Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Mats Perämaa. Ordet ges först till lagtingsledamoten Wille Valve.

Talman!

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder vidtar landskapsregeringen för att stärka sysselsättningen och främja matchningen på den åländska arbetsmarknaden?

Ja, herr talman!

Frågan är relevant och viktig, och det framgår både av regeringens program och av de dokument och ärenden som landskapsregeringen har lämnat till lagtinget. Dessa berör ekonomi, näringsliv och budgetar, med särskilt fokus på tillväxtfrågor som är ytterst viktiga för den här landskapsregeringen, vilket jag hoppas att kan konstateras.

Frågan om sysselsättningen hänger mycket ihop med begreppen tillväxt, attraktionskraft och konkurrenskraft. Det är grunden i dessa begrepp som gör att man kan förvänta sig att sysselsättningen på Åland skulle kunna öka, och att antalet arbetsplatser växer. En grund för att skapa en sådan situation är att den offentliga ekonomin är i skick, så att man inte behöver belasta företag, privatpersoner och samhället med onödigt höga skatter och avgifter. Det här är förstås ganska självklara saker, men det är ändå ett sådant arbete som ska ligga till grund för den nämnda konkurrenskraften.

Landskapsregeringen, under ledning av den minister som ansvarar för dessa frågor så utför för närvarande plikter i Helsingfors och jobbar med tillväxtfrågor. Kollegan Josefsson arbetar i en organiserad grupp med tillväxtfrågor och han jobbar med avbyråkratisering. För att ge en vink om framtiden vet jag att han har för avsikt att föra detta ämne till diskussion separat i lagtinget. Lagtinget skulle kunna diskutera tillväxtfrågor, och vi förväntar oss att detta ska kunna ske här någon gång efter sommaren. Jag har ingen exakt tidpunkt för detta, men jag vet att arbetet pågår så att landskapsregeringen ska kunna ta del av lagtingets synpunkter i dessa frågor.

För att skapa ett konkurrenskraftigt samhälle på Åland, som attraherar företag att anställa fler människor, måste vi helt enkelt ta tag i de grundläggande sakerna. Vi måste se till att, som jag nämnde tidigare, skatterna ligger på en rimlig nivå och avgifterna likadant. Vi måste också ta hänsyn till kostnader för avlopp, energi och vatten. Landskapsregeringen diskuterar huruvida det finns sätt för landskapet att medverka till att hålla dessa kostnader lägre. Men detta är frågor som vi kommer att återkomma till. Jag vill bara ge en bild av att vi arbetar med alla de centrala bakgrundsfaktorer som utgör grunden för ett konkurrenskraftigt samhälle. Vi strävar också efter att skapa en balans i den offentliga ekonomin.

Utöver detta finns det många detaljer som landskapsregeringen arbetar med. Vi har nyligen infört ett stöd för enmansföretag som gör sin första anställning. Vi har vidtagit vissa åtgärder för att stärka byggsektorn, kanske inte så stora åtgärder, men vi har begärt att lagtinget ska utöka fullmakten för räntestöd till bostadsbyggande. Vi har också i viss mån sänkt räntenivån för PAF-lån till möjliga byggprojekt inom den tredje sektorn och en hel del annat.

Jag vill också kort nämna hur vi kan matcha den arbetskraft som finns tillgänglig med näringslivets behov. Den nya masterutbildningen inom automation vid Högskolan på Åland verkar ge gott resultat. Utbildningen vid PAF, Grit:Lab har också visat sig framgångsrik när det gäller att skapa utbildad personal för de behov som näringslivet har. Landskapsregeringen står i beråd att diskutera att starta en version av Grit:Lab 3.0 för att ytterligare fylla på de behov som finns.

När det gäller livsmedelssektorn följer landskapsregeringen noga den utmanande situation som våra primärproducenter står inför, särskilt inom mjölksektorn. Det finns ett hårt tryck på livsmedelssektorn överlag. Vissa grenar klarar sig ekonomiskt någorlunda, men många sektorer är hårt pressade.

Landskapsregeringen överväger detta, och jag har kollegor som ska hålla i sådana här eventuella diskussioner. Jag tror att det skulle vara bra om landskapsregeringen skulle ta initiativ till att organisera någon form av rundabordssamtal mellan aktörerna inom detta område, genast efter sommaren, för att få in den dagsaktuella informationen som är så välbehövlig inför eventuella beslut.

Jag tror, herr talman, att jag slutar här.

Talman!

Tack för det välkomna fokuset på tillväxtfrågor. Jag vill dock poängtera att en samlad arbetsmarknadsstrategi är det som verkligen behövs. Jag hoppas att detta inte reduceras till ett underkapitel i det aviserade tillväxtmeddelandet.

Enligt ÅSUB är trenden att arbetslösheten fortsätter att öka på Åland under 2005. I Sverige är arbetslösheten 8,9 % medan den i Finland är 11,5 %.

Det som jag efterfrågar från landskapsregeringen är en samlad arbetsmarknadsstrategi. Det är inte minister Perämaa eller minister Josefsson som ensamt ska knäcka nöten på sin kammare; det måste vara ett strategiskt arbete som görs gemensamt.

Till exempel, inom minister Zekajs ansvarsområde behöver ett tydligt mål vara att bekämpa flitfällor, sluta konservera socialvården och istället bör vi ta inspiration från österifrån om hur arbetssökande kan uppmuntras.

Minister Hambrudds ansvarsområde har en lågt hängande frukt i form av att avskaffa inkomsttaket för vuxenstuderande, vilket också har fått understöd i ett betänkande. Detta skulle kunna stärka matchningen på den åländska arbetsmarknaden, särskilt bland dem som har ett annat modersmål än svenska, som just nu är drabbade.

Inom minister Gunells område kan näringslivets konkurrenskraft stärkas genom rimliga priser på el, vatten och avlopp.

Inom minister Josefssons område bör givetvis en ambition vara att rensa upp i regeldjungeln. Vi måste ställa frågan om myndigheten AMS verkligen är det bästa redskapet för matchning på den åländska arbetsmarknaden idag.

Vad gäller det förslag som minister Perämaa har beskrivit, ställer jag mig personligen lite skeptisk till stödet som uttryckligen riktas till enmansföretag. Min skepticism grundar sig på att det medför administration för näringsavdelningen. Det är lätt att utnyttja; man kan ha tre skilda företag som var och en nyttjar stödet för enmansföretag, och sedan säljer sina tjänster till ett fjärde företag. Sen råkar alla anställda vara nya, vilket maximerar stödet till 2 000 euro per månad.

Jag vill också säga att det är utmärkt att en utvärdering har utlovats av ansvarig minister. Hade jag varit näringsminister skulle jag istället ha riktat in mig på den enskilt största risken som enmansföretag med anställda kan råka ut för, nämligen att någon blir sjuk.

Åtgärderna för att stärka byggsektorn är goda. Grit:Lab 3.0 är utmärkt. Om det är så att landskapet överväger kraftfulla åtgärder för att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft så kan regeringen räkna med Moderat Samlings stöd.

Herr talman!

Jag uppfattar det i grunden som så att det inte finns någon större anledning att förlänga den här åsiktsutvecklingen. Egentligen handlar det bara om att jag ser att åtminstone personligen har vi ganska mycket samma uppfattningar om dessa frågor.

Jag ska inte börja argumentera i samband med detta när vi berör en större helhet med arbetsmarknadssituationen och tillväxtfrågor. Det jag nämnde är anställningsstöd för enmansföretag för den första anställde, vilket är en detalj i sammanhanget, efter att jag ägnade en stor del av tiden åt att prata om tillväxtfrågor i allmänhet. Ingen av oss vill överdriva betydelsen av ett enskilt detaljförslag som nu kommer att utföras.

Som sagt, vi ska återkomma till den breda arbetsmarknadspolitiken, som säkert kommer att finnas med i underlaget för den tillväxtdiskussion som ska föras här i lagtinget. Själv ser jag fram emot den.

Jag har, senast idag, hållit ett anförande för en av de på Åland verksamma bankerna och ägnade huvuddelen av tiden åt att berätta om vårt ekonomiska system. Det ställer större krav på oss att själva generera skatteintäkter via våra åtgärder och via skatteavräkningen. Jag betonade just vikten av att vi fattar positiva beslut som kan leda till fler arbetsplatser, mer skatteintäkter och allt som följer med det, via de åtgärder som vidtas av landskapsregeringen och lagtinget.

Talman!

I sådana fall vill jag avsluta med två saker.

För det första vill jag uppmana hela regeringen, alla ministrar, att ta ett samlat grepp om arbetsmarknadsfrågorna – ett strategiskt grepp.

För det andra vill jag dra en lans för Ålands stora företag. Tittar man på Ålands statistik- och utredningsbyrås (ÅSUB) sammanställning av de företag som tillhör en koncern från 2022, kan man notera att deras andel av antalet sysselsatta på Åland är hela 52 procent, och andelen av omsättningen på Åland är strax över 58 procent. Välmående storföretag har stor betydelse både för sysselsättning och ekonomi på Åland, och flera av våra enmansföretag är beroende av de stora företag som vi har förmånen att ha på vår holme. Tack för ordet!

Herr talman!

Den sista delen är viktig, och jag vill därför säga några ord om det.

I tillväxtpolitik och näringspolitik kan man inte alltid bara ägna sig åt att försöka rubba det skeende som finns i samhället. Ibland sker det så att vissa företag inte längre kan konkurrera med varandra. Vissa näringsgrenar kan ha det tufft, men vi måste också våga ge vårt politiska stöd och eventuellt andra stödformer till verksamheter som verkligen kan generera tillväxt och skapa arbetsplatser för framtiden.

Det blir ofta en diskussion om de näringsgrenar som har problem, men man borde lika mycket fokusera på de näringsgrenar som verkligen har förutsättningar att göra stora avtryck i sina verksamheter.

Jag vill ändå komplettera detta genom att nämna livsmedelssektorn, som har sina bekymmer, och där kommer aspekter som livsmedelsförsörjning och beredskapslager in i sammanhanget.
Det som jag sade tidigare om de andra sakerna gällande livsmedelsproduktionen kan ändå behandlas på ett annat sätt.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.