Plenum den 18 januari 2017 kl. 14:00
Protokoll
-
1 Ändringar i skattelagstiftningen 2017
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 7/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2016-2017
2 Erkännande av yrkeskvalifikationer
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2016-2017
3 Ändrade bestämmelser om ordningsbot
Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2016-2017
4 Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017
5 Vårdös status som skärgårdskommun
Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2016-2017
6 Ändrade regler för användning av provnummerskyltar
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2016-2017
Plenum börjar
Upprop. 27 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.
Lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm anmäler om ledighet från plenum den 23 januari på grund av privata angelägenheter. Antecknas.
Meddelande
Talmannen påminner att det kommer att hållas ett andra plenum direkt efter detta plenum.
Andra behandling
1 Ändringar i skattelagstiftningen 2017
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 7/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2016-2017
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget till landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
2 Erkännande av yrkeskvalifikationer
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2016-2017
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Lag- och kulturutskottet har handlagt frågan om ny lagstiftning vad gäller erkännande av yrkeskvalifikationer. Det är en sak som återfaller tillbaka på EU-rätten, ett system som togs i bruk första gången 2005 och har sedan utvecklats.
För att ni alla ska förstå omfattningen av detta på åländsk botten så har utskottet inhämtat information från utbildningsminister Asumaa. Under perioden 2007-2016 har vår förvaltning i självstyrelsegården handlagt 183 ärenden gällande erkännande av utländska högskoleexamina. Det är trots allt en rätt omfattande grupp människor som berörs. Med den utökande rörlighet vi har inom unionen, som också vi märker av på Åland, så är detta en viktig framställning.
Det handlar om att öka rörligheten genom att se till att examina godkänns och att man också skapar ett regelverk som ska ge trygghet både för de sökande som är immigranter och rör sig runt om i unionen och också för de nya åländska arbetsgivarna, både offentliga och privata, som har anställda med utbildning från ett annat land. Det är en trygghet om att de examina som de åberopar också finns i verkligheten. Det har varit aktuellt på bägge sidor om oss i upprepade fall, dvs. folk har agerat under falsk flagg vad gäller påstådd kompetens.
Talman! När man ser på den här lagstiftningen med ett första ögonkast så blir man nästan glad för det här ger ju oändliga möjligheter för oss på Åland att uppnå det vi har eftersträvat på åländsk botten ganska länge, dvs. nationsoberoende examina. Men säg den glädje som vara för evigt, ganska snabbt fick utskottet en bättre bild, att den öppning den ger så är den bättre inom de områden där vi har hel eller till viss del delad behörighet med Finland och det ger en förbättring. Men det stannar ändå vid de områden som vi idag kan reglera. På sidan 2 i vårt betänkande har vår utskottssekreterare Susanne Eriksson listat de yrken som det är frågan om i praktiken som kan komma ifråga för handläggning och därmed av intresse för oss här på Åland.
Med tanke på vilken pensionsavgång vi har och står inför här på Åland så står vi inför ett gigantiskt rekryteringsproblem när det gäller att hitta folk som vill arbeta inom det kommunala med den breda struktur som finns där.
Jag kan väl nämna att min hemkommun Jomala kommer inom loppet av några år att byta ut 30 procent av vår arbetsstyrka på grund av pensionsavgångar.
Därför är det här välkommet. Utskottet hoppas att det här bidrar till att underlätta för sökanden att få sina examina godkända.
Det här leder rimligtvis till en ökad arbetsbörda för landskapsregeringen. Enligt den information vi har inhämtat ska det här gå att hantera inom ramen för befintliga resurser.
Till sist, herr talman, har vi från utskottets sida kommit fram till att vi föreslår att lagförslaget antas, men vi önskar föreslå för lagtinget att det sker på så sätt att i den första paragrafen utgår det moment som handlar om att Ålands polismyndighet skulle vara exkluderad från den här lagstiftningen. Utskottet har resonerat kring vilken signal det skulle ge att slopa Ålands polismyndighet som idag finns i den gällande lagen för sökande som har skaffat sig utbildningen utanför Åland att få sin yrkeskompetens prövad. Vi har kommit fram till att det inte finns något skäl till att polismyndigheten exkluderas från den här lagstiftningen.
Talman! Vi tillstyrker i övrigt att lagen antas. Tack.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Erkännande av yrkeskvalifikationer är alla nordiska regeringars absolut högsta prioritet vad gäller gränshinderproblematiken.
För Ålands del är det också en nödvändigt för att förebygga den hotande bristen på socialarbetare och då särskilt ledande socialarbetare på Åland.
Vid remissdebatten så svarade inte regeringen på varför regeringen inte har passat på nu att göra ett nordiskt erkännande inom sitt behörighetsområde i den här lagen när man väl har den öppnad. I utskottets betänkande kan vi nog konstatera att det arbetet är på gång och att man lovar att återkomma.
Jag önskar höra hur regeringens strategi och tidtabell ser ut för det här arbetet. Mina frågor är tredelade. För det första, var ligger problemet? Man har kunnat skriva in det här under en paragraf när det gäller grundskolelärare. Har man utbildat sig i ett nordiskt land så duger man i hela Norden. Varför har man inte kunnat göra det inom de andra områdena som har åländsk behörighet? Vi får ofta höra i lagtinget att många frågor beror på bristande lagberedningskapacitet eller att det är så lång kö till lagberedningen. Men nu är det andra gången på relativt kort tid som regeringen lämnar en lag till lagtinget och sedan när vi har en diskussion i lagtinget så konstaterar regeringen att de kommer att återkomma med samma lag ganska snart igen. Tidigare gällde det ju tobakslagen där det finns ett intresse, även bland regeringspartierna, att inte så tydligt marknadsföra tobaksprodukter.
Det finns nu ett intresse och regeringen har själv sagt att man ska ta bort hindren mellan de nordiska länderna för att förbättra möjligheterna på tillgång till arbetskraft på Åland och förstås också för att öppna upp i Norden.
Den andra frågan är; hur avser man att ändra det här? Borde man inte kunna gå in i de här paragraferna och skriva in precis som man har kunnat göra för grundskolan? Varför skulle man inte kunna göra det för andra områden? Finns det någon form av skillnad på yrkesgrupper här, att man tycker att man kan göra det för lärarna men man kan inte göra det för de andra?
Den tredje frågan är; hur ser tidtabellen ut? När kan vi vänta oss att den här lagstiftningen finns på lagtingets bord? Jag skulle uppskatta om regeringen nu, efter den andra chansen, besvarar de här frågorna.
Minister Wille Valve, replik
Talman! Nu finns förstås risken att minister Valve hugger lite i sten, men det är bättre att svara än att överhuvudtaget inte svara.
Jag uppfattade att ltl Lundberg frågade efter behörighetslagstiftningen på socialvårdsområdet. Precis som lantrådet noterade tidigare idag så är socialvårdsområdet prioriterat. Jag kommer under nästa vecka att ha en överläggning med de ansvariga tjänstemännen om specifikt behörighetslagstiftningen för socialarbetare.
Vad gäller ledamotens fråga om tidtabellen för när denna kan träda ikraft kan jag inte uttala mig om idag ännu, innan jag närmare har bekantat mig med det arbete som har kommit så här långt. Arbetet är i gång och förhoppningsvis ska vi återkomma med mer exakt besked inom en närmare framtid.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Vi i lagtinget uppskattar väldigt mycket när vi får svar på frågor. Även om vi inte alltid kan få svar på alla frågor så uppskattar vi i alla fall att man försöker. Tusen tack för det, minister Valve. Det är en grundbult i demokratin, vi tycker att det varit en olycklig utveckling under den senare tiden men nu hoppas vi att minister Valve tänker bryta den trenden.
När det gäller lagen om yrkeskvalifikationer så handlar det om alla yrken som är reglerade. Är man utbildad i ett nordiskt land så gäller det i hela Norden. Nu exemplifierade jag socialarbetarna eftersom det finns en tydlig brist på dem. Det finns också flera yrken. Man behöver inte heller gå in i grundskolelagen i det här fallet utan man kan göra det i lagen om yrkeskvalifikationer. Jag skulle önska att man tar de här områdena redan nu.
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Wille Valve, replik
Tack för ltl Lundbergs anförande. Frågan berörde andra yrkeskvalifikationer än socialarbetare och jag noterar det som ledamoten sade.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Ja, för det skulle ha räckt med ett principbeslut i yrkeskvalifikationer. Om man är utbildad i Sverige, Finland eller på Island så är man också behörig på Åland. Om man sedan i detalj vill ändra hur utbildningen ska se ut för socialarbetare så hör det hemma i lagen som ministern hänvisade till. Jag antar att man ändå måste gå in i lagen om yrkeskvalifikationer för att konstatera att få det nordiska reglerat, så att de inte på något sätt står emot varandra sedan när man har gjort den lagstiftningen.
Om man bara gör detta i speciallagstiftning och inte i yrkeskvalifikationslagen så finns det också en risk att de blir att halta. Jag önskar att man skulle ha tagit tillfället i akt och gjort det redan nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen i deras helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om erkännande av yrkeskvalifikationer för godkännande i första behandling. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om jämställande av högskolestudier för godkännande i första behandling. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Remiss
3 Ändrade bestämmelser om ordningsbot
Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2016-2017
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Nina Fellman
Herr talman! Jag vill idag till lagtinget överlämna ett lagförslag om ändrade bestämmelser för ordningsbot.
På grund av regelsystematiken i den åländska lagstiftningen har man valt att gå in i de lagar som påverkas, snarare än att, som man har gjort i riket, samla förändringarna i en särskild lag om ordningsbot. Det är en, särskilt för polisen, lite krångligare ordning, men den följer den systematik vi också har i de landskapslagar som reglerar olika straffbestämmelser, i var lag för sig snarare än i en samlad strafflag.
Ändringar görs i ordningslagen, trafikbrottslagen, körkortslagen, lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare och lagen om tillämpning av fordonslagen.
Många brottsärenden i vårt system når aldrig en domstol, utan avgörs i så kallade summariska förfaranden, nämligen bötesförelägganden och ordningsbotsförelägganden.
En omarbetningsprocess kring dessa förfaranden inleddes i Finland redan år 2010 och förverkligades när de digitala ärendehanteringssystemen utvecklats färdigt. I riket har reformen förverkligats genom lagstiftning som trädde i kraft 1 december 2016. På grund av detta har ett glapp uppstått där polisen på Åland alltså inte i stöd av lag kan förelägga ordningsbot, utan har bara den s.k. långa lappen att ta till.
I korthet vill vi nu genom de lagändringar som är aktuella förtydliga förfarandet på Åland i samklang med förändringarna i riket. Ordningsboten blir då ”ett till beloppet fast förmögenhetsstraff som är lindrigare än böter som enligt laget blir det enda straffet för vissa förseelser”.
Talman! Genom förändringarna blir det tydligare, mer transparent och lättare för ordningsmakten att veta vilken lagstiftning och vilka påföljder som ska utmätas. Det blir också tydligare och mer transparent för medborgaren. Genom denna förenkling av systemet kan också åklagarens resurser koncentreras på större och viktigare frågor.
En ordningsbot förutsätter fortfarande ett samtycke, att man erkänner gärningen och accepterar straffet. I annat fall vidtar den längre process där polisen gör en förundersökning och för ärendet till domstol. En ordningsbot kan inte omvandlas till fängelse.
Vi får helt enkelt en effektivare rättskipning som är tydligare att förstå. I denna lagändring föreslås också att ordningsbotsbeloppen höjs. Detta har inte skett på flera år. Genom den höjning som nu föreslås kommer de åländska ordningsböterna till samma nivå som i riket, och står också i samklang med de svenska nivåerna i motvarande förseelser.
Motiven för en höjning av bötesbeloppen kan sammanfattas med att inkomstnivåerna har stigit och effekten av de bötesbelopp vi har idag har således sjunkit. Straffrättsliga sanktioner har som syfte att markera att vissa beteenden ur säkerhets- och ordningshänseende inte är önskvärda eller särskilt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är direkt skadliga.
Vi vill inte att folk ska begå vissa brott. De straff som utmäts ska verka avskräckande samtidigt som de kan verkställas så effektivt och transparent som möjligt med hänsyn till grundläggande fri- och rättigheter.
Landskapsregeringen ser ingen anledning att det skulle vara billigare på Åland att begå vissa typer av brott som att bära kniv, göra ifrån sig på allmän plats eller köra för fort.
Harmoniseringen av de åländska och de finländska bötesbeloppen kommer att göra det lättare för polisen att använda det digitala ärendehanteringssystemet. Möjligen kan den förändringen vara av övergående art då en ytterligare höjning av bötesbeloppen kan vara på väg i riket. Landskapsregeringen har inte för avsikt att komma med ytterligare förhöjningar med anledning av detta.
En ytterligare kraftig förhöjning av bötesbeloppen i riket har redan fått back av grundlagsutskottet, då man ansåg att åtgärden inte stod i paritet med brottet, att den tillkom främst av fiskala motiv och det är inte förenligt med grundlagen.
Några större kostnader av den här reformen blir det inte för landskapet. Anpassningen till ny lagstiftning har redan påbörjats inom polisen. Det som behövs är utbildning av personalen, framtagande av nya blanketter för de tillfällen som det digitala systemet inte fungerar samt nya skrivare till polisbilarna.
Med denna presentation överlämnar jag ärendet till utskottet, och svarar förstås gärna på frågor.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Tack för det här. Jag tror att det är klokt att göra om systemet så att man i högre grad använder sig av ordningsbot för det blir nog antagligen enklare på det viset.
Min fråga är egentligen rätt enkel. Ministern har vid flera tillfällen sagt att det inte ska vara billigare - underförstått eller inom parentes - eller dyrare att göra brott på Åland än i Finland och i Sverige. Min fråga är; varför inte?
Minister Nina Fellman, replik
Tack, talman! Det är helt och hållet motiverat av samma skäl som man har i Finland och i Sverige. Bötesbeloppen ska stå i relation till vad man vill åstadkomma med böter. Det ska ha en avskräckande effekt, det ska åsamka dem ungefär samma skada och nyttan av bötesbeloppen ska vara densamma. Har vi avsevärt lägre böter så har de inte samma effekt.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Skälet till att vi har en självstyrelse är att vi ska kunna forma vår egen vardag så bra som möjligt för ålänningarna som njuter av den här självstyrelsen. Därför har vi t.ex. strängare straff när det gäller fortkörning, vilket nu hovrätten tycker att inte är så hemskt lyckligt, men vi har i alla fall sagt att vi ser allvarligt på det här. Vi ser strängare på sexualbrottslagstiftning, på HBTQ-frågor och på rattfyllerier. Det finns vissa brott som vi tycker att är allvarligare och därför har vi ett strängare straff än vad man har i Finland.
När det gäller ordningsbot här nu så känns det som att vi kapitulerar och säger; ”nä, men vi gör samma som man gör i Finland”. Har landskapsregeringen fört ett resonemang kring den här frågan? Jag menar inte att det är rätt eller fel att ha det billigare eller dyrare. Har resonemanget förts? Det finns ju faktiskt ett skäl till att vi har självstyrelse och det här är kanske någonting som vi borde använda i just den frågan. Vi har t.ex. annorlunda inkomstunderlag.
Minister Nina Fellman, replik
Ja, vi har resonerat kring de här frågorna. När man ser på vilka förseelser det handlar om så har vi inte sett att självstyrelsens möjlighet att ha avvikande bötesbelopp skulle vara nödvändig att utnyttja. Det gäller till exempel att bötfälla folk som har gjort ifrån sig på gatan där bötesbeloppet idag är 20 euro och det kommer att höjas till 40 euro i samklang med den nivån som Finland har och motsvarande i Sverige. Vi har inte sett att det finns någon större orsak att ha ett avvikande bötesbelopp när det dessutom finns fördelar att ha systemet i samklang med det finländska.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Det här berör nästan exakt samma sak. I framställningen skriver landskapsregeringen: ” Vad gäller exempelvis ordningsbotsbeloppen enligt ordningslagstiftningen kan konstateras att dessa belopp fastställdes år 2010 och att de inte har höjts sedan dess. Höjningen kan delvis motiveras med att inkomstnivån har stigit. Överlag kan konstateras att ordningsbotsbeloppen i landskapslagstiftningen inte har höjts på flera år.”.
När man tittar på de här beloppen så är alla höjda med 100 procent. Man hänvisar till lönerna och jag tittade på ÅSUBs statistik där konsumentprisindex under tiden 2010-2014 steg med 8,5 procent och lönerna med cirka 15 procent. Hur har landskapsregeringen resonerat när man har höjt rakt av med 100 procent? Är det bara en anpassning till den finska lagstiftningen och inget resonemang alls?
Minister Nina Fellman, replik
Vi har dels fört ett resonemang om att lägga oss på samma nivå som man har i Finland och i Sverige för det finns en samklang där, och dels ett resonemang kring att polisen här ska kunna använda de digitala system som har arbetats fram på rikssidan. Vi kan inte se några tydliga skäl till varför vi på Åland skulle ha avvikande belopp.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Som tidigare talare sade här så har vi en egen självstyrelse och rätt att bestämma bötesbeloppen enligt vad vi anser rätt och fel. I det här fallet har man, som jag tolkat det, bara tittat på ett plagiat av den finska lagstiftningen och egentligen kopierat in beloppen här. Man har inte fört ett resonemang.
Jag tycker att det är lite tråkigt. Man har möjlighet att påverka sina egna bötesbelopp och man för överhuvudtaget inte ett resonemang kring detta bara för att det ska anpassas till det digitala system som existerar. Här frånsäger vi oss igen vår möjlighet att själva vara med och påverka om vi har en annan åsikt. Jag lägger inte något värde i om det är rätt eller fel. Jag bara resonerar runt det här.
Minister Nina Fellman, replik
Jag tycker att det är en intressant diskussion att föra. Jag skulle gärna höra i sådana fall vilka av bötesbeloppen som det skulle vara skäl att ha avvikande bötesbelopp för och varför.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Jörgen Pettersson
Tack, talman! Tack för lagförslaget om ordningsbot. Det här med brott och straff är något som vi egentligen ägnar oss alldeles för lite åt. Det är på riktigt intressanta frågeställningar.
Tre frågor väcks direkt när man läser förslaget. Den första frågan är; är detta nödvändigt? Den andra frågan är; gör vi självstyrelsen gott? Den tredje frågan är; är beloppen rimliga?
När det gäller nödvändigheten så är kanske ordningsbotsystemet att föredra framom dagsbotsystemet. Det blir tydligare, det blir antagligen mer transparant och det blir enklare på flera olika sätt.
Jag tycker ändå att det är bra att lag- och kulturutskottet, när behandlingen väl börjar, tittar lite närmare just på om det här är det enda sättet och om det på det viset främjar självstyrelsen.
Innerst inne tycker jag att vi av princip egentligen borde göra annorlunda än andra. Det är det som är den åländska obändigheten, att man faktiskt inte bara ska fålla sig till hur resten gör, sedan köra på och hoppas på det bästa, särskilt inte när det gäller ett ordningsbotsystem där de som vinner på det här i faktiska siffror är Finland och inte Åland. Varenda ordningsbot går rätt upp till Tammerfors, tror jag om jag är rätt informerad, i varje fall till Finland. Vi får tillbaka 0,45 procent vilket är en rätt vissen affär, om man uttrycka det företagsekonomiskt.
Mot den bakgrunden finns det olika skäl till att vi kanske inte skulle ha höjt med 100 procent. Jag vet också att man har fört ett resonemang kring att inkomsterna har ökat under den här tiden. Men som ltl Brage Eklund en replik nyligen lyfte fram så är det inte riktigt sant, ska få inkomster som har ökat med 100 procent under de senaste sex åren, faktiskt.
Om beloppen är rimliga, vad är rimligt och för vem är det rimligt? Jag tycker att utskottet kan titta lite på detta. Det ju inte säkert att det ska kosta lika mycket om man bär en kniv i Mariehamn om man just har varit ute och fiskat eller om man bär en kniv i Helsingfors av helt andra skäl. Det finns alltså olika rimlighetsbedömningar i detta.
Vi har också sett och vi har lyft fram i olika sammanhang att det inte råder en total samsyn när det gäller synen på olika brott mellan Finland och Åland. Från Ålands lagting har vi faktiskt, på Gun-Mari Lindholms initiativ med draghjälp av Roger Nordlund i tiderna, försökt förändra synen på sexualbrottslagstiftningen i Finland. Från åländsk sida uppfattades den lagstiftningen alldeles för snäll gentemot förövarna.
Vi är mitt inne i en domstolsprocess i hovrätten just nu där man har ansett att vårt straff för fortkörningsböter är för strängt. Vi har sagt att vi vill ha ett strängt straff för fortkörning för det är livsfarligt att köra för fort.
Vi har också sett att t.ex. synen på HBTQ-frågor är väldigt annorlunda i Finland än vad den är på Åland. I Finland har man inte ens lyckats få till stånd samkönade äktenskap genom riksdagen trots att det på Åland råder i det närmaste total samsyn kring just den frågan. Det finns alltså en viss skillnad i synen på hur folk ska bära sig åt.
Man har sagt att när det gäller att köra för fort och ordningsböter, när det gäller bära kniv och när det gäller att göra ifrån sig på platser som man inte borde göra ifrån sig på så ska man kunna se det likadant. Min fråga är alltjämt; varför det? Varför har de rätt och vi mindre rätt? Varför är det inte vi som har rätt och de som har mindre rätt? Det finns ganska många och intressanta frågor kring just detta. En annan viktig fråga är; finns behovet eller försöker man reparera någonting som inte är sönder?
När det gäller ekonomiska konsekvenser så är de ganska små egentligen. Det här handlar nästan mera om signalpolitik faktiskt.
Jag skulle ändå ha velat se ett resonemang över hur mycket ålänningarna bidrar till den finländska statskassan före höjningen av ordningsboten och efter den planerade höjningen av ordningsboten. Hur många brott handlar det om i praktiken? Det skulle jag vilja se en utredning om från utskottet.
Överlag när det gäller självstyrelsen och när det gäller brott och straff så borde vi faktiskt inte bara automatiskt ta en sådan här blankettlag. Många gånger är blankettlagar bra, om de inte går in på olika sätt för att göra oss alltför lika alla andra. I det här fallet tycker jag att det finns skäl att se på om detta är nödvändigt, om självstyrelsen mår bra av detta och om beloppen är rimliga. Tack.
Minister Nina Fellman, replik
Tack, talman! Jag har egentligen bara ett par synpunkter på ltl Petterssons anförande.
Frågan om vem som vinner på höjd ordningsbot tycker jag inte hör hemma i det här resonemanget. När man fastställer storleken på ordningsbot så handlar det uttryckligen inte om hur man ska få intäkter till staten eller till landskapet i förlängningen. Det handlar om hur man ska uppfylla de mål som man ställer med straffsatser och bötesbelopp av olika slag, att förebygga brott, att minimera lidande och minimera kostnader för samhället t.ex. när det gäller klotter osv. Det är ju detta som är resonemanget kring lagstiftningen.
Om man ifrågasätter att vi inför samma bötesbelopp nu, vilka skulle motiven vara för att det skulle vara lägre bötesbelopp på Åland?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Om jag börjar med den sista frågan först så kan man enkelt säga; för att vi är annorlunda än vad man är i Finland. Här finns det olika sätt att se på olika saker. Vi är inte en storstad, det är inte samma att vistas i Mariehamn eller i Tengsödavik som det är att vistas i Helsingfors. Det finns en massa olika nyanser.
När det gäller ordningsbotens belopp och vem som vinner på det så tror jag nog att jag kan vidhålla att pengar är pengar. De här pengarna går bort ifrån Åland och till Finland, den saken är alldeles klar. I stället för att betala böter för vad man har gjort så kunde man konsumera på hemmaplan. Av det skälet så måste det ju vara bättre att pengarna stannar här än att de går till en oklar ordningsbotsfond någonstans.
Minister Nina Fellman, replik
Med det resonemanget så skulle vi överhuvudtaget inte ge bötesbelopp eller straff till ålänningar som begår brott för att det utarmar den åländska konsumtionskraften. Det kan inte vara ltl Petterssons åsikt att ålänningar inte ska bestraffas överhuvudtaget för sina brott därför att vi är olika på Åland. Eller hur?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag tänkte faktiskt inte så, och det har jag inte ens ifrågasatt. Jag har aldrig ifrågasatt systemet med ordningsbot. Men jag ifrågasatte om man ska höja det med 100 procent. Om man skulle höja det med 1000 procent då skulle allt plötsligt bli ganska allvarligt, men det har man inte valt utan man har valt hundra procent. Det resonemanget skulle jag vilja att man tar ett varv till. Varför just det? Varför samma som i Finland? Varför kan man inte försöka se mera lokalt på detta? Det är det vi ägnar oss åt, självstyrelse.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag vill börja med att säga att den socialdemokratiska lagtingsgruppen stöder lagförslaget och har ingenting emot att man på det här sättet höjer bötesbeloppen.
Jag upplever att det är ett märkligt resonemang som centern för. Centern tycker att man inte ska ha samma böter som i riket. För mig är det oklart om man vill ha högre eller lägre böter. Från senaste repliken uppfattade jag att centern kanske inte vill ha några böter alls.
Vi har ju en ganska stark historia där straffets grunder, nästan sedan början av 1800-talet, för mindre brott har varit böter när man bryter mot samhällets regler. Var är det som centern egentligen vill införa?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag har inte ens andats om att man skulle ta bort ordningsboten. Jag har upprepade gånger sagt att det är okej att ha det som idag och att det antagligen är ett bra system att ha ordningsbot istället för systemet med dagsböter.
Det som jag ifrågasatte var varför man har valt att ta exakt samma summor som i Finland. Ja, man har samma datasystem som polisen i Finland, men det kan inte vara omöjligt att göra programmering där så att man får det mera lokalt anpassat.
Jag tycker att man ska använda självstyrelsen för att så långt det någonsin är möjligt bygga ett system på Åland som gör att pengarna stannar här i stället för att föras bort. Nu är det här inte några avgörande summor på det viset, men principen är rätt intressant. Varför ska vi ha samma som i Finland?
Ltl Sara Kemetter, replik
Fru talman! Det här är en väsentlig fråga. Det är klart att man kan driva självstyrelsepolitik på det här sättet. Idag får man t.ex. en bot på 20 euro om man är minderårig och dricker på Rockoff och blir fast. Jag tror att det svider mycket mera i ungdomens veckopeng om boten höjs till 40 euro och då kanske ungdomarna tänker till. Vad summorna är och hur de påverkar innebär nog en skillnad. Om boten blir så låg att man till sist tycker att det inte har någon betydelse så ett sådant samhälle vill vi ju inte ha. Bryter man mot samhällets regler så måste det också få konsekvenser. I det här fallet så är det via pengar och den summan som är aktuell.
Personligen är jag inte intresserad av att ha högre böter än i Finland, men jag kan bra godta att ha samma bötesbelopp.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! När det gäller att köra för fort, under den nivå som ger dagsböter, så länge det är ordningsbot, när det gäller att bära kniv på allmän plats och när det gäller urinera på fel ställen så tycker man uppenbarligen att det är helt okej att göra exakt som i Finland. Men är man lika villig då att försöka få Finland att förändra sin syn på t.ex. fortkörning så att den mera skulle anpassa sig till oss, för där har vi också annorlunda? Eller ska vi vika oss rätt upp och ned på allt och anamma exakt samma straffsystem som man har i Finland när det gäller t.ex. trafikbrott? Det är ju det som blir konsekvenserna om vi i det här fallet säger; ”jo, vi gör som ni, det är fint”. Ska vi sedan också dra ner på sådant som vi tidigare har uppfattat som väldigt allvarliga brott som t.ex. fortkörning och sexualbrott där vi har haft en väldigt stark syn på att den lagen borde förändras?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag tänker upprätthålla mig vid den tredje frågeställningen som ltl Pettersson tog upp. Är nivåerna rimliga? Jag hickade själv till när jag fick det här förslaget och såg att det var en fördubbling. Jag tänker upprätthålla mig bara kring fortkörningsböterna.
Jag upplever att det finns en brist i beredningen på det sättet att det kunde ha funnits med jämförelser med Norden, framförallt med Sverige. Nu lyfte ministern detta i anförandet. För mig är det viktigt att vi åtminstone har någon rimlig nivå jämfört med Sverige. Det blir en förändring som är närmare Sverige än vad vi har idag och det tycker jag att är rimligt. Vi har något strängare böter än vad de har i Sverige på vissa områden och snällare på andra områden. I jämförelsen så ligger det ganska nära Sverige och det tycker jag är rimligt.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Samma som i Sverige, det räcker inte bara med att vi ska göra samma som i Finland, vi ska göra samma som i Sverige också. Betyder det här nu, om jag förstår allting rätt, att eftersom det här ska anpassas till svenska förhållanden så är ltl Carlsson också beredd att driva frågan om rattonykterhet och promillegränsen? I Sverige har man ju gått in för i det närmaste en nollgräns medan vi på Åland fortfarande har 0,5. Den gränsen har man försökt sänka, i varje fall jag, utan att ha lyckats särskilt väl. Det är också en sak och det är en betydligt mer allvarlig fråga än vad en ganska modest överhastighet är.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! När det gäller att avvika och ha en egen lagstiftning så tycker jag att man hela tiden måste göra en bedömning. När är det värt att avvika, tycka till och förändra saker? I vissa fall blir det väldigt dyrt. I promillefrågan blir det väldigt dyrt med precisionsalkometrar och den här debatten har vi haft tidigare. Det kostar en hel del pengar.
I det här fallet skulle det kosta en hel del pengar att avvika. Den digitala lösningen, som ministern pratade om, skulle bli väldigt dyr om vi avviker. Jag ser inte motiven till att förändra eftersom det här blir närmare det svenska systemet. Vi ser till exempel böter för hastighetsöverskridningar på över 50 km i timmen är 2 000 SEK i Sverige, vilket blir 200 euro och med kursen runt 10 euro idag så ligger på samma nivå egentligen. Vissa böter skiljer sig lite grann, men överlag så kan man säga att vi ligger ganska nära Sverige.
Jag tycker att systemet med ordningsbot är bättre än dagsbot i det här fallet. Jag tycker att det är rimligt. Jag hittar inte motiven till att ändra, men om ledamoten för fram sakargument för varför vi ska ändra så kan jag ta till mig det och lyssna på den debatten.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Sakargument, talman, kan faktiskt vara att man i Sverige har gått in för en för hög gräns. Det kanske skulle räcka med 1000 kronor. Jag saknar resonemanget kring varför man just har satt det här. Är det i förhållande till disponibel inkomst? Är det i förhållande till månadslön? Till vilket förhållande är det? Vad motiverar man med att man höjer en bot med 100 procent? Det är ändå en rätt kraftig höjning. Vad är det som vi vill berätta? Vad är vitsen? Har vi problem med dessa former av överhastigheter? Sker det många olyckor? Är det någonting som är illa för Åland just nu eller lagar vi någonting som inte är sönder? Dessa frågor skulle jag ha velat se ett resonemang kring ur självstyrelsepolitisk synvinkel.
Just detta att man ska göra samma som alla andra, det är ju precis därför som vi har en självstyrelse för att vi inte ska göra samma som alla andra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! När den här debatten inleddes så trodde jag inte att det skulle bli en självstyrelsepolitisk debatt. Intressant!
Vi behöver självstyrelsen, vi ska jobba med en progressiv självstyrelsepolitik. Inom vilka områden ska vi ha det och när ska vi använda det? Körkortslagen, som ltl Pettersson hänvisade till i både anförande och i repliker när han pratade om fortkörning, där är det rätt, där ska vi ha strängare och det försvarade jag mycket.
Däremot i den här frågan kanske en blankettlag är bättre. När använder vi självstyrelsepolitiken och i vilka lagar? Vi måste också titta på när det är värt att gå in och köra självstyrelsepolitik och när kan det vara mer lönt att ta blankettlagar. Det gäller alltid att ge och ta. När är det bäst att gå in med självstyrelsepolitik och i vilken lag?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag är enig i det. När är det skäl att gå in? I det här fallet skulle jag ha velat se ett resonemang kring varför det inte är skäl att utnyttja självstyrelsen i just de här frågorna.
Igen, det vi gör är att vi tar pengarna från ålänningarna och skickar dem till Finland, för att de har gjort bort sig på offentlig plats. Då är frågan är det rimligt att höja med 100 procent, eftersom de som vinner på det inte är vi.
Jag uppfattar inte problemet med att vare sig bära kniv, köra för fort eller urinera på fel platser är något som direkt skakar det här samhället i dess grundvalar.
Ltl Göte Winé, replik
Det kan bero på hur man uppfattar en person med kniv på sig. Det kan vara en tolkningsfråga också.
Varför jag begärde replik var för att ltl Pettersson sade att bötesbeloppen bidrar till statskassan. Jag ser inte det här som en sådan grej. Jag ser det som att genom vår lagstiftning, normativ lagstiftning, så säger vi vad som är okej och vad som inte är okej. När man går över en gräns och gör något som vi tycker att är fel i samhället så ska det också svida lite och det ska få konsekvenser. Det försöker man jobba med tidigt med barn också, gör man fel så ska det svida någonstans och det ska bli någon konsekvens av det hela. Tolka mig rätt sedan när det gäller svida, men man ska få en konsekvens. Det är samma sak som vi diskuterar här. Det ska kännas lite efter.
Om man höjer bötesbeloppet så har vi kanske lite färre urinerande på gatan och då är det kanske bättre i alla fall, även om ltl Pettersson inte tycker att det är så farligt om man gör det.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag tror och vidhåller att det här inte är ett jättestort problem. Jag tycker att det är en olycklig signal att fördubbla bötesbeloppet med hänvisning endast till att så här har man gjort i Finland. Det är ett argument som inte är tillräckligt starkt för min del, i synnerhet som inkomsterna under samma tid faktiskt i väldigt få fall har fördubblats. Jag tror att det nästan inte finns en enda som har fått fördubblad inkomst. Mot den här bakgrunden så skulle jag vilja att vi skulle se på det mera ur ett litet självstyrelsepolitiskt perspektiv och jag hoppas att utskottet kan göra det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Eriksson
Talman! Den liberala lagtingsgruppen står bakom den här lagframställningen.
Inledningsvis kan jag berätta att jag själv har den fromma utgångspunkten att självstyrelsen är till för att befrämja levnadsvillkoren här på Åland för ålänningarna. Självstyrelsen är ett medel och inte ett mål. Kort bara med tanke på tidigare diskussioner här.
Frågan har också framkommit om vi bör ha den här lagstiftningen. Ja, i dagsläget kan man inte utfärda ordningsbot på Åland. Tyvärr är det så, jag har varit kontakt med polismyndigheten idag också. Det här förfarandet finns inte på Åland, ordningsboten är borta just nu på grund av lagändringar i riket. I dagens läge använder man då strafforder som är dagsböter. Själv har jag också den uppfattningen att ordningsbot är mycket bra. Det är ett snabbt, summariskt, straffprocessuellt förfarande. Det går snabbt. Det är enkelt, det är en fast summa. Beloppet av summan har vi diskuterat ganska mycket och jag återkommer snart till det. Själva systemet som sådant är ett bra system.
Här lyfter man upp ordningsbot på lagnivå. Tidigare har det varit på förordningsnivå, det har inte godkänts av grundlagsutskottet. Den här ändringen måste göras. Jag tycker att Åland är betjänt av ett förfarande som heter ordningsbot.
Enskildas intressen blir starkare här. Det råder samständighet mellan lagstiftning och legalitetsprincipen. Principen betyder att det måste finnas en lag för att det ska vara ett brott och det måste finnas en lag för att det ska finnas ett straff. Det är sådana här fina rättsprinciper som till och med har latinska uttryck som jag inte tänker besvära er med här och nu.
Det finns olika kategorier vid ett brott. Vi har grundbrottet, lindrigt, grovt och så har vi också förseelser. Det här avser förseelser, när man ska ha ordningsbot. Tidigare var också straffet för förseelser ordningsbot och alternativ till böter. Nu tar man bort böter och renodlar det här systemet och det tycker jag att är bra.
Det bygger också på ett samtycke av den misstänkte. Om den misstänkte motsätter sig det här systemet så blir det normal förundersökning, åtalsprövning och rättegång. Rättsskyddet är garanterat för den person som kanske blir stoppad av polisen och får en ordningsbot pga. att lyktorna inte lyser, att bilen är obesiktad eller något sådant. Det är de här sakerna vi diskuterar.
Då har jag svarat på frågan om jag anser att systemet behövs. Det behövs, det är bra och flexibelt.
När det gäller beloppen, jag läste igenom det väldigt snabbt och det är ungefär en hundraprocentig förhöjning. Det framkommer väl här ur regeringens lagframställning att beloppen inte har ändrats sedan 2010 och till och med längre sedan tillbaka. Förhöjningarna är hundraprocentiga och det är ganska mycket procentuellt men beloppsmässigt är det inte så mycket. Om man gör en liknelse med att man skulle förhöja strafforderförfarandet, dvs. antalet dagsböter, med 100 procent så skulle det har varit en mycket, mycket större sak. Det är viktigt att de här beloppen förhöjs. De har varit stilla i många år. Det är signalpolitik som vi ger ut från landskapet. Har vi brytt oss om de här frågorna, ja eller nej? När man höjer beloppen så visar man från regeringens sida att det här tar vi på allvar. Det ska inte vara såsom det har låtits mig berättats; ”det är happy hour just nu här på Åland”. Det vill vi inte ha. Trafikförseelserna är presumtiva stora katastrofer. Det är klart att om man kör med obesiktad bil och bromsarna inte fungerar då förstår man att det här är ett väldigt riskfullt beteende som vi kan komma in på faktiskt; trafikbrott som är ännu grövre brott. Det är viktigt att man från samhällets sida säger stopp. För hur blir det om man kör utan lyktor eller kör mot rött ljus och sådana saker?
Landskapsregeringen har tagit sitt ansvar och skärper det här straffet. Det är väldigt viktigt.
Som tidigare nämndes så har vi olika åsikter och jag ser inte det här som att vi kopierar. Vi har vår självstyrelsepolitik och prövning på det här området också. Vi inför ordningsbotsystemet här och vi skärper straffen troligtvis av samma orsaker som i fastlandet eller som man har gjort i Sverige, dvs. samhället signalerar att så här får man inte göra. Det tycker jag att det är den viktigaste poängen, och inte några jämförelser på andra sidan om varför man gör så eller varför man höjer eller inte höjer. Det viktigaste är att vi bryr oss om det här och då använder vi självstyrelsen som den är till för.
Det här var helt kort mina egna personliga reflektioner och även lagtingsgruppens.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
4 Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Tack, fru talman! Bästa kolleger, det var inte många år sedan vi hade stora visioner om Åland som ett vindkraftsland som skulle slå världen med häpnad. Vi talade om en energivolym bara från vindkraften som skulle överstiga vårt samlade behov med 100 procent. Vi såg en framtid som exportindustri. På basen av de förhoppningarna gjorde vi Ålands första och största offentliga satsning som antagligen någonsin kommer att göras i offentlig regi; 120 miljoner för Finlandskabeln. Vi hade goda förhoppningar om att det var vindkraften som skulle vara den morot som egentligen också skulle vara med och betala hela notan för satsningen.
Idag står vi inför en situation där vi redan i höst kommer att se vindkraftsverken på andra sidan viken här börja monteras ner. Inom loppet av några år, fram till 2020, kommer vi att ha förlorat 11 av 19 vindkraftverk.
Jag och de övriga motionärerna tycker att det här är en tragisk utveckling. Vad kan vi då göra i en sådan här situation? Vad kan vi göra även för de uppställda klimatmålen som vi också har i vårt örike, att leva upp till tjugo-procentsnivån fram till 2020? Vi har många goda anledningar till att fundera på vad vi kan göra för att förhindra den här sorgliga utvecklingen.
I samband med min skriftliga fråga i samma ärende senaste vecka fick vi besked från ansvarig minister, vicelantrådet Gunell, att det inte var aktuellt att göra någonting och det fanns inte resurser för att göra någonting. Det sistnämnda tog jag fasta på med en gång här i talarstolen och resultatet är alltså föreliggande lagmotion.
När man ser på vad det är som krävs av oss som idag sitter i lagtinget för att göra någonting åt den här situationen, så är det en oerhört liten en insats vi behöver göra när man ser på det lagtekniskt. Det är en liten justering i landskapslagen om produktionsstöd. Det är också en liten, förmodligen helt kostnadsfri, ändring som vi föreslår. Det är i ljuset av de stigande elpriserna som gör att man inte behöver använda de under perioden anslagna medlen om 2,7 miljoner alls i den utsträckning som var aktuellt bara för något år sedan.
I ljuset av det här tycker vi motionärer att det är rimligt att vi som lagtingspolitiker tittar på den frågan än en gång och funderar på om det är så att vi enbart går med på att justera den avskrivningstid som man hade i det ursprungliga förslaget från 20 år till 25 år då skjuter vi alla fall upp den ättestupa som vindkraftsindustrin annars står inför redan nu i höst 2017. Varför inte tillsammans göra den här lilla insatsen? Med lilla menar jag att det är marginellt vad vi behöver göra. Vi behöver bara göra den förändringen i produktionsstödslagen så har vi alltså skjutit fram den tidpunkt när vindkraftsindustrin måste ställa sig frågan; är Åland en plats som man kan bedriva vindkraftsproduktion på eller inte?
Varför det här året 2020 och framåt är så viktigt är för att då har vi också EU:s nya stödsystem för den här typen av förnyelsebar produktion på bordet och i ljuset av det kan man ta ställning till om det finns förutsättningar för vindkraften.
Bästa kollegor, ni som tillhör regeringsblocket i synnerhet, fundera nu två gånger om vi inte också i praktiken ska försöka leva upp till de vackra mål som vi har i olika dokument, åtminstone i det hållbarhetsdokument som lantrådet talade om med de nordiska ungdomarna tidigare här på morgonen. Är det inte så att vi också i praktiken ska leva upp till hållbarhetslöftena? Då finns det sällan något mer konkret vi kan göra på ett så lindrigt sätt som nu föreslås i den här lagmotionen.
Min förhoppning är att finans- och näringsutskott, under lagtingets uppehåll, behandlar den här lagmotionen så att vi redan i mars har ett betänkande på bordet som skulle föreslå den här ändringen.
Eftersom det här inte behöver gå till EU-kommissionen så kan det leda till en snabb behandling hela vägen. Tack, fru talman.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, fru talman! Ärade kollegor och ärade lantråd. Framför för oss har vi ett förslag till ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk. Vi har tidigare i budgeten fattat beslut om vilket stöd som ska beviljas vindkraftverken. Det var ungefär 2,7 miljoner, även om stödet måste tas upp varje år för sig. I det sammanhanget har jag förordat att stödet skulle minskas och att man istället borde ge stöd till olika slag av förnyelsebar produktion och inte bara till en form. Men de besluten är tagna och det kan vi inte göra någonting åt.
Nyligen hade vi en debatt här i lagtinget där ansvarig minister, vicelantrådet Gunell, inte förordade en ändring av lagen av olika orsaker medan ltl Jansson förordade en förändring av andra orsaker.
I den här frågan håller Åländsk Demokrati helt och hållet med vicelantrådet Gunell. Det är min hälsning till utskottet och jag hoppas att lantrådet också kan framföra den hälsningen till vicelantrådet.
Om medel, som man har reserverat för vindkraften, av olika orsaker inte kan utnyttjas så anser vi att man istället ska undersöka möjligheterna att använda dem för annan förnyelsebar el i linje med den politik som man nu också har infört i Finland. Tack, fru talman.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Ålands Framtid har egentligen alltid förespråkat utbyggnad och utnyttjande av vindkraften. Vindkraft är en av få naturresurser som vi kan utnyttja för att producera egen el. I diskussionerna har vi i många sammanhang försvarat att vi ska stöda vindkraften.
Jag var nöjd med det lagförslag som lades för drygt ett år sedan om att ge stöd till de vindkraftverk som var i behov av det.
Jag har efterforskat lite. Jag har kontaktat den person som kanske är mest kunnig och engagerad i vindkraften idag. Jag frågade om behoven och avskrivningstiden. Han sade att den har under tid alltid förändrats, den började med 15 procent och så har det gått upp till 20 procent. Idag pratar man om 25 procent när man investerar i vindkraftverk. Av det uttalandet förstod jag att man inte har sett i det slutliga lagförslaget, då när vi antog den förra lagen, hur många år avskrivningstiden skulle vara. Det förekom ett resonemang om olika avskrivningstider och det slutliga beslutet togs sedan av regeringen.
Det finns en förhoppning bland vindkraftbolagen. Det finns sådana vindkraftverk som har gjort ganska stora investeringar och grundliga reparationer för ett par år sedan. Man har investerat 60 000 - 70 000 euro för att uppdatera vindkraftsverken och enligt nuvarande lagförslag så faller man utanför det här stödsystemet.
Likt tidigare talare ltl Harry Jansson, inte enligt ltl Toivonen som hade en annan åsikt, så anser jag att det här är en av få möjligheter som Åland och självstyrelsen har för att visa att vi har miljömål, att vi har möjlighet att vara med och påverka hur vi vill ha Åland och hur vi ska uppnå ett hållbart Åland år 2051. Att satsa på mindre andra energikällor, ja det kan man göra, man kan ha solpaneler också på egnahemshus och det har jag heller ingenting emot. Men det handlar inte om sådana satsningar som vindkraften är och den produktion som vindkraften här på Åland producerar.
Med den information som Ålands Framtid har fått så kommer vi att stöda den här lagmotionen. Tack.
Ltl Runar Karlsson
Talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till den 23 januari eftersom inte berörd minister är närvarande.
Ltl Harry Jansson
Fru talman! Jag ber att få stöda förslaget om bordläggning och bordläggningstiden.
Talmannen
Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Runar Karlsson, understödd av ltl Harry Jansson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 23 januari. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?
Ärendet bordläggs till plenum den 23 januari.
Remiss
5 Vårdös status som skärgårdskommun
Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2016-2017
Ärendet avförs och upptas till behandling den 23 januari.
För kännedom
6 Ändrade regler för användning av provnummerskyltar
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2016-2017
Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls idag klockan 15.25. Plenum är avslutat.