ska uppnå ett socialt hållbart samhälle. Tack!

Tack, talman! Jag tycker precis som minister Hambrudd att vi behöver ha en öppenhet och prata om det här problemet. Alltför många lider i det tysta och är rädda att det blir värre om man pratar om det. Kanske det blir bättre för någon att vi står här och pratar om den här våldspandemin idag som pågår konstant.

I Sverige har man under senaste tid uppmärksammat det här extra mycket. För någon vecka sedan mördades flera kvinnor under en kort tid av någon som de har eller haft en nära relation med.

Finland är ju också ett av Europas våldsammaste länder och därför blir frågan extra viktig också här på Åland. Var tredje kvinna drabbas av våld under sin livstid, precis som ministern sade, men med egen erfarenhet av att själv har screenat på detta så kan jag nog konstatera att det här är lågt räknat. För mycket beror på hur frågan ställs och definitionen är inte helt klar för alla. De som arbetar med dessa frågor kan konstatera att mörkertalet är nog väldigt stort och de flesta väljer ju att inte anmäla på grund av risken att det blir värre.

Jag tror att det skulle vara viktigt att personal som jobbar i människonära yrken borde få en bättre beredskap, ta detta till tals och våga fråga samt att det finns planer för uppföljning. Undersökningar här på Åland visar ju att våldsutsatta kvinnor söker hjälpen oftare från bekanta och släkt än från Tallbacken. Den akuta fysiska vården hanteras förstås på ÅHS men öppenvårdsinsatser, på en lägre vårdnivå än Tallbacken, är det väl nu KST som hanterar och i så fall, borde inte detta kommuniceras ut tydligare?

Nu är jag inte riktigt säker på vad ledamoten är ute efter? Skyddsboendet är ju landskapets ansvar idag. Om ledamoten menar KST så där är det ju den sociala sektorn som man möter. Det här är ju ett samhällsproblem och därför ligger det på landskapet. Sedan är det KST som har det sociala ansvaret, polisen det polisiära och ÅHS har hälsoaspekten. De här frågorna handlar ju någonstans att vi alla har ett ansvar att fånga upp i tidigt stadium. Dels handlar det om attityder och normer, hur vi behandlar varandra redan från barnomsorgen och i skolan och vad som inte är okej och att man markerar. Det handlar också om att människor i yrken fångar upp de tendenserna, men också fångar upp de barn och elever som finns i fritidsverksamheter, på fritiden. Enligt enkätundersökningen så kan man ju räkna ut att i princip så är det ett barn i varje klass och enligt ATV så har majoriteten själva upplevt våld under sin uppväxt. Det visar att det behövs tidiga insatser för att inte det här ska gå vidare. Det handlar helt enkelt om hur man hanterar känslor och att man inte ska slå.

Tack, talman! Förändringar går ju aldrig snabbt, men världen blir ju lite bättre för kvinnor och barn att leva i hela tiden, men det finns ju fortfarande mycket kvar att göra.

Jag tänkte också passa på att lyfta barnen här också. Studier visar ju redan att barn har farit och far illa av pandemin. Skolstängningar gör att det som är den trygga vardagen för många inte längre är öppen och tillgänglig och många har svårt att på egen hand klara studier på distans. Det är antagligen flera barn i varje klass som far illa på något vis. Jag tror att vi behöver bli bättre på att se dem, upptäcka dem.

Barnkonventionen är tydlig: Vi måste skydda barn från sexuella övergrepp. Vi vet att barn är utsatta, speciellt barn med funktionsvariationer och speciellt flickor. Till gruppen barn hör ju även gruppen unga. Fältarna men även brottsofferjouren vittnar om att de ser allt mera våldsutsatthet, speciellt sexuellt våld som nu verkar ha ökat hos unga personer, vilket måste tas på allvar och måste hanteras. Men frågan är hur?

Tack, talman! Kanske ledamot Söderlund också deltog i seminariet i går kväll? Precis. Fältarna och Rädda Barnen lyfte projektet att prata om porr. Det är väldigt viktigt med kunskapsinhämtning. Många av våra unga ser faktiskt på porr mer än vad föräldrarna tror, över 70 procent. Söderlund nickar. Det ger också en skev syn kring sexualitet med mera. Det är viktigt. Fältarna gör ett gediget arbete, Rädda Barnen gör ett gediget arbete men det handlar också om att kunna prata om de här sakerna i skolan, om attityder, känslor med mera.

En digital ungdomsmottagning som har varit på tapeten handlar det också om, för ungdomar har många frågor och behöver diskutera med kloka vuxna kring vad som hör till normaliteten, hur det är att leva och vara i ett förhållande eller inte. Tack.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.