Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Värderade talman! Lagting, åhörare. Finska regeringens skattepolitik har som målsättning att förbättra hushållens köpkraft, öka incitamenten till arbete och stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Det behövs onekligen. Den målsättningen är viktig att bära med sig, även i Ålands lagting.

Om man ser till de sammantagna ekonomiska effekterna av skatteförändringarna för 2025 är de negativa för landskapet. Enligt beräkningar som gjorts av finansministeriet leder förändringarna till att kommunalskatten på Åland totalt ökar med 46 485 euro medan statsskatten totalt minskar med 4 535 084 euro. För skattebetalarna betyder det en skattelättnad på närmare 4,5 miljoner euro medan det för landskapets del innebär att skatteavräkningen enligt 49 § i självstyrelselagen blir drygt 4,5 miljoner euro lägre. Mer pengar ut i samhället, bra!

Landskapsregeringen föreslår att grundavdragets maxbelopp höjs från 3 700 euro till 3 825 euro samt att förvärvsinkomstavdraget avskaffas. Till den del förslaget gäller förvärvsinkomstavdraget sammanhänger det med en höjning av arbetsinkomstavdraget, som är ett avdrag i första hand i statsbeskattningen.

Utskottet konstaterar att lagändringen kommer att införas med en viss retroaktivitet, vilket inte är helt oproblematiskt. I lagförslaget utreds frågan om retroaktivitet.

Utskottet konstaterar att som helhet betyder förändringarna i beskattningen en skattelindring för ålänningarna om 4,5 miljoner euro, vilket ses som positivt för köpkraften.

Riksdagen i Finland har beslutat om ett antal förändringar i beskattningen. Den största förändringen är att förvärvsinkomstavdraget slopas och arbetsinkomstavdraget höjs. Ytterligare sker bland annat sedvanlig indexjustering av inkomstskatteskalorna samt ett minskat hushållsavdrag. Vissa av avdragen görs från den beskattningsbara inkomsten medan andra avdrag görs direkt från skatten. Vissa avdrag berör statsbeskattningen medan andra berör kommunalbeskattningen.

Beskattningen är således komplex. Social- och hälsovårdsreformen i Finland har bidragit till att beskattningen på Åland skiljer sig alltmer från beskattningen i Finland. Först i mitten av september presenterade finansministeriet mer utförligt de beräknade effekterna av de olika skatteåtgärderna för Åland, vilket således är orsaken till att lagförslagen om ändringar i beskattningen kommer sent.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen således inte har haft en rimlig möjlighet att i tillräcklig omfattning analysera de beräkningar som uppgjorts av finansministeriet, vilket också är ett självstyrelsepolitiskt problem. Utskottet betonar att landskapsregeringen måste få information om förändringar, i detta fall skatteändringar, som berör hushållen, landskapet och de åländska kommunerna i tillräckligt god tid. Med tanke på den korta tid som funnits för att analysera konsekvenserna av skatteförändringarna uppmanar utskottet landskapsregeringen att följa med utfallet av dessa skatteändringar och vid behov förslå fortsatta åtgärder.

Det vore önskvärt att åtgärder som påverkar externa parter delges i god tid för att möjliggöra analys av effekterna på de berörda.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen ser behovet av en utökad kompetens inom skattefrågor, bland annat kapaciteten att få skattesimuleringar på mikronivå utförda, här har landskapsregeringen utskottets fulla stöd.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse. Tack, talman!

Tack, herr talman! Jag tänkte prata lite om pensionärerna. Den finska regeringen har höjt skatten på läkemedel, vilket i huvudsak drabbar våra sjuka pensionärer. Dessutom har landskapet själva tagit bort sjukdomskostnadsavdraget, vilket ytterligare ökar kostnaderna för pensionärerna.

I den här frågan, när vi pratar om detta lagstiftningsärende, har vi hört från lantrådet att hon har sagt att dessa ändringar i kommunalskatten kommer att gynna pensionärerna. Men jag har inte sett något underlag som förklarar hur detta ska gå till.

Så jag undrar om utskottet har funderat på dessa frågor. Hur påverkar detta pensionärernas inkomster? Tack!

Tack, talman! Tackledamot Wikström. Precis som jag inledde med och som också står i lagförslaget, vet den som följer med rikspolitiken att mycket av det som förs fram handlar om en arbetslinje. Det handlar också om att förbättra tillväxten. Det är fokusområde A.

När det gäller pensionärerna så flera av de åtgärder som landskapet sedan kommer att vidta, eftersom man valde att dra bort sjukdomskostnadsavdraget, kommer också att gynna pensionärer. De som drabbas mest kommer att gynnas mest.

När det gäller pensionärerna överlag så har utskottet inte gjort någon djupdykning. Vi har valt att fokusera på problematiken som Åland står inför när det gäller att kunna hantera skatteförändringar.

Tack, herr talman! Bästa lagting och åhörare. Vid den här årstiden delar man ut många julklappar, och utskottets julklapp till lagtinget är ett antal betänkanden gällande skattefrågor. Kan det finnas något bättre? Men innan vi gläder oss alltför mycket åt detta, kan vi först slå fast några saker.

Det första är att varje individs beskattning är unik. Två personer med exakt samma inkomst beskattas sällan på exakt samma sätt. Det beror på en mängd faktorer, som vilken kommun man bor i, olika skattesatser och hushållsavdrag. Slutligen bestäms skatten av en mängd faktorer.

Nu har riksdagen i Finland tagit beslut om ett antal förändringar i beskattningen, och ålänningarna beräknas stå för en skatt på runt 4,5 miljoner. Bra så.

En annan sak vi kan slå fast är att det i huvudsak finns tre parter i beskattningen: den skattskyldige, som i detta fall är en privatperson, kommunen och staten, som i vårt fall är landskapet.

Om beskattningen lindras, tjänar löntagaren, medan staten (landskapet) och eller kommunen förlorar. Om beskattningen ökar, är det den skattskyldige privatpersonen som förlorar. I det läge vi befinner oss nu, kan vi konstatera att köpkraften behöver förstärkas, vilket görs genom att lindra beskattningen.

I Finland har man slagit ihop skattebasen, så att man har samma skattebas för statlig och kommunal beskattning. Men hos oss har vi fortfarande olika skattebaser, en för kommuner och en för landskapet. Det betyder att ett grundavdrag till exempel, görs på olika sätt i statlig och kommunal beskattning. Om vi tittar på skattekortet kommer vi att se att det finns en skillnad i hur grundavdraget beaktas.

Låt mig ge ett exempel här. Vi tar personen Ville, som är fiktiv, men vars uppgifter är tagna ur verkligheten. Ville har en löneinkomst nu 2024 som år 2025, 25 600 euro. I år betalar han en skatt på 8,5 %. Men nästa år, 2025, kommer han att betala 5,5 %. Det skiljer alltså 3 %, vilket gör att Ville får betydligt mer i plånboken. Det är jättebra.

Ville har ett grundavdrag i statsbeskattningen på 778 euro, medan grundavdraget i kommunal beskattning är 2 242 euro. Här ser vi att det skiljer sig mycket, och de förändringar vi har gjort på senare år i kommunal beskattning gällande grundavdraget är till stor nytta. Alla vet att när inkomsten höjs, upp till 40 000- -45 000 euro, så spelar grundavdraget ut sin roll. Men för dem med lägre och medelinkomster gör det här skillnad.

Vi kan också konstatera att Ville inte betalar någon statsskatt. Den sänkning som görs i det här fallet, när man sänker skatteprocenten från 8,5% till 5,5 % så sker det på bekostnad av kommunalskatteintäkter. Motsvarande beräkning för en person som bor i Åbo, med exakt samma inkomst på 25 600 euro, visar att den personen betalar 7,1 % i skatt. Det är ganska intressant.

Det finns en utmärkt skatteberäknare på skattesedeln där man kan gå in och göra sina egna beräkningar. Är det någon som tycker att beskattning är enkelt? Jag tror inte det. Är det någon som tycker att det är intressant? Inte så många, jag vet att Anders tycker det, någon till och jag.

Vi kan konstatera att vi har ett behov av att lära oss mer om skatteområdet. Vi behöver verktyg för att kunna utföra dessa skattesimuleringar på mikronivå. Det som komplicerar hela processen är att vi fick information under ett väldigt sent skede. Det var först under senhösten som vi fick uppgifterna och beräkningarna. Det fanns inte en rimlig möjlighet för vår finansavdelning att göra egna beräkningar, utan vi får lita på det som finansministeriet har uppgjort. Antagligen stämmer det hyfsat bra.

Vi har också, som konstaterats, beskattningen mellan landskapet och kommunerna. Hur slår det i slutändan? Det ska egentligen inte betyda något för kommunerna, kanske några småpengar på plus, men det vet vi först senare.

Det vi kan konstatera är att den här processen på finskt håll inleddes för länge sedan, på vårkanten. Vi borde rimligtvis ha fått vara med redan då. Vi borde fått information och kunnat ge våra synpunkter på dessa ändringar av beskattningen. Men av någon anledning fick vi inte det. Vi fick som sagt information först på senhösten, vilket gjorde att vi inte hade möjlighet att grotta ner oss i skattefrågorna. Det här är illa.

Jag tror att detta var en miss i arbetet. Det var inte avsiktligt att vi inte fick vara med. Men vi kan konstatera att för självstyrelsen är detta en otroligt viktig fråga. Det är avgörande att vi alltid får vara med i diskussionen och att vi får information i god tid. Det är inte riktigt bra. Jag hoppas att detta också förs fram i de organ där det ska föras fram, så att vi kan hantera vår självstyrelse på ett sätt som den förtjänar.

Tack, mina vänner!

Ledamoten talar om skattesänkningar och många pratar om skattesänkningar och att det blir dryga 4 miljoner i skattesänkningar. Men om man beaktar helheten, det vill säga även momshöjningen som gjordes på finska sidan, så skulle det vara mer rätt att prata om en skatteförändring. Hur beskattas ålänningarna? Någon skattesänkning totalt sett, när man inkluderar momshöjningen, så blir det inte och det leder ju till ökade inkomster för landskapet. Dessa summor, momshöjningens konsekvenser, inkomsterna i landskapet samt de utgifter som landskapet får i samband med dessa skatteförändringar så är ungefär lika.

Jag tycker att det är mer rätt att tala om en förändring i beskattningen snarare än stora skattesänkningar, för det är det inte.

Tack, herr talman! Jag håller med för om vi tar privatpersoner, som det i slutändan handlar om, så kommer det ju om en momshöjning från 24 till 25,5 procent. Den kommer att märkas. Det är alltid slutkunden som står för momsen. Så visst finns det en skatteförändring i det här också. Det handlar inte bara om skattesänkning. Jag tycker att det är ett bra påpekande.

När man diskuterar ökad köpkraft måste man också titta på vilka andra faktorer som inverkar, förutom momsen. Hur ser det ut med inflation, arbetslöshet och sådant som alltid kommer att påverka tillväxten?

Tack, herr talman! Det är intressant att diskutera skatter och konsekvenserna av att öka köpkraften. Att människor får mer i fickan samtidigt som alla varor i Finland blir dyrare och att vi har en svensk krona så gör det mer attraktivt för den enskilde ålänningen, om vi pratar om ökad köpkraft, att handla saker i Sverige istället för på det lokala planet.

Oavsett denna förändring, där man ger skattesänkningar till ålänningarna till viss del eller kompenserar för momsändringen, är det ju bra.

Man måste se hela bilden. Jag kan med glädje konstatera att det finns flera än jag och ledamot Ekström som är intresserade av skatter.

Bästa talman! Lagting och övriga åhörare.

När det gäller de här ändringarna i den kommunala beskattningen vill vi från Obunden Samling säga några ord. Låt mig inleda med att diskutera beskattningen på Åland. Det har inte varit så mycket debatt här idag, men jag tyckte mig höra tidigare att man fortfarande undrar om vi är hårdare beskattade här än i resten av Finland eller inte. Det är en enkel fråga att besvara: vi är inte hårdare beskattade. Faktum är att vi har den bästa kommunala beskattningen och den lägsta skatten. Generellt har vi lägre beskattning på Åland än vad som gäller i resten av landet.

Det är viktigt att förstå vad vi jämför. Man bör också titta på fastighetsbeskattningen när man funderar på det generella skattetrycket. Här kan vi konstatera att fastighetsbeskattningen i övriga delar av landet är mycket, mycket högre än här. Vidare är det lätt att bara titta på skatteproducenterna och göra jämförelser. Före social- och hälsovårdsreformen genomfördes kunde man hyfsat jämföra de procentsatser som fanns och se att vi hade lägre procentsatser här, särskilt för den stora majoriteten av befolkningen, det vill säga främst de som bor i Mariehamn och Jomala, men även för övriga.

Om man ser på de avdrag vi har haft, så har det ytterligare sänkt den faktiska beskattningen som ålänningarna betalar. Så vi har det läget och hoppas kunna fortsätta med det.

En annan sak är att det är bra när den här kommunalskattelagen kommer upp på bordet, eftersom den är underanvänd. Jag tänker inte utveckla det mer här och nu, men vi från Obunden Samling kommer att återkomma till det. Kommunalskatten som instrument är absolut intressant och bör användas mer än vad som görs idag.

Med det sagt är vi nog knappast inne på det som en ledamot här nyligen sade, att vi ska ta inkomsterna från kommunerna. Det måste finnas en verkligt bra motivering till varför vi skulle göra det. Det skulle behöva följas av en större centralisering av den typ vi redan har sett i form av KST eller liknande, vilket vi från Obunden Samling absolut motsätter oss. Vi tror på den decentralisering som de åländska kommunerna utgör, och så länge de önskar bedriva verksamhet ska de göra det. Det ska inte komma ukaser uppifrån som säger att skatteinkomsterna ska bort från kommunerna.

Det är intressant att titta på finansutskottets betänkande från riksdagen gällande statsbudgeten. Där talar man lite om kommunal beskattning och noterar att differentieringen mellan kommunerna i övriga Finland är större. Det handlar om kommuner som befinner sig i helt olika situationer, där vissa har stor inflyttning och en yngre befolkning, medan andra har utflyttning och en äldre befolkning. Här börjar den kommunala beskattningen variera kraftigt. Den största skillnaden är 10,8 % och den minsta är 4,4 % i medeltal. Denna differentiering ligger på ungefär 6 %, vilket borde kompenseras med statsandelar, eller på Åland med landskapsandelar. Men vi har inte sett denna extrema utveckling, i varje fall inte ännu. Men man kan förstås behöva fundera på det framöver.

Jag måste säga att jag blir lite fundersam över den ständiga stressen vi har haft på sistone, att allt ska gå snabbt genom utskotten. Finans- och näringsutskottet borde nog ha kunnat höra folk som kunde ha förklarat lite närmare hur detta kommer att slå. Man kan ju själv sätta sig bakom skatteprocenträknaren. Vi från det från Obunden Samling. Det kom generella uttalanden från en liberal tankesmedja här i början av 2023, där man sade att beskattningen på Åland minsann var högre än i riket. Vi bjöd givetvis in till en öppen debatt där vi i praktiken satt och tittade på skatteprocenträknaren tillsammans med åhörarna som kom för att lyssna. Det är något som var och en av oss egentligen borde kunna göra.

Man behöver alltså titta statistiskt på hur den typiske ålänningen ser ut. Man tar ett urval och matar in uppgifterna i skatteprocenträknaren på Skatteverkets hemsida för att få en bra uppfattning om hur beskattningen kommer att ändras för de enskilda ålänningarna. Det här arbetet borde ha gjorts, både från förvaltningens sida och från finans- och näringsutskottets sida. Jag blir lite bekymrad när vi gör ändringar i den kommunala beskattningen och samtidigt skriver att vi egentligen inte vet vad dessa ändringar innebär. Vi borde kunna bättre än så.

Sammanfattningsvis är dessa ändringar ännu inte särskilt betydande. Det kan man räkna ut. De förändringar vi ålänningar upplever i beskattningen får vi till största delen tacka staten för.

Därmed nog om skatter för tillfället. Tack, talman!

Det är bra att Obunden Samling är tydliga med åsikterna. Som sagt, detta kräver ingen större diskussion. Det är inte bara så, men jag tycker att den är bra att börja med i alla fall.

Gällande de här exemplen och den mikrosimuleringsmodell som har efterfrågats och som vi gärna efterfrågar, så vill bara förtydliga att det är ganska enkelt att räkna ut enskilda exempel genom att ta olika delar i beaktande. Har man barn eller är sambo och tjänar en viss summa så räknar man utifrån dessa faktorer och så kan man få fram olika exempel.

Vad en sådan mikrosimuleringsmodell skulle kunna hjälpa till med är att göra en körning över faktiska uppgifter på Åland och verkligen ta fram vad som finns. Det saknas i dagsläget. Det gör att det väldigt svårt att parera de här förändringarna och att veta vad som händer i ett tidigt skede. Så det skulle jag säga att är skillnaden.

Tack, lagtingsledamot Ekström!

Absolut, det vore bra med någon form av simulering. Men som sagt, det låter som att den här simuleringen är mycket svårare än vad den egentligen är. Det finns statistik över hur den typiska åländska familjen ser ut, till exempel, och vilka inkomster den har. Den statistiken kan man mata in i en räknare, och så har vi det.

I min uppfattning skulle det räcka med ungefär ett tiotal exempel här för att man skulle kunna se ganska tydligt hur det slår. Vad är det som ger effekten, så att säga? Det här handlar ju om principen. Det är en Excel-kalkyl som finns på nätet hos Skatteverket, och en sådan Excel-kalkyl kan vi också skapa själva här, så det är inte så svårt.

Jo, men det är ju precis det man har gjort, ledamot Måtar. Man har tagit fram några exempel. Man har utgått från medeltal och nivåer för att få fram ungefär hur det borde slå. Men de man inte fångar upp kan vara någon grupp som man inte har tänkt på. Vi har lite speciellt här på Åland, vilket gör att vissa avdrag slår på vissa sätt, så det är lite svårt att utifrån exempel göra det.

Jag skulle också vilja nämna en annan sak. Det är klart att vi har klagat på att vi har fått dålig information och ondgjort oss lite över att den kom väldigt sent. I dagsläget vet man ju ungefär vad ändringarna betyder, men problemet är att de har kommit i ett väldigt sent skede. När man diskuterade det här under våren på riksnivå, kunde man inte komma till kommunen och säga att nu är det på gång och att man tror att det kommer att bli den här typen av förändringar. Informationen kom mycket sent, faktiskt så sent att kommunen i princip hann komma ganska långt i sin budgetprocess innan det ens var klart och till och med ta beslut ibland.

Så jag tror att det är tidigare information vi skulle efterlysa.

Tack, talman! Ja, ledamot Ekström, det är väl aldrig fel att få information lite tidigare. Ju förr, desto bättre. Ibland tror jag att orden "skatt" och "beskattning" och "skatteuträkning" uppfattas som svårare än vad det egentligen är.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i dess helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande.
Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.