Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! När jag växte upp i Lumparland fanns där ett föremål i min pappas samlingar som väckte förundran och beundran men även en hel del förfäran. Det var vargnätet från Vestansunda som har daterats till 1600-1700-tal och som pappa köpte i början av 1970-talet.

Människor har alltid haft beredskap att skydda sig ifall att vargen skulle komma. Förr i tiden skulle varje gård hålla en viss längd vargnät som skulle användas genom att knytas i hop med granngårdarnas nät då man gick i skallgångskedja i jakt på varg.  Jag vet inte om vargnätet med sina 14 cm stora maskor någonsin användes, jag tror inte det.

För en dryg halvtimme sedan de Finlands naturresursinstitut, Luke, sin rapport över vargutbredningen i Finland. Det visar sig att vargen rör sig allt mer västerut och att cirka 70 procent av vargpopulationen i Finland nu finns i de västra delarna av landet och att de rör sig i allt mer bebodda trakter och är inte skygga för människor. Det var riktigt aktuellt och det finns mera att läsa på nyhetssidorna.

Vi i social- och miljöutskottet har behandlat lagförslaget om akut skyddsjakt på eget initiativ. Genom det här lagförslaget får djurägare en rätt att skydda sina tamdjur från angrepp av rovdjuren björn, varg eller lodjur på vissa villkor, utan att det skulle behövas ett särskilt beslut av landskapsregeringen.

Idag ger jaktlagen möjlighet att besluta om skydds- och förvaltningsjakt. Den nu föreslagna ändringen av jaktlagen utökar möjligheterna till skyddsjakt genom att bestämmelser som tillåter akut skyddsjakt på eget initiativ av rovdjuren björn, varg och lodjur intas i jaktlagen.

 Utskottet menar att det vid jakt på rovdjur handlar om att balansera två delvis motstridiga intressen mot varandra. Å ena sidan ska fredade rovdjur finnas i ett så stort antal att de uppnår och bibehåller gynnsam bevarandestatus i enlighet med habitatdirektivets krav. Å andra sidan finns en risk för att rovdjur och då i synnerhet varg sprider sig till nya och mer tamdjurstäta områden med risk för att tamdjurhållningen försvåras eller omöjliggörs, vilket i sin tur kan leda till minskad biologisk mångfald och negativ påverkan på kulturlandskapen.

I utskottet menar vi att det är viktigt att de åländska naturlandskapen hålls öppna och att den på Åland unika fårrasen ålandsfåret, som har funnits på Åland i flera hundra år och är en del av det åländska kulturarvet, bevaras och skyddas mot rovdjursangrepp. Vi har erfarit att ålandsfåret baserar sig på endast 450 avelstackor, vilket betyder att en rovdjursattack kan göra en avsevärd skada för det genetiska avelsmaterialet i stammen. Redan idag väljer fårägare att undvika vissa beten eller holmar där man har fått många förluster av lamm.

Utskottet konstaterar att det i jaktlagen och i polislagen redan idag finns bestämmelser om skyddsjakt. I 28 § i jaktlagen sägs att landskapsregeringen kan tillåta att fredat eller fridlyst vilt fångas eller dödas. Landskapsregeringen ska vid prövningen av ett sådant beslut om skyddsjakt enligt 28 § iaktta bestämmelserna i habitatdirektivet.

En polisman har även enligt 2 kap. 16 § i polislagen rätt att ta fast och som en sista utväg avliva ett djur som orsakar fara för människors liv eller hälsa eller betydande skador på egendom eller allvarligt äventyrar trafiken.       

Utskottet har erfarit att de vargar som för tillfället befinner sig på Åland har rört sig på gårdar eller uppträtt oblygt vid minst elva tillfällen under maj månad och att vi därmed närmar oss en situation där det kan bli aktuellt med att antingen polisen agerar med stöd av polislagens ovan beskrivna rätt att ingripa eller att landskapsregeringen fattar ett beslut om skyddsjakt med stöd av 28 § i jaktlagen.  

I remissdebatten fördes också en diskusson om nödtillstånd. Om kriterierna för akut skyddsjakt är uppfyllda behövs ingen bedömning av om handlingen ska ses som ett sådant nödtillstånd som enligt strafflagens 4 kap. 5 § är tillåten för att avvärja en omedelbar och trängande fara. Om kriterierna inte uppfylls, men ett rovdjur trots det avlivas, kan en sådan prövning bli aktuell för att bedöma om gärningsmannen kan undgå straff eller få straffet nedsatt. Vid bedömningen av om en nödtillståndshandling är försvarlig görs en helhetsbedömning. Då ska man ta i beaktande det räddade intressets samt den orsakade skadans och olägenhetens art och storlek, farans ursprung samt övriga omständigheter.

Vid nödtillstånd utgår man således ifrån en jämförelse mellan det hotade och det offrade intresset. Det är alltså tillåtet att ett större intresse räddas på bekostnad av ett mindre.

Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att det är angeläget att utvidga möjligheten till skyddsjakt och stöder därför lagförslaget. Tack, fru talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Stort tack till social- och miljöutskottets ordförande för en snabb process. Jag stöder också fullt ut att vi inte ska ha vargar som rör sig oblygt i vårt landskap.

Om jag erinrar mig rätt så om en varg angriper en hund, exempelvis min, så har jag rätt att skjuta vargen. Men om grannens katt dödas och äts upp så har grannen inte rätt att försvara sitt husdjur. Är det korrekt uppfattat?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Enligt lagförslaget ingår inte kattor eller kaniner i de djur som räknas som tamdjur. Det gäller nötkreatur, grisar, får, getter, hästar och hundar. Tyvärr kattälskare, det gäller inte kattor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det var en bra presentation av utskottsordförande. Jag tycker att det är viktigt att det lyfts gång på gång att ålandsfåret har väldigt litet avelsmaterial för att hålla en stam. Det skulle vara olyckligt om ett vargrevir skulle kunna äventyra den delen. En varg gör knappast tillräckligt med skada men får vi ett vargrevir så skulle det vara olyckligt. Man borde sätta ålandsfåret först i prioriteringen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Vem och vad som ska prioriteras kan ju vara svårt att säga. Det finns inte ens 200 vargar i Finland enligt den rapporten som kom ut i morse, så de är inte många. Däremot så finns 16 av dessa 20 vargflockar just nu för tillfället i västra Finland.

En viktig fråga som man också kan fundera på är vilket värde och funktion vargen och de stora rovdjuren har i vårt ekosystem. På en sträcka i Lumparland tror jag att det fanns det 160 rådjur. Är det klokt att vi ska ha så många rådjur? Man kan tänka sig att vargen är ju också här på grund av att det finns väldigt mycket gott om klövdjur att äta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! I remissen var det diskussion om bedömningarna, när en nödsituation uppstår. Bedömningsfasen kan ju bli ett problem när man ska värdera en varg mot ett får, en ko eller något annat som den angriper. I mina ögon - om jag skulle vara djurägare - så är ju vargen förstås inte värd någonting och då skjuter jag.

Men sedan görs en annan bedömning av polismyndigheten. Här kommer det att uppstå ett problem och kanske i förlängningen ett rättsfall som kan bli långdraget och problematiskt. Har utskottet överhuvudtaget fört någon diskussion om vargens vara eller icke vara på Åland? Jag anser att vargen inte ska vara på Åland.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Beträffande det sista, vargens vara eller icke vara, så den frågan kan vi inte diskutera i utskottet eftersom vargen har rätt att finnas också på Åland enligt habitatdirektivet.

Däremot under ett pågående angrepp eller om ett angrepp är omedelbart förestående eller om vargen befinner sig inom ett inhägnat område eller bete som är avsett för t.ex. får så då kan man, efter att man försökt skrämma bort vargen, få avliva utan att inhämta ett tillstånd från landskapsregeringen.

Vi har förstås diskuterat värdet. En varg värderas idag till 9 000 euro medan det rör sig mellan 100 och 500 euro för ett får. I ekonomiska pengar (…taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Jag vet inte om utskottet eller någon annan har värderat vargen, men det är ju precis bedömarens åsikt. För mig är tamdjuren mera värda än en varg. Jag anser att vargen inte hör hemma på Åland helt enkelt, vi har inte ett sådant område som är anpassat för varg för vi har för täta bebyggelser. Därför anser jag att på ett eller annat sätt borde vargen drivas ut, fångas eller något annat som ska göras. Vargen skulle drivas ut från Åland för den är egentligen inte berättigad att vara här även om vi har mycket rådjur.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja men tyvärr är det så att vargen har rätt att vara på Åland. Skandinavien och Åland tillhör vargens utbredningsområde.

Som jag inledde mitt anförande med så har det som sagt funnits varg här sedan förr, vargnätet påminner om det och många ortsnamn och annat, varggropar och så. Det finns inte någon sådan fråga.

Men hur ska vi hantera att vi har en varg som oblygt rör sig på gårdar vid minst elva tillfällen under maj månad? Det är det som det här lagförslaget bidrar till att försöka hjälpa.

Situationen är nu sådan att vi har vargflockar i västra Finland, 70 procent av Finlands vargpopulation finns i de här trakterna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Tack för en bra redogörelse över betänkandet ordförande Aaltonen.

Jag fick vara med som ersättare i social- och miljöutskottet i den här behandlingen och det var en trevlig upplevelse.

Det som jag tycker att är bra att kommer fram i betänkandet är faktiskt den möjlighet till skyddsjakt som finns redan idag via polislagen och vår jaktlag.

Det är inte så relevant att konstatera att vi hade vargar här på Åland för 150 år sedan för läget har förändrats väldigt mycket sedan dess. Vi har blivit mera tätbefolkade.

Detta att vargarna har synts till vid minst elva tillfällen under maj månad påvisar också att vargens sätt att vara bland människor har förändrats väldigt mycket. Jag tror att det finns ett stort mörkertal också bland dessa elva observationer.

Personligen tycker jag också att det synd att inte alla husdjur finns med på denna lista. Jag tror också att en katt eller en kanin har lika stort värde som en hund för ägaren, men så är det just nu.

Ålandsfåret är viktigt, det blev en ny erfarenhet som mig, det finns inte så många och de har en stor betydelse. Ännu idag har det inte kommit fram att vargen har rivit annat än rådjur, klövdjur och inget tamdjur ännu.

 Det som är viktigt är att det medför ett enormt stort merarbete för dem som har får. Under hörandet fick vi veta att många fårägare i vanliga fall drar två slingor runt sina hagar och nu drar de sex slingor. Det blir tre gånger mera arbete till en tre gånger större kostnad. Det är ju också förknippat med mycket, mycket merarbete.

Jag är övertygad om att vargen kommer att försvinna från Åland. Personligen håller jag med ltl Eklund om att vargen inte hör hemma på Åland. Åland har ingen egen population, utan de vargar som finns räknas till rikets population. På det sättet så har Åland varit en vit fläck på vargkartan och jag hoppas verkligen att det så förblir. Tack.

Ltl Mikael Lindholm

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt hålla något anförande.

Jag tänker ge ett litet förtydligande till ltl Eklund. På sidan 2 i betänkande så står det om förtydligande om akut skyddsjakt och nödtillstånd. Där står det om att kriterierna för akut skyddsjakt uppfylls så då behöver man inte göra någon ekonomisk bedömning huruvida det skyddade är mer eller mindre värt än vargen, utan då är det tillåtet i alla fall. Det fick vi erfara i utskottet och det var en väldigt viktigt ståndpunkt för att jag skulle kunna gå med på det här betänkandet. Det blev utrett att den som skjuter varg och de här kriterierna uppfylls för akut skyddsjakt så då riskerar man inte sedan att man bedöms att ha skjutit något som har varit mera värdefullt än det man skyddar.

Det var bara detta som jag tänkte säga. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det var bra att ltl Lindholm förtydligade det där. Det är på det viset att nödvärnet kommer först.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ändring av jaktlagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.