Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Herr talman! Jag vill idag till lagtinget överlämna ett lagförslag om ändrade bestämmelser för ordningsbot.

På grund av regelsystematiken i den åländska lagstiftningen har man valt att gå in i de lagar som påverkas, snarare än att, som man har gjort i riket, samla förändringarna i en särskild lag om ordningsbot. Det är en, särskilt för polisen, lite krångligare ordning, men den följer den systematik vi också har i de landskapslagar som reglerar olika straffbestämmelser, i var lag för sig snarare än i en samlad strafflag.

Ändringar görs i ordningslagen, trafikbrottslagen, körkortslagen, lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare och lagen om tillämpning av fordonslagen.

 Många brottsärenden i vårt system når aldrig en domstol, utan avgörs i så kallade summariska förfaranden, nämligen bötesförelägganden och ordningsbotsförelägganden.

En omarbetningsprocess kring dessa förfaranden inleddes i Finland redan år 2010 och förverkligades när de digitala ärendehanteringssystemen utvecklats färdigt. I riket har reformen förverkligats genom lagstiftning som trädde i kraft 1 december 2016. På grund av detta har ett glapp uppstått där polisen på Åland alltså inte i stöd av lag kan förelägga ordningsbot, utan har bara den s.k. långa lappen att ta till.

I korthet vill vi nu genom de lagändringar som är aktuella förtydliga förfarandet på Åland i samklang med förändringarna i riket. Ordningsboten blir då ”ett till beloppet fast förmögenhetsstraff som är lindrigare än böter som enligt laget blir det enda straffet för vissa förseelser”.

Talman! Genom förändringarna blir det tydligare, mer transparent och lättare för ordningsmakten att veta vilken lagstiftning och vilka påföljder som ska utmätas. Det blir också tydligare och mer transparent för medborgaren. Genom denna förenkling av systemet kan också åklagarens resurser koncentreras på större och viktigare frågor.

En ordningsbot förutsätter fortfarande ett samtycke, att man erkänner gärningen och accepterar straffet. I annat fall vidtar den längre process där polisen gör en förundersökning och för ärendet till domstol. En ordningsbot kan inte omvandlas till fängelse.

Vi får helt enkelt en effektivare rättskipning som är tydligare att förstå. I denna lagändring föreslås också att ordningsbotsbeloppen höjs. Detta har inte skett på flera år. Genom den höjning som nu föreslås kommer de åländska ordningsböterna till samma nivå som i riket, och står också i samklang med de svenska nivåerna i motvarande förseelser.

Motiven för en höjning av bötesbeloppen kan sammanfattas med att inkomstnivåerna har stigit och effekten av de bötesbelopp vi har idag har således sjunkit. Straffrättsliga sanktioner har som syfte att markera att vissa beteenden ur säkerhets- och ordningshänseende inte är önskvärda eller särskilt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är direkt skadliga.

Vi vill inte att folk ska begå vissa brott. De straff som utmäts ska verka avskräckande samtidigt som de kan verkställas så effektivt och transparent som möjligt med hänsyn till grundläggande fri- och rättigheter.

Landskapsregeringen ser ingen anledning att det skulle vara billigare på Åland att begå vissa typer av brott som att bära kniv, göra ifrån sig på allmän plats eller köra för fort.

Harmoniseringen av de åländska och de finländska bötesbeloppen kommer att göra det lättare för polisen att använda det digitala ärendehanteringssystemet. Möjligen kan den förändringen vara av övergående art då en ytterligare höjning av bötesbeloppen kan vara på väg i riket. Landskapsregeringen har inte för avsikt att komma med ytterligare förhöjningar med anledning av detta.

En ytterligare kraftig förhöjning av bötesbeloppen i riket har redan fått back av grundlagsutskottet, då man ansåg att åtgärden inte stod i paritet med brottet, att den tillkom främst av fiskala motiv och det är inte förenligt med grundlagen.

Några större kostnader av den här reformen blir det inte för landskapet.  Anpassningen till ny lagstiftning har redan påbörjats inom polisen. Det som behövs är utbildning av personalen, framtagande av nya blanketter för de tillfällen som det digitala systemet inte fungerar samt nya skrivare till polisbilarna.

Med denna presentation överlämnar jag ärendet till utskottet, och svarar förstås gärna på frågor.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det här. Jag tror att det är klokt att göra om systemet så att man i högre grad använder sig av ordningsbot för det blir nog antagligen enklare på det viset.

Min fråga är egentligen rätt enkel. Ministern har vid flera tillfällen sagt att det inte ska vara billigare - underförstått eller inom parentes - eller dyrare att göra brott på Åland än i Finland och i Sverige. Min fråga är; varför inte?

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Det är helt och hållet motiverat av samma skäl som man har i Finland och i Sverige. Bötesbeloppen ska stå i relation till vad man vill åstadkomma med böter. Det ska ha en avskräckande effekt, det ska åsamka dem ungefär samma skada och nyttan av bötesbeloppen ska vara densamma. Har vi avsevärt lägre böter så har de inte samma effekt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Skälet till att vi har en självstyrelse är att vi ska kunna forma vår egen vardag så bra som möjligt för ålänningarna som njuter av den här självstyrelsen. Därför har vi t.ex. strängare straff när det gäller fortkörning, vilket nu hovrätten tycker att inte är så hemskt lyckligt, men vi har i alla fall sagt att vi ser allvarligt på det här. Vi ser strängare på sexualbrottslagstiftning, på HBTQ-frågor och på rattfyllerier. Det finns vissa brott som vi tycker att är allvarligare och därför har vi ett strängare straff än vad man har i Finland.

När det gäller ordningsbot här nu så känns det som att vi kapitulerar och säger; ”nä, men vi gör samma som man gör i Finland”. Har landskapsregeringen fört ett resonemang kring den här frågan? Jag menar inte att det är rätt eller fel att ha det billigare eller dyrare. Har resonemanget förts? Det finns ju faktiskt ett skäl till att vi har självstyrelse och det här är kanske någonting som vi borde använda i just den frågan. Vi har t.ex. annorlunda inkomstunderlag.

Minister Nina Fellman, replik

Ja, vi har resonerat kring de här frågorna. När man ser på vilka förseelser det handlar om så har vi inte sett att självstyrelsens möjlighet att ha avvikande bötesbelopp skulle vara nödvändig att utnyttja. Det gäller till exempel att bötfälla folk som har gjort ifrån sig på gatan där bötesbeloppet idag är 20 euro och det kommer att höjas till 40 euro i samklang med den nivån som Finland har och motsvarande i Sverige. Vi har inte sett att det finns någon större orsak att ha ett avvikande bötesbelopp när det dessutom finns fördelar att ha systemet i samklang med det finländska.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det här berör nästan exakt samma sak. I framställningen skriver landskapsregeringen: ” Vad gäller exempelvis ordningsbotsbeloppen enligt ordningslagstiftningen kan konstateras att dessa belopp fastställdes år 2010 och att de inte har höjts sedan dess. Höjningen kan delvis motiveras med att inkomstnivån har stigit. Överlag kan konstateras att ordningsbotsbeloppen i landskapslagstiftningen inte har höjts på flera år.”.

När man tittar på de här beloppen så är alla höjda med 100 procent. Man hänvisar till lönerna och jag tittade på ÅSUBs statistik där konsumentprisindex under tiden 2010-2014 steg med 8,5 procent och lönerna med cirka 15 procent. Hur har landskapsregeringen resonerat när man har höjt rakt av med 100 procent? Är det bara en anpassning till den finska lagstiftningen och inget resonemang alls?

Minister Nina Fellman, replik

Vi har dels fört ett resonemang om att lägga oss på samma nivå som man har i Finland och i Sverige för det finns en samklang där, och dels ett resonemang kring att polisen här ska kunna använda de digitala system som har arbetats fram på rikssidan. Vi kan inte se några tydliga skäl till varför vi på Åland skulle ha avvikande belopp.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Som tidigare talare sade här så har vi en egen självstyrelse och rätt att bestämma bötesbeloppen enligt vad vi anser rätt och fel. I det här fallet har man, som jag tolkat det, bara tittat på ett plagiat av den finska lagstiftningen och egentligen kopierat in beloppen här. Man har inte fört ett resonemang.

Jag tycker att det är lite tråkigt. Man har möjlighet att påverka sina egna bötesbelopp och man för överhuvudtaget inte ett resonemang kring detta bara för att det ska anpassas till det digitala system som existerar. Här frånsäger vi oss igen vår möjlighet att själva vara med och påverka om vi har en annan åsikt. Jag lägger inte något värde i om det är rätt eller fel. Jag bara resonerar runt det här.

Minister Nina Fellman, replik

Jag tycker att det är en intressant diskussion att föra. Jag skulle gärna höra i sådana fall vilka av bötesbeloppen som det skulle vara skäl att ha avvikande bötesbelopp för och varför.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Tack för lagförslaget om ordningsbot. Det här med brott och straff är något som vi egentligen ägnar oss alldeles för lite åt. Det är på riktigt intressanta frågeställningar.

Tre frågor väcks direkt när man läser förslaget. Den första frågan är; är detta nödvändigt? Den andra frågan är; gör vi självstyrelsen gott? Den tredje frågan är; är beloppen rimliga?

När det gäller nödvändigheten så är kanske ordningsbotsystemet att föredra framom dagsbotsystemet. Det blir tydligare, det blir antagligen mer transparant och det blir enklare på flera olika sätt.

 Jag tycker ändå att det är bra att lag- och kulturutskottet, när behandlingen väl börjar, tittar lite närmare just på om det här är det enda sättet och om det på det viset främjar självstyrelsen.

Innerst inne tycker jag att vi av princip egentligen borde göra annorlunda än andra. Det är det som är den åländska obändigheten, att man faktiskt inte bara ska fålla sig till hur resten gör, sedan köra på och hoppas på det bästa, särskilt inte när det gäller ett ordningsbotsystem där de som vinner på det här i faktiska siffror är Finland och inte Åland. Varenda ordningsbot går rätt upp till Tammerfors, tror jag om jag är rätt informerad, i varje fall till Finland. Vi får tillbaka 0,45 procent vilket är en rätt vissen affär, om man uttrycka det företagsekonomiskt.

Mot den bakgrunden finns det olika skäl till att vi kanske inte skulle ha höjt med 100 procent. Jag vet också att man har fört ett resonemang kring att inkomsterna har ökat under den här tiden. Men som ltl Brage Eklund en replik nyligen lyfte fram så är det inte riktigt sant, ska få inkomster som har ökat med 100 procent under de senaste sex åren, faktiskt.

Om beloppen är rimliga, vad är rimligt och för vem är det rimligt? Jag tycker att utskottet kan titta lite på detta. Det ju inte säkert att det ska kosta lika mycket om man bär en kniv i Mariehamn om man just har varit ute och fiskat eller om man bär en kniv i Helsingfors av helt andra skäl. Det finns alltså olika rimlighetsbedömningar i detta.

Vi har också sett och vi har lyft fram i olika sammanhang att det inte råder en total samsyn när det gäller synen på olika brott mellan Finland och Åland. Från Ålands lagting har vi faktiskt, på Gun-Mari Lindholms initiativ med draghjälp av Roger Nordlund i tiderna, försökt förändra synen på sexualbrottslagstiftningen i Finland. Från åländsk sida uppfattades den lagstiftningen alldeles för snäll gentemot förövarna.

Vi är mitt inne i en domstolsprocess i hovrätten just nu där man har ansett att vårt straff för fortkörningsböter är för strängt. Vi har sagt att vi vill ha ett strängt straff för fortkörning för det är livsfarligt att köra för fort.

Vi har också sett att t.ex. synen på HBTQ-frågor är väldigt annorlunda i Finland än vad den är på Åland. I Finland har man inte ens lyckats få till stånd samkönade äktenskap genom riksdagen trots att det på Åland råder i det närmaste total samsyn kring just den frågan. Det finns alltså en viss skillnad i synen på hur folk ska bära sig åt.

Man har sagt att när det gäller att köra för fort och ordningsböter, när det gäller bära kniv och när det gäller att göra ifrån sig på platser som man inte borde göra ifrån sig på så ska man kunna se det likadant. Min fråga är alltjämt; varför det? Varför har de rätt och vi mindre rätt? Varför är det inte vi som har rätt och de som har mindre rätt? Det finns ganska många och intressanta frågor kring just detta. En annan viktig fråga är; finns behovet eller försöker man reparera någonting som inte är sönder?

När det gäller ekonomiska konsekvenser så är de ganska små egentligen. Det här handlar nästan mera om signalpolitik faktiskt.

Jag skulle ändå ha velat se ett resonemang över hur mycket ålänningarna bidrar till den finländska statskassan före höjningen av ordningsboten och efter den planerade höjningen av ordningsboten. Hur många brott handlar det om i praktiken? Det skulle jag vilja se en utredning om från utskottet.

Överlag när det gäller självstyrelsen och när det gäller brott och straff så borde vi faktiskt inte bara automatiskt ta en sådan här blankettlag. Många gånger är blankettlagar bra, om de inte går in på olika sätt för att göra oss alltför lika alla andra. I det här fallet tycker jag att det finns skäl att se på om detta är nödvändigt, om självstyrelsen mår bra av detta och om beloppen är rimliga. Tack.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag har egentligen bara ett par synpunkter på ltl Petterssons anförande.

Frågan om vem som vinner på höjd ordningsbot tycker jag inte hör hemma i det här resonemanget. När man fastställer storleken på ordningsbot så handlar det uttryckligen inte om hur man ska få intäkter till staten eller till landskapet i förlängningen. Det handlar om hur man ska uppfylla de mål som man ställer med straffsatser och bötesbelopp av olika slag, att förebygga brott, att minimera lidande och minimera kostnader för samhället t.ex. när det gäller klotter osv. Det är ju detta som är resonemanget kring lagstiftningen.

Om man ifrågasätter att vi inför samma bötesbelopp nu, vilka skulle motiven vara för att det skulle vara lägre bötesbelopp på Åland?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Om jag börjar med den sista frågan först så kan man enkelt säga; för att vi är annorlunda än vad man är i Finland. Här finns det olika sätt att se på olika saker. Vi är inte en storstad, det är inte samma att vistas i Mariehamn eller i Tengsödavik som det är att vistas i Helsingfors. Det finns en massa olika nyanser.

När det gäller ordningsbotens belopp och vem som vinner på det så tror jag nog att jag kan vidhålla att pengar är pengar. De här pengarna går bort ifrån Åland och till Finland, den saken är alldeles klar. I stället för att betala böter för vad man har gjort så kunde man konsumera på hemmaplan. Av det skälet så måste det ju vara bättre att pengarna stannar här än att de går till en oklar ordningsbotsfond någonstans.

Minister Nina Fellman, replik

Med det resonemanget så skulle vi överhuvudtaget inte ge bötesbelopp eller straff till ålänningar som begår brott för att det utarmar den åländska konsumtionskraften. Det kan inte vara ltl Petterssons åsikt att ålänningar inte ska bestraffas överhuvudtaget för sina brott därför att vi är olika på Åland. Eller hur?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag tänkte faktiskt inte så, och det har jag inte ens ifrågasatt. Jag har aldrig ifrågasatt systemet med ordningsbot. Men jag ifrågasatte om man ska höja det med 100 procent. Om man skulle höja det med 1000 procent då skulle allt plötsligt bli ganska allvarligt, men det har man inte valt utan man har valt hundra procent. Det resonemanget skulle jag vilja att man tar ett varv till. Varför just det? Varför samma som i Finland? Varför kan man inte försöka se mera lokalt på detta? Det är det vi ägnar oss åt, självstyrelse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag vill börja med att säga att den socialdemokratiska lagtingsgruppen stöder lagförslaget och har ingenting emot att man på det här sättet höjer bötesbeloppen.

Jag upplever att det är ett märkligt resonemang som centern för. Centern tycker att man inte ska ha samma böter som i riket. För mig är det oklart om man vill ha högre eller lägre böter. Från senaste repliken uppfattade jag att centern kanske inte vill ha några böter alls.

Vi har ju en ganska stark historia där straffets grunder, nästan sedan början av 1800-talet, för mindre brott har varit böter när man bryter mot samhällets regler. Var är det som centern egentligen vill införa?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag har inte ens andats om att man skulle ta bort ordningsboten. Jag har upprepade gånger sagt att det är okej att ha det som idag och att det antagligen är ett bra system att ha ordningsbot istället för systemet med dagsböter.

Det som jag ifrågasatte var varför man har valt att ta exakt samma summor som i Finland. Ja, man har samma datasystem som polisen i Finland, men det kan inte vara omöjligt att göra programmering där så att man får det mera lokalt anpassat.

Jag tycker att man ska använda självstyrelsen för att så långt det någonsin är möjligt bygga ett system på Åland som gör att pengarna stannar här i stället för att föras bort. Nu är det här inte några avgörande summor på det viset, men principen är rätt intressant. Varför ska vi ha samma som i Finland?

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Det här är en väsentlig fråga. Det är klart att man kan driva självstyrelsepolitik på det här sättet. Idag får man t.ex. en bot på 20 euro om man är minderårig och dricker på Rockoff och blir fast. Jag tror att det svider mycket mera i ungdomens veckopeng om boten höjs till 40 euro och då kanske ungdomarna tänker till. Vad summorna är och hur de påverkar innebär nog en skillnad. Om boten blir så låg att man till sist tycker att det inte har någon betydelse så ett sådant samhälle vill vi ju inte ha. Bryter man mot samhällets regler så måste det också få konsekvenser. I det här fallet så är det via pengar och den summan som är aktuell.

Personligen är jag inte intresserad av att ha högre böter än i Finland, men jag kan bra godta att ha samma bötesbelopp.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! När det gäller att köra för fort, under den nivå som ger dagsböter, så länge det är ordningsbot, när det gäller att bära kniv på allmän plats och när det gäller urinera på fel ställen så tycker man uppenbarligen att det är helt okej att göra exakt som i Finland. Men är man lika villig då att försöka få Finland att förändra sin syn på t.ex. fortkörning så att den mera skulle anpassa sig till oss, för där har vi också annorlunda? Eller ska vi vika oss rätt upp och ned på allt och anamma exakt samma straffsystem som man har i Finland när det gäller t.ex. trafikbrott? Det är ju det som blir konsekvenserna om vi i det här fallet säger; ”jo, vi gör som ni, det är fint”. Ska vi sedan också dra ner på sådant som vi tidigare har uppfattat som väldigt allvarliga brott som t.ex. fortkörning och sexualbrott där vi har haft en väldigt stark syn på att den lagen borde förändras?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänker upprätthålla mig vid den tredje frågeställningen som ltl Pettersson tog upp. Är nivåerna rimliga? Jag hickade själv till när jag fick det här förslaget och såg att det var en fördubbling. Jag tänker upprätthålla mig bara kring fortkörningsböterna.

Jag upplever att det finns en brist i beredningen på det sättet att det kunde ha funnits med jämförelser med Norden, framförallt med Sverige. Nu lyfte ministern detta i anförandet. För mig är det viktigt att vi åtminstone har någon rimlig nivå jämfört med Sverige. Det blir en förändring som är närmare Sverige än vad vi har idag och det tycker jag att är rimligt. Vi har något strängare böter än vad de har i Sverige på vissa områden och snällare på andra områden. I jämförelsen så ligger det ganska nära Sverige och det tycker jag är rimligt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Samma som i Sverige, det räcker inte bara med att vi ska göra samma som i Finland, vi ska göra samma som i Sverige också. Betyder det här nu, om jag förstår allting rätt, att eftersom det här ska anpassas till svenska förhållanden så är ltl Carlsson också beredd att driva frågan om rattonykterhet och promillegränsen? I Sverige har man ju gått in för i det närmaste en nollgräns medan vi på Åland fortfarande har 0,5. Den gränsen har man försökt sänka, i varje fall jag, utan att ha lyckats särskilt väl. Det är också en sak och det är en betydligt mer allvarlig fråga än vad en ganska modest överhastighet är.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! När det gäller att avvika och ha en egen lagstiftning så tycker jag att man hela tiden måste göra en bedömning. När är det värt att avvika, tycka till och förändra saker? I vissa fall blir det väldigt dyrt. I promillefrågan blir det väldigt dyrt med precisionsalkometrar och den här debatten har vi haft tidigare. Det kostar en hel del pengar.

I det här fallet skulle det kosta en hel del pengar att avvika. Den digitala lösningen, som ministern pratade om, skulle bli väldigt dyr om vi avviker. Jag ser inte motiven till att förändra eftersom det här blir närmare det svenska systemet. Vi ser till exempel böter för hastighetsöverskridningar på över 50 km i timmen är 2 000 SEK i Sverige, vilket blir 200 euro och med kursen runt 10 euro idag så ligger på samma nivå egentligen. Vissa böter skiljer sig lite grann, men överlag så kan man säga att vi ligger ganska nära Sverige.

Jag tycker att systemet med ordningsbot är bättre än dagsbot i det här fallet. Jag tycker att det är rimligt. Jag hittar inte motiven till att ändra, men om ledamoten för fram sakargument för varför vi ska ändra så kan jag ta till mig det och lyssna på den debatten.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Sakargument, talman, kan faktiskt vara att man i Sverige har gått in för en för hög gräns. Det kanske skulle räcka med 1000 kronor. Jag saknar resonemanget kring varför man just har satt det här. Är det i förhållande till disponibel inkomst? Är det i förhållande till månadslön? Till vilket förhållande är det? Vad motiverar man med att man höjer en bot med 100 procent? Det är ändå en rätt kraftig höjning. Vad är det som vi vill berätta? Vad är vitsen? Har vi problem med dessa former av överhastigheter? Sker det många olyckor? Är det någonting som är illa för Åland just nu eller lagar vi någonting som inte är sönder? Dessa frågor skulle jag ha velat se ett resonemang kring ur självstyrelsepolitisk synvinkel.

Just detta att man ska göra samma som alla andra, det är ju precis därför som vi har en självstyrelse för att vi inte ska göra samma som alla andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! När den här debatten inleddes så trodde jag inte att det skulle bli en självstyrelsepolitisk debatt. Intressant!

Vi behöver självstyrelsen, vi ska jobba med en progressiv självstyrelsepolitik. Inom vilka områden ska vi ha det och när ska vi använda det? Körkortslagen, som ltl Pettersson hänvisade till i både anförande och i repliker när han pratade om fortkörning, där är det rätt, där ska vi ha strängare och det försvarade jag mycket.

Däremot i den här frågan kanske en blankettlag är bättre. När använder vi självstyrelsepolitiken och i vilka lagar? Vi måste också titta på när det är värt att gå in och köra självstyrelsepolitik och när kan det vara mer lönt att ta blankettlagar. Det gäller alltid att ge och ta. När är det bäst att gå in med självstyrelsepolitik och i vilken lag?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag är enig i det. När är det skäl att gå in? I det här fallet skulle jag ha velat se ett resonemang kring varför det inte är skäl att utnyttja självstyrelsen i just de här frågorna.

Igen, det vi gör är att vi tar pengarna från ålänningarna och skickar dem till Finland, för att de har gjort bort sig på offentlig plats. Då är frågan är det rimligt att höja med 100 procent, eftersom de som vinner på det inte är vi.

Jag uppfattar inte problemet med att vare sig bära kniv, köra för fort eller urinera på fel platser är något som direkt skakar det här samhället i dess grundvalar.

Ltl Göte Winé, replik

Det kan bero på hur man uppfattar en person med kniv på sig. Det kan vara en tolkningsfråga också.

Varför jag begärde replik var för att ltl Pettersson sade att bötesbeloppen bidrar till statskassan. Jag ser inte det här som en sådan grej. Jag ser det som att genom vår lagstiftning, normativ lagstiftning, så säger vi vad som är okej och vad som inte är okej. När man går över en gräns och gör något som vi tycker att är fel i samhället så ska det också svida lite och det ska få konsekvenser. Det försöker man jobba med tidigt med barn också, gör man fel så ska det svida någonstans och det ska bli någon konsekvens av det hela. Tolka mig rätt sedan när det gäller svida, men man ska få en konsekvens. Det är samma sak som vi diskuterar här. Det ska kännas lite efter.

Om man höjer bötesbeloppet så har vi kanske lite färre urinerande på gatan och då är det kanske bättre i alla fall, även om ltl Pettersson inte tycker att det är så farligt om man gör det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tror och vidhåller att det här inte är ett jättestort problem. Jag tycker att det är en olycklig signal att fördubbla bötesbeloppet med hänvisning endast till att så här har man gjort i Finland. Det är ett argument som inte är tillräckligt starkt för min del, i synnerhet som inkomsterna under samma tid faktiskt i väldigt få fall har fördubblats. Jag tror att det nästan inte finns en enda som har fått fördubblad inkomst. Mot den här bakgrunden så skulle jag vilja att vi skulle se på det mera ur ett litet självstyrelsepolitiskt perspektiv och jag hoppas att utskottet kan göra det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Den liberala lagtingsgruppen står bakom den här lagframställningen.

Inledningsvis kan jag berätta att jag själv har den fromma utgångspunkten att självstyrelsen är till för att befrämja levnadsvillkoren här på Åland för ålänningarna. Självstyrelsen är ett medel och inte ett mål. Kort bara med tanke på tidigare diskussioner här.

Frågan har också framkommit om vi bör ha den här lagstiftningen. Ja, i dagsläget kan man inte utfärda ordningsbot på Åland. Tyvärr är det så, jag har varit kontakt med polismyndigheten idag också. Det här förfarandet finns inte på Åland, ordningsboten är borta just nu på grund av lagändringar i riket. I dagens läge använder man då strafforder som är dagsböter. Själv har jag också den uppfattningen att ordningsbot är mycket bra. Det är ett snabbt, summariskt, straffprocessuellt förfarande. Det går snabbt. Det är enkelt, det är en fast summa. Beloppet av summan har vi diskuterat ganska mycket och jag återkommer snart till det. Själva systemet som sådant är ett bra system.

Här lyfter man upp ordningsbot på lagnivå. Tidigare har det varit på förordningsnivå, det har inte godkänts av grundlagsutskottet. Den här ändringen måste göras. Jag tycker att Åland är betjänt av ett förfarande som heter ordningsbot.

Enskildas intressen blir starkare här. Det råder samständighet mellan lagstiftning och legalitetsprincipen. Principen betyder att det måste finnas en lag för att det ska vara ett brott och det måste finnas en lag för att det ska finnas ett straff. Det är sådana här fina rättsprinciper som till och med har latinska uttryck som jag inte tänker besvära er med här och nu.

Det finns olika kategorier vid ett brott. Vi har grundbrottet, lindrigt, grovt och så har vi också förseelser. Det här avser förseelser, när man ska ha ordningsbot. Tidigare var också straffet för förseelser ordningsbot och alternativ till böter. Nu tar man bort böter och renodlar det här systemet och det tycker jag att är bra.

Det bygger också på ett samtycke av den misstänkte. Om den misstänkte motsätter sig det här systemet så blir det normal förundersökning, åtalsprövning och rättegång. Rättsskyddet är garanterat för den person som kanske blir stoppad av polisen och får en ordningsbot pga. att lyktorna inte lyser, att bilen är obesiktad eller något sådant. Det är de här sakerna vi diskuterar.

Då har jag svarat på frågan om jag anser att systemet behövs. Det behövs, det är bra och flexibelt.

När det gäller beloppen, jag läste igenom det väldigt snabbt och det är ungefär en hundraprocentig förhöjning. Det framkommer väl här ur regeringens lagframställning att beloppen inte har ändrats sedan 2010 och till och med längre sedan tillbaka. Förhöjningarna är hundraprocentiga och det är ganska mycket procentuellt men beloppsmässigt är det inte så mycket. Om man gör en liknelse med att man skulle förhöja strafforderförfarandet, dvs. antalet dagsböter, med 100 procent så skulle det har varit en mycket, mycket större sak. Det är viktigt att de här beloppen förhöjs. De har varit stilla i många år. Det är signalpolitik som vi ger ut från landskapet. Har vi brytt oss om de här frågorna, ja eller nej? När man höjer beloppen så visar man från regeringens sida att det här tar vi på allvar. Det ska inte vara såsom det har låtits mig berättats; ”det är happy hour just nu här på Åland”. Det vill vi inte ha. Trafikförseelserna är presumtiva stora katastrofer. Det är klart att om man kör med obesiktad bil och bromsarna inte fungerar då förstår man att det här är ett väldigt riskfullt beteende som vi kan komma in på faktiskt; trafikbrott som är ännu grövre brott. Det är viktigt att man från samhällets sida säger stopp. För hur blir det om man kör utan lyktor eller kör mot rött ljus och sådana saker?

Landskapsregeringen har tagit sitt ansvar och skärper det här straffet. Det är väldigt viktigt.

Som tidigare nämndes så har vi olika åsikter och jag ser inte det här som att vi kopierar. Vi har vår självstyrelsepolitik och prövning på det här området också. Vi inför ordningsbotsystemet här och vi skärper straffen troligtvis av samma orsaker som i fastlandet eller som man har gjort i Sverige, dvs. samhället signalerar att så här får man inte göra. Det tycker jag att det är den viktigaste poängen, och inte några jämförelser på andra sidan om varför man gör så eller varför man höjer eller inte höjer. Det viktigaste är att vi bryr oss om det här och då använder vi självstyrelsen som den är till för.

Det här var helt kort mina egna personliga reflektioner och även lagtingsgruppens.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.