Första behandling

Ärendet sambehandlas med åtgärdsmotion 13/2024-2025. Detaljbehandling av åtgärdsmotionen sker i samband med enda behandling av betänkandets motivering.

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Bästa kollegor och övriga lyssnare. Utskottet framhåller att Åland som ett glest befolkat samhälle möter särskilda utmaningar i implementeringen av EU-regelverk av detta slag. Krav som kan framstå som proportionerliga på en större marknad kan få orimliga konsekvenser i en åländsk kontext. Utskottet noterar att landskapsregeringen i lagförslaget strävat efter proportionalitet genom undantag och övergångsregler, och utskottet bedömer att lagförslaget därmed är anpassat till åländska förhållanden i den mån EU-rätten tillåter.

Det var mycket klokt agerat av landskapsregeringen såväl politiskt som på tjänstemannanivå att verkligen bearbeta lagförslaget efter åländska förhållanden och tack vare det avsevärt lindrat de surrealistiska effekterna genom minskad överreglering, där hade t.ex. Lemlands kommun annars varit tvungna att inom en radie på någon kilometer anlägga 14 laddstolpar. Lyhört och bra agerande. Det här är ett praktexempel på hur EU-lagstiftning kan hanteras för att lindra de negativa ekonomiska effekterna, utan att för den skull missa lagstiftningens mål. Låt detta lagförslag bli ett gott exempel på hur vi anpassar lagstiftning som utgår från en helt annan verklighet än vår unika vardag. Det var inte rationellt att påföra exempelvis små företag eller ägare av kulturhistoriskt värdefulla byggnader sådana förpliktelser. Det var heller inte motiverat att ålägga en sådan skyldighet på den som äger eller förestår en byggnad avsedd för bedrivande av daghemsverksamhet, äldreomsorgsverksamhet, idrotts- och fritidsverksamhet, kulturverksamhet eller utbildningsverksamhet.

Talman! Lagförslaget utgör en del av genomförandet av EU:s klimat- och energipolitiska åtgärder och syftar till att skapa långsiktiga förutsättningar för elektrifieringen av transportsektorn. Utöver detta är lagförslaget i linje med Ålands klimatstrategi och målet om en koldioxidneutral region, vilket även social- och miljöutskottet betonat i sitt utlåtande. Ett utlåtande som bör läsas parallellt med detta betänkande.

Lagförslaget är av betydelse både ur miljö- och näringspolitiskt perspektiv. En välfungerande laddinfrastruktur är en förutsättning för att hushåll, företag och besöksnäring ska ha möjligheten att delta i omställningen till fossilfria transporter. Utskottet erfar samtidigt att genomförandet på Åland skapar särskilda utmaningar eftersom direktiven är utformade för större marknader, medan det åländska samhället präglas av småskalighet och gles bebyggelse.

Lagförslaget är ett led i att uppfylla EU:s klimat- och energimål, särskilt inom ramen för den gröna omställningen. Förslaget innebär att Åland genom en ny blankettlag tillämpar Finlands lagstiftning om infrastruktur för alternativa drivmedel samt gör ändringar i landskapslagen om energieffektivitet.

De föreslagna reglerna i lagförslaget medför kostnader för både offentlig sektor och företag. Det ställs bland annat särskilda krav som gäller befintliga byggnader med större parkeringsplatser. Utskottet betonar vikten av att dessa kostnader sprids över tid, vilket förslaget också möjliggör, samt att små aktörer undantas när det är möjligt enligt EU-direktivet.

Satsningar på laddinfrastruktur måste göras med omsorg för att säkerställa att de leder till faktisk användning. En infrastruktur som inte nyttjas riskerar att bli en ekonomisk belastning för såväl offentliga som privata aktörer. För att investeringarna ska vara samhällsekonomiskt hållbara anser vi att placeringen av laddstationer därför bör planeras strategiskt – vid trafikknutpunkter, affärsområden och arbetsplatser där efterfrågan är störst. På så sätt skapas ett underlag som gör att laddpunkterna kan drivas långsiktigt utan oskäliga kostnader.

Lagförslaget innehåller en bedömning av hur många företag på Åland som kan beröras av de nya bestämmelserna. Enligt uppgifter för år 2024 fördelar sig företagen på olika branscher och personalstorlekar. Av materialet framgår att antalet stora företag (250 eller fler anställda) och medelstora företag (50-249 anställda) kan uppskattas till sammanlagt 29. För företag med okänt antal anställda är det inte möjligt att göra en motsvarande uppskattning, men dessa bedöms i huvudsak falla utanför kategorin stora och medelstora företag. Vad beträffar offentliga aktörer så påverkas landskapsförvaltningen och Mariehamns stad. Även Jomala kommun och Finströms kommun förväntas påverkas eftersom bägge kommuner har större lokalbyggnader.

Talman! Utskottet anser det som angeläget att lagstiftningen inte i onödan hämmar företagande och investeringar på Åland. Samtidigt ser utskottet att utbyggnaden av laddinfrastruktur kan skapa nya affärsmöjligheter, inte minst inom besöksnäringen. Idag är det en klar konkurrensfördel att kunna erbjuda laddmöjlighet till sina gäster.

Finans- och näringsutskottet delar social- och miljöutskottets bedömning att lagförslaget kan bidra till minskade utsläpp genom att underlätta omställningen till eldrivna transporter. Vi instämmer också i att laddinfrastrukturen måste planeras för hela Åland, inklusive skärgården, samt att tillgängligheten och tryggheten vid laddplatserna är centrala faktorer.

Utskottet vill särskilt understryka vikten av samordning med elnätsbolagen för att undvika kapacitetsproblem och flaskhalsar vid utbyggnaden av snabbladdare. Här ser utskottet behov av en bredare strategi för laddinfrastruktur, vilket även social- och miljöutskottet framhåller.

Talman! I   åtgärdsmotion 13/2024-2025 föreslås att lagtinget ska uppmana landskapsregeringen att i egenskap av ägare verka för att Långnäs Hamn Ab snarast installerar elbilsladdare i anslutning till hamnens färjeterminal. Utskottet har i samband med lagförslagets behandling konstaterat att det idag finns möjlighet att ladda elbil i anslutning till hamnområdet vid Långnäs hamn, därav föreslår utskottet att åtgärdsmotionen kan sambehandlas och förkastas i samband med lagförslagets behandling.  

Under betänkandearbetet fick utskottet erfara att de två laddstationerna i Långnäs under de första två månaderna nyttjats 12 ggr. En stor del av dessa 12 laddningar hade gjorts av hamnens personal. Detta stämmer till eftertanke, om den verklighet som råder och den miljö som kommersiella laddstationer befinner sig i. Det är idag mycket svårt att få en ekonomisk vinning av en laddstation, det handlar mer om ett mervärde för ett köpcenter eller matbutik. Ju fler offentligt finansierade laddstationer som installeras, desto mer utmanande blir det för en kommersiell aktör att räkna hem investeringen och driften av densamma. Detta behöver beaktas när en eventuell strategi över laddstationer på Åland tas fram, det är viktigt att inte offentliga satsningar hämmar det privata intresset att investera i laddstationer genom att störa marknaden för mycket.

För att uppnå de av EU uppsatta målen måste Åland ha totalt 1 082 kW i uteffekt från publika laddstationer. Utskottet har tagit del av listning som infrastrukturavdelningen fogar över och den visar att de publika åländska laddstationerna har en total uteffekt om ca 3 500 kW. Åland uppnår alltså EU:s krav med god marginal, oberoende hur beräkningen görs. Bara sedan remissdebatten i juni av detta lagförslag har antalet laddstationer utökats på Åland. Bilden av att åländska bilägare laddar sin bil hemma och mer sällan vid publika laddstationer har förstärkts under arbetets gång och att den turistiska efterfrågan på laddmöjligheter inte överstiger tillgången. Teknikutvecklingen kommer att ta stora och snabba steg framåt och det gäller även betallösningar kopplade till laddinfrastrukturen. Tar vi oss an framtiden med samma åländska pragmatism som i detta lagförslag kommer Åland att hänga med i tempot utan större problem.

Talman! Utskottet har som sagt inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet. Vi tackar för utlåtandet och det arbete social- och miljöutskottet har lagt ner.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse att lagtinget förkastar åtgärdsmotion nr 13/2024-2025. Tack, talman!

Talman!

Finans- och näringsutskottets framhåller i betänkandet att turismen är en viktig sektor som gynnas av utbyggd laddinfrastruktur. Därför är det glädjande att självstyrelseparken nu fått elbilsladdare på parkeringen ut mot Östra utfarten. Det gynnar turismen och intilliggande hotell.

Varför har utskottet valt att inte höra landskapets Fastighetsverk i ärendet? Hade det inte varit värdefullt att höra fastighetsverket som förvaltar många byggnader och parkeringsplatser som direkt berörs av det här lagförslaget? Man har valt att höra några andra men inte Fastighetsverket, varför inte?

Tack, talman!

I och med att Fastighetsverket nästan är en avdelning under landskapsregeringen, så tar vi för givet att Fastighetsverket har fullständig kontroll över den kommande lagstiftningen inom detta område.

Vi har haft ett begränsat antal höranden och vi har valt att höra Långnäs hamn och dessutom har vi valt att höra. Vi har fått en ganska bra bild av läget tack vare detta.

Tack för det svaret. Ledamoten sade också att det offentliga inte ska störa det privata. Det är bra.

Jag vill gå tillbaka till remissdebatten, där frågan om laddare i landskapets skärgårdshamnar lyftes. Skärgården rent allmänt behöver stöd i dessa investeringar, som kanske inte alltid är så lätta att genomföra. Vi vet också att landskapsregeringen har en vision om elektrifierad skärgårdstrafik.

Minister Gunell nämnde även i remissdebatten elektrifierade bussar på landsbygden. Det finns en hel del frågor här som vi från remissdebatten hade kunnat fördjupa oss i, och som är ganska viktiga för framtiden. Hur ska vi bygga upp laddstrukturen på Åland? Kanske är det något vi får återkomma till senare. Det hade nog varit intressant att verkligen gräva ner sig i dessa viktiga frågor, tycker jag i alla fall.

Tack, talman!

Som vi säger i vårt betänkande, och som även social- och miljöutskottet påpekar i sitt utlåtande, är den här strategin elementär. Den ger en tydlig bild av hur vi vill att Åland ska se ut när det gäller tillgången till laddstolpar. Ser vi på situationen idag så är tillgången god, även om det finns några vita fläckar.

Det som är viktigt, och som utskottet har erfarit i andra sammanhang, är att det är mycket svårt för kommersiella aktörer att få en laddstolpe att bli ekonomiskt bärande, med tanke på investeringar och driftskostnader. Därför är det också viktigt att det offentliga inte är för ivrigt och lämnar näringslivet på efterkälken. Om det sker, kommer det att bli minimalt med laddstolpar som etableras genom kommersiella intressen.

Det är viktigt att vi tar ett helhetsgrepp, och jag anser att den här lagstiftningen är ett bra startskott för det.

Tack, talman!

Tack ordförande Holmberg för en god redogörelse av utskottets betänkande.

Jag vill bara betona en mening som utskottsordföranden redan har nämnt. Det är en viktig punkt: vår lagstiftning får inte hämma företagande och investeringar i framtiden. Detta gäller inte bara den här lagstiftningen, utan alla lagstiftningar. Jag tycker att det är oerhört viktigt. Därför vill jag ta tillfället i akt och lyfta fram detta ytterligare en gång.

Tack, talman!

Tack ledamot Kanborg. Det är något som vi i finans- och näringsutskottet alltid månar om. Det är ett mycket viktigt påpekande som vi aldrig får glömma bort. Inget av utskotten får glömma det, även om det handlar om ekonomi.

Tack, talman!

Tack för anförandet. Det innehöll poänger som vi också lyfte fram i det här utlåtandet från social- och miljöutskottet.

Jag tänkte på det som ledamoten pratade om, nämligen en bredare strategi och just den här stödproblematiken som ni problematiserar. Idag har vi en situation där de nya snabbladdarna fick stöd. De gamla som har nedmonterats, de fick också stöd, så vi behöver nog börja fundera på när vi ska sluta ge stöd för dessa snabbladdare eller laddare överlag. Det är en väldigt viktig diskussion. Jag tycker att ledamoten är inne på rätt spår när det gäller att diskutera när vi ska sluta. Denna strategi behöver också ta upp frågan om när stödet ska upphöra. Ska vi ge stöd i ytterligare 15 år till de nya snabbladdarna som just har kommit på plats? Hur lång livstid har de, och ska vi ge stöd igen senare?

Tack, talman!

Tack ledamot Wikström. Jag har en stor samsyn i den replik som ledamoten framför. Det är något som vi måste beakta i den nya strategi som eventuellt kommer att tas fram, och som jag verkligen hoppas att tas fram för den behövs. Det handlar, som alltid, om att det offentliga ska skapa förutsättningar för detta. Det finns säkert ett visst laddbehov vid vissa hamnar som landskapet förfogar över, men det är kanske inte behöver vara landskapet självt som driver fram de här eventuella laddstolparna som kan komma att installeras där. Istället handlar det om att skapa förutsättningar.

Den här stödproblematiken får inte fortsätta bara för att den en gång har funnits. Det krävs ett helhetsgrepp. Jag säger varken bu eller bä. Som ordförande här ska jag vara ganska neutral och inte luta mig för långt åt något håll.

Tack, herr talman!

Vi lever nu i en budgetverklighet där man försöker spara pengar på olika områden. Ledamoten har fått information om hur mycket vi lägger på våra laddstolpar per år. Det handlar om någonstans under 100 000 euro, vilket inte är jättestora pengar i det stora hela. Men det är fortfarande pengar som vi investerar i att stöda denna typ av infrastruktur, utan någon egentlig plan. Man får pengar om man uppfyller villkoren. Den här strategin behöver nog komma på plats om vi ska kunna fortsätta stöda detta i framtiden.

Tack, talman!

Jag vet nästan utan att jag är speciellt tekniskt bevandrad att både tekniken i bilar och tekniken vid laddstolpar och hela den biten kommer att gå i en rasande takt framåt. Och precis som man alltid har sagt när det har varit debatter kring laddstolpar och stödet så den dagen då bensinen blev ett drivmedel och bensinstationerna kom så ordnade det sig på marknadsvillkor. Jag tror att det kommer att ske även här över tid. Det tror jag på. Det skulle vara det mest sunda.

Tack, talman!

Tack till utskottsordförande Holmberg för en bra redogörelse. Jag vill också tacka för att vi från social- och miljöutskottet hade möjlighet att ge vår syn på förslaget.

Jag tänkte kommentera det som utskottsordförande nämnde, Långnäs hamn och 12 gånger laddning av elbilar. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om en destinationsladdare som erbjuder en långsam laddning och inte en snabbladdare.

Det är dock viktigt att påpeka att det inte längre är en vit fläck på kartan. I Långnäs hamn kan man ladda sin bil och ta sig till Mariehamn, Jomala eller Finström där det också finns snabbladdare idag tillgängliga. Detta är ett sätt att faktiskt göra det möjligt att komma till Åland.

Talman!

Tack ledamot Mansén. Absolut, det blev en bra punkt på den här kartan med de här destinationsladdarna.

Men vi måste beakta precis det som jag tog upp i anförandet: för varje laddare som kommer upp, måste man tänka på att de minskar möjligheten för någon annan att ha en sorts kommersiellt utfall av det. Investeringen är inte att förringa, och inte heller driften av densamma. Så det gäller att tänka smart på flera sätt när vi tar oss an framtiden.

Det här lagförslaget är på alla sätt och vis föredömligt framtaget av landskapsregeringen och tjänstemännen, för så här ska vi hantera EU-direktiv när de kommer.

Tack, talman!

Ja, visst är det så. Vi ska också komma ihåg att den här insatsen som gjordes i Långnäs hamn var ändå en väldigt låg investering, för att möjliggöra laddning.

Som tidigare har nämnts i replikskiftena och något som jag tycker att samhället och landskapet ska komma emot med är att erbjuda möjligheter för utveckling inom näringslivet. Precis som utskottsordföranden var inne på, handlar det om att ge förutsättningar för denna utveckling. Det kvarstår faktiskt en möjlighet att sätta upp snabbladdare i Långnäs hamn eller att någon i näringslivet som känner sig manad och intresserad av att driva denna typ av verksamhet framåt tar över denna laddare på sikt. Denna möjlighet kvarstår trots att det första initiativet togs från landskapet via Långnäs hamn.

Tack, talman!

Det är bra input, ledamot Mansén. Som sagt, det gäller att tänka långsiktigt. Den kritiska massan behöver vara tillräckligt omfattande för att en sådan här laddstolpe ska ha ekonomisk bärighet.

Vi har haft ett annat lagförslag som har hanterat ett sidospår kring detta, som vi inte är klara med ännu. Det visade också att turistsäsongen är löjligt onödigt kort och intensiv, vilket tydligt märks på nyttjandegraden av våra publika laddare.

Det ena ger det andra; har vi laddstationer som tillhandahåller nöjda turister, så kanske de blir fler. Det handlar om ett samspel.

Tack, talman!

EU-förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel har givetvis goda föresatser. EU har insett att en fordonspark med elfordon kräver att resande medborgare har möjlighet att ladda sina bilar inom hela unionen. Därför vill man se till att laddningsstationer finns.

Åland hamnar lite på sidan om i den här diskussionen, eftersom EU fokuserar på det här Tentin nätverket och där har man ganska hårda krav på laddstationer längs med unionens huvudvägar. Eftersom vi inte riktigt tillhör kärnan i det här nätverket kan man därför inte heller kräva samma densitet av stationer och laddeffekter här i landskapet.

EU-direktivet öppnar också för att lätta på kraven för områden som Åland. Landskapsregeringen har också gjort detta genom att i princip undanta småföretag från lagen. Företag med färre än 50 anställda har inte så mycket skyldigheter enligt denna lag. På Åland innebär det att lagen träffar ungefär 29 företag av drygt 2 700, som kan behöva förbereda för laddningsstationer på sin arbetsplatsparkeringar senast 2027. Till detta kommer också ett antal offentliga aktörer som omfattas av lagen.

I första versionen var kraven på småföretag och mindre organisationer betydligt hårdare. Jag vill därför ge en eloge till landskapsregeringen som uppdaterade lagförslaget med den här versionen.

Talman! Även om landskapsregeringen har minskat kraven, så tar Åland sitt ansvar enligt direktivets mål och mening. På Åland finns det över 70 laddningspunkter, varav 16 stycken är så kallade snabbladdare. Under sommaren har jag kollat lite på hur dessa utnyttjas. Ingen gång har jag sett att samtliga är upptagna. Inte ens i juli månad har jag sett att det är fullt vid en laddningsstation. När man talar med branschen finns det viss efterfrågan under sommarmånaderna, men i övrigt är laddarna ganska sparsamt utnyttjade. Tyvärr kvarstår kostnaderna för dessa laddare alla dagar. I dagsläget måste man konstatera att laddstationer är mer marknadsföring än en bra affär, även om det förstås kan ändras i framtiden.

Jag uppskattar för den skull att det finns laddare på Åland. Näringslivet har, med stöd av landskapsregeringen, tagit sitt ansvar. Det gäller att Åland uppfyller kraven på laddeffekt enligt EU-direktivet. Direktivet stipulerar att Åland behöver ungefär 1 000 kW laddeffekt, men nu har vi nästan 3 000 kW laddeffekt. Åland idag uppfyller ungefär tre gånger mer än vad direktivet förutsätter. Givetvis har dessa stationer byggts med stöd av landskapsregeringen, men man måste ändå vara ärlig med att det åländska näringslivet har satsat egna pengar på detta och fortsätter att driva laddningsstationerna på egen hand. Det ska vi vara tacksamma för. Besökande elbilister ska veta att det finns bra laddningsmöjligheter i landskapet.

Liberalerna står förstås bakom det här förslaget.

Några ord om åtgärdsmotionen som finans- och näringsutskottet anser att bör förkastas. Den lämnades in i maj. Man ville då att det landskapsägda företaget Långnäs hamn skulle installera laddstationer i hamnen. Det visade sig att detta redan var på gång, så därför blir den i viss mån lite onödig. Det är också därför som finans- och näringsutskottet rekommenderar att förkasta åtgärdsmotionen och arkivera den på lämpligt ställe. Tack, talman!

Talman!

Vi kan se framåt med tillförsikt – Åland uppfyller redan idag EU:s krav på offentlig laddeffekt för elfordon. Det betyder inte att vi är färdiga eller långt framme i omställningen, men vi har en stabil grund att bygga vidare på. Rätt hanterat kan detta ge oss goda förutsättningar att ställa om till utsläppsfria transporter. Därför vill jag lyfta fram några centrala slutsatser från utskottsarbetet.

För det första: EU-kraven och våra förutsättningar.
I Energikommissionen följer vi utvecklingen och har vid senaste möte fått ta del av att Åland redan uppfyller EU:s mål för offentlig laddeffekt – kravet är 1 082 kilowatt, vi ligger på omkring 3 030 kilowatt. Det är en trygg grund, men långt ifrån hela bilden. Utmaningen ligger inte i mer kapacitet, utan i hur vi placerar laddarna, skapar rättvisa förutsättningar och gör lösningarna användarvänliga.

För det andra: anpassning och ekonomi.
Finans- och näringsutskottet påpekar att lagförslaget måste vara anpassat till våra småskaliga förhållanden. Det finns kostnader för både det offentliga och näringslivet, men övergångsregler och undantag ger flexibilitet. Kostsamma och orimliga krav bromsar bara utvecklingen. Vi behöver regler som stärker – inte tynger – omställningen.

För det tredje: tillgänglighet och förtroende.
Social- och miljöutskottet betonar att laddningen ska vara tillgänglig i hela landskapet, inklusive skärgård och glesbygd. Det ska vara enkelt att betala, tydligt vad det kostar och det är grunden för att människor ska våga och vilja använda infrastrukturen vi bygger.

För det fjärde: samordning och nytta.
Båda utskotten varnar för laddstolpar som blir outnyttjade eller som nätet inte klarar av att försörja. Därför krävs strategisk planering: laddare vid hamnar, arbetsplatser, tätorter och i hela landskapet – alltid i samklang med elnätets kapacitet.

Talman! Med detta lagförslag fortsätter vi på den inslagna vägen. Vi har redan en grund, men vi måste se till att utbyggnaden av laddinfrastrukturen blir rätt dimensionerad, rätt placerad och rättvis för hela Åland. På så sätt kan vi långsiktigt bygga ett Åland där utsläppsfria transporter inte bara är möjligt – utan naturligt för alla. Tack, talman!

Talman!

Moderat Samling lämnade in motion nummer 13/2025, där vi uppmanar landskapsregeringen, i egenskap av ägare, att snarast installera en elbilsladdare i anslutning till Långnäs hamns färjeterminal.

Det är glädjande att utskottet har kunnat konstatera att det idag finns möjlighet att ladda elbil i anslutning till hamnområdet vid Långnäs hamn. Därför anser vi att det är helt okej att motionen förkastas. Det viktiga är att det nu finns möjlighet att ladda i Långnäs.

Det har sagts mycket här om konkurrens och så vidare. Vi vet också att Långnäs hamn är en av de första hamnar man anländer som turist till Åland. I remissdebatten har det nämnts olika anledningar till att det kan vara brist på ström för att ta sig till centralorten. Därför är det viktigt att det finns möjlighet att ladda där. Dessutom har vi anlöp från skärgården, och de fartygen har också ett antal fordon som kan vara eldrivna.

Den möjlighet som nu finns att ladda i Långnäs tror vi är till gagn för Åland. Jag tror inte att denna laddningsmöjlighet i Långnäs tar bort något från andra platser, även om man kan tänka sig det när man lyssnar på debatten. Ju fler ställen vi har där man kan ladda på Åland, desto bättre. Ju färre vita fläckar vi har på kartan, desto mer attraktivt blir det för turister och besökare att överhuvudtaget välja att komma till Åland. Det ger en trygghet att veta att det finns möjlighet att ladda, även om man inte använder den.

Talman!

I behandlingen av det här ärendet har vi i utskottet haft möjligheten att lära oss en mängd nya saker, både om energieffektivitet och de konkreta och praktiska konsekvenserna av lagstiftning. Framförallt har vi fått insikter om hur man kreativt och lyhört kan implementera EU-direktiv.

Jag har egentligen inget att tillägga till utskottsordförandens presentation. Vi har ju varit helt eniga i utskottet i vår bedömning. Jag vill dock passa på att tacka både ansvariga minister Gunell och de tjänstemän som utan prestige hanterade frågan ett extra varv för att anpassa lagstiftningen så mycket som möjligt till våra mikroskopiska åländska förhållanden.

Vi vill ha en grön omställning, men vi vill att den ska vara vettig och rimlig i sina detaljer. Det som bäst sköts av marknaden bör också skötas av den. Tack, talman!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om tillämpning på Åland av lagen om infrastruktur för distribution av alternativa drivmedel inom transportsektorn för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om energieffektivitet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.