Föredras

Diskussion.

Talman!

Lag- och kulturutskottet har granskat landskapsregeringens handläggning av upphandlingen av färjetrafiken mellan Svinö och Mellanholm samt den efterföljande uppsägningen av avtalet. Granskningen har skett med stöd av 18 § i lagtingets arbetsordning, som ger utskottet möjlighet att granska lagligheten i landskapsregeringens handläggning av ärenden.

Upphandlingen inleddes 2018 och omfattade både en ny elhybridfärja och drift av trafiken under 15 år. Anbudet från Ansgar Ab och Finferries antogs och avtal ingicks i september 2019.

Efter lagtingsvalet samma höst tillträdde en ny landskapsregering. Mot bakgrund av osäkerheten kring projektet västra Föglö och den framtida finansieringen sade landskapsregeringen upp avtalet i januari 2020.

Uppsägningen ledde till en civilrättslig tvist. Ålands tingsrätt konstaterade att avtalet endast kunde sägas upp på den aktuella grunden om lagtinget faktiskt hade beslutat att inte bevilja medel för verksamheten. Något sådant beslut hade inte fattats när avtalet sades upp. Tingsrätten bedömde därför att det saknades avtalsenlig grund för uppsägningen och att den utgjorde ett avtalsbrott.

Åbo hovrätt gjorde i huvudsak samma bedömning. Hovrätten konstaterade att landskapsregeringen hade utgått från ett antagande om hur lagtinget skulle agera i framtiden. Förutsättningarna för uppsägning enligt avtalet var därmed inte uppfyllda. Hovrätten fastställde i huvudsak tingsrättens dom.

Domstolarnas prövning gällde den civilrättsliga tvisten och avtalsbrottet. Tingsrättens dom innehöll inte någon bedömning av tjänstebrott, myndighetsmissbruk eller annat olagligt handlande från enskilda tjänstemän eller beslutsfattare.

Ärendet har även granskats ur andra rättsliga perspektiv. Justitiekanslern prövade 2020 ett klagomål som bland annat gällde landskapsregeringens behörighet, budgetbehandlingen och lagtingets investeringsfullmakt. Justitiekanslern fann inte skäl att anse att landskapsregeringen hade överskridit sin behörighet eller prövningsrätt eller förfarit lagstridigt på ett sådant sätt att det fanns grund för ingripande.

Efter hovrättens dom lämnades ett nytt klagomål till Justitiekanslern. Detta prövades dock inte i sak, bland annat eftersom Centralkriminalpolisen redan utredde frågan. Beslutet innehåller därför ingen materiell bedömning av de frågor som framfördes i klagomålet.

Centralkriminalpolisen genomförde därefter en förstudie för att bedöma om det fanns skäl att misstänka tjänstebrott eller annat brott. Polisen konstaterade att ett felaktigt eller kritiserat beslut inte i sig innebär tjänstebrott. Utredningen gav inte stöd för att någon tjänsteperson eller beslutsfattare hade brutit mot en sådan konkret tjänsteplikt som krävs för straffrättsligt ansvar. Det saknades därför skäl att misstänka brott och någon förundersökning inleddes inte.

Lag- och kulturutskottet inhämtade även ett juridiskt utlåtande från en advokatbyrå. Där identifierades framförallt frågor kring budgetfullmaktens utformning och beslutet att säga upp avtalet. Fullmakten var mindre preciserad än vad senare praxis och lagstiftning förutsätter, men hade uttryckligen godkänts av lagtinget. Utlåtandet konstaterade också att juridiska bedömningar inför uppsägningen hade pekat på risken för avtalsbrott. Advokatbyrån drog dock inte slutsatsen att lagstridiga beslut eller tjänstebrott kunde konstateras utifrån det granskade materialet.

Sammantaget skiljer utskottet mellan den civilrättsliga frågan, där domstolarna har fastställt att uppsägningen utgjorde ett avtalsbrott, och frågan om lagstridigt eller straffbart agerande, där de genomförda granskningarna inte har lett till att tjänstebrott eller andra olagligheter konstaterats.

Mot denna bakgrund finner lag- och kulturutskottet inte skäl att vidta någon ytterligare granskning med stöd av 18 § i lagtingets arbetsordning.

Talman! Utöver den här granskningen så kan vi kanske eventuellt vänta oss en granskning från ett annat utskott, finans- och näringsutskottet. Med anledning av att denna granskning inte är redo att presenteras, och eftersom vi gärna skulle vilja sambehandla två sådana meddelanden för att kunna paketera ihop debatten, skulle jag hädanefter här vilja föreslå att vi bordlägger det här ärendet till den 9 november. Tack, talman!

Tack, talman!

Kära kollegor! Jag vill understöda att ärendet bordläggs till den 9 november 2026.

Vi har nu en situation där ärendet kommer att bordläggas, eftersom lagtingsledamoten Sandra Listherby, understödd av lagtingsledamoten John Holmberg, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 9 november 2026.

Är det någon som önskar uttala sig om bordläggningstiden?

Jag konstaterar att ärendet bordläggs till plenum den 9 november 2026.