Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Före vinteruppehållet hanterade lag- och kulturutskottet landskapsregeringens förslag, ett lagpaket, som berör ändrade bestämmelser om ordningsbot. Det kan tyckas vara ett i sig omfattande paket, men det är dock mera små justeringar här och där.

Som så många gånger förr så är det förändringar i finsk lagstiftning som föranleder behov av att se över lagstiftningen här.

Som ni alla kommer ihåg från debatten januari så handlar det om att få ordningsboten som enda straffpåföljd för att vi ska kunna använda det här rättskipningsinstrumentet i vår lagstiftning. Vi har ju gått på vissa minor när det gäller den här typen av lagstiftning.

När det gäller nivån på de framtida bötesbeloppen så har utskottet diskuterat höjningen, förslaget om att likställa den åländska ordningsboten rakt av med den finska. Vi har diskuterat detta. Vi har kommit fram till att utskottet enhälligt kan acceptera landskapsregeringens förslag.

Från utskottets sida finns det dock en markering i betänkandet om eventuella kostnader i händelse av att Åland skulle avvika från det finska systemet. Vi vill påstå att summorna i framtiden inte ska föranleda extra kostnader för Åland.

I betänkandet föreslås också en smärre teknisk förändring till följd av att man inte uppvisar körkort etc. Det ska också beaktas i lagstiftningen så att det blir en påföljd även där om 40 euro till följd av försummelse från körkortsinnehavaren.

I övrigt tillstyrker lag- och kulturutskottet landskapsregeringens förslag. Tack.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det är klart att dagar som denna och tider som dessa så känns det lite märkligt att vi från åländsk sida går fram med ett lagförslag där vi ålägger ålänningarna högre böter som ska gå direkt till den finska staten.

Med detta vill jag inleda och lite diskutera det faktum att vi har ett läge där vi egentligen bekostar polismyndigheten som driver in de här böterna, åtminstone större delen av dem, samtidigt som böterna går direkt till staten. Det är ju lite märkligt egentligen, för polisen sköter ju till stora delar finsk rikslagstiftning. En del av lagstiftningen är vår egen, ordningslagstiftning och trafikövervakningen, men en stor del är sådant som baserar sig på finsk lagstiftning, straffrätten till exempel och det som ankommer på den men vi betalar och står för notan. Samtidigt har vi böter, speciellt ordningsboten, som baserar sig på åländsk lagstiftning. Vi sköter detta och drar in böter men skickar dem direkt till den finska staten. Det kan tyckas lite märkligt.

Går man tillbaka till när den nuvarande självstyrelselagen skrevs, så ägnade jag förmiddagen åt att studera vad man skrev i detaljmotiveringarna just kring böter och förändringarna där vad gäller straffen. Tidigare fanns det inte någon möjlighet till exempel för lagtinget att utdöma fängelsestraff. Det infördes med nuvarande självstyrelselag och då förtydligade man det och gav lagtinget den möjligheten. Man skriver tydligt att beläggandet av bötesstraff är vår behörighet. Däremot har man gjort den tolkningen att böterna handlar om verkställighet av straff och därför skulle det vara riksbehörighet att böterna ska betalas till staten.

Jag tror att man skulle stå här i talarstolen och ljuga om man sade att det var väldigt klart skrivet och att det är väldigt lätt att förstå hur lagstiftarna har tänkt kring detta när man tittar på nuvarande självstyrelselag.

Jag menar det finns goda motiv till att man kan tolka självstyrelselagen så att böterna kunde betalas till landskapet, inte minst mot bakgrund av att det faktiskt är vi som sköter det, att ordningsböterna baserar sig på åländsk lagstiftning.

Det är ganska intressant, jag fick ett lagförslag på remiss här som ännu inte har presenterats för lagtinget, och där föreslår landskapsregeringen att man ska ändra parkeringsböterna så att de tillfaller landskapet istället för staten. Man gör en ganska enkel förändring. Man skriver helt enkelt in i paragrafen som gäller lagen om parkeringsbot att parkeringsboten tillfaller landskapet istället för att parkeringsboten tillfaller staten.

Men det vill jag väcka en diskussion här i lagtinget. Borde vi inte försöka göra samma sak med ordningsböterna?  Vi har goda argument för det. Självstyrelselagen är inte så tydlig på den här punkten. Egentligen är det gammal praxis och gammal vana som gör att vi betalar böterna till staten. Samtidigt står vi faktiskt för merparten av kostnaderna för att dra in de här böterna. Böter är också till för att förebygga brott mot de lagar vi faktiskt tar här i lagtinget, åtminstone om man tittar på ordningsboten.

Det här är någonting som jag vill att vi diskuterar i lagtinget. Jag tycker att lagtinget åtminstone borde testa frågan och argumentera för en förändring på det här området. Det känns ju faktiskt inte bra att vi nu behandlar ett lagförslag där vi för på ålänningarna högre böter som ska tillfalla en stat som uppenbarligen inte har något större intresse av att vara med och utveckla Åland i dessa dagar. Vi borde också titta på den här möjligheten när vi har vi den på bordet.

Det skulle vara intressant att få redogjort för om utskottet har diskuterat detta eller om det finns någon här i salen som har någonting att tillföra vad gäller historiebeskrivningen och bakgrunden till dagens självstyrelselag. Finns det en politisk vilja här i lagtinget att faktiskt få till en sådan här förändring? Det finns en möjlighet om vi driver frågan. Men finns det inget intresse och vi tycker att det är bra att ålänningarna betalar sina ordningsböter till staten då är det klart att vi inte ska göra någonting.

Vi från Ålands Framtid är tydliga med att vi vill ha en förändring på det här området. Det finns goda juridiska och praktiska skäl till det. Tack, herr talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att ltl Axel Jonsson lyfte en fråga som är inaktuell när det gäller det här lagförslaget. Det här lagförslaget behandlar inte frågan om vart intäkterna ska gå. Det är inte huvudfokus eller motivet till varför man gör förändringen.

Det handlar ju om att vi ska signalera kraftigt att lag och ordning ska upprätthållas, det ska vara kännbart och det ska vara allmänpreventivt för att förhindra att brott begås framöver. Det är detta som den här lagen handlar om och inte vart intäkterna ska gå.

Jag undrar om det ltl Axel Jonssons och Ålands Framtids politik att använda böterna som ett instrument för att få mera intäkter till det offentliga? Jag uppfattade anförandet på det sättet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag förstår att det inte är det som är bakgrunden till det här lagförslaget. Jag delar givetvis synen om att böterna, för att de ska ha någon effekt, måste vara på en rimlig nivå. Det är inte det som jag motsätter mig.

När jag studerade hur det förhåller sig i dagsläget så såg jag att det inte finns någon reglering vare sig i vår egen lag eller i det rikslag som man hänvisar till som säger att böterna ska betalas till staten och det finns ingenting i självstyrelselagen som direkt säger att böterna ska tillfalla staten.

Nog vore det väl märkligt om vi från lagtinget inte skulle ifrågasätta detta och försöka driva frågan om att böterna framöver skulle gå till oss. Det är ju faktiskt vi som har kostnaderna för att dra in böterna, åtminstone större delen av dem. Ordningsböterna är också kopplade så tydligt till den åländska lagstiftningen. Det är dessa intressen som vi lagstiftar om här som vi försöker skydda med böter och då är det väl märkligt att vi betalar dem till den finska staten. Delar inte ltl Petri Carlsson den åsikten?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att det är väldigt intressant diskussion som vi kanske kunde ta i ett annat forum och i ett annat sammanhang. I det här fallet så är det inte det som är motivet för en förändring.

Som jag sade så handlar det om en kraftig signal. Vi vill att lag och ordning ska upprätthållas. Intäktskällorna för det offentliga ska inte primärt vara böter, vilket jag uppfattar att ltl Jonsson lite hade som huvudfokus i hela sitt anförande. Fokus var på vart pengarna går och inte vad det här lagförslaget handlar om, att faktiskt få till allmänpreventivt och kännbara böter för att man ska följa lag och ordning.

Ltl Axel Jonsson, replik

Nej, jag har absolut inte någon sådan åsikt att vi ska finansiera vårt samhälle med böter. Men oavsett kan vi inte bortse från det faktum att böterna faktiskt tillfaller någon och blir en intäkt för någon. För min del och för Ålands Framtids del så är det självklart att de böter som rör åländsk lagstiftning också ska tillfalla Åland. Ur ett självstyrelsesystematiskt perspektiv så har jag väldigt svårt att se att man ens skulle kunna komma till någon annan slutsats.

Nu har vi faktiskt möjlighet, i och med det här lagförslaget, när det ligger på lagtingets bord och därför lyfte jag frågan. Det är här som vi har möjlighet att reglera det om det är så att vi vill gå in för det här. Men saknar man den politiska viljan då är det självklart väldigt svårt att få till stånd en förändring. Viljan finns hos oss och jag hoppas att den också finns hos ltl Petri Carlsson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Enligt den senaste forskningen som statsrådets utredning och forskningsverksamhet har gett ut visade att fortkörningsfallen faktiskt har minskat efter att riket höjde ordningsboten. Det är väl det som är hela tanken med det här. Begår man ett brott så ska det nog kännas att man bryter mot lagen, en bot ska ge en verkan och därför har vi också delvis en progressivitet. Beroende på vad man tjänar så får man också lite högre böter.

Jag vet, som polisstyrelsens ordförande, att det finns en direkt önskan från polisen att det ska vara rättvist. Man ska inte kunna komma till Åland och bryta mot lagen och så tycker man att det är så billigt här så att man kan göra lite vad som helst.

Socialdemokraterna stöder det här förslaget. Vi tycker att det är bra förslag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Som ltl Kemetter säkert noterade så var jag inte kritisk mot nivån på böterna. Jag tycker att det finns goda motiv för att man höjer böterna. Däremot ställer jag mig skeptisk till att vi höjer böterna och skickar dem direkt till den finska staten. Skulle man lösa den delen och se till att böterna framöver tillfaller Åland och det åländska samhället, vi som har kostnaderna, vi som antar lagstiftningen som anknyter till de här böterna, då skulle vi förbättra det här lagförslaget i nuläget. Det är väl ändå därför vi står i den här salen idag och har en debatt för att försöka få ett så bra lagförslag som möjligt och en så bra helhet som möjligt.

Vi har ingen skild åsikt vad gäller förhöjningen av beloppen, men böterna borde tillfalla Åland och inte den finska staten.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Vi har delad behörighet när det gäller polisverksamheten på Åland och precis som ledamoten säger så går pengarna till riket. Det här kan man arbeta med i den nya självstyrelselagen. Jag förstår att ledamoten jobbar med residualprincipen, vilken man har fått igenom och framöver kunde man eventuellt tänka sig att jobba med det om det är så att lagtinget vill. Jag tycker att det är en diskussion som är lite långt framme.

Jag tycker att det var en ganska dålig jämförelse såsom ledamoten gjorde i debatten när det gäller om parkeringsböter i Mariehamns stad borde tillfalla landskapet framom staden. Parkeringsboten i Mariehamn är ändå en frivillig avgift som kommun kan eller har rätt att driva in. Man kan ju också välja att få parkera fritt. Det finns också privata bolag som har rätt att driva in parkeringsböter, t.ex. på ÅHS och andra ställen. För mig var det en ganska dålig jämförelse.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tror att ltl Kemetter skulle förstå finessen i jämförelsen om hon tog del av det här remissutkastet. Det handlar inte om parkeringsböter i Mariehamns stad, utan det handlar om ändring av landskapslagen om parkeringsbot. Förmodligen tänker man på samma sätt som vi från Ålands Framtids sida har tänkt nu. Man ändrar helt enkelt en paragraf som säger att parkeringsböter på landskapsvägar tillfaller landskapet och inte staten. Varför skulle vi inte kunna använda samma tankesätt vad gäller ordningsböterna?  Läget är inte klart juridiskt men vi har goda argument. Självstyrelselagen är inte klar på den punkten och då borde vi väl i Ålands lagting också kunna diskutera den här möjligheten. Vi klagar ofta på att grundlagsutskottet tolkar självstyrelselagen och att vi inte har någonting att säga till om, men försöker vi inte själva få till en tolkning till vår fördel så då kan vi definitivt vara säkra på att ingen annan heller kommer att göra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Vart böterna ska tillfalla är en fråga som inte ska diskuteras i lagtinget här och nu, för den här lagframställningen berör inte den här frågan. Ltl Jonsson tog upp den här frågan och den diskussionen bör kanske tas i Ålandskommittén där jag vet att ltl Jonsson har säte och talerätt.

Jag har några kommentarer. Kostnader för indrivningen av böter, Åland har inga utgifter. Vi stiftar lagar ja, de går till rättsskyddscentralen och det är de som sköter det praktiska sakerna och det är en jättestor apparat. Om jag förstod rätt så skulle de böter som kommer från åländsk lagstiftning gå till oss, och de böter som kommer från riksbehörighet skulle gå till riket.

Jag kan ta upp ett praktiskt exempel. Vi har en dom på en person som gjort sig skyldig till rattfylleri, misshandel och inbrott. Det blir ett fängelsestraff och kanske 70 dagsböter. Man kan inte dela upp de här dagsböterna och se vilka som tillfaller vilken brottsrubricering, dvs. rikets eller landskapets. Den administrationen blir oöverkomlig.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det finns säkert utmaningar och det finns säkert flera juridiska aspekter på det här. Men finns det överhuvudtaget ingen vilja från åländsk sida att göra att göra det här då är det klart vi ska låta bli.

Jag menar nog dock, till skillnad från ltl Roger Eriksson, att visst har vi kostnader för att dra in ordningsböterna. Det är vi som bekostar hela polismyndigheten. Det är polisen som gör hela det praktiska arbetet ute på fältet och sedan finns det också kostnader på statens sida. Jag hävdar nog att vi har stora kostnader för att följa upp den här lagstiftningen. Det är trots all vår egen polismyndighet som sköter det. Delar inte ltl Eriksson den uppfattningen?

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Till den delen som polisen utför böter, ja. Andra myndigheter gör det också, t.ex. tingsrätten dömer ut dagsböter. Som jag nyss nämnde kan det vara olika rubriceringar, olika kriminaliseringar och där bakas allting ihop. Om man tittar på summorna som berör dagsbot och ordningsbot så är det ganska små summor i det stora hela. Att bygga upp en egen administration, motsvarighet till rikets rättsregistercentral, är inte ekonomiskt försvarbart på några punkter. Det är min erfarenhet och absoluta uppfattning.

Ltl Axel Jonsson, replik

Man kan ta trafikböterna för fortkörning som ett exempel som baserar sig på vår egen lagstiftning. Jag tror knappast att de har undgått någon vilka summor som det kan handla om i vissa fall beroende på att de är kopplade till inkomsterna.

Det är klart att det inte är svartvitt. Jag tycker ändå att vi måste ta möjligheten när vi har ett sådant här lagförslag på lagtingets bord, speciellt när landskapsregeringen också tycks jobba med det här tankesättet vad gäller andra förslag. Det vore väl märkligt om inte vi i Ålands lagting också kunde ha det perspektivet när vi nu har ett lagförslag som gäller ordningsböter som baserar sig på vår egen lagstiftning. Jag tycker att det närmast är en plikt för lagtinget att fundera över.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, talman! Jag vill tacka ltl Axel Jonsson för att han tar upp den här frågan. Jag berörde den också utskottsbehandlingen när jag frågade hur mycket pengar som kommer in. Jag fick inte något svar av landskapsregeringen.

Ltl Petri Carlsson sade att vi vill ha kännbara straff. Det är nys. Det här visar hur liten känsla det finns förs självstyrelsen överhuvudtaget i landskapet idag.

Det här lagförslaget är bara en blankettlagstiftning för att göra det enkelt. Rätta mig om jag har fel, ltl Roger Eriksson, detta gör man för att man ska göra lika som i riket. Exakt lika! Det blir bara problem om vi gör det annorlunda. Det här är bara en stämpellagstiftning som allt annat. Antingen tar vi sådana här rikslagar eller annars följer vi EU till punkt och pricka. Här sitter vi 30 lagtingsledamöter och egentligen bara stämplar. Det är det som det är frågan om. Inte fanns det någon vilja från landskapsregeringens sida att ha kännbara straff, absolut inte! Det är bara det att vi vill följa med vad man gör i riket. Det är så som vi behandlar vår behörighet. Detta är faktum, ltl Petri Carlsson.

Det finns inte någon självstyrelsepolitisk vilja i lagförslaget. Säg var det finns en självstyrelsepolitiskt vilja i det här?

Just den frågan som ltl Axel Jonsson tog upp här har diskuterats många gånger. Varför ser vi inte till att vi får pengarna hit precis som lotterilagstiftningen? Vi följde inte den, men vi får en viss summa till landskapet av lotteriskatten. Det sker inte enligt de regler som borde ha gjorts, men vi får det tack vare att dåvarande landskapsstyrelseledamot Lasse Wiklöf fick igenom det i riksdagen. Det följer inte lagen, men man kom till en politisk kompromiss. Det är så det funkar.

Men här finns ju inte viljan från någon att göra det. Vi upprätthåller polismyndigheten med våra pengar. Det är ju så det funkar.

Här behöver vi funderar på om det finns någon självstyrelsepolitisk vilja, eller fortsätter den nedgående spiralen för självstyrelsen? Det bör alla fundera på med beaktande av vad som händer och inte bara när det gäller den här lagstiftningen.

Att säga som ltl Roger Eriksson att vi inte ska få diskutera det här, men visst har den här delen att göra med ordningsboten och därför tillåter talmannen att den här diskussionen får föras. Diskussioner har förts i många sammanhang tidigare, men det har inte lösts. Tack, talman.

Minister Nina Fellman, replik

Talman! Jag har egentligen bara en fråga till ltl Häggblom. Efterlyser han självstyrelsevilja i denna fråga där en samordning av ordningsbotsbeloppen med de finländska de facto sparar Åland pengar eftersom det blir för oss förmånligare att ta ett system där de digitala upp börssystemen är de samma? Vilket uttryck borde självstyrelseviljan ta sig på Åland? Vilken skulle vara en bättre nivåsättning av ordningsböterna på Åland som skulle åstadkomma en avskräckande effekt, som ltl Kemetter redogjorde för, där ordningsbot har haft precis den effekten som är avsedd, dvs. att folk inte kör för snabbt?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, talman! Avskräckande aspekter eller inte, det finns ingen utredning i landskapet till den delen. Jag har en annan uppfattning. Jag tror inte det spelar någon roll var boten ligger.

Minister Nina Fellman, replik

Men jag undrar ändå eftersom ltl Häggblom efterlyser en självstyrelsevilja i denna fråga, hur skulle den uttrycka sig? Vilket är förslaget? På vilket sätt skulle vi förändra ordningsbotssystemet så att det skulle vara bättre än detta förslag som det finns forskning på i Finland? De förändringar som man har gjort i Finland har haft den avsedda effekten.

Det är en sak vad ltl Häggblom tycker, men här har vi statens forskningsråd som har kommit fram till den slutsatsen att fortkörningen har sjunkit med över en procent.

Ltl Bert Häggblom, replik

Det finns olika aspekter på varför fortkörningen har minskat i riket. Det beror också på att ekonomin i Finland har gått ner, färre kör bil. Man har också en beskattning på bensinen som medför att många har kört bil mindre i Finland. Det finns också utredningar på det. Det finns alltid aspekter att lägga in. Att göra en utredning på Åland är ganska svårt till den delen.

I utskottet har landskapsregeringen inte kunnat svara på hur mycket pengar det kommer in i landskapet. Det finns ingen utredning överhuvudtaget i landskapet över det här. Här ställde man frågor till mig, men jag har inte de utredningsmöjligheterna. Vilka utredningsmöjligheter hade landskapet när de förde in körförbud på ett år som det inte finns någon grund för alls i det nordiska rättssystemet? Åbo hovrätt smällde faktiskt självstyrelsen på fingrarna här för en tid sedan.

§Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ja, bästa kollegor, här har utskottet bemödat sig om att få ihop ett enigt betänkande och så har vi en debatt efter istället.

 Jag tycker att det är en intressant principiell frågeställning som kollegan Axel Jonsson väcker. Men jag tycker att det är synd att det kommer i det här skedet. Jag som utskottsordförande hade gärna fört en lite djupare diskussion om det här. Vi hade säkert, även om hade tagit tid, också kunnat få svar av landskapsregeringen vilka belopp som det de facto handlar om på årsbasis när det gäller de åländska böterna.

På basen av den information som jag själv har fått via polismyndigheterna och andra så är det inte frågan om några våldsamma belopp. Jag tror inte att det skulle vara en intäktskälla som vi kunde bygga det åländska samhället på, utan det är mera den principiella frågeställningen.

Här finns kopplingen till ett större spektrum där vi hittar kostnader, som lagutskottets viceordförande Roger Eriksson var inne på, som vi då är med och får betalt av andra, dvs. finska staten.

När jag personligen på 1990-talet intresserade mig för exakt samma frågeställning som ltl Jonsson så fick jag svaret att vi på Åland ska vara glada över det systemet vi har, att vi nöjer oss med att böterna, ordningsboten i det här fallet, går till rättsskyddscentralen med tanke på de totala kostnaderna för att hantera förundersökningar etc. som är kopplade till straffsystemet. Det skulle visserligen vara intressant att idag få bekräftat att det är ett system som är till gagn för Åland.

Herr talman! Jag vill beröra några av de inlägg som har nämnts här och som jag lite reagerade på. Ltl Kemetter antydde att det här skulle vara någon sorts rättvisesystem. Fallet är väl tvärtom eller hur? En åländsk miljonär betalar samma ordningsbot som den fattigaste ålänning om man begår samma förseelse. Sett ur socialdemokratisk synvinkel så är det faktiskt ett orättvist system ur den aspekten. Jag kunde inte låta bli att kommentera den sidan. Egentligen är det detta som är svagheten med hela det här. Om vi verkligen tror att det här har effekt, som ltl Häggblom påpekade, så borde det också vara en förmögenhetsavgränsning i hela systemet för att få respektive individ att i högre grad köra rätt etc.

Det andra som jag reagerade på var vice ordförande i utskottet Roger Eriksson som kopplade in ordningsboten i domstolsväsendet. Vice ordförande Eriksson har rätt i att ordningsboten kan bli en fråga för domstolarna, men då är det uttryckligen på basen av beloppet från en tingsrätt eller, om det blir fortsatt behandling, från en hovrätt. Så det är på basen av vad en polisman har gjort, på basen av vad en gränsbevakningsman har gjort, på basen av en tullmyndighetsperson har gjort och på basen av vad någonting händer inom jakt och fiske. Det är ju en avgränsad förseelse som hanteras som enskilt.

Att det skulle vara svårt att, i fortsättningen av en sådan process, identifiera vad som faktiskt skulle vara en åländsk inkomst så den svårigheten finns inte.

När det gäller typen av brott som vice ordförande Eriksson här pratade om, så hanteras de på ett annat sätt via strafflag och annat.

Ordningsboten är ju en exekutiv omedelbar åtgärd som utförs på plats, på bedömning av en enskild tjänsteman punkt slut.

Sedan några ord till. Utskottet har bemödat sig om att säkerställa att det finska systemet, som hela ordningsbotssystemet bygger på, fungerar på svenska. Vi vet ju att det är ett ständigt bekymmer.

Inledningsvis i öppningsanförande sade jag att vi från lag- och kulturutskottet vill nog gärna att den här diskussionen bör påbörjas omedelbart från landskapsregeringens sida, inte bara i det här fallet utan överlag. Åland ska inte kunna föras på extra utgifter i händelse av att vi avviker från det som är finsk norm på olika områden. Det här är en viktig självstyrelsepolitisk principfråga som jag hoppas att hela salen kan omfatta.

Till sist, eftersom det här nu kommer i efterhand, så har ltl Axel Jonsson möjlighet att lämna en kläm där vi skulle uppmana landskapsregeringen att återkomma med en redogörelse för de frågeställningar som ledamoten har aktualiserat. Tack, talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag har också tidigare lite kort bekantat mig med den här frågan och försökt diskutera den med insatta. Jag har också fått svaret att vi ska vara nöjda, att det här handlar om verkställighet av straff och att vi inte ska bry oss om det. Men åtminstone det brukar få mig att fundera ett varv till, speciellt när budskapet kommer från den finska staten att vi bara ska vara nöjda och nöja oss med det system vi har. Det är samma retorik som används mot oss vad gäller klumpsumman idag och den debatten.

Det är klart att vi också måste se på de här möjligheterna. Oavsett om det innebär stora pengar eller inte så handlar om en principfråga, precis som ltl Harry Jansson sade. Jag tror att det är viktigt.

Det är många ålänningar som stör sig på att här har vi en åländsk trafiklag där vi själva bestämmer innehållet till stor del och åker man fast för fortkörningsböter så betalas de till den finska staten. Nog hade det känts betydligt bättre om böterna hade gått till det åländska samhället och pengarna åtminstone hade stannat här. Nog borde vi gemensamt ha en sådan ambition här i lagtinget.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag beklagar att vi går lite utanför ämnet här kanske. Det är ju trots allt principiellt intressant det som ltl Axel Jonsson har lyft. Jag kan bara rekommendera igen att om man vill få en fortsättning på det här medelbart så måste lagtinget via en kläm begära att landskapsregeringen återkommer.

Det är som ledamoten själv antydde, vi står här och gissar vad det handlar om i praktiken. Vad handlar det om i stort, dvs. den kostnadsmassa som även Åland är med och finansierar på ett lite indirekt sätt men som är till nytta för Åland som helhet, tror vi?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant, det kan man säkert göra. Orsaken till att det här väcktes sent nu var det ett remissförslag som vi fick på bordet och i våra brevlådor här för en tid sedan. Där visar landskapsregeringen åtminstone en liten svag gnista av självstyrelsepolitisk progressivitet när man tänker ändra parkeringsboten så att den tillfaller landskapet istället för staten. Det var detta som fick mig att reagera och som fick mig att lyfta frågan också i den här debatten när vi har ett ärende på lagtingets bord.

Jag hoppas att landskapsregeringen i samband med det kan föra lite mera fylligt resonemang om den här större principiella frågan och ge oss ett bättre underlag för en bättre debatt framöver. Jag hoppas att ministern hörde det sista. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Om man inte väljer att lägga en kläm så är det ett utmärkt tillfälle att igen aktualisera det. Då är landskapsregeringens ansvariga minister Nina Fellman medveten om att den här frågeställningen kommer och då kan vi också få en lite mer fördjupad diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ltl Harry Jansson valde att direkt nämna mig sitt anförande och då tycker jag att det är rimligt att jag svarar på det.

Jag tror att ledamoten har missförstått mig när jag använde begreppet rättvist. Jag sade uttryckligen att det ska vara rättvist mellan Finland och Åland. Det är inte så att finländarna ska komma och begå ordningsbotsbrott på Åland och då få betala lägre kostnader än vad vi ska göra när vi åker till Finland. Det här är ändå frågan om ganska lindriga brott. Det är en liten summa, den höjs från 20 euro 40 euro för t.ex. ett brott för att uträtta sina behov på gatan. När det gäller själva dagsboten så är vi ju alla medvetna om att den är progressiv.

Efter ledamotens resonemang är min fråga; är centern inne för progressivitet i ordningsboten?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för frågan ltl Kemetter. Det är väl inte aktuellt. Jag ville bara påpeka att ordningsbotssystemet idag inte bygger på rättvisa om vi ser på hur det normalt hanteras straffrättsligt på dvs. när olika böter annars är aktuella som straffpåföljd. Därmed avviker ordningsboten men det är uttryckligen för att det är en exekutiv snabb åtgärd som ska kunna verkställas av en myndighetsperson på vissa särskilt utvalda områden.

Dess effekter kan vi säkert orda om, men i och med att utskottet tycker att det här är ett bra förslag från landskapsregeringen så har vi ställt oss bakom det hela.

Ltl Sara Kemetter, replik

Herr talman! Socialdemokraternas ledamöter och jag själv också har noga läst igenom de här lagförslagen och är mycket medvetna om skillnaden mellan ordningsbot och dagsbot.

Min fråga kvarstår kring ledamotens resonemang i sitt anförande. Är centern inne för en progressivitet i ordningsboten för att få det mera rättvist enligt eget resonemang?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Den frågeställningen har inte diskuterats utan enbart från min sida lyfts fram som en rättviseaspekt i det här. För min del är det i alla fall inte aktuellt att driva den frågan vidare politiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Diskussionen har kanske kommit lite vid sidan om landskapsregeringens förslag.

Jag har ett par kommentarer. Ltl Jansson påstod att jag inte känner till eller blandar ihop ordningsbot och dagsbot. Systemet är mycket bekant för mig. Jag har jobbat med det dagligen. Orsaken till att jag tog upp det här var att ltl Jonsson tidigare pratade om bötesbelopp och därför gjorde jag distinktionen mellan de här två systemen. Det är riktigt som ordförande framförde att ordningsboten är ett snabbt förfarande som har ett eget liv.

Jag anser också att man ska komma ihåg att ordningsbot gäller för förseelse, ganska lindriga kriminaliserade gärningar t.ex. att cykla utan lykta och sådana saker. Då är en snabb process och relativt låga belopp ganska effektivt jämfört med dagsbotsbelopp, för då ska man beakta personens inkomster, avdrag och tillägg beroende på ekonomisk situation och det är en mycket mera komplicerad process.

Ltl Harry Jansson, replik

Det gläder mig att vi är överens om gränsdragningen mellan ordningsbot och dagsbot och därmed kanske det inte är så komplicerat vad gäller intäktsfördelningen av just ordningsbotssystemet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ordningslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 69 § körkortslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 29 § landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 7 § landskapslagen om tillämpning av fordonslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.