Betänkande från finans- och näringsutskottet FNU 1/2018-2019

LSvapen

5x5px

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 1/2018-2019

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2018-11-16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Godkännande och sättande i kraft av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, och ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan

·       Republikens presidents framställning RP 3/2017-2018

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Republikens presidents förslag. 1

Landskapsregeringens yttrande. 1

Utskottets förslag. 2

Utskottets synpunkter 2

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Republikens presidents förslag

 

Republikens president föreslår att lagtinget ger sitt bifall till att lagen om det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, och ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan (Ceta-avtalet) träder i kraft på Åland till de delar avtalet faller inom Ålands behörighet.

 

Landskapsregeringens yttrande

 

Ceta-avtalet är till karaktären ett så kallat blandavtal, där bestämmelserna som ingår dels hör till Europeiska unionens, dels till medlemsstaternas behörighet. Ceta-avtalet bildar tillsammans med det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kanada en gemensam helhet.

     Landskapsregeringen noterar att det är en ytterst liten del av de bestämmelser i Ceta-avtalet som hör till Ålands behörighet. Ur regeringens proposition till riksdagen framgår att dessa områden är expropriation samt beskattning. I avtalet har intagits skrivningar om de särskilda villkor som gäller för Åland i avtalet om Finlands anslutning till Europeiska unionen.

     Vad gäller Ceta-avtalets konsekvenser för det åländska näringslivet konstaterar landskapsregeringen att minskade globala hinder för handel inverkar positivt på den ekonomiska utvecklingen och utökar potentiellt marknaden även för åländska företag.

     Landskapsregeringen konstaterar avslutningsvis att avtalet inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning och ser inga formella hinder att lagtinget ger sitt bifall till det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, och ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet med det tillägg som framgår i klämmen.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt

Utskottet konstaterar inledningsvis att avtalet är ett blandavtal som dels innehåller rättsområden som direkt faller under Europeiska unionens behörighet, dels under Finlands behörighet och till vissa delar inom Ålands behörighet. För att de delar av avtalet som faller inom Ålands behörighet ska gälla på Åland krävs lagtingets bifall. Utskottet påpekar att alla delar av avtalet, förutom de områden som faller inom Ålands behörighet, kommer vara gällande på Åland oberoende lagtingets eventuella bifall till avtalet. Utskottet konstaterar vidare att Finlands riksdag har godkänt avtalet.

     Utskottet konstaterar att landskapsregeringen hörts av regeringen under beredningen av avtalet och även fått in påpekanden om de åländska undantagen i protokoll 2 om Åland i bilagan till fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen (FördrS 103/1994). Övrig lagstiftning som ingår i avtalet och som omfattas av Ålands behörighet är expropriationsrätten och beskattningen, för vilka undantag har intagits i avtalet.

     Utskottet konstaterar att avtalet endast reglerar åtkomsten till marknaden, inte verksamhet inom marknaden. Avtalet hindrar således inte staterna från att fritt organisera sina offentliga tjänster och tjänster av allmännyttigt ekonomiskt intresse (exempelvis sjukvård, skärgårdstrafik, vattenförsörjning) i framtiden. De undantag som finns inskrivna i avtalet för Finlands del gäller också Åland även om de faller inom Ålands behörighet.

 

Näringspolitiken

Utskottet konstaterar att en ökad frihandel är till gagn särskilt för de åländska företag som handlar internationellt men även för det åländska näringslivet som helhet. Utskottet konstaterar vidare att Ceta-avtalet omfattar de åländska företagen. Utskottet konstaterar att Åland har ett underskott i handelsbalansen gällande varor och att avtalet ger förutsättningar till förbättringar i varuhandelsbalansen genom ökad export.

 

Tvistlösningsmekanismen

Avtalets system för investerarskydd och tvistlösning har väckt en hel del diskussion på EU-nivå, i Finland och nu också i landskapet. Även om tvistlösning inte hör till Ålands behörighet är det ändå intressant att känna till tillvägagångssättet för tvistlösning inom ramen för Ceta-avtalet eftersom det är allmängiltigt och ska således också användas för åländska företag eller för Åland självt.

     En stor orsak till oron har varit att man i avtalet förbigår de nationella och europeiska domstolssystemen. I Ceta-avtalet finns det ett skiljenämndsförfarande för olika tvistemål, men när det gäller tvister inom ramen för investerarskyddet har skiljenämnden ersatts med en permanent investeringsdomstol, vilket man i den nationella bedömningen har ansett att stärker rättsskyddet jämfört med ett traditionellt skiljemannaförfarande.

 

Slutsatser      

     Utskottet har noterat att i avtalets Bilaga 19-8 saknas ett omnämnande av Ålands författningssamling över publikationer i vilka lagar och andra bestämmelser publiceras i de respektive länderna. Utskottet har också erfarit att utrikesministeriet kommer att göra en framställan till kommissionen om detta förbiseende för att det ska kunna införlivas i bilagan i avtalet. Kommissionen har ställt sig positiv till införandet.

     Utskottet förordar att lagtinget bifaller att lagen träder i kraft till de delar den berör åländsk behörighet, men med en notering om att omnämnandet av Ålands författningssamling saknas i Bilaga 19-8.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 19 september 2018 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Nina Fellman, EU-sakkunnige Pamela Baarman, verkställande direktören Anders Ekström från Ålands näringsliv och koncernchefen Anders Wiklund från Optinova ab.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Petri Carlsson, vice ordförande Göte Winé, ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Ingrid Johansson, vtm Veronica Thörnroos och Stephan Toivonen.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft på Åland till de delar Ceta-avtalet faller inom Ålands behörighet, samt

 

att lagtinget meddelar att ett omnämnande av Ålands författningssamling ska infogas i avtalets Bilaga 19-8 i vilken det finns en förteckning över medier i vilka medlemsstaterna offentliggör sina lagar och beslut.

__________________

 

 

Mariehamn den 16 november 2018

 

 

 

Ordförande                                               Petri Carlsson

 

 

Sekreterare                                                Sten Eriksson