Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av vicelantrådet Harry Jansson. Ordet ges först till lagtingsledamoten Stephan Toivonen.

Fru talman! Bästa vicelantråd. Partierna får stöd för kostnader i samband med val och enligt regelverket ska stödet användas för utgifter som uppkommer under mandatperioden. Enligt partiernas valredovisningar inför valet 2019 upptar fem partier lån om 117 000 euro vilket inte strider mot regelverket, men frågan är om de använt partimedel innevarande mandatperiod för att finansiera valkostnaderna?

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur sköts granskningen av finansieringen av lagtingsvalet 2019 och 2023 och hur hanteras eventuella återbetalningar av lån och andra åtgärder som föranleds av att medel hanterats i strid med regelverken?

Tack, talman! Tack ledamot Stefan Toivonen för frågan och möjligheten att redogöra lite mer i grunden för hur tillsynen och övervakningen av området valfinansiering går till.

Jag kan inleda med att på landskapsregeringens vägnar konstaterar att det finns tre olika typer av finansiering för de politiska föreningarna på Åland. Vi har fortfarande föreningar och inte partier här. Finansieringen styrs av tre olika regelverk med tre olika tillsynsmyndigheter.

Inledningsvis finns så kallad valfinansiering som regleras i landskapslagen om valfinansiering. Syftet med lagen är att öka öppenheten och transparensen kring valfinansieringen och informationen om kandidaternas och de politiska föreningarnas bindningar.

Redovisningsskyldiga enligt valfinansieringslagen är för det första, den som har valts eller innehar ett uppdrag som lagtingsledamot. För det andra, den som har valts till fullmäktigeledamot och första eller andra ersättare i kommunfullmäktige samt etablerade politiska föreningar eller etablerade kommunala politiska föreningar, dvs. partier som kallar dem i vardagen.

Enligt nämnda lag avses med valfinansiering kostnaderna för valkampanjer som uppkommer tidigast sex månader före och senast två veckor efter valdagen, oberoende av när de ska betalas. Som nämns i den skriftliga frågan kan valfinansiering bestå av lån. Landskapsrevisionen är ansvarig tillsynsmyndighet för valfinansieringen.

Statsrådet är ett lite luddigt begreppet, det är Finlands regeringen i praktiken som består både av regering och 12 ministerier i Helsingfors. När det gäller stöd finns å ena sidan statsrådets understöd för stödjande av politisk verksamhet och informationsverksamhet via Finlands statsbudget och å andra sidan anslaget i Ålands budget rörande lagtingsgruppernas disposition för kansliändamål.

Rörande statsrådets understöd för stödjande av politisk verksamhet är det ett stöd som statsrådet årligen beviljar landskapsregeringen som i sin tur beviljar stödet till partierna i enlighet med ett principbeslut. Statsunderstödet ska användas för stödjande av politisk verksamhet och informationsverksamhet i landskapet Åland och får användas för administrativa utgifter och investeringsutgifter. Understödet får användas under samma och kommande räkenskapsperioder, dvs. det är inte bundet till en mandatperiod.

Landskapsregeringen ska årligen tillställa statsrådet en utredning om stödet och det görs genom att landskapsregeringen först begär in redovisningar av partierna, alltså de politiska föreningarna. Statsrådets kansli övervakar användningen av understödet och rikets statsunderstödslag (FFS 688/2001) tillämpas på tillsynen av stödet.

Utöver detta finns alltså även anslaget till lagtingsgruppernas disposition för kansliändamål. Enligt 107 § i lagtingets arbetsordning ska kanslikommissionen fastställa regler för ekonomiskt stöd till lagtingsgrupperna. Enligt 4 § i kanslikommissionens regelverk för det aktuella stödet kan stödet användas för utgifter som uppkommer under mandatperioden och som har direkt anknytning till lagtingsgruppens verksamhet såsom anlitande av personal. Ytterligare nämns bland annat att stödet inte är avsett för de politiska föreningarnas verksamhet varför inte heller kostnader och lån förknippade med val är att betrakta som lagtingsgruppernas kostnader för kansliändamål.

Av regelverket framgår att lagtingsgrupperna årligen ska lämna en redogörelse till lagtingets kanslikommission över hur medlen använts. Kanslikommissionen ska övervaka användningen av medlen och kan kräva återbetalning om medlen använts på fel sätt.

Om jag sammanfattar svaren på ledamotens fråga:
1) Landskapsrevisionen sköter tillsynen i enlighet med valfinansieringslagen.
2) Statsrådets kansli sköter tillsynen och eventuella krav om återbetalning av stödet för politisk verksamhet och informationsverksamhet. Stödet är inte bundet till mandatperioder.
3) Kanslikommissionen sköter övervakningen och eventuella krav om återbetalning av stödet för lagtingsgruppernas kansliändamål. Här är stödet är bundet till mandatperioder.

Nämnas kan, talman, att den parlamentariska kommittén med särskild inriktning på ökad jämställdhet i lagtinget hade ett förslag om att partilagstiftningen och den tillhörande finansieringen eller snarare avsaknaden av partilagstiftning på Åland skulle behöva ses över. Det är dock en behörighetsfråga och frågan skulle därför behöva utredas noggrant under nästa mandatperiod.

Visst är det lite märkligt att vi inte har egen lagstiftning om så kallade partier. Föreningar är riksdagens behörighet. Men borde det inte vara Ålands egen behörighet att lagstifta och reglera våra partier inom självstyrelsesystemet?

Det delikata är förstås att dessa pengar, som är förknippade till denna verksamhet ungefär 178 000 euro per år som anländer från Helsingfors via riksdagsledamoten, så är i så fall någonting som vi kommer att gå miste om. Det blir en prislapp för en ganska central självstyrelsepolitisk linjedragning som nog borde göras förr eller senare. Tack, talman!

Tack, fru talman! Tack för det mycket omfattande svaret som gick långt utanför frågan också.

Det som jag egentligen ville fokusera på var under vilken period man får använda de här stöden. Bakgrunden till min frågeställning är att förra perioden och också den här perioden så har Åländsk Demokrati anhållit om att få flytta fram medlen till nästa mandatperiod som en säkerhetsåtgärd. Man vet aldrig vad som händer. Men då har vi alltså inte fått tillstånd att göra det med hänvisning till att partipengar enbart får användas den period de erhålls.

Då blir frågan, har partierna betalat bort de kostnader som de alltså haft föregående mandatperiod? De har tagit ett lån. Då undrar jag hur detta granskas? Jag fick reda på att det är landskapsrevisorn. Tyvärr kan jag inte rikta min fråga till landskapsrevisorn och därför ställer jag frågan här. Är det inte så att det är bundet till en mandatperiod?

Tack för tilläggsfrågan. Jag vill igen, som jag försökte understryka i första svaret, peka på vilket anslag som det möjligt att använda bara inom en mandatperiod och vilket som enligt nuvarande regelverk är möjligt att skjuta vidare till följande. Då är den här uppdelningen av systemen som så att stödet för politisk verksamhet inte är bundet till mandatperioder, så där har ju ledamoten möjlighet via egen lagtingsgrupp att hantera den biten. Men när det gäller det som kanslikommissionen hanterar så är det uttryckligen bundet till en mandatperiod. Landskapsrevisionen kommer in som ett tredje tillsynsorgan och det gäller att se till att valfinansieringen, dvs. det som uttryckligen används i samband med val, att det inte förekommer oegentligheter. Det är ganska givna roller, men jag förstår att det kan upplevas som lite komplicerat att hantera, särskilt av en enmansgrupp i lagtinget.

Tack, fru talman! Ja, då är det faktiskt en gång som man har fått riktig nytta av den här frågestunden. Jag har fått de uppgifterna att man inte får flytta pengarna från en period till en annan. Men då kan jag gå vidare med det och veta att då har vi våra pengar och vi kan använda dem också under nästa mandatperiod om det nu är så att vi inte får några mera pengar. Jag får tacka för svaret.

Tack, talman! Ja, ledamoten har rätt, men då gäller det att uttryckligen granska vilken typ av pengar det är som ledamoten önskar föra vidare. Då kommer svaret att bli att när det gäller stödet för politisk verksamhet så kan ledamoten egentligen på eget ansvar hantera det över flera mandatperioder. Tack!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.