Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Annette Holmberg-Jansson. Ordet ges först till lagtingsledamoten Pernilla Söderlund.

Tack, talman! Med avstamp i finans- och näringsutskottets betänkande och deras oro för kommunernas förmåga att hantera äldreomsorgen i framtiden ställer jag med hänvisning till 38 § 1 mom i lagtingsordningen följande fråga till vederbörande medlem av landskapsregeringen: Hur avser landskapsregeringen ta ansvar och utöva det ledarskap som krävs för att tillgodose våra äldre medborgares varierande behov av vård på ett kvalitativt, värdigt och rättvist sätt?

Talman! Tack för frågan ledamot Söderlund. Det är minsann en mycket bred fråga som frågeställaren ställer. Jag vill säga att vi delar synen på att vi alla tillsammans bör göra allt vi kan för att se till att de äldre får en så bra och värdig ålderdom som möjligt, fylld av goda levnadsår.

Äldreomsorgen är, som ledamot Söderlund vet, under det kommunala paraplyet av ansvarsområden men likväl måste vi förstås från alla perspektiv, så även från landskapsregeringen, se till att vi hjälps åt på bästa sätt. Viktiga beståndsdelar i en god äldreomsorg är bland annat att erbjuda en professionell och likvärdig service till äldre och att utveckla servicen så att den anpassas enligt de behov som finns. En tillräcklig personal inom äldreomsorgen måste tryggas och fortbildning till personal inom socialvård och hälso- och sjukvård är lika viktig.

Den nya socialvårdslagstiftningen tryggar att äldre ska ha rätt till likvärdig och individuellt anpassad service. Äldrelagen innehåller dessutom särskilda skrivningar om att socialvård, hälso- och sjukvård samt andra tjänster och service som tillhandahålls äldre personer ska hålla en god kvalitet.

Dessutom innehåller lagen bestämmelser om ”plan för att stöda den äldre befolkningen”. Varje kommun ska i enlighet med detta beakta bland annat kommunens och ÅHS resurser med tanke på service och vård till äldre, samt beskriva kommunens kort- och långsiktiga mål för hur den äldre befolkningens välbefinnande, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand ska stödas och servicen för den äldre befolkningen utvecklas och förbättras kvalitativt och kvantitativt. Vid mina besök runt till de åländska äldreboendena fick jag reda på att man nu tillsammans på norra Åland håller på att ta fram just denna plan. Äldreråden på norra Åland träffas nu också kontinuerligt för att diskutera angelägna frågor.

Talman! Det krävs ett gemensamt åländskt helhetsgrepp för att garantera en ekonomiskt och socialt hållbar äldreomsorg. Ett sådant helhetsgrepp försöker nu landskapsregeringen genom att med start i år, i enlighet med budgeten för år 2022, utarbeta ett äldrepolitiskt program. Landskapsregeringen tar ansvar för att strategiskt och långsiktigt hantera de utmaningar som finns med att erbjuda en god service och omsorg till en allt större andel äldre. Det är viktigt att påminna sig om att de äldre inte är en homogen grupp. Det är viktigt att trygga service och vård till sårbara äldre, exempelvis äldre med demens och psykisk ohälsa.

Användningen av digital teknik och distanstjänster behöver också utvecklas med målet att erbjuda flexiblare och mera tillgänglig service. Det behövs en samordnad utveckling av välfärdsteknik på Åland. I landskapsregeringens budget för 2022 ingår planer på att påbörja en utredning om möjligheterna att samordna och koordinera hjälpmedel och hjälpmedelstjänsterna i landskapet. Det framkommer vid diskussioner att vi kan här vinna både pengar och bli mer hållbara om vi nyttjar hjälpmedlen mer effektivt och tillsammans. Det arbetet kommer att inledas nu till hösten.

Det som vi från landskapsregeringen just nu gör är att ta fram relevant underlag för det äldrepolitiska programmet, vars arbete har påbörjats. Landskapsregeringen har även rätt nyligen beställt en utredning om eventuell överföring av långvarig institutionsvård för äldre till ÅHS. Enligt vår planering ska det även göras en utredning om äldres roll i ekonomin, med fokus på framtiden.

Något som också efterfrågats, bland annat av ledamot Söderlund, är en översyn av de kvalitetsrekommendationer för tjänster för äldre från 2010 och det kommer nu att ses över i samband med det äldrepolitiska programmets framtagande.

”Demensriktlinjer”, antagna 2012, och utvecklingsområden som gäller äldre personer med demens kommer också att beaktas på lämpligt sätt i det äldrepolitiska programmet. Vi saknar en övergripande åländsk demensstrategi och det behöver också nu göras i detta program. Vi lyfter nu utvecklingen av demensområdet till en mera strategisk och övergripande nivå.

På kommunal nivå pågår diskussioner om demenscenter och eventuell resurs som demenskoordinator. Landskapsregeringen följer med de planer och diskussioner som pågår och kommer att se över möjligheten att stöda förverkligandet på lämpligt sätt. Tillgång till behörig personal är avgörande för en god äldreomsorg, både nu och i framtiden. Landskapsregeringen kartlägger som bäst situationen gällande tillgången till personal och personalstrukturering i kommunerna och dessa frågor ingår som en viktig del i det äldrepolitiska programmet.

När det gäller kompetenshöjande fortbildning inom demensområdet har landskapsregeringen initierat flera insatser. På uppdrag av landskapsregeringen inledde Högskolan på Åland i oktober 2021 ett omfattande utbildningspaket i form av en kurs i ”vård vid kognitiv svikt” för personal inom den kommunala äldreomsorgen. Planer finns på att den kursen ska bli återkommande, samt att en valbar kurs ska erbjudas inom ramen för närvårdarutbildningen vid Ålands yrkesgymnasium.

En vuxenutbildning till närvårdare inleddes vid Oasen i början av året i syfte att minska steget mellan studier och arbetsliv. Jag vill också nu berätta att antagningen för nästa vuxenutbildningsgrupp är öppen och dessa platser kommer att utökas från dagens 16 till 25 och nyheten där är att man kommer att ha en anpassad integrationsgrupp som anpassas efter individen. Det har visat sig att de gemensamma ämnena kan vara tuffa för nyinflyttade som inte har svenska som modersmål, så nu görs anpassningar för att bäst passa varje person som ansöker till utbildningen. Ansökningstiden är öppen till den 17 maj så jag vill tipsa om att sprida detta vidare till de som skulle vara lämpliga att gå den här utbildningen.

Vi gör också nu en översyn av klientavgifterna. Vi har lämnat del 1 till lagberedningen där vi nu går inför en egen klientavgiftslag för Åland och frångår den blankettlagstiftning som vi har haft. Lagen kommer till lagtinget i höst. Steg 2 eller del 2 i arbetet har redan inletts och arbetet där blir nu att titta på de olika avgifterna för klienter. I vårt regeringsprogram vill vi även försöka utjämna och lindra hur avgifter uppbärs på olika omsorgsnivåer. Det ska inte vara så att det kan kosta mera på ett ESB-boende än på den högsta vårdnivån; institution. Du ska inte behöva säga att du inte har råd att låta dina anhöriga vårdas på ett boende då maken eller makan bor hemma. Det måste vi hitta lösningar på och det arbetet ska göras. Vi vill också hitta lösningar på hur vi ska kunna ha ett högkostnadstak för hälso- och sjukvård och klientavgifter men det kommer att bli steg 3 i arbetet då det är ett mycket omfattande och komplicerat arbete att göra med olika huvudmän för att bara lyfta en komplexitet.

Till sist, jag har personligen valt att nu under våren åka runt och besöka olika äldreboenden på Åland för att få möta de som jobbar där och de som leder verksamheterna. Jag vill höra vilka problem de ser men även få höra om de har några smarta lösningar på de problemen. Mycket av det som vi diskuterar är inget som vi från landskapsregeringen kan rå på då det är en kommunal angelägenhet, men när det kommer till områden som utbildning, delegering eller rekommendationer som vi behöver ta ett helhetsgrepp på så är det ytterst värdefullt att få all denna information.

Vi har även precis i dagarna fått tillbaka en rätt omfattande enkät som vi har skickat till kommunerna där vi efterfrågar deras bild av nuläget och behoven inom äldreomsorgen. Den information som vi har fått fram är nu ytterst värdefull i vårt framtida arbete. Tack.

Tack, talman! Ansvaret för kommunal service, dit äldrevården också hör, har successivt lyfts bort från kommunerna, senast hade vi KST, men då lämnades äldreomsorgen utanför. Ser ministern att äldreomsorgen är på väg från kommunernas ansvarsområde? Nuvarande struktur på äldreomsorgen skapar ju en ojämn tillgång på vård och omsorg, det kan vi säkert konstatera och vara överens om. Individen är inte i centrum, utan kommun- och förvaltningsgränserna.

Från ÅMHM:s sida, som är den övervakande myndigheten för äldreomsorgen, känner man oro. De konstaterar att det finns ett behov av uppföljning för att komma tillrätta med uppmärksammade brister, vilket man kommer att fokusera på nu under 2022. Deras tillsyn visade förra året att väldigt få kommuner har de lagstadgade egenkontrollplanerna, som ministern var inne på. Landskapsregeringens egen utredning om institutionsvården pekar på att det finns ett stort förbättringsutrymme.

Hur bedömer ministern kommunernas förmåga att ge våra äldre ålänningar en kvalitativt god äldrevård och äldreomsorg?

Finans- och näringsutskottet skriver; "när landskapsregeringen ålägger kommunerna ett ansvar som de är för små att sköta så behöver landskapsregeringen ta ansvar för att hitta lösningar på den problematik som uppstår". Hur ser dessa lösningar ut och när får vi ta närmare del av dem?

Tack, talman! När man gick in för KST så var det ju egentligen en politisk kompromiss som gjordes när man lämnade äldreomsorgen utanför KST. Var det rätt eller var det fel? Ja med den kunskap vi har idag så tycker jag att det var fel. Det skulle finnas väldigt mycket att vinna på att jobba tillsammans när det gäller äldreomsorgen. Men det oaktat ger kommunerna i dag en bra vård till våra äldre. Ja, det gör de. Man stretchar sig så långt man kan när det gäller tomma pass om närvårdare saknas. Man försöker alltid göra och ge det lilla extra i våra små kommuner. Så är det.

Men någonting måste göras. Det är därför som vi nu försöker ta det här helhetsgreppet med det äldrepolitiska programmet. Vi kommer att gå igenom alla olika områden som berör den äldre och där är boendesituationen bland annat en. Jag försöker gång på gång initiera att man ska bygga mera boenden för våra äldre, bygga boenden som är anpassade för äldre så att de kan bo hemma om de vill bo hemma. Men det oaktat betyder det att vi måste också se till att vi har boenden dit man kan flytta när man inte vill bo hemma längre. Att det inte blir en situation där platserna inte räcker till för det är inte bra för någon.

Men vi har ju också någonting som är nytt med den nya socialvårdslagstiftningen och äldrelagen. Man tar nu fram samverkansavtal. De här samverkansavtal har tagits, man går igenom en mängd olika områden som berör KST, kommunerna och ÅHS. Dessa samverkansavtal ska leva, de ska gås igenom och de ska analyseras en gång per år och då kommer man att hitta saker som inte fungerar. Det är en dragkamp mellan kommunerna och ÅHS fortfarande, men den blir mindre och mindre känner jag på vissa områden, men vi är fortfarande inte i hamn och då pratar vi om vems ansvar är personen? Jag delar helt och fullt ledamot Söderlunds bild att individen ska vara i fokus.

Jag har varit ute i kommunerna och hälsat på och jag känner från hjärtat att man på boendena verkligen har alla äldre i fokus och man försöker göra det allra bästa för dem.

Tack, talman! Ja, när dåvarande ledamot Holmberg-Jansson och jag under den förra mandatperioden satt i social- och miljöutskottet och tog äldrelagen och socialvårdslagen, då utgick de lite ifrån att vi skulle ha färre kommuner. Dessa samverkansavtal, jag vet inte men det krävs mycket resurser för att rådda dem i alla fall. Det trodde inte jag.

I äldrelagen kan vi läsa att kommunerna ska ha en flerårig plan över äldreomsorgen och utvecklingen av den, minister Holmberg-Jansson var inne på det. Den här planen finns ju inte i alla kommuner, men det skrivs ju säkert på den och strategiska beslut behöver fattas. Kommunerna ser på olika lösningar, till exempel i demensfrågan, som ministern var inne på och där är behovet akut och har varit det länge, vilket finans- och näringsutskottet också skriver i sitt betänkande.

Behovet av demensboende finns i alla kommuner, men 17 stycken demenscenter behövs knappast. Jag räknar in KST här också. Kompetensen och resurserna inom demensvården behöver samlas, det är min uppfattning. Finans- och näringsutskottet skriver att behoven avseende demensvården är akuta. Skrivningar om demenscenter och demenskoordinator finns i regeringsprogrammet. Men när får vi se den? Vi har också hemrehabiliteringen som lite hänger i luften. När månne den frågan får en lösning? När ser seniormottagningen dagens ljus? Tack.

Oj, det var många frågor. Jag hoppas, talman, att jag kommer ihåg alla, annars ber jag om ursäkt. Jag försökte skriva, men seniormottagningen finns med i verksamhetsplanen i år för ÅHS, så den kommer successivt att börja förverkligas under det här året.

Demensboenden är en kommunal angelägenhet och ja, man vill att ÅHS ska visa vägen. I det äldrepolitiska programmet, som man jobbar med nu, försöker vi nu att få formerna. Men det finns ju ingenting som hindrar att kommunerna träffas och kommer överens utan att landskapsregeringen är med. Det är ju faktiskt möjligt. Sedan är det ett problem att det är så många små kommuner som ska komma överens. Det förstår jag. Men man kan fortfarande ha möten utan att det finns ett krav på att man ska göra det.

Äldrelagen, ja, den trädde i kraft den 1 januari 2021. Med tanke på att det har varit en pandemi så tror jag att man haft fullt upp på äldreboendena och äldreomsorgsledarna har haft fullt sjå att fylla arbetspassen. Men de här planerna håller på att tas fram just nu.

Jag blev väldigt glad när jag både från Finströms och Saltviks kommun hörde hur man nu jobbar tillsammans med att ta fram de här planerna. Jag känner att norra Åland jobbar med det här. Jag vet inte hur det är på södra Åland eller hur man gör i Mariehamn, men det är ju en del som är emot att göra saker och ting tillsammans. Men man vet aldrig, man kanske börjar jobba tillsammans med andra frågor också.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.