Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Ärendet bordlades vid plenum 09.03.2015.

    Talmannen vill påminna om att debatten ska hålla sig till ärendet med hänsyn till att samtliga ledamöter ska ha samma möjligheter att förbereda sig på ärendet.

    Fortsatt diskussion.

    Ltl Barbro Sundback

    Tack, fru talman! Jag vet inte om tillägget om vad ärendet gäller innebär att man inte ska få diskutera en egen socialpolitik? Jag anser nämligen att det hör till ärendet, det är bland annat därför som den här framställningen kommer hit. Regeringen vill göra ett stopp här och vill inte gå in för den politik vi har haft inom socialvården hittills och fortsätta automatiskt med blankettlagstiftning.

    Blankettlagstiftning inom socialvården har ju en historia som grundar sig på den lagstiftning vi hade 1951-1991, när landskapets på ekonomi baserade sig på en utjämning av kostnaderna i efterskott. Om vi då kunde påvisa att vi på Åland skapade enahanda förmåner för ålänningarna så finansierade riket våra utgifter. Den här bestämmelsen i självstyrelselagen resulterade i att vi så gott som enbart hade blankettlagstiftning inom hela social- och hälsovården. Eftersom det var just under den här tiden som välfärden byggdes ut så kan man säga att så gott som all vår social- och hälsovård är kopierad genom blankettlagstiftning. Att vi har haft behörighet på det här området betyder ju inte att vi har drivit någon egen socialpolitik. Det har kommit först efter att vi fick den nya självstyrelselagen och en rätt till att fördela budgetmedel fritt. Då fanns inte enahanda förmåner längre, utan det finns en bestämmelse i 44 § 2 mom. självstyrelselagen som säger att vi ska ha minst samma sociala förmåner som i riket. Vi hade också en garantilag där det här förtydligas.

    Den här bestämmelsen har inte uppfattats som förpliktigande utan det är ett önskemål. Sedan den tiden, 1991, ser vi att den åländska sociallagstiftningen och rikets lagstiftning börjar ta olika vägar. Det mest karakteristiska för den här utvecklingen är barnomsorgslagen där vi har lagstiftning. Sedan finns det några andra, nu kommer hemvårdsstödslagen. Sedan finns det lagar där vi ha något högre nivåer på försörjningsbidragen jämfört med riket. Man kan säga att vi i mångt och mycket har samma social- och hälsovårdslagstiftning som i riket och i vissa fall har vi bättre förmåner än i riket.

    Det som vi inte har syns inte i vår lagstiftning där vi överhuvudtaget inte har samma sociala förmåner. Vi har ju inte allmän tandvård som man har i riket. Vi har också en avgiftspolitik på ÅHS som avviker från hela Norden eftersom man måste betala för barns och ungdomars service på Åland.

    Det som har skett är att sociallagstiftningen faktiskt ganska ad-hoc har börja ta sig egna vägar på Åland. Nu är väl frågan om vi inte ska ta steget fullt ut och mera systematiskt och övergripande försöka formulera hurdan sådan lagstiftning vi vill ha inom den sociala sektorn.

    Den förändring som sker i riket vad gäller hela organisationen av socialvården kommer att göra att skillnaden mellan Åland och Finland på det här lagstiftningsområdet kommer att skilja sig mycket.

    Den här framställningen visar just på den här historiska utvecklingen som jag talade om. Det är enbart blankettlagstiftning. Blankettlagstiftning är ju inte bra ur rättssäkerhets synvinkel, speciellt inte när det gäller sociala och ekonomiska förmåner som tillkommer enskilda. Det betyder att en person som t.ex. ska läsa barnskyddslagen så är det helt omöjligt att läsa den. Det är nästan bara fullt med hänvisningar till riksdagslagstiftning.

    Det finns många skäl för att ta upp den här diskussionen om en egen åländsk socialpolitik och lagstiftning.

    När det gäller frågan om resurser så det är klart att den är mycket relevant. Det krävs nog också politiska resurser och mycket kunskap och kompetens inom partierna. Detta kan inte enbart lösas genom att anställa tjänstemän och dyra konsulter. Framförallt måste man politiskt veta vad det är vi vill, vilken lagstiftning vi önskar utveckla, var vi vill ha höga nivåer och var vi kanske vill ha lägre och inte alls behöva ta någon större hänsyn till lagstiftningen i riket eller någon annanstans. Tack.

    Talmannen

    Talmannen vill ytterligare förstärka och förtydliga att landskapsregeringen har formulerat ingressen vad ärendet handlar om. Under huvudsakligt innehåll står: ”Landskapsregeringen föreslår att vissa blankettlagar om socialvård ändras. Genom förslaget tillförsäkras att de ändrade blankettlagarna kan tillämpas på Åland i enlighet med nuvarande lydelse även efter ikraftträdandet av de ändringar av rikets socialvårdslagstiftning som har samband med en ny socialvårdslag i riket. Lagarna bör i lagtinget behandlas i brådskande ordning”. Skulle landskapsregeringen ha önskat att en annan diskussion skulle ha förts så skulle de säkert ha fört ett sådant ärende till lagtinget. Det är detta som lagtingsledamöterna har förberett sig för.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! När det gäller att ha någon slags ad-hoc socialpolitik så får den här landskapsregeringen stå för det. Det finns absolut en egen åländsk socialpolitik. Det handlar bland annat om barnomsorgslagstiftningen, hemvårdsstödslagstiftningen, barnbidraget och närståendestödet. Men där vi har haft blankettlagstiftning så har det varit väldigt, väldigt komplicerad lagstiftning t.ex. barnskyddslagstiftningen och handikappservicelagen. Nu tar landskapsregeringen bort den mekanismen i just den lagstiftningen som medför förbättringar. Nu fryser vi detta här på Åland. Det betyder att de förbättringar som man kanske inför på rikssidan i barnskyddslagen och i handikappservicelagen får inte vi nu automatiskt. Det tycker jag är dåligt.

    När det gäller socialpolitik, när det gäller tandvård och när det gäller avgiftspolitik på ÅHS så leverera landskapsregeringen och majoritetspartierna!

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det är svårt att replikera om man inte får replikera på de här generella inläggen, men jag antar att jag får det.

    Vilka mål är det som styr liberalernas socialpolitik? Är det så att när det är komplicerad lagstiftning så ska det vara blankettlagstiftning och när det inte är det så ska det vara egen lagstiftning? Ska det vara minst samma förmåner som i riket eller mera? Är det enahanda förmåner? Jag ser inte riktigt linjen. Det var nämligen liberalerna som under den förra mandatperioden gick bort från enahanda förmåner och jämförelser mellan olika serviceformer i riket på Åland. Man sade; ”om vi inom barnomsorgen gör av med lika mycket pengar eller mer än i riket så då är det minst samma förmåner.”

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är ju detta som har varit en egen socialpolitik. Vi har förbättringar och betydligt mera förmåner både i barnomsorgslagen, i hemvårdsstödslagen och i närståendestödslagen. När det gäller speciallagstiftningarna så krävs det oerhört mycket kompetens. Visst är liberalerna villiga att titta på det, men då vill vi veta hur mycket resurser man är beredd på att lägga. Se vilka resurser landskapsregeringen har satt på skärgårdstrafiken och vad man nu tänker göra med socialpolitiken. Där har man nog någonting att gräva i.

    Lagtinget har väntat på avgifterna. Landskapsregeringen skulle revidera ÅHS-lagstiftningen, inte har vi sett något sådant förslag. Vi i förra landskapsregeringen införde ett högkostnadstak för att få ner avgifterna inom ÅHS. Nu har vi väntat på en förbättring i avgiftspolitiken inom ÅHS men något sådant har man inte heller lyckats leverera.

    Så bästa majoritet; se er själv i spegeln!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack för den utskällningen! Vi försöker se framåt, i spegeln ser man bara sin egen del, ltl Katrin Sjögren. Man behöver nog titta lite längre när det gäller den framtida socialpolitiken. Jag uppfattade nog inte riktigt den övergripande målsättningen för liberalernas arbete. Det var väl så att om det var komplicerat så skulle man ha blankettlagstiftning annars kunde man överväga egen lagstiftning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Jag ska försöka hålla mig till den här framställningen så gott det går. Jag är glad att man pratar om att försöka föra en egen socialpolitik, det gillar vi verkligen.

    Den här framställningen handlar om ändring av blankettlagar om socialvård. Jag undrar hur många gånger jag och företrädare för Ålands Framtid har stått och pratat om nackdelarna med blankettlagstiftning? Bland annat i den senaste bostadsbidragslagen som kom i ett väldigt, väldigt sent skede hade jag ett långt resonemang om nackdelarna med det.

    Jag har också i social- och miljöutskottet gång på gång lagt förslag på egna lösningar och egna förbättrande förslag till de blankettlagstiftningsförslag som landskapsregeringen har kommit med, mest för döva öron tyvärr.

    Det pratas om att man ska ha mera förmåner och det har vi. Jag tror också att vi måste stanna upp och fundera lite. Det går inte bara att resonera att vi ska ha mera och mera förmåner så länge vi har samma intäktskälla som man har på rikssidan.

    Lite förvånande med socialdemokraternas utspel är att man har haft makten nu i 3 1/2 år utan att man de facto har gjort någonting när det gäller att utarbeta en egen socialpolitik. Men nu vill man tydligen lämna någon sorts testamente åt den kommande landskapsregeringen. Det är ganska svårförståeligt. Jag har försökt fundera på vad det riktigt kan bero på. Kan det bero på de hörande som vi hade i social- och miljöutskottet där det ganska tydligt framkom problem på grund av den blankettlagstiftning vi har. Den lagstiftningen leder till att vid separationer så för den föräldern som inte barnen blir skrivna hos så förlorar avsevärt i ekonomiskt hänseende när det gäller barnbidrag och bostadsbidrag. Eller beror det på att rikslagstiftningen har ändrat så pass mycket att det inte längre går att släpa med och det har man kommit underfund med. Man håller de facto på att bygga upp ett helt nytt system på rikssidan.

    I den allmänna motiveringen på sidan 3 i den här framställningen som vi debatterar står det så här: ”Landskapsregeringen konstaterar att de lagändringar som nu föreslås medför att vissa delar av den berörda lagstiftningen blir komplicerad att tillämpa”. Det tyder ju på att man har kommit till någon insikt där. Det sägs i sista meningen i det stycket: ”I förslaget till budget för år 2015 redogör landskapsregeringen för de grundläggande principer som ska iakttas i det reformarbetet.” Det noterade ja också att ansvarig minister Aaltonen sade i presentationen av den här framställningen. Men de facto är det två meningar i de allmänna motiveringarna som överhuvudtaget inte fastslår några grundläggande principer.

    Den tredje orsaken som jag har funderat på varför nu helt plötsligt socialdemokraterna kommer till insikt är att det kan vara bra om vi tänker själva och om vi utarbetar en lagstiftning som är anpassad för åländska förhållanden. Det är något som man de facto har haft 3 1/2 år på sig att göra om viljan skulle ha funnits. Det kan vara så att sossarna inser vad ändringen som sker med på rikssidan kan medföra. Man har säkert också tagit del av att man på sikt strävar till att både hälsovårdslagstiftningen och socialvårdslagstiftningen ska sammanslås. Då hamnar vi ju i en helt ohållbar situation. Vi vet att hälsovården i landskapet Åland ligger på landskapsregeringen och socialvården ligger på kommunerna. Därför är det ett väldigt viktigt vägskäl som man står i då. Skulle man fortsättningsvis driva den linje som socialdemokraterna har haft åtminstone så länge som de har haft makten i den här landskapsregeringen, dvs. blankettlagstiftning, blankettlagstiftning så innebär det med all säkerhet att KST då, om inte förr, med all sannolikhet går i graven.

    Det som sades i ett anförande av ltl Sundback är märkligt, att regeringen vill sätta stopp för blankettlagstiftningen. Debatten i måndags visade att det kanske inte var helt enigt inom regeringsblocket att det var på det sättet. Den insändare som lantrådet och ansvarig minister skrev tyder väl mera på att det är 1/3 av nuvarande regering som driver den här frågan. Det är ju också ett intressant fenomen. Tack.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Den här framställningen är regeringens inte socialdemokraternas. Det kanske skulle noteras.

    Ltl Anders Eriksson tar upp en intressant sak när han tror att socialdemokraterna vill att sociallagstiftningen ska föras över på landskapet. Men vår uppfattning är precis den motsatta, dvs. socialvården ska ligga på kommunerna. Servicen ska ges i lokalsamhället. Det är därför som vi inte ville ha med barn- och äldreomsorgen i KST i det här skedet. KST är en modell som jag vet att många i riket tycker är den modell som man borde ha. Man borde inte slå ihop socialvård och hälso- och sjukvård, för det finns en tendens att socialvården inte kan hävda sina intressen. sin

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller det sistnämnda så i sak har jag ingen invändning mot det. Jag tror att det kan vara en av de ögonöppnare som socialdemokraterna har kommit i kontakt med. Man ser att det här kommer att ske på rikssidan och då skulle vi definitivt stjälpa KST en gång för alla.

    Sedan får ltl Sundback dra sina egna slutsatser, men åtminstone i de repliker och i de anföranden som var här i måndags tydde nog på att regeringen inte var helt enig om det som socialdemokraterna pratar om, dvs. vikten av en egen socialpolitik. Det märkliga var ju att ansvarig minister i presentationen talade om den saken som ju de facto den här framställningen inte ens handlar om.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ltl Eriksson försöker med det gamla tricket att härska och dela, men det är vi vana vid.

    Den här framställningen hör ihop med ett större resonemang. Jag tror för min del att det är viktigt att man redan nu får diskutera en framtida socialpolitik på Åland. Det beror på att Åland och Finland blir mer och mer olika i det här avseendet. Vi har en ny självstyrelselag som dessutom har lett till att lagstiftningen har blivit olika. Med tanke på Ålands småskalighet är det viktigt att vi nu funderar på framtiden och hur vi kan göra det bästa tänkbara för ålänningarna när det gäller socialpolitiken.

    Jag tyckte att Anders Eriksson inledningsvis tyckte att det var bra. Kan vi inte stanna där istället för att gnälla och på något vis försöka misstänkliggöra socialdemokraternas ambitioner? Då skulle vi kanske komma snabbare framåt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Låt mig då ta fasta på det som vi en eniga om. Åland och Finland blir mer och mer olika precis som ltl Barbro Sundback sade. Så småningom kanske vi rentav får förstärkning i våra strävanden mot självständighet. Ett av våra grundmotiv är att vi konstaterar att Åland och Finland blir mer och mer olika, så där är vi helt eniga.

    Jag tycker att det är bra att man funderar på en egen socialpolitik, vilket jag sade inledningsvis. Jag tycker att det är bra att man överhuvudtaget funderar på egna åländska lösningar. Men jag ställer mig väldigt frågande till när socialdemokraterna de facto har haft både regeringschef och ansvarig minister under den här tidpunkten i 3 1/2 år men inte lagt två strån i kors för att få en egen lagstiftning till stånd. Det blir helt enkelt inte trovärdigt, ltl Sundback. Det är bara utspel inför valet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Ltl Anders Eriksson undrade när det gick upp för regeringen att vi borde ha en egen socialpolitik. Ja, redan i december 2012 i vårt utlåtande angående de här nya socialvårdslagarna så belyste vi de här skillnaderna som finns bl.a. när det gäller organisation mellan den väg man tar i riket och den väg vi har slagit in på här på Åland. Redan då så insåg vi att vi kommer att få problem att få de här vägarna att mötas. För ungefär ett år sedan inledde vi på socialvårdsbyrån de diskussionerna på allvar. I höstas skrev vi in detta i vårt budgetförslag. Min avsikt var att vi skulle ha kommit mycket längre med kommunernas socialtjänst och att den skulle ha varit långt på väg. Nu har vi däremot den situationen att vi kan stoppa denna mekanism som medför att blankettlagstiftningen automatiskt träder ikraft.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Som jag sade inledningsvis i mitt anförande så tycker jag att insikten är bra, men det är kanske lite sent att vakna. Om det är så som ansvarig minister säger att man kom underfund med det här redan 2012 så då har man de facto haft 2 1/2 år på sig att göra någonting konkret åt det. Det gör att trovärdigheten blir ännu sämre. Första gången som jag hörde det här i plenisalen var i samband med bostadsbidragslagstiftningen och jag höll ett långt anförande om nackdelarna med blankettlagstiftning. Vi visste att uppföljningen inte hade fungerat ifrån landskapsregeringens sida så om inte FPA hade räddat situationen för landskapsregeringen så hade man de facto inte kunnat betala ut bostadsbidragen åt de behövande. Detta på grund av blankettlagstiftning och på grund av bristfällig uppföljningen ifrån landskapsregeringens sida. Det var första gången som jag hörde ansvarig minister prata om att vi borde kanske ha en egen sociallagstiftning och då hajade jag till.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Det skulle ha varit en fördel om Anders Eriksson också hade läst budgeten. Faktum är att nu är vi här. Vi stoppar den här mekanismen för att kunna fundera efter. Det är välkommet att ltl Anders Eriksson också formulerar vilken slags åländsk personalpolitik han och hans parti vill ha i framtiden. Vi kommer att få möjligheter till en sådan diskussion längre fram under året då landskapsregeringen kommer att presentera ett meddelande som ett underlag för fortsatta diskussioner.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Man säger att man stoppar mekanismen med blankettlagar, inte stoppar man ju mekanismerna med att skriva insändare eller hålla något tal i lagtinget. Man stoppar mekanismerna den dagen man aktivt börja leverera välgenomtänkta egna åländska förslag till lagframställningar. Den dagen stoppar man mekanismerna.

    Jag kan försäkra att jag nog har läst budgeten väldigt noga. Det står två meningar i budgeten. Det står så här: ”Förutom samordningen av den sociala servicen finns stora behov av förnyande av lagstiftningen inom det sociala området.” Det var den första meningen. Den andra meningen lyder: ”Det är viktigt att det görs en grundlig analys av reformarbetet i riket och hur landskapets socialvårdslagstiftning kan anpassas till de åländska strukturerna”. Det var den insikten som man hade då. Nu kommer man dragande med ett lagförslag där man skriver att man i budgeten har dragit upp de grundläggande slutsatserna. Ja, men kom igen!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter replik

    Tack, fru talman! KST i graven säger ltl Anders Eriksson. Det tycker jag är ganska intressant när man nu närmar sig slutrakan på en ganska stor och viktig reform för hela det åländska samhället. Vi ska ju garantera likabehandling och rättvisa oberoende var man än bor på Åland och det tycker man att Ålands Framtid skulle värna om men tydligen inte. Vilket förslag har Ålands Framtid och ltl Anders Eriksson för att lösa den här orättvisan som verkligen förekommer på Åland och som man nu försöker rätta till?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det jag sade beträffande KST var ett av tre motiv där jag försökte förstå varför socialdemokraterna nu helt plötsligt har börjat prata om en egen socialpolitik. Det var den tredje orsaken. Jag spekulerar, ltl Kemetter, det gör jag absolut. Den tredje orsaken var att jag noterade de strävanden man har på rikssidan, att sammanföra lagstiftningen när det gäller hälsovården och socialvården. Då, om aldrig förr, så är det definitivt spiken i kistan för KST. Det var det som jag sade. Jag undrar om det kan vara ett av motiven ifrån socialdemokratiskt håll att man nu pratar om egen socialpolitik eller är det inte så?

    Ltl Sara Kemetter replik

    Tack, fru talman! Det är ju lätt att vinkla orden så här i debatten. Vad har Ålands Framtid för förslag? Vad är Ålands Framtids socialpolitik? Vad vill ni göra för att verkligen lösa orättvisan som finns på Åland vad gäller dem som verkligen är i behov av särskilt stöd?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det blir lite patent att ltl Kemetter av alla ställer den frågan till mig. Vi råkar ju sitta bredvid varandra i social- och miljöutskottet. Om hon tänker efter så kommer hon säkert ihåg många av de förslag på egna åländska lösningar som jag har lagt, tyvärr utan stöd av socialdemokraterna.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Det är svårt att hålla sig till ärendet efter att man hört ltl Sundback och ltl Eriksson vidga ut ämnet från det här lagförslaget. Jag väljer att respektera de regler som vi har kommit överens om och jag respektera talmannens påpekanden här.

    Jag vill bara säga att centern stöder ändringen av den här lagen då det för närvarande inte finns andra möjligheter som vi kan göra på Åland.

    Centern har nog mycket starka åsikter när det gäller blankettlag eller inte blankettlag. Vi kommer på ett omfattande sätt att återkomma i den debatten den dagen som det läggs fram ett meddelande. Vi i centern tycker att det är bra att man kommer med ett meddelande trots att det är i slutet av mandatperioden. Vi anser och tror att partiernas ideologier kommer att bestå ganska orubbat efter valet oberoende av vem som sitter på respektive stol. Vi välkomnar det meddelandet och kommer där att delta med kraft.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag har hyfsat klart för mig vad centern tycker om blankettlagar. Min och liberalernas inställning till blankettlagar, speciellt när det gäller de något komplicerade sociala lagstiftningar, har varit pragmatisk.

    Vi kommer absolut inte att motsätta oss att vi skulle ta sådan lagstiftning också. Vi vill då veta hur mycket resurser man r beredd att lägga på socialvården. Vi pratar inte om en handfull tjänstemän här. Så det ska bli väldigt spännande att se.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag vet inte om jag ska våga svara på den repliken. Jag måste hålla mig till ärendet, men jag väljer att svara en gång då.

    Vi är fullständigt medvetna om att om vi ska egna lagar inom socialvården, vilket vi har på mycket få ställen idag, så krävs det förstås mycket mera kapacitet inom socialvårdsbyrån. Man ska göra förslag till lagstiftningar, förordningar och inte minst handböcker. Som ltl Katrin Sjögren säger; vi måste lära oss prioritera. Om vi vill att ålänningarna ska ha bättre socialvård och andra mjuka värden som måste vi ta bort lite

    skarpare värden, exempelvis minska på skärgårdstrafiken, vilket ltl Katrin Sjögren själv nämnde.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.