Remissdebatt
Ändrade bestämmelser om studentexamen FR 12/2005-2006
Utdrag ur protokollet
PLENUM den 8 mars 2006 kl. 13.00.
TALMANNEN:
Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Roger Eriksson, ltl Peter Grönlund, ltl Jan-Erik Mattsson, ltl Henrik Lagerberg och ltl Göte Winé).
25 lagtingsledamöter närvarande.
Lagutskottets betänkande nr 6/2005-2006 om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen. (RP 2/2005-2006).
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till den 13 mars. Godkänt.
Föredras för bordläggning ärende nr 2:
Social- och miljöutskottets betänkande nr 3/2005-2006 angående ändring av barnomsorgslagstiftningen. (FR 9/2005-2006).
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till den 15 mars. Godkänt.
Föredras för remiss ärende nr 3:
Landskapsregeringens framställning angående ändrade bestämmelser om studentexamen. (FR 12/2005-2006).
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkänt. Diskussion.
Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:
Fru talman!
Framställningen om ändrade bestämmelser om studentexamen såg vid första anblicken ut att innebära förändringar av mera teknisk natur. Men vid en närmare betraktelse märke vi att det här också har politisk betydelse, både utbildningspolitiskt och självstyrelsepolitiskt.
Den här bestämmelsen bidrar, som jag ser det, till en ökad internationalisering inom den studieförberedande utbildningen. Den ger också större valfrihet när det gäller språkstudier och den ger fler grupper möjlighet att avlägga studentexamen, både vuxna, studerande inom yrkesinriktad utbildning och personer med utbildning från utlandet.
De förändringar som landskapsregeringen föreslår i den här framställningen och därmed också påföljande utbildningspolitiska dokument öppnar upp tillgängligheten att skriva studentexamen på ett bra sätt, som i övrigt också står i samklang med de strävanden som landskapsregeringen har inom arbetet för Struktur-07.
Den fråga som kanske mest debatterats i riket i samband med studentexamen under årens lopp är kravet på huruvida det andra inhemska språket och dess roll i studentexamen skall vara frivilligt eller obligatoriskt. Inom svenskspråkiga kretsar har farhågor funnits för att de finskspråkiga skulle välja bort svenskan, den s.k. tvångssvenskan, och att de finskspråkigas kunskaper i svenska på sikt skulle minska. Det här har man prövat under en ganska lång försöksperiod och sedan permanentat 2004.
Förändringen i riket innebär att vi på Åland också kan erbjuda en studentexamen där den studerande kan välja vilka fyra prov den önskar skriva. Provet i finska är inte längre obligatoriskt utan jämställs med tyska och franska. Antalet ungdomar som väljer att skriva den finländska studentexamen är fortfarande stort. Ungefär hälften av eleverna i årskurs 9 väljer att gå vidare till Ålands lyceum; av dessa 150 studerande väljer sedan 65 procent att skriva studenten.
På grund av att provet i finska har upplevts så svårt för många åländska ungdomar har man på Åland under många år erbjudit en alternativ examen, en gymnasieexamen, som är en variant av en studentexamen, förutom att där inte ingår provet i finska. Ca en tredjedel av årskullen har valt alternativet gymnasieexamen och efter det främst sökt sig vidare till studier i Sverige.
Trots att studentexamensprovet i finska har varit frivilligt de senaste åren har landskapsregeringen i sina läroplansgrunder, i likhet med i riket, ändå krävt att studerande skall ha läst finska inom den studieförberedande utbildningen och avlagt ett visst antal lärokurser i finska för att få skriva studenten. Detta har gjort att behovet av den alternativa gymnasieexamen har kvarstått.
I den här framställningen säger landskapsregeringen att vi avser göra de ändringar som behövs i våra läroplansgrunder för att det inte längre skall vara obligatoriskt att läsa finska för att få skriva en fullgod finländsk studentexamen. Det blir alltså möjligt för de studerande att välja vilket språk förutom engelskan som man vill skriva.
För att kunna ge mera avancerade lärokurser i språk i Ålands lyceum bör man därför införa möjligheten till fördjupade studier också i franska och tyska samt på sikt kanske andra relevanta världsspråk.
I den åländska grundskolan är språkvalet frivilligt, förutom engelska. Landskapsregeringen bör därför tillsammans med kommunerna se över hur man bättre kan stimulera till ett ökat intresse för språkstudier i en arbetsmarknad som inte längre har några nationella gränser och där kravet på mer och bättre kunskaper i språk blir alltmer påtagligt. Åland har full behörighet i frågor som berör utbildningen och jag tycker att det är självstyrelsepolitiskt viktigt att göra det bästa av den situationen så att våra åländska ungdomar i vårt utbildningssystem rustas med kunskaper så att de är konkurrenskraftiga på en alltmer internationaliserad arbetsmarknad. Enligt EU:s riktlinjer är det nu önskvärt att alla medborgare i unionen utöver sitt modersmål kan två andra språk.
Det var kanske de mera politiska frågorna i framställningen. Jag skall också beröra de frågor som är av mera teknisk natur.
Orsaken till att man i riket har gjort ändringar i lag och förordning som berör studentexamen hänför sig till den nya grundlagen, där grunderna om individens rättigheter och skyldigheter bör regleras i lag. Studentexamensnämnden som myndighet utövar offentlig makt, så där skall också de allmänna grunderna regleras i lag. Den tredje orsaken är att den allmänna behörighet som studentexamen ger är en möjlighet som även skall omfatta andra än studerande vid gymnasieskolorna. Denna lag trädde i riket i kraft den 1.1.2006. På Åland gör vi genom den här framställningen samma sak; vi lyfter bestämmelser från reglements- och förordningsnivå till lagnivå, vilket är nödvändigt och motiverat i enlighet med självstyrelselag och grundlag.
En framställning om ny överenskommelseförordning har redan antagits av landskapsregeringen och behandlas som bäst hos justitieministeriet.
I landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå införs nu mer detaljerade bestämmelser om studentexamens innehåll och lagrum för hur studentexamen skall skötas på Åland ifall vi inte skulle ha en överenskommelseförordning. Eftersom vi utgår från att detta skall fungera på samma sätt som tidigare är bestämmelsen om en åländsk studentexamensnämnd hypotetisk, då landskapsregeringen anser att det fortfarande är mest ändamålsenligt att detta sköts som tidigare, där den statliga studentexamensnämnden är den som förrättar proven också på Åland.
Behovet av en gymnasieexamen minskar högst troligt eftersom finskan inte längre är ett hinder för att skriva den vanliga studentexamen. Däremot har man under årens lopp utarbetat ett alternativ inom det som kallats gymnasieexamen, där studerande får avlägga en kurs i vetenskapsteori och därefter ett skriftligt examensarbete.
Även rätten för andra att delta i studentexamen anges här mer tydligt i 5c §, och utövande av offentlig makt ges rektorn i fråga om någon mot förmodan skulle förvägras rätten att delta i studentexamen och ge den enskilda möjligheter att i så fall besvära sig mot detta beslut.
Ltl Danne Sundman, replik:
Talman!
Jag har fördelen att få ta del av ärendet i kulturutskottet, men ett förtydligande skulle jag vilja ha. På vilket sätt är det fördelaktigare att studentexamen görs av den statliga nämnden i stället för att vi skulle göra det helt själva? Det förefaller att ha dubbla system. Borde vi inte ta hand om det här själva på Åland?
Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:
Fru talman!
Vi har inte haft några dubbla system utan traditionen har varit den att det är den statliga studentexamensnämnden som förrättar dessa prov och det har inte funnits någon motiverad anledning att ändra på det. Det anses fungera mycket väl och det garanterar också giltigheten för examen.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson:
Talman!
Några reflektioner kring lagframställningen och några frågeställningar som vi från liberala gruppen önskar att man fördjupar sig i i kulturutskottet.
Lagframställningen är, precis som ledamoten Camilla Gunell sade, mycket av teknisk karaktär och alltså en anpassning till de krav som grundlagen ställer upp. Till den delen är det alldeles okej att man nu kommer med framställningen. Det är väl ett måste att ta detta i lag så att man klargör i lagtext hur studentexamen och gymnasieexamen skall byggas upp.
När det gäller examensnämnden som anges i 5a § har jag lite samma fundering som ltl Danne Sundman var inne på. Jag förstår att man för formalias skull måste skriva in att det skall finnas en examensnämnd, men samtidigt skriver man också i paragrafen att den kommer antagligen inte överhuvudtaget att vara i funktion. Jag tycker att det är väldigt viktigt att kulturutskottet funderar på konsekvenserna av det här att det egentligen finns två olika organ som har ansvaret för detta.
När det gäller 5c § sade ledamoten Camilla Gunell att den öppnar upp möjligheter för nya grupper att skriva studentexamen. Vad jag har förstått finns det redan i dag möjligheter att olika grupper kan anhålla om att få skriva studentexamen. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man i utskottet klargör på vilket sätt och i vilken utsträckning det här kommer att utvidgas. Det som möjligen kan finnas som en oro i det här sammanhanget är att det inte får bli så att de förkunskapskrav, som ställs för att kunna skriva studentexamen, sänks så att kvaliteten på studentexamen riskerar att sänkas. Det är viktigt att man analyser den frågan från kulturutskottets sida.
Jag ställer mig också frågande till det som ledamoten Camilla Gunell sade att det här är egentligen är att bereda vägen för Struktur-07. Jag tycker att vi först borde ta ett beslut om Struktur-07 innan vi går in på stora förändringar i lagstiftningen. Men trots det kan jag ändå se att det finns en vits i det här sammanhanget att lyfta fram detta, för om t.ex. Struktur-07 inte skulle bli verklighet tycker jag ändå att det är bra att det finns en flexibilitet mellan de olika skolorna att man kan samarbeta och att möjligheten finns att ta det som man brukar kalla för dubbelexamen.
En fråga som vi i vår grupp är lite ambivalenta till är frågan om finska undervisningen. Det är inte valfriheten att kunna skriva eller inte skriva finska som vi ifrågasätter – det tycker vi att är helt okej – men det som också införs är det att man överhuvudtaget inte skall ha finskan som ett obligatoriskt läsämne, man behöver alltså inte läsa finska i gymnasiet. Sett ur ett liberalt perspektiv är det väldigt bra med valfrihet, så det är okej. Det är också logiskt att vi i ett enspråkigt svenskt landskap inte har finska som ett obligatoriskt ämne, men samtidigt finns det också en risk i detta därför att det ger en viss signal till de studerande, att det är inte så viktigt med finska. Hur vi än svänger oss, vilket statsskick vi än kommer att ha i framtiden, så kommer vi alltid att ha mycket kontakter och samarbete med Finland och då är det också viktigt att medborgare i landskapet behärskar finska som språk. Vi är lite oroliga för att valfriheten också leder till att många väljer att inte läsa finska, vilket kan innebära att i framtiden möjligheter stängs för studerande. Vi tror förstås att föräldrar kommer att uppmuntra sina barn för det har visat sig att många väljer finska när man har haft det valfritt i grundskolan. Vi tror säkert att många ändå kommer att uppmuntra sina barn till ett sådant val. Vi är dock inte helt på det klara med om nyordningen blir bra och därför vill vi att kulturutskottet väldigt noga analyserar och funderar på vilka konsekvenser detta kan få i slutänden.
Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:
Fru talman!
Vtm Viveka Eriksson har helt rätt i att lagtinget förstås först skall fatta de stora besluten om Struktur-07 innan vi går in för några sådana förändringar. Men jag skulle vilja säga att den här lagen är inte avhängig av de förändringar som där föreskrivs, utan det här är förändringar som vi oberoende skulle ha fört fram.
När det gäller vtm Viveka Erikssons oro över hur det skall bli med kunskaperna i finska på Åland framöver så har jag också mycket noga tänkt på den frågan. Det som gör mig ganska trygg är det att 80 procent av eleverna i grundskolan fortsättningsvis ändå väljer finska som ett alternativ. Jag tror att både föräldrar och elever orienterar sig inom vilken arbetsmarknad vi har och hur kraven ser ut inom näringslivet samt på det sättet rustar sina ungdomar med de kunskaper som de behöver.
Vtm Viveka Eriksson, replik:
Talman!
Det är också så som vi har diskuterat i vår grupp. Men ändå anser jag att det är väldigt viktigt att man verkligen noga från utskottets sida analyserar följderna eftersom det här är en nyordning och det kan finnas negativa konsekvenser. Vi vill inte på något sätt medverka till att man stänger framtida möjligheter för våra ungdomar, och språkkunskaper är alltid otroligt viktiga att ha.
Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:
Fru talman!
Jag har också funderat igenom detta många gånger och vi har också diskuterat det i landskapsregeringen att vi upplever ändå sist och slutligen att frivillighet är bättre än tvång samt att man på en frivillig grund ändå kanske lär sig bättre det ämne som man skall läsa. Om man vill vända på steken kan man väl säga att i den här reformen öppnar man och visar på tyngdpunkten av att lära sig också andra språk. Vi vill betona att språkkunskaper är viktiga och att kunskaper i tyska, franska och kanske spanska är sådana språk som ålänningarna i högre grad och kanske på mer avancerad nivå borde kunna.
Vtm Viveka Eriksson, replik:
Talman!
Det är också väldigt viktigt att man från landskapsregeringens sida följer upp det här när reformen genomförs och efter ett tag gör vissa utvärderingar för att se hur det har slagit ut och för att klargöra konsekvenserna.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Lindqvist, replik:
Fru talman!
Förslaget om valfrihet när det gäller språket och studentexamen värnar om liberalismen och det värnar om det svenska språket, och då förstår jag att det kan vara svårt för liberalerna att acceptera det! Men jag frågar mig: Tror inte liberalerna så mycket på åländska ungdomar/åländska studenter att de själva kan välja vad som är bäst för dem i liberalismens namn?
Vtm Viveka Eriksson, replik:
Talman!
Därför sade jag också inledningsvis att ur ett liberalt perspektiv välkomnar vi förstås valfrihet. Men som lagstiftare har vi en roll att när vi gör olika reformer bör vi väldigt noga analysera vilka konsekvenser de reformerna kan föra med sig. Då bör man argumentera för och emot och inte vara absolut tvärsäker direkt. Det är därför som vi har ett kulturutskott som kommer att bereda frågan och som noggrant kommer att analysera och ta fram underlag för vårt beslutsfattande i lagtinget.
Ltl Fredrik Lindqvist, replik:
Fru talman!
Jag delar uppfattningen att det är viktigt att utskotten noggrant tittar på olika detaljer i alla framställningar som vi behandlar här i lagtinget, men jag tyckte att det var anmärkningsvärt att liberalerna, som åtminstone emellanåt vill värna om liberalismen, lyfter fram den här frågan specifikt som någonting som kan medföra ett bekymmer att vi ökar valfriheten för åländska ungdomar. Det är inte liberalt och det är inte att värna om svenska språket, så det är därför jag tycker att det är lite anmärkningsvärt, men visst, det är okej att utskottet också tittar på den här biten, som man gör med alla bitar.
Vtm Viveka Eriksson, replik:
Talman!
Från liberalernas sida värnar vi förstås om våra ungdomar och deras kunskaper och vill också se till att de är välrustade för den framtid som möter dem.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Vtm Johan Ehn, replik:
Fru talman!
Vtm Viveka Eriksson lyfte fram finska språket och den frivillighet som nu föreslås där vad gäller undervisningen som ett specifikt problem som kan finnas. En frågeställning som dyker upp åtminstone för mig är att vi har också ett antal andra språk som man kan läsa frivilligt och med tanke på den internationaliserade värld vi nu lever i, så kan man då utgå från att också liberalerna hyser samma inställning till att det kan finnas ett problem vad gäller att vi har även de här språken frivilliga? Det skulle vara intressant att höra vtm Viveka Eriksson utveckla den biten mera eller gäller det här specifikt just finska språket?
Vtm Viveka Eriksson, replik:
Talman!
Som jag förstår är engelska det absolut viktigaste världsspråket som vi alla behöver och om jag förstår det rätt så är engelskan inte frivillig utan den är obligatorisk.
Vtm Johan Ehn, replik:
Fru talman!
Engelskan är obligatorisk, men tittar vi t.ex. på franska och tyska är de språken inte obligatoriska ämnen och utgående från att vi har ett ökat samarbete på europeisk nivå, där både franska och tyska är väldigt stora språk och viktiga att kunna för att föra fram synpunkter i olika typer av förhandlingar, både i offentlig sektor och i näringsliv, så kanske det kunde finnas motsvarande nytta av att ha bestämmelser som också där puffar in våra ungdomar på rätt väg. Vi skall titta vidare på detta i kulturutskottet, där jag har förmånen att sitta och få fortsätta att behandla det.
Vtm Viveka Eriksson, replik:
Talman!
Jag hoppas att våra åländska ungdomar läser väldigt många språk och därför har vi också ett väldigt generöst språkprogram i grundskolan. Den här reformen innebär också att man antagligen kommer att bli tvungen att satsa ännu mera resurser på språk i gymnasiet, men samtidigt kan vi inte komma ifrån att vi är en del av Finland - än så länge och förhoppningsvis ganska länge ännu – vi har våra relationer med Finland, affärslivet har sina kontakter till Finland. Det kommer alltid att finnas ett ganska stort behov av finska kunskaper på Åland. Också om vi skulle bli självständiga så är Finland det land som kommer att ligga väldigt nära Åland och vi kommer förhoppningsvis att fortsätta att upprätthålla relationer till våra grannländer.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson:
Fru talman!
Vi har nu framför oss en lag om ändring av landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå och det vi diskuterar är en lag om studentexamen. Det här tycker jag och också centern att är bra för vi har länge tyckt att det kunde vara bra att ha en egen åländsk studentexamen. Nu har vi i alla fall en egen åländsk studentexamen inskriven i lag, även om den, som vi hörde, kommer att förverkligas genom en överenskommelseförordning, precis som det har gjorts förut, men överenskommelseförordningarna har förut varit lite mera lösa och det tog länge innan vi överhuvudtaget hade någon.
Jag vill också säga att vi stöder diskussionerna som har förts, dvs. det som man tar upp i lagframställningen, men jag har ändå några frågor. Det som vi var lite inne på är språkundervisningen; vi skall komma ihåg att det som ligger till grund för förändringen är kanske det strukturförsök som har pågått om studentexamen i finska, som nu är i hela landet. Åland deltog i det strukturförsöket och vi hade möjligheten att våra elever kunde välja att inte skriva finska i studentexamen, men kurserna var och är fortfarande obligatoriska, dvs. man studerar och läser lika mycket finska som alla andra men man behöver inte skriva det i studentexamen. Detta kommer nu att förändras så att finskan blir frivillig också att studera, man behöver inte läsa finska. Det här tycker vi att vi gärna stöder.
Min stora fråga är ändå hur engelskan riktigt passar in i det här. När man läser 5a § får man inte klart för sig att engelska skulle vara obligatoriskt att skriva. Jag blir lite förvånad över skrivningen och undrar om det är meningen? Vi hörde också i ledamoten Camilla Gunells presentation att syftet är att sträva till och hjälpa till en ökad internationalisering. Och det är klart att en studentexamen bygger vanligen på att man skall gå vidare och studera i högskola och universitet – vi vet i dag att internationella studier alltid kräver engelska – och då måste man ställa sig frågan att betyder skrivningen att det är obligatoriskt att man skall avlägga prov i svenska och litteratur, allt annat är frivilligt? Man nämner ingenting om engelska, medan man i de allmänna motiveringarna för ett resonemang om att man skall skriva lång kurs. Jag tycker att detta känns lite oklart, men vi får säkert ett svar på det, för jag hoppas verkligen att engelskan fortsättningsvis blir obligatorisk. Jag tycker också att den borde skrivas i studentexamen samtidigt med matematik, prov i realämnen och övrigt prov i finska då eller något annat verkligt främmande språk; man räknar snart inte engelska som ett främmande språk, medan finska är ett mer främmande språk än engelska enligt mitt förmenande.
Man nämner också att man i läroplansgrunderna kommer att ändra det som i dag råder. Vi har ett litet konstigt förhållande i dag att i våra gymnasialstadieskolor, utom i lyceet, så skall man inte läsa finska, men trots det kan man ändå, teoretiskt åtminstone, skriva studentexamen, om man klarar det, medan man då måste läsa finska i lyceet. Nu vill man i kommande förändringar i läroplansgrunderna jämställa alla gymnasialstadieskolor, också Ålands lyceum. Det tycker jag är rätt och riktigt. När man kommer till läroplansgrunderna inser jag att man också måste titta på t.ex. vårdinstitutet, där man fortfarande läser finska som obligatoriskt. Det är någonting att fundera på.
I stora drag tycker vi att det här är bra. Jag är också lite intresserad av vad kursen i vetenskapsteori betyder. Jag skulle gärna få en liten presentation av det och om de som fortfarande går gymnasielinjen i lyceet, om vi fortfarande får kalla det så, också skall framlägga ett skriftligt examensarbete, det är ju helt nytt.
Sedan kan man tycka, åtminstone tycker jag det, att kanske studentexamen helt och hållet börjar överleva sig själv och borde vara dags att skrota i hela Finland. Men det är en annan fråga.
Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:
Fru talman!
Jag skall försöka klargöra lite. Det är såsom ltl Gun Carlson säger att när det gäller studentexamensproven så är det bara svenska och litteratur som är obligatoriskt. Sedan får man välja tre prov till och då återstår engelska, finska, matematik och realämnen. Utöver dem kan man ytterligare skriva förstås upp till sex prov, också andra utländska språk som tyska och franska. Provet i engelska är inte obligatoriskt, enligt de regelverk som finns.
Det som också var en av anledningarna till att vi valde att göra finska studierna frivilliga var att det annars skulle ha diskriminerat studerandena vid Ålands lyceum som då skulle ha tvingats att läsa finska för att få skriva studentexamen, medan eleverna inom den yrkesinriktade utbildningen kunde ha fått skriva studentexamen utan finskan. På det här sättet blir det också mera rättvist.
Ltl Gun Carlson, replik:
Fru talman!
Jag håller med om det sista som ledamoten Camilla Gunell sade. Jag tycker också att det här är bra och att det blir ett mera rättvist system att finskan blir frivillig. Där är vi helt överens. Man skall alltså läsa 5a § att provet i ett främmande språk betyder egentligen engelska och utöver dessa prov kan de studerande delta i ett eller flera extra prov. Det är väl ändå obligatoriskt att läsa engelska fortsättningsvis? Det är det som är det viktiga.
Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:
Fru talman!
Ja, det är så att engelskan är fortfarande obligatorisk att läsa. När det gäller engelska och matematik måste man antingen av det ena eller det andra välja den mera avancerade kursen. Det finns en del andra frågor som ltl Gun Carlson lyfte fram och när det gäller alternativet gymnasieexamen som kvarstår är det egentligen så att den är till för sådana elever som siktar på universitetsstudier, som redan på gymnasialnivå vet att de skall gå vidare, som tar kursen i vetenskapsteori och sedan gör ett skriftligt prov som är som en mindre avhandling. Det är ett ganska krävande prov och på det sättet har det jämställts med en gymnasieexamen; det är nämligen de verkligt avancerade studenterna som har valt detta alternativ.
Ltl Gun Carlson, replik:
Fru talman!
Då vi fick vi reda på att det redan i dag finns någon form av det här. Vi fick alltså svar på en del, men jag hoppas ändå att utskottet funderar, för jag tycker att när man läser 5a § borde det vara tydligt att man också avser att engelskan är frivillig men att den inte på något sätt är borta. Jag hoppas att det blir tydligare i läroplansgrunderna.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun-Mari Lindholm:
Talman!
Det var med stort intresse som jag tog mig an lagframställningen. När jag första gången hade läst igenom den tänkte jag att nej, men vad bra, nu får vi ordning och reda på det här, det är ingen skillnad om man har gymnasieexamen eller studentexamen, utan nu utexamineras alla med en studentexamen, alltså de som inte har valt att göra den vetenskapliga uppsatsen, vilket är möjligt i dag som en del av gymnasieexamen.
Jag har upplevt att dagens upplägg är ganska orättvist. Man läser exakt samma kurser, man avlägger exakt samma prov som är utfärdade av studentexamensnämnden; oavsett om man går studentlinjen eller gymnasielinjen i Ålands lyceum så deltar du precis i samma undervisning och i samma studentprov. Då tyckte jag, att vad bra nu får alla samma examen! Jag tror nämligen att många har upplevt att det finns en orättvisa i detta med gymnasieexamen, eftersom man ändå avlägger samma prov. Många har ändå valt bort att skriva finskan i studentexamen, det är bara det som gör skillnaden om man har läst sex, sju, åtta eller elva kurser finska, beroende på vilken nivå man har valt att läsa finska. Man kan säga att den som inte läser finska alls, men så har det inte heller varit, utan du kan läsa finska men inte tillräckligt många kurser på den nivån du har valt att lägga dig, så räknas den inte som giltig för studentexamen utan det har ändå varit gymnasieexamen. Till den delen tycker jag alltså att det är bra att alla nu har en och samma examen.
Jag ser det precis som vtm Viveka Eriksson sade när man läser vidare att man gör det möjligt för vuxenstuderande, studerande som också kommer bortifrån, studerande som går i något annat gymnasium än Ålands lyceum, att ändå avlägga studentexamen. Det har väl delvis varit möjligt redan i dag, men jag tror inte att det har varit särskilt vanligt att man har gjort det, utan man har tyckt att det har varit alldeles tillräckligt om man har gått i något annat gymnasium, säg nu att man har gått sociala linjen på yrkesskolan så har det varit tillräckligt med de studierna, så man har inte parallellt avläggt studentexamen eller gymnasieexamen. Jag ser det nog så att man förbereder vägen för det som man har avsikt att göra inom Struktur-07, och det behöver inte vara fel att man gör det redan nu, om det är så att man har de intentionerna från regeringens sida. Vad vi andra tycker kanske inte har så stor betydelse när det gäller hela Struktur-07!
När jag började fundera på det här och gå igenom det lite mera – jag måste säga att jag har diskuterat detta med ungdomarna hemma som lever i den här verkligheten hur man ser på det – försökte jag ta reda på om man har haft förslaget på remiss. Det framgår inte av texten och jag har också haft kontakt med företrädare för Ålands lyceum som säger att man inte har haft förslaget på en regelrätt remissrunda och inte har det heller varit till studeranderådet vid Ålands lyceum, så man har inte på det sättet utlåtit sig om förslaget. När jag tittar på det upplägg som man har i dag och jämför med det upplägg som man har tänkt sig ha i framtiden, själva innehållet i det som resulterar i det som är grunden tycker att det man gör är bra. I dag har man svenska som obligatoriskt och det är egentligen det enda som är obligatoriskt. Sedan har man valmöjligheterna i dag: du har att välja mellan matte och engelska, och ett av dessa ämnen skall du ha läst långa kurser i, sedan är det realen och på det sättet får du fyra obligatoriska och sedan har du de valfria kurserna till max. sex stycken. Om man jämför med det upplägg man har tänkt sig har man samma obligatoriska: svenska, både uppsatsen och litteratur, men sedan kommer skillnaden. Jag kan förstå det på ett sätt eftersom man vill tydliggöra att finska har blivit ett valbart ämne också för dem som tar den nuvarande studentexamen, så till den delen ser jag att det blir en förbättring, men till den delen det gäller dem som har gått gymnasieutbildningen i dag ser jag att man ändrar på det, eftersom man då lyfter upp finskan av de andra tre valbara för att komma till fyra obligatoriska ämnen; då lyfter man in finska och sedan säger man de andra frivilliga språken, alltså engelska, tyska, spanska och franska. Där jämställer man alltså engelskan med de andra, som i dag är frivilliga: tyska, franska och spanska. Man har inte tillräckligt många kurser i ryska, det finns bara möjlighet att läsa tre ryska kurser i Ålands lyceum i dag och det är inte tillräckligt för att få det som ett valfritt språk; sedan har man matten och realen.
Till den del man lyfter in finska på den nivå man gör det blir jag betänksam. Om jag tänker mig hur man säkert väljer som studerande, så väljer man: svenska måste vi läsa, finska har jag inte läst kanske, för hälften av de studerande i dag har inte läst finska och det kommer antagligen inte att bli någon ändring på det, sedan har vi de valfri främmande språken, ja, då väljer jag förmodligen engelska, för alla grundskolor på Åland har gått in för att engelska börjar man tidigast med. Det är här jag ser faran att man inte väljer ett till främmande språk, om man skriver fyra prov i studentexamen, för då väljer man förmodligen engelska, för det kan man bäst, sedan blir franska, tyska och spanska på sidan om. Flera har sagt det här i debatten redan att det är väldigt i denna internationaliseringens tid att man kan många främmande språk, och det här tror jag inte att leder till det. Det här vill jag att kulturutskottet tittar på: hur man har valt att skriva de andra främmande språken tyska, franska och spanska i dag.
Enligt vad jag har kunnat läsa mig till föreslår man detta med motiveringen att det här är en nationell examen, man skall ha samma som i Finland. Det är här jag tycker att man resonerar fel. Jag skulle vilja veta från regeringens sida, speciellt från den ansvariga för utbildningen om man har fört diskussioner med undervisningsministeriet att man kunde ha haft det här på ett annat sätt, ett annat upplägg för studentexamen på Åland? Den möjligheten finns nämligen rent lagenligt. Det är precis som att vi har två flaggor i Finland, vi har en i Finland och vi har en på Åland, men det är ändå nationella flaggor. Det är samma sak med utbildningen, vi har en studentexamen i Finland och vi har en studentexamen på Åland. Finland har tillsammans två studentexamina, vilket studentexamensnämnden fortfarande kan ta sig an att sköta det administrativa, att se till att de olika kurserna är till antalet så många att innehållet/undervisningen är på den nivån som det förutsätts. Men Finland kan ha två nationella examina. Det ser jag inte att är något hinder. Om man går tillbaka i tiden – det här är väldigt gammalt – minns ni att det finns en bok ”Åland i utveckling” från åttiotalet och där kan man läsa att redan 1978 var det här på tapeten. Då var det Börje Karlsson som var rektor i Ålands lyceum och Winqvist var utbildningschef i landskapet. Då redan hade man det på tapeten och då reserverade sig den åländska delegationen bestående av Winqvist och Karlsson emot den finska uppfattningen om hur det här skulle vara. Det ledde t.o.m. att självstyrelsepolitiska nämnden uttalade sig i den här frågan med anledning av en hemställan från lagtinget. Det här är alltså en viktig fråga för den åländska självstyrelsen, som jag ser det och jag skulle vilja veta höra hur man har resonerat, när man, som jag tycker i alla fall, helt har anammat det finska systemet, som vi egentligen inte behöver.
En annan sak i lagframställningen gäller provet i främmande språk. Där säger man ingenting om på vilken nivå det skall vara. Skall det vara lång eller kort kurs, vilka olika kurser eller har man tänkt att man skall ändra utbildningen så att alla de främmande språken, som man tar upp: engelska, franska, tyska och spanska skall vara på en viss nivå? Nu är de på olika nivåer; man kan läsa ettdera korta eller långa språk, som man säger.
Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:
Fru talman!
Jag blev inte riktigt klar på vad ltl Gun-Mari Lindholm ville få fram riktigt, men jag skall försöka säga någonting i alla fall. Om jag uppfattar henne rätt, så vill hon ytterligare stärka de främmande språken i gymnasiet och befrämja att också fler skriver studentexamensproven i franska och tyska. Det som vi väl behöver göra på basen av det här är att dels diskutera mera i kommunerna för att få flera ungdomar att välja andra främmande språk och att studera dem och sedan att vi på gymnasiet behöver utveckla dessa kurser på mera avancerad nivå så att man kan läsa dem fullt ut för att nå en högre kunskapsnivå än vad man kan göra i dag; därmed är man då också bättre rustad att skriva provet i franska och tyska.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:
Talman!
Jag vill förtydliga mig ifall det blev oklart. Jag skulle vilja att lagförslaget skulle ha sett ut på följande sätt. Svenska skulle ha varit obligatoriskt, så hade man lyft upp engelska på en särskild nivå, sedan hade man haft främmande språk där spanska, franska, tyska och finska hade ingått samt matte och realen.
När det gäller att ha en diskussion med de olika kommunerna för att få en mer aktivitet runt de andra främmande språken tror inte jag att det lönar sig, för kommunerna har verkligen satsat på det här, men det är så få elever i lågstadiet som väljer annat än finska. Egentligen från det att valmöjligheten började ser man att det är föräldrarna som väljer; då väljer föräldrarna finska för barnen. Men när eleverna kommer till gymnasiet låter de inte föräldrarna välja längre, utan då väljer de att läsa andra främmande språk.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Christian Beijar:
Fru talman!
Framställningen angående ändrade bestämmelser om studentexamen anser den socialdemokratiska lagtingsgruppen att är en framställning. Detta tycker jag att vi har fått bekräftat efter dagens diskussion. Det finns lite nyanser, men i övrigt är min uppfattning i alla fall att de flesta av oss upplever att det är en bra framställning.
Som utbildningsansvariga Gunell var inne på är framställningen främst av utbildnings- och självstyrelsepolitisk betydelse samt att flera grupper kan avlägga studentexamen. Jag tycker personligen att är en väldigt viktig fråga att man ytterligare preciserar och klargör vilka övriga grupper som har rätt att delta i studentexamen, vilket alltså framgår av 5c §.
När det gäller språkflexibiliteten som man stärker och framför allt gör finskan valfri har detta diskuterats i olika sammanhang under många år. Det sägs nu från liberalernas sida att det finns en risk för att man väljer bort finskan. Det är klart att den risken finns alltid, men jag tycker att diskussionen ändå har klargjort att vi lever i ett verkligt internationaliserat samhälle och därför borde man inte längre hålla kvar tvånget att läsa finska. Som har framgått av diskussionen är det däremot fråga om en attityd och i grundskolorna är det främst fråga om vad föräldrarna önskar att deras barn skall läsa. Jag håller inte riktigt med ltl Gun-Mari Lindholm när hon säger att sedan när de kommer upp till gymnasiet väljer de bort finskan. Det är klart det finns de som gör det också, men det är många som fortsätter att läsa finska. Vi stöder uppfattningen när det gäller finska språket att frivillighet är bättre än tvång, men framför allt är det alltid bra att kunna många olika språk och framför allt finska därför att i vår handel och liknande kontakter med Finland är vi naturligtvis beroende också i framtiden av att ha goda språkkunskaper också i finska.
TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.
Föredras för andra behandling ärende nr 4:
Lagutskottets betänkande nr 3/2005-2006 om godkännande av ändringarna i bilaga IV till protokollet av år 1978 till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg. (RP 1/2005-2006).
Först tillåts diskussion i ärendet. Diskussion. Ingen diskussion. Till grund för behandlingen ligger lagutskottets betänkande. Eftersom utskottet föreslagit att lagtinget inte måtte ge sitt bifall till den i presidentens framställning avsedda lagen, kan under diskussionen väckas förslag om att till grund för behandlingen läggs republikens presidents förslag. Väcks inget sådant förslag, förklaras andra behandlingen avslutad sedan diskussionen i ärendet avslutats.
Diskussion. Ingen diskussion.
Ärendets andra behandling är avslutad.
Föredras för första behandling ärende nr 5:
Lagutskottets betänkande nr 5/2005-2006 angående förändrat förflyttningsförfarande inom landskapsförvaltningen. (FR 2/2005-2006).
Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.
Ltl Ragnar Erlandsson:
Fru talman!
I landskapsregeringens framställning nr 2 föreslås ändringar så att det framdeles alltid skulle vara landskapsregeringen som fattar beslut om förflyttning och omplacering av anställda mellan olika landskapsmyndigheter och inrättningar.
I fråga om tjänstemän medför förslaget att lediga tjänster inte behöver lediganslås, såvida lämplig tjänsteman inom förvaltningen kan förflyttas eller omplaceras till tjänsten i fråga. Om en person föreslås förflyttad eller omplacerad skall dock den mottagande myndigheten eller inrättningen ge sitt samtycke. Vid intern förflyttning eller omplacering inom den egna myndigheten eller inrättningen skulle denna fortsättningsvis kunna fatta beslutet.
Utskottet har noterat att beredningen skett i samverkan mellan berörda myndigheter och inrättningar samt med de fackorganisationer som företräder personalen.
Vid indragning av tjänst förstärks anställningstryggheten eftersom man måste pröva omplacering innan uppsägning verkställs.
Lagutskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna med undantag av lagförslag nr 12 som berör datainspektionen. Den i detta sammanhang nämnda lagen har ännu inte antagits av lagtinget och den ligger alltså fortsättningsvis i lagutskottet för behandling.
Medlemmen Gun-Mari Lindholm har reserverat sig mot utskottets beslut att godkänna lag nr 4, 37 och 40 §§ om utbildning på gymnasialstadienivån. Utskottsmajoriteten har inte funnit skäl att förneka den stora gruppen om ca 400 anställda på skolnivån rätt till förflyttning eller omplacering på grund av en eventuell skolreform som tidigast kan inträffa om tre år.
Ltl Gun-Mari Lindholm:
Talman!
Vid behandlingen i lagutskottet av denna lagframställan har jag alltså reserverat mig mot majoritetens beslut att också godkänna lag nr 4 om möjligheten till förflyttning och omplacering av tjänstemän på gymnasialstadienivån.
Jag har reserverat mig mot förslaget med det motivet att jag ser att man bereder marken för den omstrukturering som man håller på med och som kallas Struktur-07. Man har inte heller från facklig sida utlåtit sig vad gäller den här lagen med tanke på att man vet att Struktur-07 skall komma. Facket har alltså gett utlåtande men inte med beaktande av Struktur-07. Det man har gett utlåtande om är önskemålet om att kunna förflytta tjänstemän, där man kanske har ansett att man har haft en möjlighet att få ett jobb på en annan skola. Jag tror dock att detta kommer i en annan dager när gymnasialstadiereformen, Struktur-07, realiseras.
Från lärarhåll har man varit ganska kritisk till reformen och därför tycker jag att deras fackorganisation skulle ha behövt utlåta sig också med beaktande av Struktur-07. Det sades också under behandlingen i lagutskottet, att just det hade man inte vetskap om – nu ligger det förstås ute på nätet, men när utlåtandet gavs från Akava hade man inte vetskap om reformförslaget. Därför har jag reserverat mig mot. Jag tycker inte att det är bra att man gör den här ändringen för tjänstemännen på gymnasialstadiet i det här skedet, när man vet att man skall göra förändringar, utan det kan man göra sedan när den nya reformen skall sättas i kraft. Man skall inte göra det på det här sättet, som jag ser det, att man går händelserna i förväg.
Jag kommer i tredje behandlingen av detta ärende att föreslå att speciellt lag nr 4 förkastas i enlighet med min till betänkandet fogade reservation.
Den som vill kritisera det här tänket som jag har kan säga, att, ja, men, det står ju att direktionen skall ge sitt utlåtande och inte lär direktionen i de olika skolorna låta lärarna flytta runt bara för att man sammanslår olika utbildningar. Direktionerna är politiskt sammansatta; är det så att det kommer ett påbud från regeringens sida att nu skall Struktur-07-omorganiseringen genomföras, så följer naturligtvis direktionerna det eftersom de också är en avspegling av regeringen och regeringens sammansättning samt de olika partierna där. Det vare mig fjärran att tänka mig att de på det sättet skulle obstruera eftersom de är landskapsregeringens förlängda arm.
Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:
Fru talman!
Jag har för min del lite svårt att förstå sammankopplingen som ltl Gun-Mari Lindholm gör. Detta ärende att göra ett omplaceringsförfarande mera brett till att omfatta alla vår myndigheter var ju av omsorg om personalen, och det dök upp i samband med omstruktureringarna på museibyrån, där man kände att vi skulle ha lättare att hitta nya arbetsplatser om vi hade haft en större yta att placera på. Kopplingen till Struktur-07 tycker jag verkligen att är lite besynnerlig. Jag måste fråga ltl Gun-Mari Lindholm om det är så nu att om en person inom någon av våra skolor av någon anledning skulle bli av med sitt arbete, vore det inte bra då om landskapsregeringen kan omplacera den inom våra förvaltningar?
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:
Talman!
Det är det som grundprincipen i lagförslaget gäller: den här gymnasialstadienivån och alla andra lagar som har med den här framställningen att göra. Men det jag vänder mig mot är att man nu gör det på gymnasialstadienivån när man vet att omstruktureringen är ganska nära förestående, man har sagt att man skall komma med ett förslag om en projektanställning i första tilläggsbudget, alltså i mars 2006. Då ser jag faran att den här lagen kommer man att tillämpa på ett annat sätt än vad man nu påstår att man skall göra i framställningen. Jag tror att man kommer att använda sig av den på ett annat sätt än vad man nu säger. Jag tycker också att fackorganisationerna har visat en tveksamhet inför det här och därför har jag reserverat mig mot det.
Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:
Fru talman! Ltl Gun-Mari Lindholm har förstås rätt att vara misstänksam i den här frågan, men jag måste ärligen säga att vi har absolut inte diskuterat i någon form det som ltl Gun-Mari Lindholm här lägger fram.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:
Talman! Jag önskar att jag skulle kunna lita på regeringen, att det inte finns något annat tänk än det man säger. Men tyvärr kan jag inte göra det och det har handling ganska nära bakåt i tiden visat på, att det går inte att lita på regeringen. Det är mycket som försiggår som man inte visar utan man döljer det och det är inte öppen diskussion och debatt som förs, man gör mycket så där i skymundan. Tyvärr kan jag inte lita på den här regeringen till den delen.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:
Fru talman!
Jag ställer mig också frågande till reservationen och har svårt att förstå varför ltl Gun-Mari Lindholm inte tycker att gymnasialstadieskolorna skulle ha samma anställningstrygghet som de övriga inom landskapsförvaltningen. Varför skall de anställda inom gymnasieskolorna sättas i en sämre ställning? För mig är detta totalt obegripligt.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:
Talman!
Jag tycker att jag har förklarat orsakerna till min reservation, så det kommer jag inte att göra desto mera. Jag hade hoppats att man från så pass fackligt aktiva ledamöter som socialdemokraterna har i lagtinget, både ltl Anne-Helena Sjöblom och ltl Henrik Lagerberg, skulle ha förståelse för att man tar parti för dem som inte har gett utlåtande i fråga om vissa förändringar som man inte har kunnat tänka sig. Det tycker jag att skulle ha varit bra eftersom man också går ut i radion och hoppas på att man skulle ha mera medlemmar i de fackliga organisationerna. Det är väl just sådant här som gör att folk inte fackansluter sig eftersom det som man säger inte har någon betydelse!
Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:
Fru talman!
Till den del ltl Gun-Mari Lindholm säger att jag är fackligt aktiv vill jag påpeka att jag är inne på mitt sjunde år på arbetsgivarens post; jag sitter på ett politiskt förtroendeuppdrag i kommunala avtalsdelegationen. Däremot har jag i mitt liv varit väldigt aktiv och lärt mig väldigt mycket om fackliga frågor samt hur arbetsmarknaden fungerar. Men för mig är det ändå obegripligt varför facken skulle motsätta sig bättre anställningsvillkor, det har jag aldrig någonsin hört!
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:
Talman!
Det har de inte gjort heller när det gäller denna lagframställan, men det fanns okända fakta när man gav utlåtandet. Efter det kom Struktur-07, som de för övrigt inte heller ännu har kunnat utlåta sig om. Jag har gjort det som jag finner att är bäst eftersom man inte vet, man känner inte till framtiden för just de här tjänstemännen och vad det betyder för dem. Därför tycker jag att det finns en möjlighet att vänta, kanske ett halvår bara eftersom det pushas på väldigt hårt med omstruktureringen för gymnasiet. Vi har hört tidigare från ltl Anne-Helena Sjöbloms sida, att nu försöker man hela tiden putta det här ifrån sig, att man inte är fackligt aktiv. Men vi som har varit med vet att man tidigare har fört upp de fackliga idealen gång på gång i diskussionerna och framhävt just sin kunskap när det gäller facklig verksamhet.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ragnar Erlandsson, replik:
Fru talman!
Jag hade också väntat mig att man skulle få någon förklaring till reservationen eftersom vi i lagutskottet inte kunde fatta vad tankegångarna gick ut på. Fortfarande är det lika oklart som tidigare. Det är de facto som har sagts här att detta skall stärka de anställdas ställning och särskilt på gymnasialstadiet gör det det, där vi har stora personalgrupper med ungefär likvärdig utbildning, behörighet och som har ganska lätt att flytta från skola till skola. I fråga om indragning som kan bli aktuellt i samband med att elevantalet sjunker skulle det vara till oerhörd fördel om personalen kunde bli förflyttad utan lediganslående av tjänster. Också diskussionen runt studentexamensreformen styrker behovet av just den här ändringen beträffande lag nr 4!
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:
Talman!
Om det är någon här i salen som hört mig så är det ltl Ragnar Erlandsson i lagutskottet – ltl Christian Beijar har också hört mina motiv ett antal gånger - och jag kan inte ta ansvar om man inte förstår vad jag säger. Jag tycker att jag har förklarat detta och jag har verkligen försökt och ni har hört, men om ni inte har förstått – men det är kanske det att man inte heller vill förstå det. Nu vill man att det här skall gå igenom, man vill göra det möjligt och så lindrigt som möjligt, men det vill inte jag, jag vill att folk skall kunna ge utlåtande om omstruktureringen också i samband med denna lagframställan, om det har någon betydelse. Det kanske inte har det, men det har de inte haft möjlighet att göra och jag vill ge dem den chansen.
Ltl Ragnar Erlandsson, replik:
Fru talman!
Jag medger villigt att jag inte förstod det i utskottet och jag hade hoppats att några andra skulle ha förstått det här i salen, men nu visar det sig att inte heller här förstår man vad det är fråga om. När jag antydde detta med studentexamensreformen, som vi diskuterade för en stund sedan, var t.o.m. ltl Gun-Mari Lindholm inne på att eleverna gör olika val inför studentskrivningarna, och det kan ju i allra högsta grad påverka också lärartjänsterna på gymnasialstadiet och då är det viktigt att man kan omplacera sådana tjänster som kanske inte längre behövs. Då skulle reservationen sätta ett streck i räkningen för denna omplacering – den går precis tvärtemot de anställdas intressen. Jag som gammal fackföreningsledare kan inte överhuvudtaget se logiken i det hela! Jag har faktiskt varit lärarföreningens ordförande i tiden.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:
Talman!
För det första vill jag ge tillbaka till ltl Ragnar Erlandsson, att det är säkert väldigt länge sedan han var lärarrepresentanternas fackordförande eftersom han inte har varit verksam på det planet på väldigt länge, så jag tror att det är en väldigt inaktuell information!
När det gäller reservationen till lag nr 4 är det just det att jag är rädd för vad det skall betyda, inte när det gäller det som står här, men det som komma skall när man kanske skall sammanslå olika utbildning, vad betyder det för tjänstemännen, när vi börjar plocka från den ena utbildningen till den andra, mellan skolorna, mellan utbildningar? Vad har man då för möjlighet när man kan använda det på ett annat sätt än rent det att man gör någonting bra för en tjänsteman? Man kanske inte är med på att förflyttas eller omplaceras men man kan använda sig av den här lagen till det, det är det jag är rädd för.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anne-Helena Sjöblom:
Fru talman!
Jag tycker att lagutskottet har kommit med ett bra betänkande och jag tycker att det är jättebra att det i dag ges möjligheter att kunna flytta personal, både tjänstemän och arbetsavtalsanställda mellan landskapets olika inrättningar och myndigheter. Det är en trygghet för personalen som kanske har saknats i stor utsträckning tidigare.
Jag begärde ordet därför att ltl Gun-Mari Lindholm sade ungefär att man hade skrutit om sina fackliga ideal. Jag har ingenting att skämmas över att jag har fackliga ideal och jag har varit medlem i facket sedan 1975, och det jag har lärt mig om arbetsmarknaden har jag faktiskt lärt mig via facket. Men sedan jag började med politik har det för mig blivit ett komplicerat att sitta på en facklig stol och ta ett helhetsgrepp och det politiska ansvaret för olika frågor. Då har stadsfullmäktige ansett att det är bättre att jag sitter på arbetsgivarens post i den kommunala avtalsdelegationen med mina kunskaper. Det är ingenting som jag skäms för, men kunskaperna som jag har fått, de har jag fått genom att vara fackligt aktiv och det är ingenting som jag skäms över. Däremot sätter kommunallagen stopp för att jag skall ha fackliga uppdrag när jag sitter på arbetsgivarens stol i kommunala avtalsdelegationen.
Jag tycker att förslaget är bra och jag är förvånad över det resonemang som ltl Gun-Mari Lindholm för när det gäller gymnasialstadieskolorna och att den personalen skulle sättas i ett sämre läge fram till ett eventuellt genomförande av Struktur-07. Inte är det någon här i dag som vet om den kommer att genomföras. Det är bara ett antagande. Skall man då vänta till dess och vänta om den antas eller om den inte antas? Skall personalen som jobbar på gymnasialstadieskolorna försättas i en sämre ställning än alla andra anställda i landskapet? Det är ett resonemang som jag varken från arbetsgivarsynpunkt eller ur facklig synpunkt överhuvudtaget förstår!
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:
Talman!
Det är intressant att höra att socialdemokraterna inte själva vet om det kommer en framställan om Struktur-07 eftersom 50 procent av deltagarna i kommittén består av socialdemokrater! Det tycker jag visar på att man inte riktigt tror på vad det är man håller på med. Jag skulle vilja ha ett förtydligande. Jag fick inte riktigt klart för mig om det är så att ltl Anne-Helena Sjöblom tycker att det är bra att man till den här lagframställningen inte har haft möjlighet från fackets sida att utlåta sig om lag nr 4 med beaktande av Struktur-07? Är det bra eller är det inte bra?
Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:
Fru talman!
Jag utgår från och det är min erfarenhet också från det fackliga arbetet att när man ger ett utlåtande så utlåter man sig om en framställning i gången, inte flera paket och inte sådant som är i beredningsarbetet och ännu inte färdigt. Däremot tror jag på Struktur-07, men vi vet inte hur den slutgiltiga framställningen ser ut. Det har hittills bara kommit en mellanrapport och det slutliga arbetet är inte klart. Jag kan inte förstå varför man när det gäller anställningstrygghetsfrågorna specifikt måste ha ett helt annat lagpaket samtidigt att ge utlåtande om. Eftersom det är andra frågor personalpolitiskt är de mycket, mycket svårare och då är det till fördel att den här lagen har kommit först som verkligen ger anställningstrygghet. Skall man genomföra Struktur-07 kan man säga upp varenda en i princip. TALMANNEN: Tiden är ute!
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:
Talman!
Jag fick det fortfarande inte klart för mig. Jag skulle vilja ha ett kort svar: ja eller nej. Det går på en röd sekund. Är det bra att man från tjänstemannafacket inte har gett utlåtande med tanke på den stora förändring som man inte i det här skedet vet hur kommer att gestalta sig, hur framtiden kommer att se ut för mig som tjänsteman. Man vet inte hur den kommer att se ut, man vet att ett stort förändringsarbete är på gång, men inte hur det kommer att se ut. Tycker nu ltl Anne-Helena Sjöblom att det är bra att man i det här skedet låter det gå igenom, att inte facket har blivit hörda med beaktande av just det?
Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:
Fru talman!
Ja, ltl Gun-Mari Lindholm, det tycker jag faktiskt därför att Struktur-07 är någonting helt annat! Den här lagen ger de anställda anställningstrygghet. Den går före Struktur-07 och de anställda skall vara jätteglada att den här lagen har kommit nu.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet. Inget förslag om remiss.
Ärendets första behandling är avslutad.
Lagtingets nästa plenum är måndagen den 13 mars kl. 13.00. Plenum är avslutat.
(Plenum avslutades kl.14.26).