Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Bästa lagting och åhörare. Jag har inte använt mig av ChatGPT för att skriva detta anförande.

Utskottet konstaterar att lagförslaget om ändring av studiestödslagen innebär att studerande som erhåller bostadsstöd genom det åländska studiestödssystemet endast skulle erhålla bostadsstöd i de fall den studerande bor i hyresbostad eller hyresbostadsliknande bostadsrättsbostad i enlighet med lag om bostadsrätter.

Enligt lagförslaget var det 46 studeranden som erhöll bostadsstöd för ägarbostad år 2024. Av studeranden erhöll 31 maximalt bostadsstöd om 269 euro per månad.

I remissdebatten lyftes frågan kring eventuella ökade administrativa kostnader. Här blir det frågan om en puckelkostnad. Ändringen kräver utveckling av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighets (AMS) IT-system samt ändringar av hemsida, blanketter, kundbrev och beslutstexter. Dessutom kommer rådgivningen och informationen till studiestödssökande att uppdateras och beredskap finnas för ökat behov av rådgivning inför och när de föreslagna ändringarna ska genomföras. Det är frågan om manuellt arbete, inte nya investeringar.

I remissdebatten framkom även frågor om varför inte en bostadsrätt i Sverige kan vara grundande till bostadsbidrag i den nya lagstiftningen. I punkt. 2.2 i lagförslaget, med rubriken Vad avses med ägarbostad, framkommer tydligt att det finns stora skillnader mellan en svensk och finsk/åländsk bostadsrätt, något vi även fick bekräftat under hörandet. I paragrafen står: I rikets lag om allmänt bostadsbidrag avser man med ägarbostäder aktielägenheter, dvs. bostäder i ett hus som ägs av ett bostadsaktiebolag eller ett bostadsandelslag och andra ägarbostäder, såsom egnahemshus och liknande. Bostadsrättsbostäder jämställs med hyresbostäder i lagen om allmänt bostadsbidrag. Med bostadsrätt avses i Finland, enligt lagen om bostadsrätten en rätt att mot en bostadsrättsavgift besitta en bostadslägenhet.

Det finns statligt stödda och fritt finansierade bostadsrättsbostäder. Statligt stödda bostadsrättsbostäder har byggts, anskaffats eller renoverats med hjälp av lån som beviljats enligt lagen om bostadsproduktion eller aravalagen eller så har lån som tagits för ändamål godkänts som ett sådant räntestödslån som avses i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån eller lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån.

Bostadsrättsavgiften är för statligt stödda bostadsrättshus högst 15 procent av de godkända byggnads- eller anskaffningskostnaderna och för fritt finansierade bostadsrättshus högst 30 procent av det anskaffningsvärde som ägaren angett. Statligt stödda bostadsrättsbostäder kan den ansöka om som har ett behov av en bostad. En sökande anses inte ha ett behov av en bostad om den sökande äger en bostad som motsvarar den som söks och kan finansiera minst 50 procent av det gängse priset för en bostad av den typ den sökande ansöker om eller kan bygga om sin bostad så den motsvarar det man söker. Undantag görs bland annat för den som byter från en bostadsrätt till en annan och för sökanden som är 55 år eller äldre.

I Sverige är bostadsrätten den vanligaste boendeformen vid sidan av hyresrätten och regleras i bostadsrättslagen. När man köper en bostadsrätt blir man medlem och ägare till en andel i en bostadsrättsförening. Man blir inte formell ägare till själva bostaden utan den ägs av föreningen som i sin tur ger bostadsrättsägaren rätt att nyttja bostaden. Man kan likna upplägget med att äga en stor aktiepost i ett aktiebolag.

Landskapsregeringen konstaterar att systemen med bostadsrätter skiljer sig åt mellan Finland och Sverige. I Finland kan bostadsrättsbostäderna liknas vid hyresbostäder medan bostadsrättsbostäderna i Sverige kan liknas vid aktielägenheter, alltså ägarbostäder.

Talman! Utskottet konstaterar att ändring medför en uppskattad inbesparing om 115 000 euro per år för landskapet. För studeranden som erhåller bostadsstöd för ägarbostad är konsekvensen en försämrad ekonomisk situation från och med den 1 augusti 2025. Det finns fortsatt möjlighet att nyttja studielån eller öka studielånet samt deltidsstudera och arbeta parallellt vid sidan av studierna för att kompensera från inkomstbortfallet.

I vissa fall, när alla studiestödsformer nyttjats, finns det en rätt för den studerande att ansöka om utkomststöd i enlighet med landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd.

Utskottet konstaterar att lagförslaget innebär en nödvändig åtgärd i syfte att nå en ekonomi i balans. Den uppskattade inbesparingen är delvis teoretisk och ett estimat sett till hur många som 2024 lyfte studiestöd för ägarbostad. Nettoinbesparingen om 115 000 euro, kan givetvis sjunka om det visar sig att fler istället väljer att hyra sin bostad. Man kan söka bostadsstöd. 115 000 euro som inbesparing kan förefalla försumbar sett till landskapets totala budgetomfång, men över tid kommer denna reform att minska budgetslitaget. Det finns aldrig inbesparingar som är för små för att inte göras. Det är ingen hållbar ekonomisk väg att blunda för det lilla för att enbart fokusera på det stora.

Personligen och rent principiellt är bostadsstöd för ägarbostäder inget att föredra. Då är det mycket bättre att fokusera resurserna på breda penseldrag som ökar rörligheten på arbetsmarknaden, stärker arbetslinjen och attraherar till kompetensutveckling.

Utskottet konstaterar t.ex. att en utvärdering av inkomsttaket för vuxenstudiepenning kan vara ändamålsenlig i syfte att just främja rörligheten på arbetsmarknaden och kompetensutveckling. Att ytterligare sänka de ekonomiska trösklarna för att arbeta parallellt med vuxenstudier är en åtgärd som säkerligen skulle främja yrkena inom omsorg och restaurangbransch. Det är sektorer som stundtals har väldiga problem med att hitta personal. Här kunde en höjning av inkomsttaket för att erhålla vuxenstudiestöd göra stor positiv skillnad för såväl arbetsgivare som får bättre utbildad personal, individen som höjer sin egen kompetens och samhället som får en starkare arbetsmarknad.

Talman, låt mig göra en liten avvikelse, men som ändå hör till sammanhanget. Finans- och näringsutskottet har vid några tillfällen lyft upp svårigheterna, krånglet, spretiga byråkratin, tidsåtgången och alla de dörrar som behöver öppnas vid startande av ett socialt företag. Området är reglerat, men det finns ändå förbättringspotential till förenkling för den entreprenör som står i startgroparna att bilda ett företag. Finans- och näringsutskottet har poängterat behovet av ett system likt ”en dörr in” för att underlätta och för att göra det enklare och attraktivare att starta ett socialt företag. Detta skulle gynna tillväxten, men givetvis vara ett viktigt komplement till de offentliga verksamheterna och den allt större efterfrågan på fler händer, fötter och hjärnor inom denna sektor. Detta som en liten passning till näringsminister Josefsson, som handhar tillväxtfrågor.

Utskottet erfar att det pågår ett arbete med studiestödsförmåner i Finland. Utskottet önskar att landskapsregeringen fortsatt följer utvecklingen på rikshåll, då det säkerligen kommer ske förändringar kring studiestöden i någon form. Förhoppningsvis kommer eventuella förändringar gynna studier och en stärkt kompetensförsörjning, vilket i sig är tvunget för en stark konkurrenskraft, tillväxt och högre deltagande på arbetsmarknaden.

Vi vet att riksförändringar som påverkar Åland idag har en tendens att få allt kortare framförhållning. Därför ger vill i finans- och näringsutskottet ge denna påminnande ”heads up” för att vi Åland ska ha möjlighet att parera eller förädla studiestödsförmånerna på ett sätt som gynnar och passar våra behov bäst. Utbildning och studier tillhör kärnan av välfärden och är ständigt en ödesfråga för ett välmående samhälle. Arbetsmarknad, studier och tillväxt är intimt förknippade och måste ses som en kedja, därför ville jag exemplifiera att tanken på nya företag och ökad rörlighet på arbetsmarknaden kan katalyseras genom t.ex. ett utvecklat vuxenstudiestöd.

Med hänvisning till det anförda föreslår ett enhälligt utskott att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse. Tack, talman!

Fru talman!

Jag hade några frågor i remissdebatten och fick svar av ordförande om de administrativa kostnaderna för AMS.

Gällande inbesparingen, har utskottet satt sig in den alls på ett enda möte? Blir det 115 000 när ungdomar slutar köpa bostäder för att istället börja hyra lägenheter? Och vilka blir de ekonomiska konsekvenserna när ungdomarna tvingas studera längre och uppta studielån?

Kan ordförande redogöra för hur utskottet har resonerat kring detta på ett enda möte?

Tack, talman!

Som jag sade i anförandet så är ju 115 000 euro ett estimat. Det är omöjligt att sia om. Det beror helt på, vissa kanske väljer att avbryta sitt ägande av en studentbostad och hyra sin studentbostad istället. Det finns många parametrar som inte kan förutspås på ett säkert sätt. Det är ett estimat, men det bygger ju på en historik från 2024, så det är en ganska omöjlig fråga att besvara. Men grunden finns i alla fall där.

Fru talman!

Så här blir det när det är bråttom, tekniska plenum kläms in och utskottsbetänkandet är i princip klart innan remissdebatten startat. Det är inte roligt att jobba på det viset.

Kan ordförande John Holmberg berätta hur utskottet ser på möjligheterna att ge ungdomar bostadsstöd på bostadsvederlaget, vilket också lyftes i debatten. Jag vet inte om ordförande nämnde det i sitt anförande.

Förra veckan talades det om cirkus och att det fanns clowner här i salen. Jag skulle säga att det här är en teaterföreställning med ett förutbestämt manus och allt är klart. Man undrar ibland varför vi ens har en remissdebatt.

Tack, talman!

Det gör mig nedstämd att ledamot Anders Holmberg uppfattar plenum så.

Ja, behandlingen har varit snabb. Alla har fått kalla de hörande som man önskat höra. Om någon i utskottet hade krävt mer tid så skulle vi ha satt mera tid på det. Vi hade en skriven kladd, ett betänkandekladd, av vår utskottssekreterare som vi hade att ta ställning till. Där hade vi alla möjligheter att revidera och lägga till, vilket vi även gjorde. Det var inte någonting som var stämplat och klart på något sätt.

Den fråga som ledamot Anders Holmberg ställer om kostnaderna, så det spelar ingen roll för även om vi hade suttit tre månader så skulle vi inte kunna besvara den frågan på något annat sätt än att den är svår att besvara, på gränsen till omöjlig.

Talman!

Menar utskottsordförande att det här lagförslaget stärker arbetslinjen? Kan ordförande ge mig ett förslag på hur han menar? För jag ser nämligen inte alls det på det sättet.

Tack, talman!

Ser man på helheten, vilken jag försökte beskriva i mitt anförande och hur vi kan reformera bostadsstödet för ägarbostäder. Om vi kan bredda perspektivet och lägga mer fokus på vuxenstudiestöd, så skulle vi verkligen stärka arbetslinjen. Detta skulle locka fler att skaffa sig en kompetensförsörjning. Jag försökte förklara detta i mitt anförande, men kortfattat menar jag så. Man kan resursera om budgetmedlen och kanske få ut ännu mera som stärker både samhället, individen och tillväxten.

Ja, det finns också en månadsgräns som påverkar hur många månader du har rätt att få studiestöd när du studerar. Detta kan ställa till det för personer som måste börja arbeta mer vid sidan av, eftersom det idag är väldigt få studerande som klarar sig enbart på studiestöd och studielån. Kostnaderna är ofta höga, särskilt på olika studieorter.

Det är intressant, vi hade just en diskussion om klientavgiftslagen, och då var ledamoten väldigt upprörd i talarstolen. Han sade att all lagstiftning bör baseras på klara siffror, och att man inte ska gå ut med information utan tydliga data. Här handlar det nog bara om 115 000 kanske.

Vi vet att om man studerar längre, så innebär det att man får studiestöd under en längre tid. Om du väljer att hyra istället för att äga, kan det också påverka (… taltiden slut).

Tack, talman!

Jag tycker att estimatet på 115 000 euro är ganska detaljerat. Det handlar inte om cirka 100 000 euro, det är inte ungefär 200 000 euro. Det är 115 000 euro, det är på 1 000-lappen när.

För mig, med tanke på hur vi ska gå vidare för att få det ännu mer detaljerat, så det kan inte jag. Där måste jag nog ta landskapsregeringen i försvar. Den ekonomiska analys som har gjorts, tycker jag att är tillräcklig i det här fallet, 115 000 euro på 1 000 euro när.

När det gäller vuxenstudiestödet är det precis det jag har framfört här. Kan man reformera vuxenstudiestödet så att det lönar sig för fler vuxna som studerar, personer som är 30 plus och studerar och arbetar samtidigt, att jobba ännu mera? Genom att uppmuntra fler vuxna att skaffa sig en kompetenshöjning, även när de är 30 plus, så kan vi hjälpa dem som ofta har lån, familj och andra ekonomiska åtaganden vilket man inte har som yngre.

Tack, talman!

Tack till utskottets ordförande för en snabb behandling.

Jag tar till mig utskottets betänkande gällande utvärderingen av inkomsttaket för vuxenstuderande. Det är viktigt att titta närmare på hur vi kan utveckla vuxenstudiepenningen, eftersom det främst är de vuxenstuderande som har uttryckt en önskan om att kunna arbeta mer i samband med sina studier.

Detta skulle kunna vara en möjlighet, så jag tar med mig behovet av en utvärdering i detta avseende.

Tack, talman!

Tack ministern. Det låter väldigt bra. Den avvikelse jag gjorde i anförandet när jag kom in på socialt företagande kanske minister Josefsson och minister kan lyfta tillsammans.

Jag vill bara påpeka en liten detalj i hörandelistan, om jag får. Det skulle vara bra att lägga till enhetschef Marika Sundqvist-Karlsson vid Ålands arbetsmarknads- och studieserviceenhet.

Tack, talman!

Här gick det undan och så gör det ibland. Det var en välkommen rättelse från utskottsordförande här på sluttampen, så ingen oklarhet råder kring det.

Men på det politiska planet kvarstår den skepsis som vi lyfte i remissdebatten, vi lyfte då flera skäl att betvivla att detta ger en inbesparing på 115 000 rakt av. Nu står det även tydligt i betänkandet att det är en uppskattad inbesparing och bra så.

Vi vill också flagga för att likabehandling av dem som studerar i Sverige och dem som studerar i Finland, den likabehandlingen kan fordra ytterligare analys i det kommande arbete. Det finns skäl att inte betrakta denna sakfråga som ”färdigt behandlad”, t.ex. noterar utskottet att det pågår ett arbete med studiestödsförmåner i Finland som gissningsvis kommer att stimulera till arbete och arbetssökande. Det kommer att vara linjen i det här reformarbetet på rikssidan.

Sen är det mycket välkommet att utskottet lyfter en utvärdering av inkomsttaket för vuxenstudiepenning och att den kan främja rörligheten på arbetsmarknaden och gynna kompetensutveckling. Det är bra och det är exakt den politik som Åland behöver just nu.

Vi vet, talman, att vi har ett läge med stigande arbetslöshet. Vi vet några saker till, vi vet att arbetslösheten är hög både öster och väster om Åland och det går inte att ”exportera” arbetslöshet någon annanstans. Vi vet att det är ålänningar med ett annat språk än svenska som drabbas. Vi vet också att just den gruppen har en viss tröskel in i det åländska samhället då man förväntas både arbeta, komma in i samhället och skaffa sig en kompetens.

Under pandemin tog vi bort inkomsttaket och vi vet att det gjorde nytta, dvs. att fler kunde arbeta vid sidan om studierna. Det stimulerade till en rörlighet på arbetsmarknaden. Det finns fördelar för integrationen och det vore, talman, en synnerligen välkommen avbyråkratisering.

Så, kort sagt, det är rätt väg framåt att hörsamma utskottets uppmaning; utvärdera inkomsttaket för vuxenstuderande.

Jag vill avslutningsvis säga att om landskapsregeringen avskaffar taket för vuxenstuderande då blir detta en mycket slagkraftig helhet, nu är det bara en uppmaning från utskottet men vi kommer att applådera om regeringen går från ord till handling. Tack för ordet!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om studiestöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.