Tredje behandling

Ändring av fornminneslagen FR 13/2010-2011

  • Utdrag ur protokollet

     

    Plenum börjar. 1

    Remiss. 2

    1   Ny lag om radio- och televisionsverksamhet

    Landskapsregeringens framställning (FR 17/2010-2011)

    Tredje behandling. 23

    2   Avfallsdirektivet

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 12/2010-2011)

    Tredje behandling. 24

    3   Ändring av fornminneslagen

    Kulturutskottets betänkande (KU 4/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 13/2010-2011)

    Första behandling. 24

    4   Posttjänster

    Lagutskottets betänkande (LU 22/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 15/2010-2011)

    Enda behandling. 25

    5   Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2009 - 31 oktober 2010

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SjpN 1/2010-2011)

    Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2010-2011)

    Enda behandling. 60

    6   Missbruk av tobak, alkohol och narkotika

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2010-2011)

    Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 7/2007-2008)

    Ltl Göte Winés m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2007-2008)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 52/2007-2008)

    Remiss. 60

    7   Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)

    Remiss. 60

    8   Förnyad tobakslagstiftning

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2010-2011)

    Remiss. 60

    9   Forum för mental hälsa

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2010-2011)

    Remiss. 61

    10  Specialutbildning inom äldreomsorgen för inflyttade

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 47/2010-2011)

    För kännedom... 61

    11  Ändring av djurskyddslagen

    Landskapsregeringens framställning (FR 18/2010-2011)

    12  Matbanken

    Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 23/2010-2011)

    13  Förslag till första tilläggsbudget för år 2011

    Landskapsregeringens framställning (FR 19/2010-2011)

    Plenum slutar. 61

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 26 ledamöter är närvarande.

     

    Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Ulla-Britt Dahl på grund av sjukdom, lagtingsledamoten Barbro Sundback på grund av besök i Vilnius samt vicetalman Gun-Mari Lindholm och lagtingsledamoten Carina Aaltonen på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

    Remiss

    1      Ny lag om radio- och televisionsverksamhet

    Landskapsregeringens framställning (FR 17/2010-2011)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkänns?

    Diskussion.

    Minister Roger Eriksson

    Herr talman! Vi har nu på bordet landskapsregeringens framställning om förslag till ny lag om radio- och tv-verksamhet.

    Inledningsvis kan jag säga att den här lagframställningen är av synnerligen teknisk natur. Det finns många tekniskt komplicerade detaljer, som åtminstone inte undertecknad är så hemskt kunnig i.

    Jag ska försöka hålla mig till politikområdet. Vi har satt fokus på implementeringen av EU-direktivet. Det finns också höga krav från grundlagen om offentlig maktutövning, att det ska ske på lagnivå. Vi har även beaktat utvecklingen inom förvaltningsrätten. Det ska vara förutsebara regler, olika regelverk som berör register och kontroll m.m.

    Herr talman! I botten ligger ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster, vilket vi är tvungna att implementera. Det här direktivet innehåller, som jag inledningsvis nämnde, mycket tekniska detaljer. Det handlar i stora drag om att varje medlemsstat är skyldig att säkerställa att alla audiovisuella tjänster överensstämmer med regelverket i medlemsstaten så att man fritt distribuera detta på den inre marknaden.

    Inledningsvis, herr talman, kan nämnas att största delen av de medietjänster som tillhandahålls på Åland utgör återutsändning av sändning som har sitt ursprung utanför landskapet, oftast från Sverige och även från riket. För innehållet i dessa tjänster svarar sändarlandet. Detta betyder i praktiken att AV-direktivet har en begränsad praktisk betydelse på Åland, jämfört med hur det berör de stora sändarnationerna.

    Lagtekniskt innebär den här framställningen att landskapslagen om rundradioverksamhet och landskapslagen om kabelsändningar till allmänheten jämte förordningar upphör och sammanförs till denna enda lag.

    Nuvarande lagstiftning är föråldrad, den är cirka 20 år gammal, vissa smärre ändringar har skett. I den här framställningen har vi också beaktat den statsförfattningsrättsliga regleringen som skedde år 1995 och fri- och rättighetsreformen och ny grundlag som skedde år 2000. Allt det här har vi bakat samman till ett paket.

    Mycket av de här förändringarna är närmast av teknisk natur och innehållet det som vi har i vår gällande lagstiftning samt det som EU-direktivet kräver.

    Vi började det här arbetet i förvaltningen och gick igenom alla dessa ändringar. Vi kom fram till att det inte är förnuftigt att ändra och korrigera i gällande lagar utan det var på alla sätt bättre att stifta en helt ny egen landskapslag om radio- och televisionsverksamhet. På detta sätt får vi alla regler samlade under ett tak med beaktande av direktivet och grundlagsändringarna och förordningarna lyfts upp på lagnivå.

    Som jag nämnde är den tekniska utvecklingen på området enorm, på 20 år har det hänt massor med saker, som ni känner till. Därav har också man också på EU-nivå ett direktiv om audiovisuella mediatjänster. Tanken är vi ska ha en teknikneutral lagstiftning.

    Herr talman! Detta var kort om bakgrunden. Sedan kan man nämna vissa små detaljer inne i själva lagtexten.

    Jag kan nämna 3 § tillståndsanmälan. Det är nytt och där har vi också framfört att det ska finnas tillräckliga finansiella och tekniska förutsättningar för att kunna bedriva den här verksamheten, samt att även ett tillstånd kan upphöra inom sex månader, om jag minns rätt. På basen av erfarenhet kan jag berätta att vi med gällande regelverk har haft situationer där det har funnits aktörer som har sökt och fått sändningstillstånd, men sedan har det inte hänt så mycket mera. Man har blockerat den här frekvensen och vi har inte haft några redskap att kunna åtgärda detta. Med den här lagändringen ska detta kunna redas ut och bli en förutsättning för att seriösa aktörer ska kunna ha tillgång till våra frekvenser.

    Sedan kan jag också nämna 30 §, anmälan om TV-innehav. Det förs på lagnivå, dvs praxis uppförs på lagnivå. Då någon har anmält att man har TV-innehav så kan landskapsregeringen uppbära avgiften utan skilt beslut. Enligt den här förändringen är det på lagnivå. Sedan kan man på begäran, av den som innehar TV, få ett skilt beslut. Grunden är att man ska kunna göra så här.

    En annan ändring som kan nämnas är att kabelnämnden slopas. Programnämnden ska granska program som förekommit i radio eller televisionssändning.

    En annan mycket viktig sak att lyfta upp här är artikel 7 i direktivet; att tjänsterna ska bli tillgängliga för personer med funktionsnedsättning i mån av möjlighet. Det finns olika sätt, det kan vara textning, tolkning eller annan lämplig teknik.

    Herr talman! Det här var nu själva grundtanken med lagförslaget. Vi moderniserar vår gällande lagstiftning, sätter ihop det till en lag och är i paritet med EU-direktivet. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Det blev lite oklart för mig vad som är ägget och hönan i den här framställningen. Radio- och TV-lagstiftningen är väldigt gammal över 20 år, vilket också framkom här i presentationen. Ser man på den tekniska utvecklingen under den tiden så borde man säkert ha gjort någonting för länge sedan.

    Jag förstod på presentationen att man är tvungen att implementera EU-direktivet. I elfte timmen konstaterar vi att så är fallet. Är det EU-direktivet som har föranlett att vi har fått den här framställningen? Det är den uppfattningen som jag får när jag tittar på den och den uppfattningen fick jag också av presentationen. Finns det någon lagframställning som har kommit under den här mandatperioden där man faktiskt har velat förändra någonting? Eller är det alltid ett EU-direktiv som har legat i botten? Är min bild felaktig?

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Det riktigt som ltl Anders Eriksson säger, det är ett EU-direktiv som ligger i botten. När vi började med det här arbetet fick jag inledningsvis de signalerna att det var en ganska enkel sak. Man skulle bara ändra uttrycket audivisuell verksamhet och byta ut uttrycket rundradioverksamhet. När förvaltningen började titta på det här i våras så kom vi fram till att det inte var så enkelt. Då kom vi till slutsatsen att vi gör en helt egen lagstiftning. Sedan har vi haft en arbetsgrupp som har tittat på de här frågorna.  Det som vi har satt in här med beaktande av våra egna erfarenheter är just det som jag nämnde § 3, man blockerar sändningar och det finns möjligheter att det sändningstillståndet förefaller. Även andra paragrafer har vi reformerat enligt vårt eget synsätt. Jag kommer inte utantill ihåg vilka paragrafer det gäller, men det har med kontroll och sådana saker att göra.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det som egentligen var en tilläggsfråga var om det finns någon lagframställning som den här landskapsregeringen har tagit fram själv för att man vill förändra, förbättra och modernisera? Eller är det alltid ett EU-direktiv som ligger i botten? Det är min uppfattning. Jag är glad om jag har fel.

    Sedan sade ministern att det finns flera förslag i den här framställningen som man själv har tagit fram där man vill ha förändringar. Men om jag förstod det rätt så kunde han inte på rak arm nämna vilka förändringar det var. Kanske det då framkommer eventuellt i utskottsbehandlingen.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Herr talman! Det kan vi bra se fram emot i utskottsbehandlingen, för där kan vi gå in i detaljer. I det här fallet har vi delvis tagit in vissa synpunkter som framkom i det mediepolitiska programmet, som vicelantrådet har lett. Själv var jag ordförande i en annan arbetsgrupp och därifrån har vi också tagit in vissa synpunkter, bl.a. § 3, som jag just nämnde, att någon kan blockera våra frekvenser och att vi ska ha verktyg för att kunna åtgärda sådana saker.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Fredrik Karlström

    Herr talman! Ny lag om radio och TV-verksamhet på 70-80 sidor. Jag tycker att det här är lite underligt. Vi har i flera års tid fått höra att vi ska vänta på det i etermediapolitiska programmet för då ska saker och ting tillrättaläggas och vi ska kanske diskutera hur finansieringen av public service ska fungera långsiktigt. Det mediapolitiska programmet har påbörjats och man håller på att arbeta med programmet. Jag har förstått att det har gått ut på remiss. Det har uppenbarligen ingenting med den här lagstiftningen att göra. Man har haft en grupp som har tittat på en eventuellt en ny medieavgift som vi har diskuterat. Centern stod uppenbarligen inte bakom den avgiften, men liberalerna stod fortsättningsvis bakom den. Sedan kommer det en lag som bygger vidare på att man ska betala TV-licens om man har en televisionsmottagare.

    Hela hanteringen är lite underlig, tycker jag. Den här frågan är otroligt komplex och väldigt teknisk, som ministern säger. Uppenbarligen har ministern valt att lägga fram en ny lag om radio- och TV-verksamhet. Jag undrar om ministern verkligen vet vad han har tagit beslut om att föra fram här till lagtinget?

    När jag bläddrar i lagtexten så ser att det finns många frågor som jag ställer mig direkt. Främjande av europeiska produktioner, 50 procent ska vara producerat i EU. Hur kommer det att påverka de många olika leverantörer som sänder program idag? Byråkratin är enorm, exempelvis § 9; "den som utövar televisionsverksamhet i landskapet ska vartannat år senast den 15 september överlämna en rapport till landskapsregeringen över hur stor del av verksamheten som har utgjorts att sådant program som anges i momentet 1". Man måste ganska ingående redovisa hur många procent som är i europeiska produktioner, hur många procent man har producerat själv och hur många procent man har köpt utifrån utanför EU. Vart fjärde år ska det också skickas en annan rapport som visar hur man kan främja framställningen av tillgången till program av europeiskt ursprung. Det är ganska mycket byråkrati i den här lagen. Annars brukar landskapsregeringen säga att man vill minska på byråkratin.

    Det finns frågor som gäller ensamrätten. Vissa TV-bolag tillåts köpa t.ex. en VM-sändning eller en formel 1-sändning. I den här lagstiftningen står det att de programmen ska visas gratis för dem som inte har tillgång till den kanalen. Hur har man tänkt angående detta?

    Angående paragrafen som ministern tog upp om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, har man sitt ens funderat på vad det innebär? Hur ska man lagstifta om att producenter ska beakta leverantörers tekniska och finansiella förutsättningar att göra det tillgängligt för personer med funktionsnedsättning med tolkning och annan lämplig teknik exempelvis inom radio? Det är ganska svårt att förstå hur man har resonerat här.

    I § 15 är det förbjudet att visa reklam som uppmuntrar till ett beteende som är skadligt för hälsan och säkerheten. Man skriver; "det är förbjudet att uppmuntra till ett beteende som är skadligt för hälsa eller säkerhet". Sedan läser man i detaljmotiveringen i § 15, så står det precis samma sak två gånger till. "Att inte uppmuntra till beteenden som är skadligt för hälsan" Men vad är skadligt för hälsan, en räkfrossa? Det kan vara skadligt för hälsan om du äter för mycket. Det blir en detaljnivå som är helt osund.
    När det gäller § 17, kommersiella meddelanden riktade till barn, så förstår jag att man uppenbarligen inte vill det. När det handlar om televisionssändningar och beställ-TV så får man inte rikta reklam till barn. Men hur är det med sociala medier, Internet och den biten? I en sådan här lagstiftning så borde man kanske titta på det verkliga sättet som idag riktar sig mot barn och hur man tar emot reklam, om det är reklamen som är problemet.

    Jag förstår inte heller i § 18 "enstaka reklaminslag och försäljningsprograminslag är förutom i sportsändningar förbjudna". Sedan läser jag i detaljmotiveringen och jag får ingen uppfattning om vad det betyder. Vad betyder enstaka reklaminslag och försäljningsprograminslag är förutom i sportsändningar förbjudna? Det finns inte någonting i detaljmotiveringen om det.

    I § 19 står att ut gudstjänster inte får avbrytas av reklam eller programförsäljning. Är det verkligen en sådan lagstiftning som vi vill driva igenom? Att en kommersiell operatör inte ska kunna få sända en gudstjänst om man sätter in en ett reklambudskap i det. Då kommer det att resultera i att han eller hon inte kommer att sända den gudstjänsten. Varför ska vi detaljmotivera så här i paragraftexten?

    Det här är bara lite som jag har skummat igenom. Det finns för mycket i den här lagen för att bara kunna läsas på en eller två dagar. Jag kommer därför att föreslå att det här ärendet bordläggs.

    Går vi vidare så står det under § 22, sponsring; " i ett sponsrat program i en radio- eller televisionssändning eller i beställ-TV får det inte göras säljfrämjande hänvisning till sponsorns eller tredje parts produkter eller tjänster".

    Man får alltså säga att ett program är sponsorerat av ett företag, men om man i samma mening säger att det företaget har en produkt som man vill sälja då är det förbjudet. Varför ska det vara förbjudet? Vad är andemeningen med att vi kan sponsorera ett program och nämna företagsnamnet men om vi nämner en produkt som företaget säljer så är det förbjudet? Hur har man tänkt i detta?

    Som du märker, herr minister, så finns det ganska mycket som jag vill ha svar på. Det som kanske är det mest underliga och det mest kontroversiella är att man fortsättningsvis, när man äntligen efter 20 år ska göra om radio- och TV-lagen, kommer med en framställning som säger att alla som innehar en televisionsmottagare ska betala en televisionsavgift.

    Jag blir faktiskt upprörd, särskilt när jag läser paragraferna från nummer 27 och framåt. Det står bland annat att en juridisk person, det står inte hushåll, som innehar en televisionsmottagare alltså en telefon, en läsplatta, en dator eller en platt TV ska uppge att han har en televisionsmottagare. Han ska då också uppge sitt juridiska affärs- och samfundssignum, personbeteckning, adressen och märkväl antalet televisionsmottagare som innehas. I min familj äger jag några TV-apparater, min fru har en mobiltelefon och hon kanske också har en TV. Det betyder att vi egentligen borde betala två TV-avgifter såsom jag kan läsa enligt den här lagframställningen, som har kommit till lagtinget efter 20 år.

    Det finns så många frågor i den här lagen så jag undrar verkligen hur regeringspartierna har tänkt när de kommer fram med en sådan här lagframställning?

    Avgiftsskyldigheten, det står; "om man innehar en televisionsmottagare", men vi har pratat om det så många gånger de senaste åren att tekniken har gått så otroligt mycket framåt när det gäller datorer och mobiltelefoner. Man hävdar fortsättningsvis att om man innehar en televisionsmottagare så ska man betala avgiften. Avgifterna har vi pratat i tio år om att de borde moderniseras och göras om. Liberalerna föreslog en medieavgift. Jag förkastade det förslaget totalt. Jag anser att det borde gå via skatten. Det är det enda sättet att göra det rättvist och riktigt för alla.

    Med den här lagstiftningen ska man också inse att det inte står att pengarna som kommer in från TV-avgiften ska gå till Ålands radio och TV. Det står att pengarna ska gå till någon som producerar exempelvis radio. Det kanske inte heller var tanken från landskapsregeringens sida. Tanken är väl att man vill säkerställa Ålands radio- och TV:s verksamhet, så har det i alla fall varit tidigare.

    Det finns väldigt mycket i den här lagen som jag önskar att lagtinget sätter sig in i. Som tur är så får jag vara med själv i kulturutskottet som ska behandla det här. Jag anser att det finns för många frågor som vi bara kan släppa i den här första remissdebatten. Därför föreslår jag att det här ärendet bordläggs till fredagen efter påsk, 29 april.

    Något som jag också tidigare har förespråkat är att vi skulle använda de här möjligheterna som vi har till att utveckla vår självstyrelse. Vi har egen behörighet över radio- och televisionsverksamheten. Varför inte göra Åland till ett sändarland, ett stort internationellt eller europeiskt sändarland? Kanal 5 och TV 3 och de andra stora TV-bolagen skulle tänka att här är det en regering som har koll på hur det här fungerar, som hänger med i sin tid och som är aktiva. Det skulle kunna locka hit företag istället för att de sänder från Storbritannien. De företagen skulle kunna vara här. Varför har man inte haft den synvinkeln i den här lagframställningen? Man har kommit fram med en lagframställning som jag inte förstår hur man resonerar kring. Man har haft en arbetsgrupp som har jobbat i flera år med att titta över det etermediapolitiska programmet. Ministern har uppenbarligen inte ens varit i kontakt med den gruppen.

    Det är beklämmande, herr talman. Men, som sagt, jag föreslår att det här ärendet bordläggs till den 29 april. Jag ska då komma med ännu flera konkreta exempel på vad herr ministern måste sätta sig in i innan han lämnar fram en sådan här lagframställning.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! För att det inte ska finnas några missförstånd så vill jag betona att den mediapolitiska referensgrupp där jag själv ingår har inte haft kännedom om den här lagstiftningen. Vi har inte kunnat påverka innehållet. Jag ser det som en ren byråkratisk produkt som baserar sig på EU-direktiv i första hand.

    Från min sida finns det inte någon vetskap om hur det här har kommit till och varför det har bedrivits utan att föras till regeringskollegorna för kännedom.

    Vad gäller specifikt mediaavgiften vill jag korrigera ltl Karlström. Centern har inte övergett tanken på en mediaavgift som grund för finansiering av public service. Vi är villiga att diskutera de olika alternativen, vi har inte stängt dörren för det.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag tänkte ta fasta på EU-direktivet som ltl Jansson nämnde. Det är det som är orsaken till varför den här lagen har kommit till nu. Jag säger också som föregående talare att många gånger använder man EU-direktiv som murbräcka för att tvinga igenom lagframställningar som man egentligen inte har haft för avsikt att komma fram med.

    Det finns ingenting om mediaavgiften i AV-direktivet. Det finns inget EU-direktiv som säger att det måste finnas en avgift för en till televisionsmottagare. Den här lagen är förkastlig, den borde göras om. Det kan inte vara detta som landskapsregeringen vill att ska gälla de kommande 20 åren på Åland.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag kan upplysa kollegan Karlström och ledamöterna i övrigt att ambitionerna är fortfarande att det ska ligga ett förslag till mediapolitiskt program på lagtingets bord förhoppningsvis när lagtinget återkommer i plenum igen den 23 maj. Vi har fått det första förslaget i retur och nu tittar vi speciellt på finansieringen av public service i och med att det är där som det finns lite olika åsikter. Har vi råd och möjlighet att finansiera det över Ålandsbudgeten, dvs en form av skattefinansiering? Ska vi hålla kvar de nuvarande licenserna med skärpt övervakning? Eller ska vi övergå till en mediaavgift som drabbar alla? När det drabbar alla så vill jag säga att sedan kan man kanske undanta vissa särskilt fattiga befolkningsgrupper som man vill värna speciellt om. Vi tror fortfarande att mediaavgiften skulle vara den mest rättvisa.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag håller med ltl Jansson att det nog är lite underligt att vänta 20 år på en ny lag om radio- och televisionsverksamhet och den kom på bordet i förrgår. Vi behandlar den idag. Etermediapolitiska programmet kommer eventuellt om en månad. I det programmet, som vi förmodligen kommer att diskutera och debattera, finns det säkert ganska många förslag på lagstiftningsåtgärder som borde till för att få det fungera. Varför kommer man då med en lagframställning nu? Varför har man satt så mycket lagstiftningsresurser på lagberedningen på en sådan här lag som innehåller allt det som den etermediapolitiska gruppen förmodligen kommer att lägga fram? Det är helt fel tidpunkt. Det här lagen borde inte vara på bordet förrän om en eller två månader, med beaktande av vad den gruppen har kommit fram till och vad lagtinget sedermera kommer att ge i uppdrag till landskapsregeringen att jobba vidare med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Det stämmer att ltl Karlströms kunskaper på området är obestridliga. Det står i den här framställningen att vi inte tar ställning till den pågående diskussionen om framtida finansiering. Vi har tittat på frågan. Gruppen som jobbar med det etermediapolitiska programmet har också analyserat frågan. Det är inte kristallklart hur det ska vara. Vi har resonerat som så att vi avvaktar den diskussionen i lagtinget och ser hur tongångarna är. Det är som sagt en stor fråga som ingen, vare sig öster eller väster om oss, har kunnat lösa på ett tillfredsställande sätt.

    Det stämmer inte heller att vi inte har diskuterat det här programmet. Vi har diskuterat det i regeringen och lagförslaget har varit ute till grupperna. Vi har också i mån av möjlighet stämt av i etermediapolitiska arbetsgruppens betänkande och vissa av deras tankar har vi satt in i det här lagförslaget. Så snabbt som möjligt har vi koordinerat det här arbetet. Varför det går så här snabbt är att vi har motiverade yttranden på oss. Vi har lovat att det ska implementeras 2011.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Skulle jag kunna få ett förtydligande? Vi har en lag framför oss som säger att vi ska betala en avgift om vi innehar en televisionsmottagare. Jag får inte fram någonstans i den här lagen att det skulle vara per hushåll. Det står att juridiska personer ska betala en avgift, som landskapsregeringen bestämmer, om man innehar en televisionsmottagare. En televisionsmottagare idag är inte som det var förr i världen en tjock TV, utan det är datorer, telefoner och mediaplattor osv. Den här lagstiftningen betyder att alla juridiska personer som äger en sådan apparat ska betala en TV-avgift. Det är ett helt förkastligt förslag enligt min syn. Hur kan man lägga fram ett sådant förslag när man vet att den mediapolitiska gruppen inom sin egen regeringsfalang håller på att arbeta med ett nytt sätt att finansiera detta?

    När tror vi att den här lagen ska tas i kraft? Och nästa fråga blir om vi ska börja revidera lagen igen beroende på vad gruppen kommer fram till?

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Det är just det som är problematiken. Vi har en process hotande över oss angående det här direktivet som bör implementeras. Som jag beskrev kortfattat i mitt anförande så var det först efter årsskiftet som förvaltningen märkte att det här var mycket mera komplicerad lagstiftning än vad vi trodde att det var ifrån början.

    När det gäller mediaavgiften så får det bli ett skilt spår. Det får vi ta sedan och ändra lagstiftningen. Men det här måste vi göra och det här är enligt gällande lag som vi har just nu. Vi har våra lagar och förordningar som vi slår ihop till en lag och vi uppfyller direktivets tekniska krav.

    Kommentarerna som ltl Karlström har om paragraf för paragraf, det är säkert mycket förnuftiga tankar. Den information som jag har fått är att det här är minimikrav enligt EU-direktiv. Vi måste följa det.

    Ltl Karlström tog upp § 13 funktionsnedsättning för personer och hur det ska kunna fungera. Det är helt rakt enligt artikel 7 i det här direktivet. Vi måste göra så här.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag har så svårt att förstå sådana här lagframställningarna när man hävdar att det är EU-direktiv och att vi måste göra på det här sättet. Vi ändrar vår egen lagstiftning, vissa paragrafer är uppenbarligen EU-direktiv och vi har inte möjlighet att påverka och skriva någonting annat utan det är bara att göra ctrl C och ctrl V på vad politikerna i Bryssel säger. I samma lag står det uppenbarligen inte någonting om avgift för televisionsmottagare. Man använder EU-direktivet och säger att det här måste vi göra på grund av att vi har lovat att det ska göras inom 2011.

    I retoriken blir argumenten att ett EU-direktiv säger att vi måste betala en avgift om vi har en televisionsmottagare, men så är det ju inte.

    När man har jobbat på en lag i över ett års tid så tycker jag att man kunde ha kommit med lite mera visioner. Vad vill man ha ändrat? På vilket sätt vill man att medialandskapet ska se ut på Åland? Den här lagen är en katastrof.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Under diskussionen har ltl Fredrik Karlström föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 29 april. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet är bordlagt till den 29 april. De som finns på talarlistan beredas möjlighet att uttala sig.

    Ltl Johan Ehn

    Herr talman! Jag har lite svårt idag att bestämma mig om jag ska tycka att det är lätt eller svårt att vara i opposition. Jag vet inte heller om jag ska skratta eller gråta. Efter att ha hört den här diskussionen så här långt blev jag nästan gråtfärdig.

    Att regeringen lägger fram ett förslag till en ny lag som får kritik av oppositionen hör till spelets regler. Men när svaret från en del av regeringen sedan säger; "skyll inte på oss, det här är inte vårt fel", då blir jag konfunderad. Hur ska man hantera det som oppositionspolitiker?

    Enligt mig bygger parlamentarismen på att regeringen lägger fram förslag som man är överens om att man vill genomföra i parlamentet. Men så verkar det inte vara här. Lyssnar jag på ltl Harry Jansson, centergruppledare, var svaret; "skyll inte på oss vi vet ingenting".

    Det blir inte lätt för kulturutskottet att behandla den här frågan. Hur ska vi veta vad som är rätt och fel i det här nu? I princip kan man säga att regeringen kommer till oppositionen och ber om att vi ska genomföra det här åt dem. Det kommer att kräva en hel del funderande åtminstone ifrån min sida.

    Herr talman! Sedan till själva innehållet i lagstiftningen. Jag delar till vissa delar den kritik som ltl Fredrik Karlström framförde här. Det finns ett antal olika definitioner som blir rätt svåra att följa med. Man har använt sig av AV-direktivet som grund. När man läser lagstiftningen så om man skulle gå tillbaka till direktivet och läsa det också så skulle man ha lättare att följa med varför saker och ting blir som då blir. Att bara läsa lagens definitioner av saker och ting så då blir det nästan omöjligt att hänga med.

    Jag ska ta ett exempel; definitionen av begreppet televisionsmottagare i § 2 punkt 6. Definitionen säger; "anordning för mottagning av televisionssändning". Okej, vad är då en televisionssändning? Det måste man också försöka få reda på. Då läser man punkt 14 i samma paragraf; "en sändning av televisionsprogram som huvudsakligen består av rörliga bilder med eller utan ljud som tillhandahålls med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och som är avsedd att tas emot samtidigt av allmänheten enligt en fastställd programtablå." Vad är då en televisionsmottagare? Är den här, som jag har framför mig, en televisionsmottagare om jag kan koppla upp den mot Internet och där titta på TV? Är min mobiltelefon, som jag normalt har i fickan men ligger nere på min bänk nu, en televisionsmottagare? Är datorn som jag har hemma en televisionsmottagare? Ingenting av det här har man egentligen gått igenom, vad jag kan se vid mina första genomläsningar av den här lagstiftningen. Vad är definitionen av det här? Det är grunden för att vi överhuvudtaget ska komma vidare till frågan om vi ska betala för att ha en televisionsmottagare.

    Ännu mer konfunderad blir jag när jag ser det register som landskapsregeringen ska upprätthålla över folk som har TV-mottagare, när det i § 27 står att man som innehavare av en TV-mottagare ska anmäla antalet TV-mottagare till landskapsregeringen. I dagsläget är avgiften inte uppbyggd på antalet TV-mottagare utan avgiften är uppbyggd på att man har en TV-mottagare. Varför vill landskapsregeringen att vi ska ange antalet? Om min telefon och min dator också ska anses som TV-mottagare så betyder det att jag har två samt två TV-apparater, det vill säga fyra. Har det någon betydelse för landskapsregeringen när det gäller avgiften? Varför är man så intresserad av den biten?

    Herr talman! Det här leder till den största kritiken som jag har mot förslaget som sådant, vilket ltl Karlström också var inne på, dvs att ordningsföljden är fel. Man jobbar med en uppdatering av det etermediapolitiska programmet. Vi har blivit lovade programmet under hela den här regeringsperioden, det har inte kommit ännu. Vi har några månader kvar ännu. I det programmet ska man ta ställning till många av de här grundläggande frågorna om hur vi vill se framtiden. Hur ska finansieringen av public service se ut? Hur ska den tekniska sändningsutrustningen organiseras? Är det Ålands radio som ska äga den sändningsutrustning som idag används för att sprida public service eller borde någon annan äga utrustningen? Listan på frågeställningarna kan göras lång. Jag antar att landskapsregeringen hade det här i åtanke när man gick in för att skriva i regeringsprogrammet att man behövde göra en översyn av det etermediapolitiska programmet.

    Visserligen har jag en förståelse för om EU-kommissionär ligger en i nacken så måste man se till att fylla upp de krav som finns i de direktiv som har kommit. Fortsättningsvis kan man ändå bara inte lämna den här frågan, nu gör vi det här och sedan kommer vi tillbaka senare med de andra bitarna, om de dessutom ligger nära på varandra.

    Vi har från oppositionens sida förstått att ni är på gång med det etermediapolitiska programmet. Det skulle kanske kasta på en månad med att lägga fram det här lagförslaget och de tankegångar som finns i det etermediapolitiska programmet. Jag förstår inte det här.

    Herr talman! Det kommer att bli en grannlaga uppgift för kulturutskottet att ta sig an det här. Framförallt efter att vi nu har blivit varse om att den ena parten, i det här fallet minister Roger Eriksson från landskapsregeringen, lägger fram ett lagförslag som centern med partiordföranden Harry Jansson i spetsen säger; skyll inte på oss! Hur tusan, bästa kollegor, ska vi behandla den här frågan vidare? Tack, herr talman! 

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Nu vill vi ju inte att ltl Ehn ska bli tårögd, så vi ska försöka ta det kort och koncist. Jag svarade på ltl Fredrik Karlströms fråga om varför det inte finns ett spår av det eterpolitiska programmet i det föreliggande lagförslaget. Ja, det är för att det här lagförslaget till ny lag om radio- och televisionsverksamhet har tagits fram vid sidan av det mediapolitiska arbetet. Jag bara upprepar, det har inte varit till den mediepolitiska gruppen för beredning eller för någon form av remiss. Vi nämns ju inte heller i beredningsavsnittet om hur lagförslaget har hanterats.

    Vad gäller att centern som lagtingsgrupp står bakom det eller inte så har vi konstaterat på gruppmötet att det här är en byråkratisk framställning, som vi ser det. Är det nödvändigt på grund av det sedvanliga EU-hotet att få igenom det här så då är vi beredda att släppa igenom det. Vi står bakom lagförslaget. Det är en annan sak att lagförslaget saknar politisk förankring.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag vet inte om jag blir mycket klokare, framförallt inte av det sista: "Vi står bakom lagförslaget, men det saknar politisk förankring". Betyder inte att stå bakom någonting att man också har den politiska förankringen? Att man politiskt ställer sig upp och säger att det här är okej. Jag förstår tankegången om EU-kommissionens direktiv ligger i grunden och att man hotas av att detta dras inför domstol att man har bråttom i den här frågan. Men man kan ju inte på något sätt, från något av regeringspartierna, undandra sig ansvaret för processen med arbetet att nå fram till förslaget som ligger här nu. Man säger att man inte i den etermediapolitiska gruppen har varit med och diskuterat frågorna. Det råder ett visst tvivel kring den biten. Jag tyckte att jag i en replik hörde minister Roger Eriksson säga att man visst hade berört de här frågorna i den etermediapolitiska gruppen. Där finns ytterligare frågeställningar som man kanske kan få lite ljus över genom fortsatt replikskifte här.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Med politisk förankring menar jag att det inte finns någon form av politik i själva processen. Det har tagits fram av lagberedningen och kansliministern på tu man hand. Vi har inte gett politisk input i processen. 

    Är det så att vi har EU-domstolen runt hörnet igen är vi naturligtvis tvungna, som vanligt, att släppa igenom det utan att fördröja processen. Att vi då ifrån centerns sida skulle ha börjat bearbeta ett 60 sidor långt dokument i sista stund är inte praktiskt möjligt. Vi förlitar oss att de som har tagit fram det här förslaget har den sakkunskapen som EU-rätten i det här fallet kräver.

    Sedan vad gäller de övriga bitarna i det mediepolitiska programmet upprepar jag att den 23 maj har lagtinget ett mediapolitiskt program på bordet. Först då vet vi i vilken mån det finns majoritet för den ena eller den andra varianten för att finansiera public service framöver.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det är helt tydligt att ltl Harry Jansson och jag har olika syn på vad regeringsarbetet går ut på. Under den tid som jag satt i lagtinget och stödde en regering så var jag inte i den situationen att jag först här, när vi fick ärendet på våra bänkar, tog ställning till huruvida ett ärende var bra eller inte. Det var en process som hade jobbats igenom och jag som tillhörde en av de stödande partigrupperna hade varit med och gett mina åsikter redan i ett tidigare skede. Inte ska man ge sina kommentarer hux flux när förslaget ska läggas. Vi hade varit med under beredningsarbetet som regeringen gjorde. Det tycker jag är ett naturligt sätt att jobba i en regering.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Det har väl redan kommit fram i ett tidigare replikskifte här, men jag kan väl poängtera att den här framställningen bygger på att vi har en EU-domstolsprocess i nacken på oss. Vi fick motiverat yttrande. Vi framförde i fjol att vi under våren 2011 ska implementera den här lagstiftningen. Varför det svällde ut var p.g.a. det som jag just nämnde, när beredningen började titta på det så såg man att det inte var så enkelt som man trodde. Därför blir det två spår.

    Det mediepolitiska programmet kommer i maj. Där kan vi diskutera hur man ska sköta finansieringen av public service. Det är en fråga som vi har vänt och stött på, men det är fortfarande oklart hur det ska gå. Den politiska processen måste fortsätta.

    Sedan en liten detalj. Ltl Ehn nämnde olika teknikerna att kunna ta emot bilder. I texten sägs att det audiovisuella direktivet omfattar alla audiovisuella mediatjänster oavsett sändningsteknik. Alla teknikmöjligheter ska vara inom samma regelverk.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Till det sista skulle jag vilja ha minister Roger Erikssons definition. Är det så att min mobiltelefon är en mottagare som jag ska anmäla eller inte? Jag kan inte läsa det ur den definition som finns i dagsläget, inte ens med det tilläggssvar som jag fick nu. Ska jag anmäla att jag har en dator hemma?

    Tillbaka till processens gång. Jag skulle också där vilja ha ett klarläggande. Menar minister Eriksson att skillnaden på en månad, mellan att lägga fram det etermediapolitiska programmet och att lägga fram förslaget till ny radio- och TV-lag, skulle hota oss att bli dragna inför EU-domstolen? Är det på det viset att tiden är så knapp också för lagtinget att behandla det här ärendet? Eller hade det funnits en möjlighet att jobba parallellt med dessa båda den sista biten och få dem presenterade samtidigt i lagtinget?

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Med tanke på lagstiftningstekniken och lagstiftningskontrollen har vi från förvaltningen fått den uppfattningen att det är väldigt brått.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Jag återupprepar frågan. Definitionen väldigt bråttom kan vara rätt vid. Är det en månad som det skiljer på? Om detta hade kommit till oss samtidigt som det mediapolitiska programmet, hade man ändå kunnat behandla dem parallellt? Annars betyder det att minister Roger Eriksson säger åt oss att utskottsbehandlingen borde ha varit klar igår.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Talman! Jag är lite förvånad över den här diskussionen. Min bedömning var, när vi fick det här utskickat för kommentarer, att det här var frågan om en implementering av direktivet och man kunde se pragmatiskt på det.

    I de diskussioner som jag har varit med om har man också konstaterat att det är i det mediepolitiska programmet som de politiska riktlinjerna läggs upp och det är en annan process. Finns det felaktigheter och problem i den här framställningen så är det väl bra att man så fort som möjligt gör undan det. Jag kan inte se annat än att det i huvudsak skulle vara tekniska transformeringar av ett EU-direktiv, vilket man i förvaltningen bör göra så fort som möjligt. Vi vet att det är trångt med tid och vi vet att utskotten och lagtinget kanske inte har så mycket att göra i maj. Lagtinget ska alltid ha beredskap att jobba, det är min åsikt. Jag vet att den åsikten avviker från de flesta andras åsikter här i lagtinget.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Till det sista tror jag att ltl Olof Erland och jag har ganska lika åsikter. Jag tror till och med att vi kan läsa beslut om detta i talmanskonferensen kring att jobba. Jag har kanske varit en av dem i talmanskonferensen som har drivit starkast på att vi borde förändra våra arbetstider så att vi faktiskt utnyttjar den tid vi har. Det vore trevligt om ltl Olof Erland kunde ge mig det erkännandet eftersom det kom som en liten pik i en replik gentemot mig.

    Tillbaka till ordningsföljden, med tanke på att det finns så pass mycket av frågorna som kommer att beröras i det etermediapolitiska programmet, som det också finns en beröringspunkt till i det här lagförslaget, så tycker jag att det inte hade varit orimligt för lagtinget att förutsätta att man fick de här två samtidigt. Framförallt inte i ett läge där man kommer fram till att det skiljer på en månads tid. Det etermediapolitiska programmet kommer till lagtinget inom maj månad, fick vi just höra, och det här lagförslaget ligger på bordet nu. Då borde man kunna samordna det här arbetet. Det som framförallt fick mig att reagera var det som er regeringskumpan, ltl Harry Jansson, var inne på, att man inte visste någonting och inte var ansvarig för det här.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! När det gäller utskottens beredskap att jobba på olika tider, så är jag inte ensam, vi är två. Jag håller med ltl Johan Ehn i det här fallet. Han och jag har samma uppfattning.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Den här diskussionens fokus ska nog inte ligga på huruvida lagtingets medlemmar är beredda att arbete eller inte. Jag tror att vi alla ställer upp och jobbar precis när det behövs. Jag ska inte tala för alla, kanske ltl Olof Erland har andra erfarenheter. Men vi för vår del är beredda att jobba närhelst det behövs.

    Ledamöterna Karlström och Ehn har fört fram väsentliga och viktiga frågor, som tillsvidare är obesvarade från regeringsbänken. Jag håller med om den diskussionen att visst vore det bättre om man först kom med det politiska dokumentet, det etermediapolitiska programmet, som man har talat om i åratal att ska komma till behandling i lagtinget. Efter det sedan skulle man använda lagstiftningsinstrumentet för att genomföra de politiska förändringar man önskar.

    Det vore nog väldigt viktigt att man redogör för hur den här lagstiftningen och det etermediapolitiska programmet hänger samman och att de är följd i färg. Visst blir det problematiskt att först ta en lag och sedan komma med ett politiskt program. Det vore kanske skäl att ha turordningen omvänd eller åtminstone parallellt.

    Jag tycker att landskapsregeringen nu försätter lagtinget återigen i en väldigt prekär situation. Nu är det igen EU som flåsar oss i nacken, det är tidsnöd utan dess like, lagstiftningen ska gå som tåget igenom lagtinget och många, många väsentliga frågor, som ltl Karlström och Ehn har ställt är ännu obesvarade.

    Man blir också väldigt tveksam när man hör att regeringspartierna inte heller har behandlat den här lagstiftningen ordentligt. Man är tydligen inte ens eniga om huruvida den här lagen är förankrad eller inte i lagtingsgrupperna.

    Det här betyder att åter en gång ska lagtingets utskott fungera som lagberedare. Det är inte första gången. Det har hänt många, många gånger. Kulturutskottets medlemmar borde snart få någon slags lagberedartillägg på lönen.

    Man undrar varför inte landskapsregeringen upphandlar tillräckliga lagberedarresurser så att man inte behöver sätta lagtinget i den här svåra situationen ännu en gång. Att få lagberedningen att fungera måste vara nästa regerings viktigaste prioritering. Det som är självstyrelsens hjärta. Det verkar som om det är dags för en ballongsprängning eller någonting liknande.

    Jag stöder en bordläggning till den 29 april.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Det var mycket elände med den här framställningen. Vad tycker ltl Gunell om själva ärendet som sådant?

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det är en mycket omfattande lagstiftning. Jag ber att få återkomma efter bordläggningen. Vår mediagrupp kommer att sammanträda i påsk. De är villiga att jobba också på loven.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Lantrådet Viveka Eriksson

    Talman! Jag förstod överhuvudtaget inte de här påhoppen som ltl Gunell kommer med till landskapsregeringen. Vad är det för prekär situation som landskapsregeringen sätter lagtinget i för att vi för över en lagframställning som har beretts under ganska många månader? Det är en väldigt teknisk lagframställning när det gäller radio- och TV-verksamhet.

    Det har sin upprinnelse i att vi är fem före domstolsprocess också i det här ärendet. Vi tog i den här frågan senaste höst. Då levde vi länge i tron att det här är en enkel åtgärd för att sätta direktivet ikraft. Men det visade sig vara mycket, mycket mer problematiskt.

    Vi har vikt en av våra duktiga lagberedare som har hållit på och jobbat 5-6 månader med det här ärendet. Jag tycker att ltl Camilla Gunell på ett fult sätt hoppar på lagberedaren när hon står här och ondgör sig över att det här är en dålig lagframställning. Jag tycker att det ska vara upp till bevis och hon bör peka på bristerna. Det är klart att det alltid finns detaljer som man hittar under arbetets gång, det hittar man också i utskottsarbetet och det är helt naturligt. Det är så som vårt system ska fungera att man i utskotten fördjupar sig i lagframställningarna. Jag tycker att det var konstigt påhopp.

    Däremot är det en problematisk situation att vi inte redan har fört hit det mediapolitiska programmet. Till den delen ger jag de ledamöter rätt som har varit upp och sagt att man gärna skulle ha sett det mediepolitiska programmet före den här framställningen. Det skulle jag gärna ha sett också. Problemet är fortsättningsvis att den här lagstiftningsåtgärden måste vi få fram för att någorlunda vara i fas när det gäller implementeringen av radio- och TV-direktivet.

    Jag förstod inte vilken svår situation vi sätter lagtinget i för att vi skickar hit den här framställningen? Jag tror att det är den 18:e eller 19:e framställningen. Lagberedarna har jobbat på bra och vi har också upphandlad lagberedning så mycket det bara går. Vi har flera lagpaket som har upphandlats.

    Att trygga kvaliteten i hela lagstiftningsprocessen är en sak som vi har vinnlagt oss om att vi ska komma vidare med och där vi alla är delaktiga och har en roll och ett ansvar att förbättra kvalitén. Till den delen har vi också i årets budget lagt in medel för att genomföra lagstiftningskontroll. Vi har sett att det behövs. Man håller nu på att klargör hur man ska göra det och det kommer att ligga på kansliavdelningen. När det gäller tekniska problem med lagstiftningsåtgärder så tar vi vårt ansvar också där.

    Det mediapolitiska programmet kommer också att komma till lagtinget och då får vi en mer allmän diskussion kring mediapolitiken. TV- och radiodirektivet som nu implementeras innehåller väldigt mycket teknik.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Lantrådet kanske missade inledningen av den diskussionen? Jag hänvisade i mitt anförande till tidigare talare som påtalade många frågor som fortfarande är oklara med den här lagstiftningen. Frågorna får inte heller här i salen något svar av ansvariga ministern.

    Visst försätter landskapsregeringen lagtinget i en svår situation. Det är tidsnöd och det här borde egentligen ha varit taget för länge sedan eftersom EU flåsar oss i nacken. Varför har man inte kunnat ta till de lagberedarresurser som behövts för att få det i god tid till lagtinget?

    Det här är inte första gången som det kommer lagstiftning som har gjort att utskotten har fått jobba oerhört mycket med lagberedningsarbete, framförallt kulturutskottet om man tänker på det jobb som lades ner på gymnasielagen.

    Jag hoppar inte på någon lagberedare. Det är definitivt det politiska ansvaret som jag har tagit upp till diskussion.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ltl Gunell pratar om tidsnöd. Det här arbetet påbörjades redan på hösten just för att det var ett ärende där vi måste få fram nödvändig lagstiftning. Det visade sig att det inte gick med de enkla åtgärder som vi först hade trott. Därav har det tagit så pass länge. En av våra duktiga lagberedare har jobbat med det här och har varit helt avdelad i sex månader för att ta fram det här underlaget. Det är en person som också tidigare har jobbat med radiolagstiftning och kan det här området. För det är inte alldeles enkelt att tränga in i det området. Till den del det inte finns svar på de frågor som ni har ställt så den debatten känner jag faktiskt inte till. Det är ju saker som man får reda ut.

    Jag tycker inte heller att det är underligt att det i en sådan här svår lagstiftningsåtgärd finns många frågor. Den här lagstiftningen är jättesvår att tränga in i.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det kommer en stor tjock lunta med lagförslag. Man känner inte till huruvida det är i paritet med de politiska riktlinjerna inom mediapolitiken. Man försätter lagtinget i tidsnöd genom att komma hit med framställningen så pass sent. Dessutom meddelar man från salen att en del i regeringsgrupper knappt har lärt känna det här förslaget och just och just tar ansvar för det. Nog sätter regeringen lagtinget i en mycket prekär och underlig situation.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Vi började jobba med det här ärendet under hösten och det har tagit den här tiden. Det är så tyvärr när man går in en så här svår lagstiftning. Också debatten här idag har avspeglat att den här lagframställningen faktiskt är ganska svår.

    När det gäller de politiska bedömningarna i lagen så är det främst diskussionen om på vilket sätt uppbörden av mediaavgifterna eller TV-avgifterna ska tas in. Det är en diskussion som vi ännu inte är klara med och som fortgår i landskapsregeringen. Det kommer att kräva ytterligare en lagstiftningsåtgärd, kanske inte precis i den här lagframställningen. Men vi behöver ha någon form av public servicelag efter att det mediepolitiska programmet är behandlat i lagtinget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag hör väl till dem som i mitt anförande också uttryckte mig i att landskapsregeringen satte lagtinget i en svår situation. Jag vidhåller det. När jag gick in i salen så hade jag en liten annan syn på den här lagstiftningen. Jag tyckte den var svår, jag tyckte den var komplicerad och det fanns saker som jag hade stora frågetecken kring. Men efter att ha hört regeringskumpanen till lantrådet och dess ordförande, när det framfördes kritik kring de här frågorna, så slog han ut händerna och sade att han inte har något ansvar. Då måste också lantrådet förstå att vi i oppositionen känner det ganska hopplöst att försöka förstå oss på vilket spel som egentligen pågår och på vilket sätt som parlamentarismen fungerar.

    Min kritik bygger på att det parlamentariska systemet i den här frågan verkar helt satt ur spel nu igen, tyvärr.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Då förstår jag lite bättre. Jag uppfattade det som att lagtinget försattes i en sådan svår situation på grund av lagberedningens brister som ltl Gunell uttryckte det.

    Att det parlamentariska läget är problematiskt för oppositionen kan jag precis förstå att man tycker. Jag tror inte det är något problem för oss som ingår i majoriteten. Vi har lite olika åsikter i olika frågor. Så fungerar det. Vi är två oberoende partier som ändå till största delen har jämkat ihop oss. När det gäller mediaavgiften och de diskussionerna så är vi ännu inte klara med det mediepolitiska programmet. I det programmet kommer det att vara mera politik.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Visst kan det vara på det sättet som lantrådet nu beskriver. Jag har väldigt svårt som oppositionspolitiker att acceptera att det finns någon som står bakom förslaget som sedan kan slå ifrån sig och säga att man inte vet någonting, utan det är någon annan som har gjort det. Det är för mig ett väldigt konstigt sätt hur det politiska arbetet ska föras.

    Jag hade ett antal olika frågeställningar som jag försökte föra upp till diskussion här, också till den ansvariga ministern i fråga. Det skulle kunna vara bra om ministern försökte komma upp i någon typ av diskussion kring de frågorna under den fortsatta behandlingen. Annars kommer vi att ha massor med obesvarade frågor när det gäller utskottsbehandlingen. Jag såg det också utgående från den sits som jag sitter på i kulturutskottet när ska försöka dra det här arbetet vidare. När det ställs frågor, både från ltl Fredrik Karlström och från mig så hade det varit bra att kunna få lite svar. 

    Min största kritik handlar om den parlamentariska situationen som blir helt ohållbar att förstå sig på från oppositionens sida i alla fall.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Tack, jag konstaterar vad ltl Ehn säger. Det finns inte desto mera att säga, tycker jag.

    Vi ska givetvis se till att man får svar på alla de frågor som ställs angående den här lagframställningen. Det bör ministern svara på eller jag beroende på vilka frågor som har ställts. Jag har inte riktigt koll på dem nu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Lantrådet säger att hon gärna skulle ha sett att det mediapolitiska programmet skulle ha kommit före den här lagstiftningen till lagtinget. Jag vill bara försäkra mig om att inte lantrådet avser att på något sätt skjuta över det ansvaret på mig eller ifrån sig med det här uttalandet, eftersom jag är säker på att lantrådet minns att vi har haft en grupp där båda partier har varit representerade. Förslaget har varit noggrant förankrat. Vi har förankrat hela förslaget i hela regeringen och fått grönt ljus för det och fem före ändrade sig lantrådet och lantrådets parti när det gäller det mediapolitiska programmet. Skulle vi ha skött det här arbetet ordentligt så skulle det ha varit färdigt exakt i kvartal fyra, som planeringen var 2010. Den 13 januari satte landskapsregeringen tummen upp för det här och kort därefter kom liberalerna och satte tummen ner.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det finns olika politiska åsikter i den här frågan. Jag har inte skyllt det här på någon. Det är som med andra frågor kadär vi inte är eniga. Då brukar vi diskutera ihop oss och försöka få fram ett enigt förslag. Så ska vi väl också göra i den här frågan. Jag tycker inte att det finns anledning att vicelantrådet och jag behöver ventilera det vidare. Då kan jag nästan förstå att oppositionen tycker att det är intressant om lantrådet och vicelantrådet börja debattera i salen.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Jag tycker också det är viktigt att man påtar sig ansvaret när arbetsprocessen inte har fungerat på det sätt som man kunde förvänta sig, samt att grupparbetet i den egna liberala gruppen inte har fungerat. Det skulle vara klädsamt att man påtar sig ansvaret för det tycker jag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Ltl Ehn frågade sig om han skulle skratta eller gråta. Väljer man att gråta så tar nog tårarna slut. Det finns inte så mycket tårar att gråta.

    Jag är inte ledsen eller glad. Jag är förbannad när det går till så här som det har gått till i det här ärendet, om man nu får säga det, herr talman, annars får jag be om ursäkt för det ordet.

    Det är inte lätt att hålla sig inom lagtingsordningens bestämmelser beträffande gott språkbruk, det har vi sett i andra anföranden. Man blir verkligen upprörd när man förfar på det här viset med de resurser som man har till buds för att regera landskapet.

    En minister har drygt 6000 euro månadslön. Med alla kostnader, bilönekostnader osv kostar en minister ungefär en halv miljon om man räknar in lokaliteter under en valperiod. Det är okej tycker jag. Jag är beredd att betala det arvodet till hela regeringen för att de ska genomföra sitt arbete på ett adekvat sätt. Men då måste man också kunna ställa höga krav. På sådana personer som har så höga löner ställer man höga krav. I det här fallet har man inte infriat de kraven när det gäller hur det här ärendet har skötts och hur resurserna har prioriterats. Jag ska förklara varför.

    För det första så måste kansliminister Roger Eriksson fråga sig om han har gjort rätt för den halva miljonen som skattebetalarna har satsat på honom under den här valperioden? Och inte bara i det här ärendet utan också i flera på varandra uppradade ärenden där kansliministern inte har levererat det som förväntats. Det här, herr talman, måste någon gång sägas här i lagtingets talarstol när det kommer ytterligare ett sådant här ärende.

    När det gäller prioriteringen av det här ärendet så för det första är detta det vanliga, det börjar bli ett mönster; "det är bråttom, det är ett EU-direktiv, vi har fått ett motiverat yttrande, vi blir instämda, vi får böter, vi måste skynda oss". Hur mångte gången är det den här perioden? Hur mångte gången är det under EU-medlemskapet? Inte är vi väl riktigt ikapp ännu, för det gäller kommande ärenden också, som vi bara inte vet om, som jag sade förra gången det var så här. Mycket riktigt, det var ett ärende till.

    Vi prioriterar givetvis det här. Vi sätter lagberedningsresurser på det här och vi implementerar direktivet rakt av utan att ens ta i beaktande de bedömningsramar som finns. Vi gör precis som det står i direktivet. Är det någon annan lagstiftning med så tar vi den gamla bara, kopierar in den och eventuellt ändrar landskapsstyrelsen till landskapsregeringen osv. Fort iväg till lagtinget, det är bråttom. Utskottet gör uppenbarligen inte samma behandling som man skulle ha gjort om man hade gott om tid. Fort iväg, pang, beslut och så ikraft. Åh, vi klarade oss, vilken tur!

    Det här börjar bli ett mönster. Ska vi ha det så här? Nej, jag tycker inte att vi ska ha det så här. Jag säger inte heller att det här bara är nuvarande landskapsregeringens fel. För så här har det varit mer eller mindre under hela EU-medlemskapets tid. Vi måste få något annat system så att det här fungerar bättre.

    Det finns många andra till exempel. Det var samma sak med körkortslagen och fordonslagstiftningen. Vi kommer inte med helheterna, finansförvaltningslagen kontra revisionspaketet osv, det är att sätta lagtinget i en obekväm arbetssituation att man inte får ta ställning till helheter. Det är det som vi gör här i lagtinget i första hand helst, om vi får be.

    Det handlar om ledarskap att prioritera de resurser man har till buds. Resurserna är väldigt knappa. Resurserna är väldigt knappa när det gäller att man har få ministrar som har få timmar om dagen. Man måste ju sova också, helst åtta timmar per dygn om man ska må bra. Det handlar om att planera arbetet på ett bra sätt.

    För att lösa det här så borde man få till stånd enklare implementering av EU-direktiv. Man kanske borde göra mera som man gör i Sverige. Man sätter direktivet ikraft genom lagstiftning, ett slags blankettlagstiftning. Det kanske inte passar i alla fall, men man borde undersöka det alternativet så att vi inte hela tiden måste släcka bränder med våra lagberedningsresurser. Man måste planera bättre och prioritera sin tid.

    I det här fallet ska absolut ingen skugga falla över lagberedningen och lagberedaren som har gjort ett strålande arbete på relativt kort tid dessutom. Men eftersom regeringen har prioriterat så här konstigt så kommer lagberedaren att få göra om en del. Åtminstone tre kapitel i den här lagen har lagberedaren gjort i onödan. Efter det etermediapolitiska programmet har tagits ska den här lagstiftningen revideras. Det är tre kapitel. Jag räknade inte hur många paragrafer det var. Det femte, sjätte och sjunde kapitel ska högst troligen revideras totalt.

    Skulle man ha gjort det arbetet före lagberedaren tog sig an den här lagstiftningen så skulle lagberedaren ha gjort båda dessa arbeten med samma arbetsmängd eftersom han bara skulle ha gjort arbetet en gång. Nu måste lagberedaren göra det här två gånger. Då rumsterar man om i lagen så att man måste gå igenom allting. Det finns också detaljer, i de andra kapitlen som jag kan återkomma till efter bordläggningen, som måste göras om efter det mediapolitiska programmet.

    När man började regera 2007 så måste man nog ha vetat att det här var aktuellt. Man visste att det etermediapolitiska programmet var aktuellt, nog borde man ha kunnat prioritera om det och gjort det först så att det arbetet fanns när man skulle ta sig an den här lagstiftningen. Sedan att ärendet var mer komplicerat än vad man visste från början beträffande EU-direktivet så det kan vara svårt att veta på förhand. Det kan vara lätt att vara efterklok

    Men skulle man haft det etermediapolitiska programmet klart så skulle inte dubbelarbetet ha varit något problem. Det är dubbelarbetet som jag kritiserar när det gäller användningen av lagberedningsresurserna. Nu använder man duktiga tjänstemän dubbelt istället för att göra allt på en gång i det här fallet. Vi har också sett andra fall. Det är det allvarliga.

    Innan vi har antagit den här lagen kommer det högst troligen att komma ett politiskt program som säger att lagen i tre kapitel är inaktuell när det gäller TV-avgiften. För den är inaktuell, det finns hur mycket bestämmelser som helst som man kan kritisera. Vi kan ju inte anta den här lagen. Ska vi verkligen lagstifta helt emot vår vilja? Nej, det har jag verkligen svårt med.

    Återigen, vi lastar vid det här ärendet i famnen på kulturutskottet, som den här gången inte får syssla med lagberedning eftersom lagen nog kvalitetsmässigt är bra. Lagen är politiskt tokig eftersom det är en massa bestämmelser som inte har politiskt stöd. Kulturutskottet kommer att få en grannlaga uppgift att försöka få det här igenom.

    Återigen till det här med planeringen, ltl Harry Jansson säger att det här har gjorts vid sidan av det etermediapolitiska programmets arbetsgrupp. Det är märkligt. Hur kan man inte veta och känna till varandras arbeten? Det låter närmast otroligt. Om det är så att kansliministern har gjort det här på ”tu man hand” med lagberedaren så är det ju fel. Sådant här måste samordnas och det måste finnas ett system för samordning inom regeringen så att den ena handen vet vad den andra gör. Sedan måste det också finnas ett system för parlamentarisk samordning så lagtingsgrupperna har ett hum om vad regeringen håller på med. Man måste inte vara insatt i alla detaljer men så här stora lagpaket måste man ha kännedom om. När man samtidigt som lagtingsledamot är engagerad i en arbetsgrupp som håller på att fundera på det här politikområdet så måste man ju få information om att det nu kommer en lagstiftning här. Inte kan man göra på det här viset. Det måste ju alla som hör på den här diskussionen förstå.

    Herr talman! Jag stannar här och återkommer efter bordläggningen.

    Lantrådet Viveka Eriksson

    Talman! Jag väntade med stor spänning på vad ltl Danne Sundman skulle säga om själva ärendet och innehållet. Jag fick vänta förgäves. Det var bara procedur och tillvägagångssätt som var föremål för ltl Danne Sundmans inlägg.

    I lagtinget ska landskapsregeringen lägga ett förslag och oppositionen ska komma med alternativ. Jag hörde inte något alternativ i sakinnehållet. Jag reagerade på beskrivningen av hur vi jobbar med implementeringen av EU-direktiv. Vi har lagt en väldigt stor arbetsinsats på att systematisera upp arbetet just för att vi ska komma i takt med tiden och i fas med de olika direktiven som vi har att implementera. EU-enheten har legat på och man har faktiskt nått det resultatet att vi är någorlunda fast oss själva. Vi har inte någon som flåsar oss i nacken och att vi kommer hit och säger att nu är det brått, brått, brått, som ltl Danne Sundman utryckte det.

    Det har under väldigt lång tid varit problem med att vi hela tiden har varit lite efter. Nu har vi samlat ihop oss och sett till att vi håller i de här frågorna. Därav har väldigt mycket lagberedningsresurser gått åt till implementering av EU-direktiv. Det är också det som EU-medlemskapet innebär. Vi måste vidta lagstiftningsåtgärder inom väldigt många områden.

    Jag vill protestera mot beskrivningen av att vi på något sätt skulle missköta oss när det gäller EU-direktiven. Vi har verkligen gjort en stor insats här.

    Talmannen

    Talarlistan är stängd. Ärendet är bordlagt.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! När det gäller kritiken i sak så återkommer jag, som jag sade, efter bordläggningen för att inte upprätthålla lagtinget alltför länge eftersom det finns ett tillfälle att prata igen så sparar jag det. Jag kunde ha sagt det nu också. Det handlar om femte, sjätte och sjunde kapitlet i huvudsak, alltså sättet att finansiera public service. Sedan finns det också andra detaljer i lagen som man kan ifrågasätta. Om man läser det mot EU-direktivet så finns det också bedömningsgrader som man kan ifrågasätta, vilket jag återkommer till.

    När det gäller sättet att arbeta så kritiserar jag inte att man implementerar EU-direktiv. Det förstår alla här att vi måste göra och helst i tid. Men man måste ju då ha den övriga politiken klar. När man gör implementeringen så hinner man också få med i det här fallet femte, sjätte och sjunde kapitlets bestämmelser så att vi inte måste först måste stifta en lag och använda lagberedningens och utskottets resurser. Samtidigt som vi antar den lagen så kommer det ett politiskt program som kanske t.o.m. ändrar den lagen i grunden, beroende på vad man kommer fram till. Det är prioriteringen och bristen på ledarskap som jag kritiserar och har kritiserat tidigare. Nu visar den sig alltför tydligt i det här ärendet, tyvärr.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Man måste alltid dra en gräns för hur mycket man breddar en lagstiftningsåtgärd. Har man ett EU-direktiv som ska anpassas så blir det ofta så att man säger att man borde ta med det och det och då blir lagstiftningsåtgärden väldigt omfattande. Omfattande betyder att det tar väldigt lång tid. Lång tid betyder att vi då får den situationen att kommissionen och t.o.m. domstolen flåsar oss i nacken. Därav finns behovet i vissa fall att göra avgränsningarna och inte ta med det som vi egentligen skulle vilja ta med. Om man tar det här särskilda fallet med radio- och TV-lagen så ville vi ta upp en detalj. Det visade sig att det blev hela lagen i sista ändan. Det tog 6-7 månader.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Jag förstår också att man måste dra en gräns någonstans. Men vi har varit med om flera fall där det kommer stora framställningar och där man bara tar minsta möjliga med och lämnar politiken därhän. Körkortslagen är ett exempel och det här är ett ännu sämre exempel där man har ett programarbete som är antaget i landskapsregeringen. Programmet föreligger när man ger ifrån sig framställningen. Det här är ett väldigt dåligt exempel på hur det ska gå till. Man borde absolut ha flätat in arbetet. När arbetet har pågått samtidigt så kunde den här gruppen ha förankrat det dels hos lagtingsgrupperna i regeringen men också hos lagberedaren. Då slipper lagberedaren göra jobbet två gånger.

    Man måste prioritera lagberedningsresurserna bättre. Det är duktiga människor som jobbar på lagberedningen och de har hög kapacitet. Men om man låter dem göra allting två gånger så är det klart att inte resurserna räcker till.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det handlar inte om att göra det två gånger. Det kan bli fråga om vissa kompletteringar. I det här särskilda fallet handlar det just om uppbörden för public service uppdraget. Det är en åtgärd som man eventuellt i den här lagstiftningen kan behöva göra en viss revidering i. Det kan också mycket väl vara i en annan form av lagstiftning som vi tar in det.

    Ltl Danne Sundman målar upp en alldeles för yvig bild av det här tycker jag.

    Uppbörden av public service uppdraget är en sak som vi ska återkomma med. Där kommer det också att krävas någon form av ändring i lagstiftningen eller ny lagstiftning.

    Det här är implementering av ett EU-direktiv som ledde till att hela radio- och TV-lagen gjordes om. Gränsdragningen var att direktivet måste implementeras. Man gjorde också bedömningen att man måste ta in allt det här andra. Då blev det så här stort och omfattande och det tog väldigt lång tid. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Ärendet bordläggs till fredagen den 29 april.

    Tredje behandling

    2      Avfallsdirektivet

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 12/2010-2011)

    I tredje behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Först föreläggs förslaget till ändring av landskapslagen om renhållning. för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till  ändring av landskapslagen om miljöskydd för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling.

    Diskussion? Ingen diskussion.

    Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Tredje behandling

    3      Ändring av fornminneslagen

    Kulturutskottets betänkande (KU 4/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 13/2010-2011)

    I tredje behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget till landskapslagen om ändring av 2 och 12 § landskapslagen om fornminnen föreläggs för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling.

    Diskussion? Ingen diskussion.

    Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    4      Posttjänster

    Lagutskottets betänkande (LU 22/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 15/2010-2011)

    Först tillåts en allmän diskussion och efter det kan det väckas förslag om att ärendet ska remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Vi har tidigare här i lagtinget behandlat världspostkonventionen. Den gick ut på att försöka harmonisera posthanteringen i alla länder. Vi kunde då konstatera att de nordiska länderna har system för att uppfylla konventionens krav.

    I den här framställningen finns det en anpassning till ett EU-direktiv som definierar begreppet samhällsomfattande tjänster. Det görs för att vissa av dessa tjänster ska vara mera värda skattebefriade. För Ålands del betyder det att vår postlag är relativt modern, men måste anpassas när det gäller mervärdesskatten och definitionen på tjänster å ena sidan och å andra sidan när det gäller viktgränser för paket. Det är brådskande med den här lagframställningen därför att riksdagen behandlar det här. Man vill att systemen harmoniseras när det gäller beskattningen så att det inte blir oklarheter i vilka situationer man ska påföra skatt och inte påföra skatt.

    Utskottet har gått igenom definitionerna och försökt klargöra så gott det går att de ska vara korrekta. Det har inte varit alldeles lätt att jämföra med riksdefinitionerna eftersom man där har lite andra språkliga utgångspunkter i vissa fall när man översätter. Man har också haft det här under behandling i riksdagen. Det torde vara klarerat att den definition som landskapsregeringen föreslår är korrekt när det gäller samhällsomfattande tjänster.

    Vi har gjort en teknisk ändring i § 4. Vi har bytt ut ett kommatecken till samt för att förtydliga något och för att det ska hålla sig till de principer som gäller uppräkningar i lagstiftningen.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Enda behandling

    5      Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2009 - 31 oktober 2010

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SjpN 1/2010-2011)

    Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2010-2011)

    Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Vtm Gunnar Jansson

    Värderade talman! De två föregående ärendena bär vittnesbörd om det allom kända men ändå viktiga iakttagelsen att självstyrelsepolitiskt har Åland självstyrelse gentemot Finland. Gentemot EU har vi inte självstyrelse.

    Betänkandet som ligger till grund för behandlingen av detta ärende följer strukturen i landskapsregeringens redogörelse. Redogörelsen var tämligen omfattande. Den gav nämnden anledning att höra 26 sakkunniga varefter nämnden enades om att framföra 16 synpunkter som uppmanar och uppmuntrar landskapsregeringen att arbeta vidare med självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter, såsom 32 § lagtingsordningen formulera syfte med redogörelsen.

    Lika som tidigare har nämnden behandlat både återkommande långkörare och helt nya ärenden. Det visar på långsiktigheten och samtidigt dynamiken i självstyrelsepolitiken. Ärenden som rör grunden för självstyrelsesystemet dvs svenska språket, utbildningen, hembygdsrätten, jordförvärvsrätten, näringsrätten samt respekten för demilitariseringen och neutraliseringen är det påkallat att regelbundet diskutera och debattera i lagtinget. Då har alla lagtingsledamöter möjlighet att medverka i debatten och därmed få nämndens medlemmar ett breddat perspektiv när nämnden rådgör med landskapsregeringen i löpande självstyrelsepolitiska frågor från tid till tid.

    Dynamiken i självstyrelsepolitiken illustreras t.ex. av att nämnden konstaterar att ett mycket bra underlag för en reformering av självstyrelsesystemet föreligger. Man kan med fog säga att denna responsdebatt torde vara årets viktigaste självstyrelsepolitiska tilldragelse. Därför är det också naturligt att responsdebatten får gå utanför redovisningsperioden, perioden mellan 1 november och sista oktober.

    Herr talman! Under motsvarande debatt i fjol, för ett år sedan, framförde landskapsregeringen att det i hög utsträckning är en fråga om tillgång till resurser om regeringen ska kunna fullgöra allt det som nämnden har synpunkter på. Jag konstaterar dels att landskapsregeringens medlemmar har mer än nog att arbeta med, dels att det tillhör en normal parlamentarisk ordning att parlamentet ställer krav på exekutiven. Det är det som är själva spänningen och märgen i det parlamentariska systemet. Därför innehåller nämndens betänkande både uppmaning och uppmuntran.

    Utgången av riksdagsvalet i söndags medförde ett komplicerat parlamentariskt läge i Finland. Regeringsförhandlingarna ser ut att bli segslitna, även om Finland har vana av mångparti regeringar med varierande sammansättning. Riksdagen och riksdagsgrupperna är centrala aktörer när det gäller att bilda regering och skriva regeringsprogram. Nästa riksregerings sammansättning och innehållet i dess regeringsprogram kommer att ha betydelse för Åland. På ett allmänt plan märks detta främst i frågan om den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken samt om förhållande till EU och övrig Europapolitik.

    I självstyrelsespecifika frågor nämner självstyrelsepolitiska nämnden främst reformeringen av självstyrelsesystemet, fortsatta reformer av Finlands grundlag, svenska språket, språket i utbildningen, allmänna kollektivavtal och Ålands demilitarisering och neutralisering. Dessa frågors skötsel förutsätter förtroende mellan parterna i självstyrelsesystemet samt fungerande och hållbara förhandlingsstrukturer. Även andra mer eller mindre öppna frågor som nämnden har behandlat såsom skattegränsen, det ekonomiska systemet och beskattningen samt reservelkraftsförsörjningen och inmatningstariffssystemet vid produktion av förnyelsebar energi förutsätter att Ålandsfrågornas hantering i Helsingfors vilar på en säker grund. Det vore enligt min mening mycket önskvärt med en allmän skrivning om detta i riksregeringens regeringsprogram och detta oberoende av regeringens sammansättning.

    Skötseln av Ålands självstyrelsepolitiska frågor ska handhas på basen av frågornas egna meriter och de ska inte vara beroende av svängningar i de politiska konjunkturerna.

    Nämnden riktar sig till landskapsregeringen, sådan är den parlamentariska ordningen. Nämnden kan inte rikta sig till de politiska partierna. Men vi som politiker både kan och ska rikta oss till våra partier i samarbete med dem och mellan dem.

    I de politiska aktiviteter jag har nämnt ovan är våra partier i en nyckelställning. Förebild för de aktiviteterna kan vi hämta ur de erfarenheter som den parlamentariska reformkommittén fick i höstas när vi marknadsförde ramlagsbetänkandet i riksdagen hos alla riksdagsgrupper. President Martti Ahtisaari tillämpade ungefär samma metod när han informerade partiledningarna i Finland om betänkande innehållande handlingsprogram för att bevara två nationalspråk i Finland. 

    Självstyrelsepolitiska nämndens verksamhet har två framträdande egenskaper. Alla lagtingspartier har representation i nämnden och nämnden är påtagligt inriktad på att nå konsensus. Det är en styrka med tanke på nämndens särskilda roll i självstyrelsesystemet. Därför lämpar sig nämndens medlemmar väl för att idka självstyrelsepolitik med syster- och broderpartier i riket.

    Herr talman! Under responsdebatten i fjol berördes Ålands politiska kontaktytor med Sverige. Det nordiska samarbetet inom ramen för det Nordiska Rådet uppmuntrar till direktkontakter. Dessutom har ju EU mer eller mindre suddat ut gränsdragningen mellan utrikespolitik och inrikespolitik. Nämnden berör denna gång förhållande till Sverige i två sammanhang. Dels organiserade politiska kontakter i en Ålands havskommitté, dels säkerställandet av tillträde för åländska studerande i högskolor Sverige. Den gemensamma nämnaren i bägge dessa ärenden är det språkliga klimatet i Finland. Förväntningarna på så kallade släktskapsstater vilka snarare ökar än minskar som resultatet av riksdagsvalet i Finland.

    Nämndens 16 synpunkter framträder i betänkandet. Jag hänvisar till dem under respektive rubrik, som jag har nämnt ovan, och äskar bifall till nämndens förslag, jag citerar; " lagtinget meddelar landskapsregeringen för kännedom vad som anförts i betänkandet."

    Samtidigt meddelar jag att självstyrelsepolitiska nämnden står till landskapsregeringens förfogande när det finns behov för rådslag om de självstyrelsepolitiska frågor som ingår i betänkandet eller när nya sådana frågor i övrigt dyker upp. Tack, herr talman.

    Ltl Harry Jansson

    Herr talman! Jag instämmer i vtm Gunnar Jansson om den tyngd som detta betänkande från självstyrelsepolitiska nämnden präglas av. Var och en av de frågeställningar som lyfts fram i detta betänkande skulle vara värd en särskild mässa. Jag är övertygad om att vi skulle kunna fylla bra många timmar med diskussioner i denna sal. Vi ska försöka avgränsas oss även i detta anförande.

    Vtm Gunnar Jansson var inne på det förändrade politiska landskapet i Helsingfors, som vi kommer att skönja konturerna av allt tydligare framöver. Vi är naturligtvis alla osäkra idag vart det här kommer att föra Åland, självstyrelsen och våra möjligheter att påverka de politiska processerna. På basen av valsegrarnas första uttalanden så kommer inte Svenska Folkpartiet att ingå som underlag i nästa finländska regering. Det betyder att den livboj som vi har haft i decennier via svenska riksdagsgruppen försvinner in i regeringsmaktens kretsar. Det här kommer oundvikligen att få konsekvenser för Åland.

    I sammanhanget vill jag passa på att åter än en gång påpeka vikten av att det skulle vara Finlands statsminister och ingen annan som koordinerar Ålandspolitiken i Helsingfors. Det som händer nu i Helsingfors kommer ännu tydligare ofrånkomligen att leda till att det blir svårt för Åland att slippa fram via enskilda ministerier. Vi har redan erfarenheten av den förnyelsebara energifrågan, där det visar sig att när enskilda ministrar och ministerier agerar på tu man hand så försvinner möjligheterna för Åland att komma fram med sina argument.

    Vicetalman Gunnar Jansson berörde Sverige utgående från betänkandet. Från centerns sida ser vi, efter det som har hänt i det finländska riksdagsvalet att det är ännu viktigare att den så kallade Ålands havskommittén kommer till stånd så att vi får en formell grund för de fortlöpande diskussionerna med Rosenbad.

    Personligen tycker jag att det här skulle vara en bra mekanism för att undvika det som annars är det nödvändigt, dvs att börja från början, att dra hela Ålands historia från A till Ö och berätta för dem i Rosenbad och departementen i Stockholm om Ålandsöverenskommelsen och allt vad det innebär. Själv tycker jag också det är odramatiskt om vi jämför med t.ex. att Österrike och Italien har en kommission som är beredd att träda till i fall Sydtyrolens ställning på något vis ifrågasätts av den italienska staten. Det är ju ett alternativ, om vi inte har framgång med Ålands havskommittén så måste vi aktivera de överstatliga mekanismerna på ett annat sätt.

    Betänkandet tar upp en rad tunga områden. Jordförvärvsfrågan är en av dem. Jag kan bara hålla med om att det är viktigt för landskapsregeringen att i tid konsultera nämnden så att vi inte behöver återuppleva någon form av bakläxa ifrån nämndens sida. Det gäller för landskapsregeringen att ta fasta på de synpunkter som nämnden framför i sina ställningstaganden. Även om det är av politisk art så är det ändå en tyngd, särskilt när det är en enig nämnd som tar ställning till de författningsenliga frågorna.

    Angående det omtalade principbeslutet från juni i fjol så förväntar sig nämnden en precisering av riktlinjerna så att de överensstämmer med jordförvärvslagen.

    När det gäller tid den omtalade diskussionen, speciellt på senare tid, om på vilken nivå vi ska ha bestämmelser gällande jordägandet reglerat så är det viktigt att ta till sig nämndens synpunkter att landskapsförordningen gällande jordförvärv inte bör tillämpas. Det är här som jag vill återknyta till det som vi ifrån centern anförde tidigare i år om att jordförvärvsfrågorna hädanefter ska regleras i lag och ingen annanstans.

    När det gäller självstyrelsesystemet så kommer med all sannolikhet förslaget till reviderad finsk grundlag att förfalla. Det betyder att vi kommer att få en möjlighet att ånyo påverka 2 § i grundlagen och att vi där skulle få en tydlig markering av lagtingets roll i maktfördelningen inom republiken Finlands gränser. Den frågan ska vi inte ge upp. Den frågan har tidigare riksdagsledamöterna Jansson kämpat för och nuvarande riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér likaså. Det här måste vi fortsätta att markera. Med tanke på den okunskap som kommer att prägla riksdagens arbete en tid framöver så är det ännu viktigare att den här typen av synliga markeringar av Ålands status finns i de grundläggande dokumenten som styr statens agerande.

    När det gäller självstyrelselagen konkret så är det ofrånkomligt att frågan om såväl finansiering som behörighet är centrala frågor. Vad gäller finansieringen visar inte minst diskussionerna om svårigheterna att komma överens om hur de förnyelsebara energikällorna ska kunna stimuleras, så väcker det än en gång frågan om behovet av att oftare aktivera 47 § i självstyrelselagen om att avräkningsgrunden ska regleras till följd av att den åländska förvaltningen belastats av högre utgifter än det som var tidigare tänkt. Är det så att landskapsregeringens ansträngningar att få in de åländska producenterna av förnyelsebar energi misslyckas, då måste den aspekten, att vi får en ny utgiftsvolym att hantera, även bakas in i motiveringstexterna för att få en höjd avräkningsgrund. Här måste vi tillsammans se till att vi får en bra helhet, tack.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Ltl Jansson talade om jordförvärvsfrågorna och nämner också slopande av strandvillkoren. Det har förts en diskussion i regeringen om det ska slopas, på vilken nivå i förordning eller lag? Jag har inte riktigt fått klart för mig hur centern ställer sig i sak till det här. Ska den här regeln slopas eller inte?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! Jag väljer att inte svara på den här frågan i och med att jag inte berörde den frågan i mitt anförande. Det krävs en särskild debatt om just den här aspekten.

    Rent principiellt kan jag säga att vi är beredda att diskutera förändringar så länge det sker utgående från lagstiftning.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag kanske hörde dåligt, men jag uppfattade nog att ltl Jansson var inne på den här frågan i sitt anförande. Det skulle vara väldigt bra för frågans framskridande om man kunde från centerpartiets sida få ett besked huruvida man är villig att ta bort den här regeln eller inte och i så fall under vilka villkor?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! Jag väljer att respektera vårt sätt att diskutera det. Vi ska diskutera utgående från de ärenden som är aktuella. Det finns en mängd detaljer i det här betänkandet som vi alla skulle vilja diskutera. Om vi nu börja föra en jordförvärvspolitisk debatt vid sidan av så blir det lite märkligt. Vi är villiga att diskutera utgående från förändringar i lag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag skulle vilja be om ett par preciseringar med anledning av redogörelsen och självstyrelsepolitiska nämndens betänkande. Det första gäller detta att man skulle föra över kontakterna från ministerierna i riket till statsministern och kanske också delvis till Rosenbad, var det rätt uppfattat?

    Det andra gäller jordförvärvsfrågan, är det så att man skulle ge dispens t.ex. för planerat område, strandområde, är inte detta en sak som grundas på lagens möjligheter till dispens?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Om vi börjar med statsministerns roll som koordinerande plats för de åländska frågorna så är det där den här typen av ärenden hör hemma. Det är statsministern som håller ett vakande öga över hela den åländska processen. Vindkraftsfrågan med mera har visat att det inte går för Åland att ha framgång när en rad ministerier är inblandade. Det hjälper inte ens att vi har justitieministeriet i sak så länge det finns andra ministrar, andra ministerier och andra tjänstemän som kan blockera processen. Det är naturligt att det är statsministern som tar en sådan här roll. Det skulle vara angeläget särskilt med tanke på att vi nu får ny statsminister som förhoppningsvis också ser positivt på det svenska språket.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Ska jag dra den slutsatsen att självstyrelsepolitiska nämnden anser att man ska föra vidare diskussioner om kabeln mellan Åland och riket och vindkraft med statsministern?

    För det andra, är det så att en dispens för vissa områden när det gäller jordförvärv grundas på lag eller inte i vårt nuvarande system?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Jag tror att jag svarade på den första frågan tillräckligt vad gäller statsministerns roll och centerns syn på det.

    Vad gäller lag kontra förordning så konstaterar nämnden att förordningen inte bör tillämpas. Från centerns sida väljer vi att respektera Högsta domstolens syn på det här. Högsta domstolens utlåtande 2003 säger att förordningen enbart får tillämpas utgående ifrån de tekniska förfarandena.  Från åländsk sida har vi alltid betonat Högsta domstolens roll i självstyrelsesystemet. Vi har alltid sett till att respektera och påtalat vikten av att man också respekterar Helsingfors, Högsta domstolens syn. Nu tycker jag faktiskt att ltl Olof Erland är ute på en farlig väg om man vill att vi härifrån åländsk sida ska börja ägna oss åt politisk tolkning av vad Högsta domstolen anser. Vi bör slå vakt om de grundlagsbitar som vi har i vårt system. Jag tycker att det är farligt att vi börjar ifrågasätter Högsta domstolens syn.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! I kollegan Harry Janssons anförande nämndes med rätta att kunskaperna i Helsingfors om Åland och självstyrelseordningen etc. nog kan vara lite si och så. Det krävs en ihållande och återkommande informationsverksamhet för att lyckas.

    Nu är ungefär 85 av de 200 riksdagsledamöter nya. Det bäddar faktiskt för en viss möjlighet till att beträda jungfrulig mark där gamla, beprövade, ärrade politiker är kvar som naturligtvis vill sätta sig på de här nya. Men, där de politikerna mycket väl kan uppmuntras till att ta för sig och jag är övertygad om att de är mottagliga för information och upplysning. Det här säger jag av egen erfarenhet. År 1983 när jag valdes in första gången byttes 95 riksdagsledamöter ut. Det finns ett gigantiskt informationsjobb att göra. Jag ser möjligheter i det.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Jag delar helt vicetalmannens syn på det. Det här ger också möjligheter. Jag tror att vi tillsammans från detta parlament har all orsak att snarast upprepa det som den parlamentariska kommittén gjorde under vicetalmannens ledning senaste höst, besökte riksdagsgrupperna på ett organiserat sätt. Det här är någonting som respektive lagtingsgrupp med fördel borde göra i det politiska landskapet i Helsingfors. Det är berikande för oss. Det visar för dem som är rädda för svenskspråkiga att ålänningarna inte är några marsmänniskor, utan helt normala som man kan prata med, ibland med hjälp av tolk och ibland med hjälp av bruten finska och bruten svenska.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Den här redogörelsen och självstyrelsepolitiska nämndens betänkande är en tung institution och viktig sådan när det gäller de här frågorna. Den här versionen innehåller rätt så många problematiska frågeställningar som är väldigt avgörande för utvecklingen av vårt samhälle. Nämnden har varit väldigt tydlig i sina synpunkter, rentav lite barsk på några punkter. Jag förstår nämnden till fullo när det gäller den rätt så tydliga kritik man kommer med.

    Om man börjar med det som har blivit den här periodens långkörare, hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt så är det bortom all kritik hur det här ärendet har skötts från regeringens sida. Att man inte på två års tid har kunnat få fram de nya regelverken och ändrat i kommitténs 25 förslag. Inte ett enda! Det enda som man har tagit tag i så har man gjort på fel sätt. Nu tänker man igen göra på fel sätt.

    Den 2 april 2009 skrev ltl Gun Carlson och vi andra som satt i kommittén under betänkandet och överlämnade det till landskapsregeringen. Det var två år sedan! Man inte bättre prioritet på sitt fögderi på så här viktiga frågor så att man får fram de här framställningarna. Jag har sagt det här är säkert tio gånger och nu är det då elfte gången som jag säger det. Det är inte bra.

    När det gäller jordförvärvsförordningen så måste jag i likhet med Harry Jansson säga att vi åtminstone måste stöda oss på Högsta domstolen och hålla med Högsta domstolen när vi vet att de har rätt, vilket de har i det här fallet. Det här är ett solklart fall. När Högsta domstolen 2003 i lagstiftningskontrollen sade att i landskapsförordningen om jordförvärvstillstånd får endast ingå tekniska bestämmelser och inte av materiell art. Det ska vara på lagnivå alternativt ska förordningsfullmakten, i den lagstiftning som då kontrollerades, utökas. Man ska inte hålla på att ändra i den här förordningen för den har inte grund i lag. Förordningen är olaglig. Då ska man inte hålla på att använda sig av den här förordningen och ha bestämmelser i den, som man håller på nu. Man måste lyssna på vad Högsta domstolen säger. Ska man ändra i det här är regelverket så ska det göras på lagnivå. Det är ändå motiverat enligt självstyrelselagen, som nämnden konstaterar, att de här bestämmelserna inte i några fall, även med förordningsfullmakt, ska vara på förordningsnivå. Jag förstår inte vad man grejar med, om jag ska vara ärlig. Ska det regelverket ändras så ska det lyftas upp till rätt nivå och lagstiftas. Sedan har man dessutom på vägen, jag vet inte i hur många rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen, fått back när man har hänvisat till den här förordningen från landskapsregeringen. Högsta förvaltningsdomstolen har då konstaterat det som Högsta domstolen konstaterade; man får inte använda den för negativ rättsverkan för den sökande. 

    Återigen, 25 punkter hade kommittén, nu försöker man på en punkt det som man har försökt förut. Den här valperioden kommer att ta slut innan de här sakerna har åtgärdats. Det är i sig katastrofalt, men det är framförallt tokigt eftersom den här kommittén ändå hade ett så bra betänkande och man var så pass samspelt. När man hade det här i färskt minne borde man direkt ha börjat jobba med de här frågorna och kommit med de här framställningarna. Då skulle vi, innan den här perioden ha tagit slut, ha rett upp den här saken. Det var jättebra att tillsätta den här kommittén, Kommitténs arbete var jättebra, tycker jag. Det för konstruktivt och vi var nästan helt eniga förutom näringsrätten. Och så hanterar man den politiska resursen på det här viset. Det har väl framgått tidigare att jag är ytterst kritisk till det så det behöver jag inte upprepa.

    Sedan är det de vanliga ärendena, svenska språket där är nämndens synpunkter bra, och språk i utbildningen. Det är också mycket bra skrivningar under rubriken kontakter till Sverige. Jag tycker det är fint att få läsa i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande; ” det är skäl att undersöka var de politiska kontaktytorna mellan Sverige och Åland ytterligare kunde utvecklas och att kontakterna till Sverige är ännu mer angelägna med beaktande av den aktuella språkutvecklingen i Finland”. Nog har det någon effekt det som man står säger och den politik som man försöker driva och nöta på med det när det till slut står så här fint i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande. Det tackar jag för och håller givetvis med om att det är västerut som vår språkliga framtid finns.

    Sedan ska jag till sist beröra det som kommer på andra plats. Om jordförvärvs, hembygdsrätt och näringsrätt under den här valperioden var det största misslyckande så på andra plats kommer det att man inte lyckades få med Åland med i Feed-in systemet.

    Den 1 april, och det var inget skämt, var misslyckandet ett faktum. Då trädde det här systemet ikraft i Finland och de åländska aktörerna fick stå vid sidan om. Vad vi vet hittills så kommer de att få stå vid sidan om. Någon annan information har åtminstone inte jag, rätta mig om jag har fel.

    Jag tror att man från landskapsregeringens sida tog för lätt på det här från början. Man var på något besök, det var trevliga miner, man tog i hand och gick hem och tyckte att det här skulle ordna sig. Personligen sade jag åt en central aktör i energibranschen, när det blev känt att man hade sådana här planer; "vänta och se tills det här ska genomföras, det kommer att bli stora problem". Tyvärr fick jag rätt. Jag tror att man kunde ha lyckats om man skulle ha insett allvaret i ett tidigare skede. Men hamnade också väldigt tokigt i en valrörelse där politiker har lite svårt att inte prioritera det egna skrået, sådant som är lite längre bort. Om jag har förstått saken rätt så har man haft svårt i kommunikationen med tjänstemän.

    Vad ska man nu göra? Man ska givetvis fortsätta att anstränga sig att försöka komma med i det här som man har för avsikt att göra.

    Nu ska vi komma ihåg att det har varit ett val. Just nu sitter det en vingklippt ministär som bara väntar på att få städa sina skrivbord, särskilt till den här delen eftersom det är centerministern. Vad den nya regeringen tycker och tänker om det här vet vi inte. Det är givetvis en uppgift att försöka sälja in det. Vad det blir av detta vet vi inte heller. Det gäller att till varje pris försöka. Det var illa, det var verkligt illa att gick över ett val och att man inte hade den här lösningen på plats före valet. Det är sällan sådant här ändras till det bättre, tyvärr.

    Då finns det två frågeställningar. Det är att utreda möjligheterna och ta kontakt med Sverige och Norge när det gäller el certifikat, vilket man kanske redan har gjort. Det är i grunden ett marknadsekonomiskt mer sunt system än feed-in avgifterna. Vi är väl alla besjälade av att ha så sund marknadsekonomi som möjligt. Det finns en möjlighet att Åland också skulle haka på där, men det är minst lika omständligt att få komma med där. Det är ett alternativ. Det stod i tidningen häromdagen att man har funderingar på det, men man borde aktivt börja arbeta med det.

    Sedan ska det bli verkligt intressant att läsa i tilläggsbudgeten, som kommer nu, huruvida accisåterbäringen är med, så att det för de åländska aktörerna inte blir en sämre situation än vad det var före. Jag hoppas verkligen att det är med i tilläggsbudgeten. Det kanske vi får veta precis just, det ligger väl i kopieringsmaskinen enligt kaffebordsdiskussionerna om omröstningarna som var. Jag hoppas att man inte röstade om den här saken i alla fall.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag tycker att det är glädjande att ltl Sundman tar upp detta med förändringar i hembygdsrätten, näringsrätten och jordförvärvsrätten. Det finns faktiskt en politisk vilja att göra de här reformerna. Det är en annan sak att det är svårt att komma fram med de konkreta förslagen. Vi tar detta med förordning som bygger på att man kan ge dispens, man kan säga att det är en teknisk förordning.

    Jag ville fråga en sak angående näringsrätten, för jag tyckte det var roligt att Sundman tog upp det. Vi har länge i liberalerna sagt att här borde man faktiskt modernisera och se på näringslivets möjligheter till utveckling och kompetensförsörjning osv. Det skulle vara intressant att höra vad det konkreta förslaget när det gäller näringsrätten är från ltl Sundman sida?

    Ltl Danne Sundman, replik

    Jag har mycket åsikter när det gäller näringsrätten och de åsikterna har jag fört fram här tidigare. Det handlar om att använda näringsrätten på rätt sätt, som ett språkskydd och inte som ett konkurrensskydd, vilket det inte får användas som. Det handlar om att börja övervaka och ställa tydliga villkor, villkor som har en mening i näringsrättstillstånd. Det handlar också om att, enligt nämnda kommitténs betänkande, göra vissa undantag från näringsrätten för företag som t.ex. verkar på externa marknader. Det där har vi allt klart i kommitténs betänkande samt att vi som satt i kommittén har mycket tankar kring det. Vi skulle gärna ta oss an en lagframställning om näringsrätten för att modernisera och förbättra den men inte avskaffa den. Det är ju fel, där är liberalerna på vils politiskt. Jag tror att det finns en klar majoritet i övrigt i lagtinget för att förbättra näringsrätten så att det är någon nytta med den. Det är det inte idag, tyvärr.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag förstod det som att ltl Sundman är öppen för lagstiftningsåtgärder men det lät ganska komplicerat med undantag för det ena och det andra och det är inte liberalernas linje. Vi vill underlätta styrelsearbetet.  Aktiebolagen ska själva få bestämma om sina styrelseledamöter. Det tycker jag inte är särskilt radikalt. Däremot om det finns stöd för att modernisera näringsrättslagstiftningen så tror jag säkert att det kommer konkreta förslag men det gäller att vara öppen för det.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Att ta bort kravet för hembygdsrätt för en majoritet i bolagsstyrelser är fel väg att gå. Visst ska bolagen få utse vilka personer de vill, det får de också idag. Men enligt våra regelverk ställs det vissa krav på här personerna för att få en lokal förankring. Det här är regelverket gör också att man i de allra flesta fall är tvungen att ha ett åländskt dotterbolag, vilket gör att det sitter ålänningar i en styrelse som tänker lokalt och gynnar det åländska näringslivet i övrigt. Näringsrätten är fantastiskt viktig för vår åländska framgångssaga. Man ska absolut inte röra det. De som uttalar sig i den riktningen att man ska ta bort kravet på hembygdsrätt i aktiebolagsstyrelser så till dem måste man säga som Jesus sade på korset; "förlåt dem för de vet inte vad de pratar om och de vet inte vad de håller på med, tyvärr".

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Kollegan Sundman gladdes över nämndens uppfattning om att de utvecklade och de utvidgade politiska kontaktytor med Sverige välkomnades och efterlystes. Det är en allmän europeisk utveckling att utveckla släktskapsstater, som jag också i anförande nämnde, varav det finns en mängd av Europa. Av hänsyn till att gränserna är dragna som de är i Europa så har de facto de allra flesta dylika släktskapsstater. Det är den allra naturligaste sak i vägen att den finlandssvenskspråkiga befolkningen har Sverige som släktskapsstat. Motsatsen vore otänkbar. Men det behöver enligt min mening inte betyda att man därmed ska försumma kontakterna till Finland.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Nej, herr talman, så är det precis. Bara för att man umgås med sin granne som bor västerut så behöver man inte försummar sin granne österut. När det gäller förhållandet till Sverige så ska man, precis som Julius Sundblom sade i ett tal efter att självstyrelsen var ett faktum, se Ålands hav som ett öppet fönster mot väster. Det har vi inte gjort hittills. Vi har många gånger bara sett hindren. Visst har Sverige hjälp oss i stor utsträckning. Nu hamnar vi en sådan situation där vi måste gå vidare i det samarbetet. Jag har själv talat om att få en Ålandsöverenskommelsen 2.0. Man kanske till och med borde vara så drastisk att man borde överväga i vissa fall att ta i bruk svensk lag som blankettlag innanför vår behörighet. Det gäller att bryta ny mark i förhållande till Sverige och verkligen i praktiken ta del av att man där pratar det svenska språket.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Arbetet i självstyrelsepolitiska nämnden är alltid väldigt spännande och intressant. Det är också ett bra betänkande. Jag tycker att nämnden även den här gången har kommit med många intressanta och aktuella frågor. Jag ska inte beröra allt det som har berörts tidigare i talen.

    Det som har hänt, och är ganska stor förändring från att vi skrev det här betänkande tills idag, är att det har hållits ett riksdagsval. Mycket har hänt på den politiska kartan. Man säger till och med att den politiska kartan har ritats om helt och hållet. Det är väl dags att vi snabbt som ögat omorienterar oss också här på Åland till den nya verklighet som nu föreligger. Om detta diskuteras nu förstås i politiska kretsar både på Åland och i Helsingfors men också i media och särskilt på ledarsidorna. I Helsingin Sanomat skriver man idag att samlingspartiet vill bilda regering med SFP, socialdemokraterna och sannfinländarna, men att sannfinländarna inte vill ha SFP med i regeringen. Jutta Urpilainen anser att de tre stora partiernas mandat räcker till att bilda ny regering och Soini anser samma sak. Den främsta orsaken till att Soini inte ville vara med i SFP är att SFP:s kandidater såg sig själva som en motkraft till sannfinländarna och all heder ska de ha för det.

    I Ilta Sanomat skriver man om Åland och att sannfinländarna vill ha symboliska segrar i sitt regeringsprogram bl.a. i den nationella ekonomiska politiken. Det här kan man tolka som att förnyelsen av självstyrelselagen därmed är hotad, så tolkar Ilta Sanomat det hela.

    Jag skulle i det här skedet gärna vilja veta hur man från landskapsregeringens sida nu ser på den nyuppkomna situationen och vilka kontakter som nu omedelbart borde hållas till Helsingfors?

    Mycket viktigt vore det att lantrådet och landskapsregeringen omedelbart, om det inte hittills har gjorts, förde diskussioner med riksdagsledamoten och lade fokus på att nå det mål som vi själva tillsammans här har ritat upp. Man borde fokusera mycket intensivt på framförallt socialdemokraterna och samlingspartiet.

    Som vi tidigare har diskuterat och kommit överens om så ska det in en text i programmet om förändringarna i självstyrelselagen. Ve ser gärna också att den gemensamma arbetsgruppen tillsätts med uppdrag att se över detta. Nämnden uppmanar här landskapsregeringen att vara synnerligen aktiv. Jag skulle gärna vilja höra hur landskapsregeringen nu jobbar i det nya läget när Ålandsministern inte längre är Ålandsminister, i alla fall inte många dagar till. Hur ska man framförallt säkra att den åländska riksdagsledamoten ges en plats i grundlagsutskottet?

    Tidigare har samlingspartiet upplåtit den här platsen. Åland borde per automatik ges en plats i grundlagsutskottet. Det är inte heller rätt att platsen ska offras av SFP, särskilt inte om inte SFP är en del av regeringsunderlaget.

    Det här är en mycket angeläget och mycket viktigt att det ges full fokus på särskilt samlingspartiet och socialdemokraterna. Jag hoppas att lantrådet leder det, tar kontakt också med oppositionspartierna och i mån av möjlighet försöka samordna det här arbetet så att vi alla kan bidra ifrån åländsk sida till goda lösningar på de frågor som vi gemensamt har kommit överens om.

    Det händer mycket just nu. Det kommer säkert att hända en hel del redan under påsken när det gäller sonderingar och annat för att få samman en regering och ett regeringsprogram

    Jag kommer för min del att påminna socialdemokraternas ordförande Jutta Urpilainen om hennes löften och önskan om att Ålandspolitiken ska ligga under statsministern, att man bör återinföra aftonskolorna igen, att ansvaret för det svenska språket ska prioriteras mycket högt samt att man nu behöver förverkliga det som står i Ahtisaarirapporten.

    Vad gäller svenska språket har vi också i nämnden en rubrik om svenska språket i utbildningen. Jag vill trycka på behovet av utbildning och fortbildning för polis och gränsbevakare i Finland. Nämnden tog upp detta redan i sitt förra betänkande, men där har kanske inte landskapsregeringen tagit till sig vidden av den här problematiken. Det är viktigt att man går vidare där och trycker på behovet av att få svenskspråkig fortbildning för dessa, eftersom det är grunden för rekrytering av svenskspråkiga poliser och gränsbevakare till Åland. 

    Vad gäller kontakterna till Sverige så är jag mycket nöjd med de skrivningar som vi har i nämndens betänkande. Ålandshavskommitté med modell av Öresundskommitté var ett socialdemokratiskt initiativ som vi gärna jobbar vidare med. Jag tycker att det är mycket, mycket bra om landskapsregeringen verkar för att frågan om en gemensam Ålandshavskommitté kunde tas upp på det gemensamma mötet som Finlands och Sveriges regeringar kommer att hålla så småningom när Finland har fått en ny regering.

    Det alternativ som landskapsregeringen hänvisade till, när det här var aktuellt i budgetdebatten, var att man på Åland ska ha ett Hallå Norden kontor som en ersättning för det här. Eftersom vi är grannar i våra lokaliteter på Ekonomigatan 1 till Hallå Norden kontoret vill jag understryka att Hallå Norden har en mycket viktig funktion för de nordiska medborgarna. Det kan inte på något sätt vara en ersättning för en Ålandshavskommission. Det är två helt olika saker.

    Om jag får fortsätta lite över tiden så vill jag säga någonting om avräkningsgrunden, vindkraften och reservkraften. Regeringen har haft den taktik att man inte ska lyfta upp frågan om avräkningsgrunden så länge man har de här två andra tunga frågorna på sitt bord. Man måste konstatera att den taktiken inte har varit särskilt fruktsam och man har inte fört de åländska frågorna särskilt långt fram under den här perioden. Jag tycker att Åland kontinuerligt måste hävda sina konstitutionella rättigheter oberoende av vilka andra frågor som ligger på det politiska förhandlingsbordet. 

    När det gäller vindkraften så vore det väldigt angeläget att regeringen nu kunde redogöra för den dagsaktuella situationen. Vi har i alla fall nu här i lagtinget, som inte är involverade i regeringsarbetet, ganska starkt invaggats i den tron att den här frågan ska lösas. Man har förlitat sig på diskussionerna med minister Pekkarinen. Den information som vi har fått här lagtinget är att det här skulle ordna sig och Åland skulle få komma med i feed-in systemet. Nu kommer det bud om något helt annat. Det verkar som det har blivit några missförstånd i diskussionerna med Pekkarinen. Annars har beskeden från de förhandlingarna lite vilselett oss här i lagtinget att tro att den här frågan på ett mycket bra sätt skulle gå att ordna. Tack.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Det var ett mycket balanserat anförande. Tack för det, ltl Gunell.

    Den 23 september när "bröderna Jansson", som vi benämndes, besökte riksdagen så var den första grupp vi träffade företrädarna för sannfinländarnas riksdagsgrupp. Vi träffade hälften av deras grupps medlemmar, dvs två medlemmar. Nu är sannfinländarna 39 medlemmar. Under våra två resor träffade vi sammanlagt 150 riksdagsledamöter. Alla de personer som kollegan här nämnde är nu nyckelpersoner i de riksdagsgrupper och partier som förhandlar om sammansättning av nästa regering och dess regeringsprogram.

    Beträffande sannfinländarna vill jag komplettera med att säga att den ena är kvar ledamoten Pirkko Ruohonen-Lerner. Min förra kollega Raimo Vistbacka valde att inte kandidera. Jag tror inte att jag har alldeles fel om vi får återse Raimo Vistbacka som minister i nästa regering.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Ska jag tolka vtm Gunnar Janssons uttalande som att sannfinländarna visst går att diskutera med? Att sannfinländarna inte kommer att kräva några symboliska segrar i regeringsprogrammet till Ålands nackdel, som Ilta Sanomat tror. Då borde man snarare fundera på hur och på vilket sätt vi skapar kontakter till sannfinländarna? Jag för min del skulle kanske hellre fokusera på de partier jag nämnde tidigare, socialdemokraterna och samlingspartiet, som de huvudsakliga kontakterna till den kommande regeringen.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack, herr talman! Till den delen är vi fullständigt överens. Vi träffade den socialdemokratiska partiledningen och gruppledningen. Flera av dem är kvar i den nuvarande riksdagen. Detsamma gjorde vi med samlingspartiet och där vill jag minnas att alla är kvar som vi träffade i september och oktober.

    Nej, det är riktigt. Mitt vittnesmål gällde det förhållandet att de första som vi träffade var sannfinländarna. Jag vill nog påpeka att vi inte på något sätt negligerade de andra, tvärtom. Därför är det nu också oerhört viktigt att den här processen går vidare och den är igång.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tycker också att det är mycket viktigt att processen går vidare. Därför efterhör jag här och nu regeringens strategier för det här arbetet och om man också kommer att involvera övriga partier i det här. Särskilt angeläget, förutom regeringsprogrammet, anser jag fortfarande att platsen i grundlagsutskottet är. Den platsen behöver tas upp till diskussion så att Åland garanteras den här platsen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Mitt huvudnummer i det här anförandet berör finansminister Mats Perämaa. Jag hoppas att han kan lyssna och vara närvarande. Jag ser att lantrådet är här så det kanske kan fungera på det sättet också. Sakministern i fråga om inmatningstarifferna hade fått vara närvarande.

    Jag ska i det här anförande nämna 5 punkter av de 18 punkter som självstyrelsepolitiska nämnden har i sitt betänkande.

    Jag vill börja med att tacka talmannen för ett gott samarbete, återigen. Vi har diskuterat de tunga självstyrelsepolitiska frågorna och det gör vi varje år med landskapsregeringen och särskilt med lantrådet. Det är inte bara i samband med det här ärendet utan fortlöpande. Det här blir en form av bokslut som vi gör varje år. Det är mycket värdefullt för självstyrelsens nuläge och för historieskrivningen.

    Den första av fem frågorna som jag vill ta upp är hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten. Jag vill liksom tidigare talare återigen upprepa vår ilska över att när vi har jobbat så intensivt tillsammans i en av landskapsregeringen tillsatt parlamentarisk grupp, som för två år sedan kom till ett resultat efter att ha jobbat ett år ungefär, så är det väldigt sorgligt att inte få resultaten av det arbetet genomfört under den här mandatperioden. Alla förutsättningar för det har funnits. Jag kan inte förstå varför landskapsregeringen inte har fullföljt det här uppdraget. Jag kan inte förstå det. Vi har tidigare fått någon form av förklaringar, men jag kan inte påminna mig om att någon av de förklaringarna har varit så bra att de har fastnat i minnet.

    För den moderata lagtingsgruppens del och för det moderata partiets del har vi särskilt på senare tid lyft fram i debatten nödvändigheten av att för de fastboende som flyttar till Åland, till kommunernas godkända planerade bostadsområden, omedelbart kunna få dispens, oberoende av om det planerade området är i bykärnan, i staden eller vid stranden. Då har det blivit ett missförstånd i dagens debatt när ltl Harry Jansson för centerns del säger att självrisk politiska nämnden har sagt att den typen av bestämmelserna måste vara i lag. Vi delar uppfattningen om att det bör lagfästas precis som vi i kommittébetänkandet skrev. Men eftersom man har förlorat två har så har vi sagt att man kan ha det i förordning tills nästa landskapsregering föreslår att det sätts i lag. För det är brådskande, det är en skam för oss att det inte är gjort.

    Det som självstyrelsepolitiska nämnden skriver om är någonting helt annat och det som kollegan Harry Jansson hänvisade till i högsta förvaltningsdomstolens beslut om negativa regler. Det är detta som nämnden behandlade den 11 oktober 2010 om villkoren som följer av 8 § jordförvärvslagen. Det är en helt annan fråga. Håll er gärna till sak när ni tolkar nämndens betänkande framöver.

    För det andra har vi ifrån den moderata gruppen sagt att genom en ändring i plan- och bygglagen, såsom kommittén föreslog, skulle man möjliggöra stugbyar och hotellanläggningar runt Åland som baserar sig på en form av andels- eller aktieägande av själva lokalen och inte marken omkring. Detta skulle vara en förutsättning för en expansion av den åländska turismen. Det är sorgligt att den här landskapsregeringen, efter att kommittén var överens om det, inte har genomfört detta.

    Sedan har vi också sagt en tredje sak som berör näringsrätten. Vi vill ha den förändrad så att huvudregeln om 2/3 av ålänningar i styrelsen fortsätter att vara regelverket men att undantagsmöjligheterna blir tydliga. Ju mindre man jobbar på den lokala marknaden ju mindre håller man på den här regeln. Till exempel ett rederi som flyttar till Åland och enbart har verksamheter runt om i världen, där har vi inte det här behovet av en majoritet av ålänningar i styrelsen. Där kan undantag ges. Sedan har vi semiverksamma företag som kanske har 20 procent av sin verksamhet på Åland och 80 procent på annat håll, där kan regelverket vara att åtminstone någon i styrelsen ska inneha hembygdsrätt eftersom det finns verksamhet i landskapet. Vi är intresserade av en sådan fallande skala. Det här fick vi inte fullt gehör för i den här kommittén därför fortsätter det att vara en moderat stark åsikt som egentligen hela näringslivet är bakom avseende den frågan, tror jag.

    Det andra som jag vill ta upp är reformeringen av självstyrelsesystemet och nödvändigheten av att i nästa regeringsprogram få in den skrivning som Gunnar Jansson kommittén föreslog enhälligt. Kommittén gjorde ett lite speciellt arbete på det viset att vi tog på oss en uppgift för lagtingets del trots att vi var en kommitté tillsatt av landskapsregeringen. Vi resonerade oss fram till att vi skulle göra på det sättet. Det var en succé, det måste man säga och positivism var stor. Men i Helsingfors sade vi att det här inte räcker alls. Det är med partiledningarna som de viktigaste diskussionerna ska föras. Den uppgiften är landskapsregeringens särskilda uppgift.

    Jag frågar mig idag; vilken hjälp vill lantrådet ha ifrån partierna i lagtinget för att lyckas i det här uppdraget som ska vara slutfört inom tre veckor i samband med diskussionerna på Stränderhuset om nästa regeringsprogram? Vi i vårt parti hör till dem som är rätt övertygade om att nästa regering innehåller samlingspartiet, socialdemokraterna, sannfinländarna och svenska folkpartiet eller svenska riksdagsgruppen, av det skälet att samlingspartiet kommer att kräva det. Vi vet inte det men vi har en kvalificerad uppfattning i frågan.

    Vi tror inte heller att riksdagsvalet resulterar i sämre förutsättningar för Åland att få sina frågor välskötta, inte heller avseende regeringsprogrammet. I samlingspartiet har vi en relativt klart positiv inställning från högsta ledningens sida, samma gäller socialdemokraterna.

    Min tolkning av sannfinländarnas uppfattning är att de inte är särskilt imponerad av tvåspråkigheten, men de säger nästan aldrig något ont ord om den åländska självstyrelsen. Däremot har de tyckt väldigt illa om den stora summan som upptas som kostnad för Åland varje år i rikets budget. Det är en teknisk beskrivning av verkligheten som gör att egentligen alla blir vilseförda i det sammanhanget. När man förklarar det för dem så är de inte särskilt bekymrade. Sannfinländarna kan till och med vara en bättre kraft för Åland än vad centern har varit hittills.

    Vi understöder starkt nuvarande system där statsministern har det övergripande ansvaret för Ålandsfrågorna men det är nödvändigt att ha en Ålandsminister. Det var en mycket bra reform som gjordes för fyra år sedan, slå inte sönder den reformen kära vänner. Vi tror kanske inte att SFP ska sitta på den posten.

    Tiden går så jag ska fatta mig kort angående de övriga frågorna, trots att det viktigaste återstår. När det gäller grundlagen så hade jag tänkt understryka det som står i betänkandet om att det är 2 § i grundlagen som är problemet, men jag nöjer mig med att stöda kollegan Harry Janssons uppfattning och nämndens skrivingar i denna fråga.

    När det gäller Ålands demilitarisering och neutralisering och gränsarbetsgruppens betänkande på sidan 5-6 så är situation väldigt hopplös. Självstyrelsepolitiska nämnden, lagtinget och landskapsregeringen är helt överens om att följa det kommittéförslag som ligger till grund för det här ärendet, men det är precis hopplöst i regeringen i Helsingfors. Utrikesministeriet har en inställning som är oacceptabel. Problemet med den inställningen är att de inte vill motivera den på ett öppet sätt. De säger att det är problem med det här. Det är problem gentemot internationella samfundet, mot traktatstaterna, kanske mot Sovjetunionen och det är problem med farlederna. Inte på någon punkt i de diskussioner som jag har varit inblandad i kan de föra en saklig debatt om huruvida de här problemen stämmer. Jag önskar landskapsregeringen lycka till med att jobba stenhårt med frågan framöver.

    Avslutningsvis tänkte jag ta upp den fråga som jag ville pröva särskilt med finansministern; den förnyelsebara energin. Vi har naturligtvis ideologiska problem med den här frågan från moderaternas sida eftersom vi menar att marknadsekonomin ska styra energiproduktionen. Det kan behövas vissa extra stöd till Åland och det får vi via reservkabeln, finansiering och annat på grund av vårt insulära läge. All vindkraftsproduktion idag är marknadsekonomiskt lönsam och bör fungera utan subventioner. Det är grundinställningen. Det stämmer dessutom att det är på det sättet.

    Men, eftersom både Finland och Sverige har gått in för ett stödsystem för vindkraftsutbyggnaden så kan man inte göra på annat sätt på Åland. Därför är vi mycket bekymrade över dagens situation, precis som tidigare talare här har varit.

    Den 1 april infördes inmatningstariffsystemet i riket. I riksdagen har man konstaterat att det inte föreligger några hinder för att Åland ska vara en del av detta. I Ålands delegationen har man kommit till samma resultat på ett väldigt tydligt sätt. Den här landskapsregeringen, Viveka Eriksson, har låtit folket förstå att Åland ska kunna komma med. De politiska diskussionerna har varit av den arten.

    Behandlingen i självstyrelsepolitiska nämnden är till den delen mycket alarmerande. Det förefaller inte som om det skulle stämma det som regeringen säger. Då har man alltså informerat fel. Också detta att man vänder sig till Sverige med en informell fråga visar att man tydligen har problem.

    Jag skulle vilja ha en klar redogörelse av landskapsregeringen i den här frågan. Hur är egentligen läget? Vi måste få veta det.

    Jag har talat med talmannen om vi skulle väcka en fråga ifrån lagtingets sida, om vi skulle ha en debatt i ett särskilt ärende eller om landskapsregeringen kunde komma med ett meddelande. Resultatet av den diskussionen blev att i samband med självstyrelsepolitiska nämndens betänkande kunde vi ta upp den här frågan till diskussion. Flera talare har nämnt det, nu har jag nämnt det och jag ville ha den här diskussionen med landskapsregeringen nu. Tack, herr talman. Det blev 6 minuter och 22 sekunder för långt.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! När det gäller diskussionen om jordförvärv så känner jag inte till vad nämnden i detalj har diskuterat. Jag läser i betänkande på sidan 2 under några punkter. Den andra punkten säger; ” nämnden finner landskapsförordningen om jordförvärvstillstånd problematisk mot bakgrund av förordningsfullmakten i självstyrelselagens 21 §.” Det här måste vara någon typ av skrivfel. Förordningsfullmakten för den här förordningen finns ju i jordförvärvslagen. I självstyrelselagens 21 § bestäms vad som får vara på förordningsnivå och vad som ska vara på lagnivå. I sak har ju nämnden rätt. Därför trodde jag att nämnden också under den här punkten menade den nu aktuella tvisten om huruvida de här bestämmelserna ska vara i förordning eller lag. Därför hade jag den kommentaren, i likhet med ltl Harry Jansson.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag uppfattade inte att ltl Danne Sundman hade den uppfattningen. Jag måste ha varit ouppmärksam. Jag hörde här på kollegan Harry Jansson och kritiserade det nu. Det står fullständigt klart här av sammanhanget att det är 8 § jordförvärvslagen som det gäller. De här villkoren ska vara laggrundade enligt HFD om de ska vara i negativ riktning för medborgaren. Det här är också någonting som kommittén inte bara i det här sammanhanget utan generellt har varit inne på.

    Den andra frågan om strandnära boende är egentligen inte en lagfråga. Men man kan gärna ha den i lag också om man så önskar. Hittills har den inte varit det och ingen har klagat på det heller. Ja, det har funnits besvär mot att man har använt sig av den. Men de besvären har inte vunnit gehör. Man måste skilja på de här frågorna.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Visst kan man skilja på de två frågorna. Men man kan inte skilja på att Högsta domstolen i sitt yttrande under landskapslagen som antogs 2003 sade att förordningen inte får innehålla materiella bestämmelser som den innehåller. Den saknar stöd, den saknar förordningsfullmakt. Man kan dra paralleller till fornminnesdiskussionen om förordningsfullmakten där.

    Därför trodde jag att nämnden menade det när man pratar om förordningsfullmakten för jordförvärvstillståndsförordningen. Det står fullständigt klart att man inte kan använda en förordning som inte har förordningsfullmakt.

    Vill man göra den här ändringen så är det bara att ändra praxis. Man har ju prövningsrätten enligt jordförvärvslagen som står över, särskilt när det gäller att luckra upp och att göra en mer positiv rättsverkan för den sökande. Det är inte något som helst problem att från och med nu ändra på sättet som man behandlar sådana tillståndsansökningar, om man är politiskt överens. Det är upp till kansliministern att göra det.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag delar den sista uppfattningen. Normalt sköter man detta genom att ändra praxis. Eftersom vi har det reglerat idag på ett speciellt sätt så borde man, när man gör förändringar i den regleringen, använda sig av samma metod, åtminstone inledningsvis tills man får detta med lagstiftningen på grej. Nu har vi bestämmelsen att man får dispens för planerat område i bykärna eller i stad men däremot inte inom ett visst område från strand. Detta har varit prövat, menar jag. Då har man funnit att man kan ha ett sådant här regelverk på den här nivån.  Vill man ändra i det så må det vara på samma nivå, åtminstone tillfälligt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson

    Herr talman! Jag var i början av den här debatten lite förvånad över att debatten var väldigt teknisk. Det var få som berörde att det faktiskt har hänt någonting österut före de båda sista talarna kom in på det. Riksvalet påverkar ju oss väldigt mycket.

    Jag vill ta upp fem punkter. Den första punkten handlar om hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten. Jag tyckte att ltl Danne Sundman blev ganska gnällig när han tog upp de här frågorna. Men man blir lätt gnällig när man håller på med samma sak om och om igen.

    Nämnden har skrivit klart och tydligt att parlamentariska kommitténs arbete bör förverkligas så snabbt som möjligt och ska genomföras utan dröjsmål. Man vill ha fokus på att främja öka fast bosättning och turistisk utveckling. I punkt 3 i det stycket sägs det: ”Nämnden poängterar att de av landskapsregeringen antagna riktlinjerna, som även kan läsas av allmänheten, måste överensstämma med gällande lag och bör korrigeras.” Det har vi framfört gång på gång. Men när vi har diskuterat med landskapsregeringen så har vi konstaterat att det tyvärr inte händer så speciellt mycket beträffande de här frågorna. Vi blir lite gnälliga ibland, det blir ofta folk när man håller på att tjata om samma sak utan att det händer desto mera.

    Den andra punkten som jag tänkte ta upp är reformeringen av självstyrelsesystemet. Jag tar de här frågorna så snabbt som möjligt så att det inte blir upprepningar. Alla känner till den parlamentariska kommittén under sittande talmans ledning. Det sägs så här: ”Nämnden vill betona vikten av att den föreslagna texten tas in i nästa regeringsprogram varför landskapsregeringen i ett tillräckligt tidigt skede bör vara synnerligen aktiv i förhållande till rikspartierna”. Jag tror att många av oss kanske befinner oss i lite chock efter utfallet av riksdagsvalet. Det är omöjligt att spekulera i hur nästa regering kan se ut, lite kan man väl skönja det, men det ändrar lite från minut till minut. Det är ändå viktigt att landskapsregeringen är synnerligen aktiv i den här processen, precis såsom nämnden säger. Därför vore det intressant att veta hur landskapsregeringens strategi ser ut för att bana väg för det viktiga reformarbetet när det gäller självstyrelselagsutvecklingen.

    Herr talman! Svenska språket har länge varit ett stort problem och det blir definitivt inte bättre nu. I början av stycket hänvisar man till Finlands svenska folktings utredning som president Martti Ahtisaari ledde. Det är absolut inget fel i det arbete. En del i nämnden tyckte det var otroligt viktigt. Jag hör till dem som tror att det har marginell betydelse. När det gäller svenskan på den finska sidan så tror jag, som jag har sagt många gånger förut, att loppet är kört. Men visst är det här arbetet positivt i den mån det kan ha någon effekt. Det viktiga som jag vill citera nämnden är; ”frågan om svenska språkets bevarande på Åland är en separat fråga av både nationell och internationell bärvidd. För Ålands del vill nämnden betona Finlands särskilda ansvar och skyldighet att tillse att självstyrelselagens regler och intentioner till fullo efterlevs i syfte att bibehålla Åland svenskspråkigt.” Man pratar också om rikets ansvar. Det här är jag personligen väldigt tillfreds med. Jag har många gånger fört debatten vem som äger problemet och vems ansvaret är. Jag hävdar att så länge vi hör till Finlands så är det deras ansvar att vi kan fungera på svenska.

    I redogörelsen som landskapsregeringen lämnade till oss står det om en partsammansatt arbetsgrupp. I remissen kunde man få den uppfattningen att mycket av detta var klart. Det skulle tillsättas en partsammansatt arbetsgrupp med riksrepresentanter och representanter från självstyrelsemyndigheten för att arbeta ut en strategi för hur vi ska klara av den språkliga situationen framöver. 

    Nu har jag personligen erfarit att det kanske inte ens har gått iväg ett brev ännu. I den mån man har försökt få diskussioner om de här frågorna med riksmyndigheterna så har responsen varit väldigt svag. Även här vill jag citera det som nämnden säger: ”Landskapsregeringen måste enligt nämndens mening vidta kraftfulla åtgärder för att komma vidare i frågan.” Jag vill understryka kraftfulla åtgärder!

    Sista rubriken i betänkandet som vill jag beröra handlar om kontakterna till Sverige. Sedan vill jag också beröra en rubrik som inte finns där. För ett år sedan skrev nämnden om att man skulle undersöka hur de politiska kontaktytorna mellan Sverige och Åland ytterligare kunde utvecklas. Man nämnde bland annat Öresundskommittén. Det sägs så här i år: ”Nämnden emotser fortsättningsvis landskapsregeringens åtgärder i ärendet.” Här är det igen lite samma visa. Om och om igen kommer frågorna. Om jag skulle sitta i landskapsregeringen så skulle jag lite skämmas över en sådan situation. Det sägs vidare: ”Kontakterna till Sverige är än mer angelägna med beaktande av den aktuella språkutvecklingen i Finland”. Det är absolut sant. Det tål att understrykas att det skrevs före riksdagsvalet, så det är nog ännu mera aktuellt nu.

    I den allmänna politiska debatten den 9 mars pekade jag på fem alternativ som vi kunde jobba med: Att vi skulle hålla på som idag, att vi skulle försöka få ramlagen på plats, att vi skulle sträva mot självständighet, att vi skulle sträva mot återförening med Sverige eller en nordisk förbundsstat. Jag brukar ofta plocka upp alternativen ganska tydligt så att folk ska förstå vad vi pratar om. När det gäller återföreningen med Sverige så ser man ändå att saker och ting mycket går i den riktningen. Det tycker jag förstås att är bra.

    Den sista frågan, herr talman, som jag ville ta upp är EU-frågan. I remissen ställde jag mycket frågor vad som riktigt menades med formuleringen att landskapsregeringen vidhåller att statsrådet ska uppfylla de förpliktelser som stadgas i dess principbeslut när det gäller vårt inflytande i EU på ett eller annat sätt. Det blev inte någon desto mera diskussion om det. Det här är min personliga tolkning, övriga medlemmar i självstyrelsepolitiska nämnden får rätta mig om jag har fel. Det blev ingen rubrik och det finns en viss uppgivenhet som jag upplever det när det gäller möjligheten för Åland att få ett verkligt inflytande i EU-sammanhanget. EU-frågorna är viktiga. Jag tycker att det kanske behövs en ny åländsk EU-politik. Självklart är det så, herr talman, att jag är både inspirerad och stimulerad av det arbetet som Ålands framtid har inom EFA. Det är klart att det var både inspirerande och stimulerande att diskutera med 6 EU-parlamentariker senaste fredag. Jag tycker att det är viktigt att om man konstaterar att en dörr är stängd så behöver man försöka finna en ny. I 14 år har vi hållit på att prata om att få våra inflytandefrågor på plats. Tre gånger har lagtinget sagt att det är ett absolut krav att vi får vår EU-representation annars går vi inte med på det och det, Lissabonfördraget var det sista.

    Det är viktigt att vi försöker finna nya konstruktiva vägar. EU har trots allt mycket positivt när det gäller bevarande av freden och när det gäller den fria rörligheten. Det finns mycket positivt med EU-medlemskapet. Vi ifrån åländsk sida fokuserar ofta på de negativa detaljer som definitiv finns. Det finns negativa detaljer, det håller jag absolut med om. Jag tror att det är hög tid att få en ny åländsk EU-politik där vi får till stånd ett verkligt inflytande. Det vore intressant att se hur de övriga partier ser på det här. Vilka alternativ och vilka strategier har övriga partier? Tack.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack, herr talman! Visst har EU-frågorna stora självstyrelsepolitiska dimensioner. Emellertid beslöt vi i nämnden, tillsammans med kollegan Anders Eriksson, att inte längre i betänkandet om redogörelsen behandla EU-ärenden på den grund att EU-ärendena avhandlas i ett separat meddelande, som vi också har i nämnden och som vi ska göra betänkande över så småningom. Då ansåg vi i nämnden i det här sammanhanget att det är lika bra att ta EU-ärendena i förbindelse med att EU-meddelandet och därmed undvika en dubblering av behandlingen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är absolut ett korrekt uttalande från vtm Gunnar Jansson. Jag stödde också resonemanget. När jag tänker tillbaka på det, när jag såg det som jag hade sagt personligen i remissen och det som landskapsregeringen sade i sin redogörelse så tycker jag ändå att det finns en viss uppgivenhet. Såsom jag upplever det så vet man inte riktigt hur man ska hantera och driva de här frågorna. Jag ville peka på ett sätt som jag tror är rätt. Vi knyter direkta kontakter till EU-parlamentet. När man konstaterar att den finska dörren är stängd så behöver man hitta en annan dörr. Diskussionen kring det ville jag gärna lyfta upp.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Ja, men jag kan uttala tröstens ord: Vi har EU-meddelandet i nämnden och kommer nu snart att avfatta ett betänkande. Betänkandet kommer till plenarbehandling här i kammaren. Då har vi alla möjligheter att behandla de här frågorna i ett sammanhang på basen av ett EU-meddelande och ett betänkande över det.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tillåter mig att vara lite skeptisk, om det blir så mycket tröstens ord sist och slutligen. Jag är ganska rädd för att vi kommer fram till samma formuleringar som vi har haft i 14 års tid. Vi vill ha en egen EU-parlamentsplats osv, medan vi vet att man från finsk sida struntar i det. Jag är nog lite tveksam till hur tröstad jag blir. Vi får väl se hur finurligt formulerat det blir och om det kommer någonting nytt. Jag tror nog att det är samma gamla dragspel som kommer att spela fortfarande.

    Det som jag också konstaterade med sannfinländarnas stora framsteg i valet på den finska sidan är att de är synnerligen EU-kritiska. Vad är alternativet? Det är kanske dags att man börjar titta på alternativen.

    Lantrådet Viveka Eriksson

    Talman! Som grund för det betänkande som nämnden har avgivit ligger landskapsregeringens redogörelse för 2010. Både nämnden och landskapregeringens redogörelse tar upp ett väldigt stort antal olika områdena som är aktuella, särskilt på axeln Åland-Helsingfors men förstås också andra externpolitiska och viktiga frågor ur en konstitutionell synvinkel. Med det vill jag ha sagt att det är väldigt många frågor. Det är väldigt många ärenden som landskapsregeringen har hanterat och håller på att hantera. Vi kan inte alltid få allting som vi vill och vi kan inte alltid leverera så fort som jag vet att lagtinget vill att vi ska leverera. Det finns vissa begränsningar på hur mycket vi klarar av och även begränsningar i de resurser som vi har. Däremot försöker vi leverera allting som lagtinget begär. Just antal ärenden visar att vi har väldigt många frågor som vi jobbar med.

    Det har särskilt lyfts fram några frågor i de första anföranden som vi har lyssnat på. Det handlade om det nya politiska läget i Helsingfors och hur vi ska jobba för att se till att Ålandsfrågorna blir beaktade i den kommande regeringen. Det har handlat om inmatningstariffsystemet, det har handlat om jordförvärvsreglerna och det har också i olika sammanhang pratats om Östersjökommittén. Om detta har flera talat om.

    Jag börjar med den mera övergripande frågan om hur vi nu ska jobba för att självstyrelsen och Ålandsfrågorna ska bli hörda i Helsingfors. Vi har redan i ett tidigt skede, medan Vanhanen var statsminister, fört fram att vi vill vara med och peka på vilka frågor man ska prioritera när man tar fram underlaget på tjänstemannanivå. Det underlag som tas fram i ministerierna och som ska finnas med när man förhandlar om regeringsprogrammet. Vi hade den synen att redan där är det viktigt att vi är med och pekar på vilka frågor vi vill att man ska prioritera. Redan för ett år sedan snart fördes de här frågorna fram till statsminister Vanhanen. Det är de frågor som det har funnits en bred politisk enighet om att vi ska jobba med. Det är självstyrelsesystemets utveckling. Då satt den parlamentariska kommittén. Sedan har den kommittén presenterat sitt betänkande, vilket jag i ett senare skede har fört fram till den nu ännu sittande statsministern. Vi förde fram språkfrågan och vikten av att Finland försvarar tvåspråkigheten i landet, det är viktigt. Men alldeles särskilt språkfrågan ur självstyrelsens synvinkel.

    Den tredje frågan som vi särskilt har lyft fram är sjöfartens framtid. Det är en näring där vi inte har egen behörighet och den näringen har en så avgörande betydelse för Åland och för vår framtid så att det måste finnas bra skrivningar i regeringsprogrammet.

    Sedan har vi också lyft fram hur viktigt det är att ha ett bra system för hur Ålandsfrågorna sköts i regeringen. Jag bekymrar mig också för att man börjar säga att nu är det inte bra att ha en Ålandsminister, det inte är så bra att föra resonemang med de sakkunniga ministrar som äger ärendet och att vi inte på tjänstemannanivå skulle ha de kontakter som berör saken. De som äger ärendet och kan ärendet måste alltid vara involverade. Det där är väldigt viktigt. Det är de facto så att nuvarande system har fungerat på det sättet att vi har direkt kontakter till ministrarna. När det har krånglat till sig då har Ålandsministern och hennes stab trätt till och varit med och försökt hitta lösningar. Men över allihop står statsministern och dit lyfter vi de frågor som har varit särskilt problematiska. Så måste det vara, statsministern ska ha ett särskilt ansvar för att självstyrelsen ska respekteras. Så ska det vara. Det är också ett budskap som jag för fram till dem som nu bildar regering.

    Redan innan valet gick igång så hade vi fört fram på politisk nivå att vi vill få in frågor i kommande regeringsprogram.

    Efter att betänkandet kom från självstyrelselagskommittén har dessutom det betänkandet presenteras för justitieministeriet. Man har haft ett uppföljande seminarium kring det på tjänstemannanivå. Jag har eftersträvat att prata med alla partiledare om detta. Tyvärr mitt under valrörelsen så har jag inte lyckats få personlig kontakt, men jag har skriftligen framfört vilka ärenden som är viktiga för Åland. Alla partiledare är välinformerad om att vi vill att man ska beakta de åländska frågorna.

    Just nu har vi på gång och eftersträvar att få möten med alla de tre stora partier som håller på att bilda regering. Jag tror att vi ska prata med alla som är med i kommande regering. Det är viktigt. Den som är nyckelperson är den som blir regeringsbildare. Där har vi faktiskt på gång en träff.

    Ltl Roger Jansson frågade vad vi vill ha för hjälp. Vi vill ha hjälp från partierna. Nu är det läge att ha kontakt med partierna. Det är viktigt att vi för fram ungefär samma budskap. Jag tycker att vi har gjort det, förutom frågan om att skippa Ålandsministern. Där tycker jag nu att det plötsligt finns två budskap från Ålands sida. Då tror jag att man blir lite förvirrad i Helsingfors. Där borde vi prata ihop oss. Det kanske är nämndens sak, jag vet inte för det står ingenting om det här i betänkandet.

    Alla kontakter behövs, oberoende var man ligger i förhållande till den som kommer in i regeringen. Alla partier kommer ändå att vara med under de första diskussionerna. De diskussionerna förs nu på partiordförandenivå. Diskussionerna är väldigt informella än så länge. Det händer egentligen ingenting rent formellt före efter att riksdagen har konstituerat sig efter påsk. Men informella förhandlingar pågår förstås. Det är nog också bra om alla partier härifrån kan ha sina informella kontakter.

    Angående inmatningstariffsystemet, det har sagts från några håll här att vi skulle ha sagt att det här ordnar sig nog, att det här är helt klart och att vi har informerat att allting är klart. Jag tror att det måste ha blivit något missförstånd. Åtminstone jag har hela tiden försökt säga att ingenting är klart ännu. Det som vi har varit nöjda över är att vi har vunnit vissa framgångar. För det första, grundlagsutskottets sade att här föreligger inte några hinder. Det finns alltså inga hinder att ta med Åland. Att här finns ett juridiskt hinder var ett argument som man använde från vissa ministeriers håll. Ålands delegationen sade att det inte finns några juridiska hinder. Grundlagsutskottet instämde, det finns inga juridiska hinder. Genom en överenskommelseförordning kan man ha med Åland i det här systemet. Det här var positivt, vilket var bra och det har vi lutat oss mot.

    Nu minns jag inte vilket utskottet som behandlade själva saken, med det utskottet upprepade samma sak som grundlagsutskottet hade sagt. Man ville understryka att det här var möjligt. När det gällde miljö- och jordbruksutskottet var man t.o.m. positiv till åländsk vindkraft. Vi tyckte att det var väldigt bra att man politiskt hade tagit den ställningen. Det är också det som vi har byggt vår argumentation och den fortsatta politiska processen på.

    Problemet är att vi inte rent juridiskt har möjlighet att säga att man måste ha Åland med eftersom vi har en egen behörighet. Därför måste vi bygga det på politisk förståelse och på politiska löften. Till den delen har vi fört de diskussionerna så att Åland ska leva upp till sin egen del när det gäller den förnyelsebara energin. Vi gör vår egen plan för det och den har vi i princip klar. Att inte planen är klar redan beror enbart på att vi tillsammans med tjänstemännen har vänt och vridit på den här frågan och försökt hitta en bra lösning. I vår plan säger vi hur vi lever upp till vårt mål. När det är klart bör det politiska löftet falla ut att man kommer emot med finska medel. Men problemet är det politiska, om man vill betala till Åland och till åländska företag. Vi hävdar givetvis att det här är en konkurrenssituation som blir väldigt snedvriden om vissa bolag inom landet inte stöds och andra stöds. Det är förstås snedvriden konkurrens. Det oaktat, så opererar vi inom olika behörighetsområden.

    Frågan är inte klar, den är problematisk och det har jag sagt hela tiden att frågan är problematisk. Vissa ljusglimtar har funnits. Det är precis som med andra svåra frågor, man tar steg framåt men man är inte i mål före man har hela paketet löst.

    När det gäller den svåra frågan kring jordförvärv, hembygdsrätt och näringsrätt vill jag säga; visst, det är två år sedan den parlamentariska kommittén presenterade sitt betänkande. Jag vet också hur otroligt svårt det har varit att komma till skott när man börjar konkretisera. Jag kommer ihåg när ltl Roger Jansson var lantråd, då försökte ni verkligen i den regeringen. Obundna var med, frisinnad samverkan hade lantrådsposten och centern var med. Ni gjorde ett försök. Det var så svårt att hitta den konkreta gemensamma linjen. Ärendet tog en tur till lagtinget och det blev inte någonting den gången. Sedan flera år senare gjordes ett nytt försök och då lyckades det. Men då kom också den här förordningen till som har diskuterats mycket.

    Det har konstaterats flera gånger att man inte kan luta sig mot den här förordningen i ett avslag till exempel. Förordningen ska ses som en information till människorna om vilken praxis som tillämpas. Den praxisen formar sig utifrån lagen. Det är lagen som man stöder sig på.

    Vi har absolut ambitionen att verkställa betänkandet. Men, när man kommer till konkret förverkligande då är det problematiskt.

    En av de punkter som lyftes upp i betänkande handlade om juridiska personer. Man sade; ”ska i samband med behandlingen av juridiska personers ansökningar om jordförvärvstillstånd fastställa klara villkor som syftar till att förhindra överlåtelser av aktier eller andelar som står i strid med jordförvärvslagens syfte”. Det här är alltså problematiskt eftersom vi försökte hitta ett system med riktlinjerna, som egentligen nu nämnden skriver att de riktlinjerna blev fel. Det visar just på problematiken att det inte går så snabbt att leverera just den här typen av frågor. Att vi skulle ha verkställt allt detta som står i betänkande när det dessutom upp till många delar är riktlinjer och mera övergripande mål. Det finns också en hel del konkreta saker men man kan också tolka.

    När jag hör debatten här i lagtinget så jag tycker jag att grupperna och medlemmarna tolkar lite olika vad som står i det här betänkandet. Till exempel detta med näringsrätt så hörde jag både ltl Sundman och Roger Jansson säga sin uppfattning. Men kommittén anser; ” näringsrättens målsättning är att näringsutövningen på Åland ska handhas av ålänningarna själva för att långsiktigt kunna upprätthålla” osv. Det fanns en reservation att man åtminstone borde ändra kravet på 2/3 majoritet i bolagsstyrelser. Jag noterade att moderaterna också har den åsikten. Jag tycker att det är välkommet och positivt. Jag tycker också att det är mycket välkommet och positivt det som nämnden skriver: ”Fokus bör enligt nämndens mening i första hand sättas på åtgärder som syftar till att främja en ökad fast bosättning och en turistisk utveckling utan att syftet med jordförvärvslagstiftningen äventyras”. Det är bra, men det är just det som är svårt rent konkret. Landskapsregeringen försöker med vissa åtgärder och då blir det tydligen också fel. Men vi jobbar vidare med frågan och vi håller på att ta fram ett underlag för lagstiftning när det gäller jordförvärvslagen. Där är ambitionen att förordningen ska försvinna och runt detta har det funnits en politisk enighet. Det blir intressant att se den politiska enigheten om vad som ska finnas i lagen. Där har vi lite jobb ännu att göra. Så småningom bara vi har pratat ihop oss i regeringen så kommer vi att presentera ett utslag och ett förslag i nämnden.

    Angående Ålandshavskommittén, ltl Anders Eriksson ville påstå att här har ni stått och tjatat. Men i budgeten har man sagt att landskapsregeringen ska göra det. Hur snabbt tycker ltl Anders Eriksson att det ska levereras när vi dessutom inte fick tilläggsmedel för att göra det? Det kommer ju att krävas budgetmedel. Vi håller på att ta fram ett underlag så att vi kan föra in det i budgeten. Vad kommer ett sådant här system att kosta? Det är klart att om vi bygger upp en ny organisation så kan vi inte göra det med befintliga resurser när vi samtidigt har så många svåra frågor att hantera. Vi måste redan prioritera inom de frågorna. Jag har också ställt mig frågan och tycker att man måste, när vi går in i det här, problematisera och fundera på vad är det för problem vi ska lösa med att tillsätta en ny organisation? En organisation som ska sköta vadå? Lagtinget har sagt det, vi jobbar med det men det finns ingen anledning att tjata, ltl Anders Eriksson. Det behöver man inte göra, om det står i budgeten eller i finansutskottets betänkande så försöker vi jobba på det. Men det kommer att kosta och det ska man vara medveten om.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag tycker det och bra att lantrådet möter upp och tar del i debatten. Jag vill för min del tacka för information.

    Jag saknade svenska språket och den arbetsgruppen skulle jag gärna ha hört någonting om. Jag har förståelse för det som lantrådet säger att man får inte alltid som man vill. Det har jag väldigt stor förståelse för, jag får ju nästan aldrig som jag vill.

    När det gäller det parlamentariska grundarbetet som gjordes när det gäller jordförvärv, visst lantrådet, det är svåra och komplicerade frågor och det är viktigt att tänka efter innan man gör några förändringar. Det är jag den första att understryka. Det var ett bra grundarbete som gjordes från den parlamentariska kommittén. Jag förstår inte riktigt varför det tar sådan tid? Min analys av detta är att också här finns det spänningarna mellan de båda regeringspartierna. Det har inte kommit upp till ytan på samma sätt som det till exempel gjorde i radio- och TV frågan idag.

    När det gäller ramlagsprojektet så har lantrådet tagit upp det tidigare och kommittén gjorde ett gott grundarbete. Vem håller i det nu i det politiska vakuum som där finns? Där gäller det verkligen att ligga på.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Nu missade jag kanske lite.

    När det gäller språket så är det en av de frågor som vi nu särskilt lyfter upp med den kommande regeringen och redan i regeringsförhandlingarna. Jag tycker det är viktigt att ge stöd till det betänkande som president Ahtisaari har kommit med. Där finns riktlinjer för hur man jobbar med tvåspråkigheten i landet. Vi lyfter också fram att självstyrelsen har en särskild situation och position. En av de saker som vi just nu har aktualiserat i landskapregeringen är problemet med skriftväxlingsspråket. Vi förväntas ge utlåtanden på många olika betänkanden, kommittéarbeten och till och med lagpropositioner där det inte finns fullständiga översättningar. Det här är en sak som vi särskilt fokuserar på och kommer att ta i ännu hårdare.

    Jag är övertygad om att kommande regering måste ha en strategi för hur man sköter Åland. Där har vi fört fram förslaget om en gemensam grupp som ser lösning på den frågan. 

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag är helt enig om det. Därför tror jag det är viktigt att man nu ligger på i de förhandlingar som pågår också när det gäller att bädda för ramlagsprojektet. Jag vet att det är mycket som har gjorts. Nu i de här är avgörande tiderna känner jag en viss oro. Det är väldigt viktigt att det är någon som är aktiv ifrån åländsk sida. Det är naturligt att det är landskapsregeringen som håller i den bollen.

    När det gäller förhandlingar med riksmyndigheterna, när det handlar om respekt för självstyrelsen så tycker jag att det är oerhört viktigt att de här frågorna ligger på statsministerns nivå. Jag tycker mig ha sett att statsministrarna under den sista mandatperioden ofta har hänvisat till att det finns en speciell Ålandsminister. Man har inte riktigt velat ta i de här frågorna och det tror jag inte riktigt är bra. Jag vill bara säga att för mitt lilla partis vidkommande så tror det är viktigt att de här frågorna ligger hos statsministern och ingen annanstans.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Respekten för självstyrelsen ska statsministern försvara. Det är ett krav som vi ställer på statsministern, som är statsminister för hela landet. Vi har under den här mandatperioden träffat statsministern under vår och höst. Vi har träffats och till och med pratats vid emellanåt också. Det har varit kontakter oberoende av att det finns en Ålandsminister. Statsministern har inte skjutit bort frågorna. När det har varit särskilt svåra frågor så har statsministern också fått lov att medverka.

    Detta med Ålandsministerns roll är mera som en brobyggare. Till exempel om man tar detta med inmatningstariffsystemet så är det en fråga som berör två ministerier, som vi har brottats med. Det blir fel om vi ska bollas mellan ministerier. Så blir det då, mellan finans- och arbetskraft ministeriet. Då kommer Ålandsministern in som en samordnare men också som en dörröppnare och är med när det gnisslar. Det har fungerat bra. Därför vill jag inte att man ska slå sönder det systemet. I så fall förbättra systemet och försöka hitta ännu bättre sätt.

    Man borde också tänka på mera resurser just runt statsministern för att stöda statsministern och någon som känner Ålandsfrågorna också där.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Herr talman! Jag ska kort beröra tre frågor. När det gäller kommande finskt regeringsprogram så jag håller med om de tre huvudfrågorna som lantrådet nämnde. De är viktiga och jag tror att lantrådet kommer att göra sitt yttersta för att få dem i hamn.

    En fråga som oroar mig och som kanske kommer lite på sidan om är Hetemäkigruppens rapport som säger att man ska förstatliga samfundsskatterna. Det är någonting som är både självstyrelsepolitiskt viktigt och ekonomiskt viktigt för Åland. Är det så att man förstatligar det här så försvinner miljoner och det är dränering av självstyrelsesystemet där vi inte kan ha incitament för kommunerna att driva näringspolitik.

    Trots att man har de här tre stora frågorna så hoppas jag att man bevakar det här, särskilt när det är två centralistiska partier som samlingspartiet och socialdemokraterna som antagligen är basen i regeringen. Samtidigt har man stora underskott i statsbudgeten och behöver pengarna.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ja, det här är en viktig fråga. Det tycker också jag och landskapsregeringen. Det finns frågor som vi har direkt mot finansministeriet. Det här är förstås en sådan fråga som vi diskuterar med finansministeriet. Vi har dessutom med avräkningsgrunden som jag tror att ltl Camilla Gunell menade att vi hade lagt på is. Avräkningsgrunden är inte på det sättet lagd på is. Det är initierat, det finns ett underlag och det arbetet går vidare. Nu går också kabelfrågan vidare. Nu blir det igen mera fokus på avräkningsgrunden. Men det är en viktig fråga. Det handlar om att i regeringsprogrammet få vissa riktlinjer. Jag ska fundera lite vidare på om de ekonomiska frågorna ytterligare kunde lyftas upp.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Herr talman! Jag vet att ni ha bevakat den här frågan förut.  Jag följer med alla protokoll. Min uppfattning är att den här frågan till stor delar kommer att avgöras i regeringsprogrammet. Det var därför som jag ville ta upp frågan så att man inte glömmer bort den.

    Det som jag inte hann säga i min första replik handlar om jordförvärvs- och näringsrättsfrågorna. Jag har haft en diskussion med lantrådet på tu man hand. Jag vet att vi har en samsyn i de här frågorna. Jag hoppas att man kommer i mål. Lantrådet har mitt stöd i den frågan.

    Till sist Ålandshavskommissionen, jag har inte heller sett nyttan. Jag tycker att det är en diffus beskrivning av Ålandshavskommissionen. För min del finns det mycket viktigare frågor som man kan prioritera och jobba med och låta den här frågan mogna eller lägga den på is.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är ett väldigt viktigt påpekade som ltl Strand gör. Skattefrågorna kommer förstås att regleras i regeringsförhandlingarna. Vi kommer att bevaka den frågan också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Camilla Gunell, replik

    Jag tackar lantrådet för redogörelsen över hur man ser på situationen och arbetet gentemot den nya kommande regeringen i Finland. Jag håller med till den delen att det vore mycket viktigt att man från åländsk sida är enig i de ståndpunkter som man för fram till den nya regeringsbasen. Där skulle jag gärna vilja höra hur lantrådet ser på sin roll att leda det här arbetet från åländsk sida. Med tanke på att hitta en enighet i det som vi för fram till regeringen, även att man respekterar valresultatet och att frågan om statsministerns kansli och statsministerns ansvar för Åland faktisk var det alternativ som fick över 80 procent av ålänningarnas stöd.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Vi har i landskapsregeringen jobbat i snart 4 år, 3 1/2 år. För min del måste jag säga att det här systemet har fungerat. Man kan alltid förbättra system. Jag ser att det skulle vara en tillbakagång om man skulle lämna bort det här. Hur ska statsministern kunna ha utrymme att hantera frågor som blir knepiga och stå upp när det börjar gnissla? Självfallet, de övergripande stora frågorna lyfter man dit. Men under arbetets gång behöver vi har andra system också som fungerar. Jag delar den uppfattningen att statsministern har det övergripande ansvaret för att självstyrelsen ska respekteras.

    Camilla Gunell, replik

    Ja, då är vi eniga om den saken. Vi har argumenterat väldigt mycket för hur viktigt det är att statsministern har huvudansvaret för Åland. Även att det på statsministerns kansli finns en tjänstemannastab som kan Ålandsfrågorna. Jag skulle gärna se att lantrådet tar på sig en ledande roll i det arbetet att från åländsk sida föra fram gemensamma ståndpunkter och även involvera den valda riksdagsledamoten i det här arbetet, om det inte redan är gjort.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Riksdagsledamoten och landskapsregeringen har regelbundna träffar. Det kommer inte att ändras för att det har varit ett val emellan. Vi pratar ihop oss kring de frågor som är svåra. Det gör vi också i den här frågan. Fortsättningsvis kan jag inte se att vi ska slå sönder ett fungerande system som vi har idag. Jag säger att vi kan förbättra det system som vi har och ta ytterligare steg vidare. Det är väldigt viktigt.

    I övrigt kan jag inte se att det har funnits avvikande åsikter i de tre huvudområden som särskilt har lyft fram; självstyrelsens utveckling, språkfrågan och sjöfarten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Tack för kompletteringen lantrådet. När det gäller inmatningstarifferna så skulle jag vilja ha reda på vad dagsläget är gentemot särskilt finansministeriet som är det tunga ministeriet i den här frågan. Vilka är möjligheterna att få det här klart? När kan det här bli klart?

    Varje dag som går efter den 1 april 2011, när man startade det här systemet i Finland, så förlorar de företag som kommer in senare på att inte vara med. Då är det också viktigt att veta för lagtinget hur mycket i förhandlingarna har man ungefär varit beredd att ta eget budgetansvar i landskapet för de här systemen? Har det bara varit 0,45 som har varit min rekommendation eller har man nu varit beredd att sträcka sig längre? Det viktiga är om det finns en förutsättning att komma med i systemet eller inte. När sker det i så fall?

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Någon nämnde att det här kommer mitt i när det kommer nya ministrar. Nu har vi diskuterat med de ministrar som just ska avgå. Trots det försöker vi ännu smida medan järnet är varmt, medan de är kvar.. Det finns också sådana personer som helt och hållet kommer att lämna regeringen, så det är inte alldeles enkelt.

    Vårt mål har varit att vi skulle delta ekonomiskt i systemet. Men där finns viss problematik. Nu talar vi alltså om målet som vi ska leva upp till när det gäller förnyelsebar energi. Om Finland ska leva upp till 39 procent förnyelsebar från 2005 till 2020 så måste man öka det med ungefär 10 procent. För Ålands del är det ungefär i samma omfattning som Åland bör utöka sin förnyelsebara energi. Det framgår av vår plan om hur vi ska nå upp till det här målet. Det är väldigt oklart ännu eftersom man inte har nått fram till varandra riktigt. Jag kan inte prata om alla detaljer i det här eftersom diskussioner fortfarande pågår.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Naturligtvis kan man inte avslöja alla detaljer. Jag menar att det är väldigt olyckligt att man inte fick det här klart före den 1 april när det trädde ikraft i Finland. Det är nu historia och nu måste vi veta hur det går framöver. Jag menar att en expeditionsministär efter riksdagens behandling av det här ärendet även kan fatta beslut.

    Den andra frågan som jag vill replikera gäller jordförvärvet. Visst är det här juridiskt problematiskt. Jag fick inte under min tid som lantråd ihop en parlamentarisk kommitté. Därför fick vi sedan back här i lagtinget för det förslag som vi hade. Juridiken har vi diskuterat i den här parlamentariska kommittén. Vi fann att lösningar fanns. Då är det viktigt att juridiken får vara politikens redskap och inte tvärtom. Är inte huvudorsaken att man inte har kommit överens om i regeringen om hur det ska vara eller att man inte har tillställt resurser för det? Det är därför som vi står där vi står idag.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! När jag lyssnar på er så hör jag lite olika tolkningar av det som sägs i det här betänkandet. Det är en del av problematiken. Det finns lite olika sätt att se på vissa skrivningar här. Nu vet jag inte om ltl Jansson svängde på det, i nämndens betänkande står det att politiken ska styra juridiken. Det är ju så att politiken ska styra juridiken, men sedan när juridiken är fastslagen så måste man också följa juridiken. När vi går in och ändrar i systemet i lagstiftningen, som vi har som ambition, så är det där som det blir komplicerat. Jag är övertygad om att vi kommer att ha många långa diskussioner när vi börjar diskutera om vad som egentligen ska ingå i den nya lagen. Om man tar bort förordningen, vilka delar av förordningen ska finnas på lagnivå? Vi har idag diskussioner om strandskydd, möjlighet att bara bygga på planerat område och om man tar bort strandskyddet. Det finns olika syn också på det, som jag tolkar i den här debatten.

    Sedan ytterligare om feed-in systemet. Tilläggsbudgeten är nu utdelad. Det var också en fråga om accis systemet. De företag som tidigare fick stöd men när skatteändringen kom så föll det stödet bort för vissa av de här företagen. Det har vi för avsikt att kompensera genom det här budgetanslaget men också med lagstiftningsåtgärd. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun Carlson, replik 

    Herr talman! Jag vill också replikera lite på lantrådets diskussion om näringsrätten och till viss del jordförvärvsrätten.  

    Jag börjar med jordförvärvsrätten. När det gäller strandskydd så står det ingenting om strandskydd vare sig i lag eller i förordning idag. Ja, förlåt i förordningen. Men, det som är viktigt är att den eniga kommittén ansåg att man borde gå in i plan- och bygglagen och ange vilka rekommendationer som skulle gälla för markanvändning. Där skulle man också ange vilka typer av markområden som är särskilt lämpliga eller olämpliga för respektive utövning. Det tycker jag är tämligen klart, i plan- och bygglagen skulle det här nämnas.

    Sedan när det gäller näringsrätten så tycker jag att vi var synnerligen tydliga där, utom liberalerna som reserverade sig. När man skulle säga att grunderna ska införas i landskapslagen också när det gäller näringsrätt för fysiska och juridiska personer. Man skulle införa tydliga objektiva stadgade kriterier som ligger till grund för bedömningen, också det skulle vara i landskapslag.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ja, vi ska föra över i lag flera olika områden. Men det visar sig t.ex. om man tar detta med riktlinjerna så där det fanns väldigt mycket olika åsikter när det togs fram. Jag vet inte om man vill att man ska ta bort dem, men självstyrelsepolitiska nämnden tyckte att man egentligen borde ändra dem. De riktlinjerna vändes och vreds på. Det är inte alldeles lätt även om det stod att man skulle reglera det här. När man gör det så blir det en massa konkreta frågeställningar att ta ställning till.

    Den här kommittén sade också att vi ska förlänga tiden för studerande när man blir av med sin hembygdsrätt. Det där har vi vänt och vridit på lagberedningen och försökt hitta ett system just för studerande. Det möter på svårigheter, därav den här diskussionen som har uppkommit huruvida man kunde förlänga tiden för samtliga med tre år. Det är ett förslag som har framkommit.

    Det är svårt när man börjar vända och vrida på lagstiftningsmässigt. Då kommer det upp lika behandlingsprinciper, det blir avvägningsfrågor och det blir definitionsfrågor.

    Ltl Gun Carlson, replik 

    Herr talman! Det är sant och riktigt som lantrådet säger i och för sig. Man måste också komma ihåg att i gällande landskapslag om jordförvärv och tillstånd säger man tydligt i varje enskilt fall enligt prövning. Det måste man också komma ihåg.

    Eftersom lantrådet uppehöll sig ganska länge vid näringsrätten och konstaterade att det finns olika tolkningar här idag. Jag vill ännu säga om näringsrätten att det som också kommittén föreslog att huvudregel skulle vara att 2/3 av styrelsemedlemmarna skulle vara åländska med åländsk hembygdsrätt, men att man kunde medge avsteg i den mån det fastställdes olika kriterier för en branschkännedom etc. Det var också tydligt, tycker jag. Jag tycker inte heller att det här är någon svår sak. Nog tycker jag att det finns tydliga regler och tydliga beslut i detta kommittébetänkande som man kunde ha tagit till sig lite snabbare kanske.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Vi har tagit till oss flera saker och försökt. Det är ju väldigt tydligt att vi alla vill att hembygdsrätten ska vara knuten till finskt medborgarskap. Det har vi fört fram. Det är också en sak som vi inte själva kan rå över. Det finns konkreta saker som vi har tagit till oss och vi vänder och vrider på det.

    Jag vill igen hänvisa till detta med studerande. Det var en väldigt klar beställning från kommittén att man skulle förlänga tiden för studerande. Men det är problematiskt när man väl ska göra det.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Herr talman! Den här regeringsperioden har innehållit oerhört många viktiga och svåra självstyrelsefrågor. En viktig prioritet har varit att upprätthålla täta kontakter till Helsingfors. Vi har allihop haft upprepade diskussioner och förhandlingar med våra kollegor i riket. Den här mandatperioden har också innehållit många viktiga frågor som i övrigt är viktiga för självstyrelsen. Det är ett mycket intressant betänkande som självstyrelsepolitiska nämnden har avgivit. Det kanske också ger en bekräftelse på att perioden för landskapet oktober 2009 till november 2010 har varit en intensiv och viktig period när det gäller självstyrelsen. 

    I förhandlingar och diskussioner med Helsingfors har många framsteg gjorts. Det finns också många viktiga frågor som ännu inte har nått helt i mål. Det är också intressant när man läser berättelsen ifrån självstyrelsepolitiska nämnden att man kan konstatera att många av frågorna och ställningstaganden som man har tagit är framåtsyftande och visar på en riktning mot framtiden, vilket också är väldigt bra och viktigt vägledning för hanteringen av olika frågor och en bra feedback för oss i regeringen.

    Självstyrelselagen behöver revideras. Till vissa delar är det mycket brådskande. Från åländsk sida önskar vi en partsammansatt kommitté. Självstyrelsepolitiska nämnden säger också i sitt betänkande att man tycker det är viktigt att landskapsregeringen agerar snabbt i de här frågorna.

    Jag kan berätta att redan direkt efter riksdagsvalets resultat så har landskapsregeringen, med lantrådet i spetsen, satt igång arbetet med att få till stånd möten med partiledarna i Helsingfors. Som jag har uppfattat det så är lantrådet på väg med de första diskussionerna redan i slutet av april. I stöd för hennes arbete finns ett gott underlag. Jag vill visa på att vi lever upp till den förväntan, som självstyrelsepolitiska nämnden har, att vi ska agera i tidigt skede när det gäller framtagande av regeringsprogrammet.

    En viktig fråga i fråga i självstyrelselagsrevisionen är också att får klarhet avseende standardiseringsfrågorna. Det är angeläget och brådskande som nämnden skriver. Jag tycker att det är helt orimligt att vår behörighet ska tas ifrån oss på alla de områden där standarder tillämpas. Här behövs i brådskande ordning en klar och tydlig tolkning så att vi vet vad som gäller och att vi fortsättningsvis kan ha vår behörighet tryggad.

    Lite på samma sätt och lite samma ton upplever jag faktiskt förändringen i grundlagens 2 § där vi också bör få till en förändring så att det klart och tydligt framgår att det åländska folket företräds av lagtinget i de ärenden som lagtinget har behörighet i och att det inte är riksdagen. De här blottar på något sätt en bristande kunskap, nonchalans eller vad vi ska använda för ord för detta. Det är oerhört viktigt att även få detta ändrat nu. Från landskapregeringens sida har vi påtalat det här och vi har påtalat det och ändå har det inte väckt gehör.

    Sedan när det gäller språket, herr talman, så önskar självstyrelsepolitiska nämnden att vi ska ha kraftfulla åtgärder från landskapregeringen gentemot den finländska regeringen. Det har varit oerhört frustrerande under den här regeringsperioden. Vi har otaliga gånger diskuterat språkfrågan med den finländska regeringen. Vi har visserligen fått statsministern att gå ut med uppmaningar till alla ministerier om att det svenska språket ska respekteras. Det har kommit tilläggsresurser för översättningar till vissa delar. Det har ibland givits omfattande löften att det ska ske förbättringar. Men ändå, fortsättningsvis kommer det relativt ofta lagförslag som man önskar att landskapsregeringen ska ge sitt utlåtande och där vi har endast har en sammanfattning att ge utlåtande om. Där är det en balansgång. Vi talar varje gång kraftfullt om att det inte är acceptabelt. Ska man totalt låta bli att ge ett utlåtande eller ska man ge ett utlåtande på en sammanfattning? Det blir en begränsning om vi ska vara med eller inte. Oftast har vi givit ett kort utlåtande på det som sammanfattningen har givit men krävt att vi måste få det på nytt för att kunna ge ett ordentligt utlåtande. Det här är inte på något sätt acceptabelt. Trots att vi har påtalat det så många gånger så har det fortsatt. Den senaste gången skrev vi ett extra kraftfullt brev och satt det även för kännedom till statsministern, till Ålandsministern och till Ahtisaarigruppen för att visa på hur det fungerar i praktiken.

    Jag tror faktiskt att så länge man i Finland talar om svenska språket i förhållandet till resurser och talar om svenska språket i förhållandet till om man har tid och möjlighet eller inte så då kommer det inte att ske någon större utveckling. Det som vi från åländsk sida har sagt och som man önskar att skulle få gehör är att man verkligen borde bestämma sig för om den finländska regeringen fungerar i ett tvåspråkigt land eller inte. För då skulle det inte vara någon diskussion. Om man måste fundera på om man har råd med svenska översättningar i konkurrens med social service eller något annat så är det säkert svårt att lyckas prioritera och få fram medel för svenskspråkiga insatser. Har man en inställning att svenska och finska i tvåspråkiga Finland ska fungera och att svenska också ska fungera som landets andra språk så då borde situationen se ut på ett helt annat sätt. Där tror vi att vi har nyckeln, att få ett svar på hur man ser på svenska språket och vilken respekt man ger det.

    Efter riksdagsvalet och de stämningar som vi har nu och vad det sedan blir kan ingen av oss ännu ge ett svar på.

    Jag tror att ltl Camilla Gunell nämnde aftonskolorna och att de ska återupptas. Det tror jag är en mycket bra idé. Det är jätteviktigt att aftonskolorna ska hållas regeringskollegorna emellan. Under slutfasen av aftonskoletiden tenderade det att bli tjänstemän och några ministrar från åländsk sida. Det är kanske inte fel det heller emellanåt. Jag tror att det allra viktigaste skulle vara att dessa aftonskolor skulle skötas regeringsledamöter emellan.

    Detta med Ålandsminister eller icke finns det många synpunkter på. Jag är glad att det finns en generell överenskommelse att vi alla tycker att statsministern är en central person och att det är där som huvudfokus ska ligga. Sedan kan man föra en diskussion om det är bra eller inte med en Ålandsminister. Vi har inte gjort, och jag tror inte att man från finländsk sida heller har gjort, en ordentlig utvärdering av hur den här mandatperioden med en Ålandsminister har fungerat. Jag tror att det hänger ganska mycket på vilken person man har. Den här gången har vi haft turen att ha en mycket engagerad Ålandsminister. Vi har märkt och med tacksamhet kunnat konstatera att hjärtat för Åland har bankat varmt hos minister Astrid Thors. En risk som man kan se med att ha en Ålandsminister är ju att Ålandsfrågorna kan tendera att drunkna bland alla specialfrågor. Det är något som man behöver fundera allvarligt på. Ett plus kan vara att man kan hitta en minister i en regering som har ett särskilt åländskt intresse och får ministern det också som sitt mandat så har ministern också en särskild uppgift att sköta det. Däremot har jag märkt att det inte är någon som lyfter några högre politiska poäng på att ha Ålandsfrågorna på sitt bord. Man får inte mycket röster av att vara en Ålandsminister, antar jag. Det kan ytterligare tala för att det är statsministern som ska sköta de här frågorna.

    Det som jag kanske främst reagerade mot, när frågan om Ålandsministern för 4-5 år sedan diskuterades första gången, var om det var okej att Åland ska vara ett fackområde som idrott, socialvård eller något annat? Kan man uppfatta Åland som ett sakområde eller som ett politikområde? Åland är ju ett självstyrt viktigt område som borde ha en högre status än det. Nu uppfattar jag inte att Åland på något sätt har behandlats på det sättet av Ålandsministern. Tvärtom, Åland har behandlats med stor respekt. Den här diskussionen är viktig. Ett starkt tryck på statsministern och ett ansvar för Ålandsfrågorna tror jag att är väldigt viktigt.

    Till sist, herr talman, diskussion kring förordning eller lag när det gäller jordförvärvsfrågor och förändringar av strandskydd osv. så ingår det inte i den här självstyrelsepolitiska nämndens berättelse. Däremot vill jag tolka den skrivning som självstyrelsepolitiska nämnden har givit här som ett stöd för att om man gör förändringar i jordförvärvsfrågan så bör man göra det i lagform. Det som jag särskilt tycker att är bra med lag är att när man gör en lagstiftning, visserligen är det krångligt och arbetsamt, men det är just då som man får fram konsekvenserna. Det är då som man kanske märker; oj, vi behöver parallellt göra något åt planeringsinstrumentet eller vi behöver parallellt göra något annat så att vi inte inför något nytt utan att tänka efter. Med lagstiftning följer också en konsekvensanalys och man funderar. I det långa loppet så den lilla extra tid som går åt till det sparar man in sedan i bekymmer i framtiden. Tack, herr talman.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tycker vicelantrådet resonerar klokt angående jordförvärvsfrågorna.

    Angående arbetet gentemot Helsingfors så tycker jag det verkar som man inte ens inom regeringen har riktigt klart för vilken linje man från åländsk sida ska föra gentemot Helsingfors, både vad gäller aftonskolor och statsministerns kansli osv. Nog behövs ju den diskussionen. Det här kanske förstås har sin grund i att regeringspartierna var på olika listor i valet. Men det har redan gått tre dagar sedan valet. Efter ett val formar sig saker och ting mycket snabbt. Jag undrar varför inte regeringen redan första dagen inkallade den valda riksdagsledamoten till överläggningar om hur man ska gå vidare? Om inte första dagen så i alla fall andra dagen skulle regeringen ha sammankallat partierna, socialdemokraterna och moderaterna osv som har direkt kontakt till rikspartierna, till överläggningar om en gemensam åländsk linje. 

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag tycker att den här typen av diskussioner är jätteviktiga och jag håller också med om att de är angelägna. Att det dock behöver göras precis första dagen är kanske inte det allra nödvändigaste, vi har en arbetsdag i morgon också. Det finns ännu tid. Lantrådet kommer att åka till Helsingfors torsdag, fredag efter påsk. Till dess ska vi ha diskuterat det här färdigt.

    Riksdagsledamotens kalender rår vi inte heller på. Vi har regelbundet kontakt och diskussioner med riksdagsledamoten. Självklart är riksdagsledamoten en nyckelperson. Det är också väldigt viktigt att vi nu från regeringens sida har diskussioner med partiledarna som just nu håller på att bilda regering. Det arbetet pågår också.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tror säkert att det pågår. Vilken linje ska man föra fram till Helsingfors? Man måste väl ta diskussionen på hemmaplan. Tänker lantrådet föra fram sin linje, eller tänker hon föra fram den linje som har fått 80 procent av ålänningarnas röster? Det måste man diskutera och vara enig om så att vi talar med en röst från åländsk sida, det är bara då vi är starka.

    Om jag hade varit lantråd hade jag nog sammankallat riksdagsledamoten och partierna genast följande dag när man visste vem som var vald till ämbetet.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Jag är inte heller lantråd, men känner jag lantrådet rätt så kommer nog lantrådet att tillse att vi har en gemensam linje och diskutera i Helsingfors. Det är jag inte alls orolig för.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag tycker också att vicelantrådet talar klokt när det gäller lagstiftning om jordförvärv. När man skriver en lag så görs det allmänna motiveringar och detaljmotiveringar. Det är ju då man upptäcker om man är på väg på fel eller rätt spår. Av den orsaken är det viktigt att så här stora tunga saker som jordförvärv måste vara i en lagstiftning, annars vore det märkligt. För den skull är inte centern mot förändringar. Vi är naturligtvis för förändringar som bygger samhället, absolut. Man vill också veta att man gör rätt. Ännu märkligare blir det att fyra personer, i det här fallet, på Åland kan förändra synen och sättet att bilda jordförvärv istället för att ett parlament med kvalificerad majoritet på 20 folkvalda personer ska bestämma. Därför borde det vara en lagstiftning.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Jag kan bara konstatera att vi har en fullständig samsyn. Jag stöder det fullt när det gäller lagstiftning och konsekvensanalyser, men även annan lagstiftning som samtidigt parallellt kan behövas. Jag tror att det var ltl Carlson som nämnde plan- och bygglagen. Den parlamentariska kommittén har sagt att plan- och bygglagen borde revideras för att tillse att förändringen blir bra för Åland och gynnar syftet som det var tänkt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Plan- och bygglagen är ett utmärkt instrument för att reglera det här. Det är ett märkligt system som man har, som jag sade tidigare. Egentligen är det ännu värre, det är en person som kan krossa jordförvärvsreglerna genom att bilda ny praxis som sedan måste följas i framtiden. Det är lite märkligt att man väljer att inte vilja lagstifta om en sådan här sak. Jag tycker att det ska vara kvalificerad majoritet om man ska ändra en enda bokstav i jordförvärvslagen.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag uppfattar att lagtinget har sagt sitt via självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande. När man har stiftat lagen om jordförvärv så har man också i 19 § hänvisat till 55 § i lagtingsordningen där man säger att förändringarna i de här frågorna, hur de än görs, ska göras i lagstiftning av två tredjedelars majoritet i parlamentet. Det visar att de folkvalda i parlamentet har tyckt att det här är oerhört viktiga frågor. Det tycker jag är viktigt att man har respekt för.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Slotte

    Herr talman! Självstyrelsepolitiska nämnden har lämnat ett utförligt och intressant betänkande. Jag kommer här att beröra några av dessa.

    Jag håller med nämnden om att jordförvärvslagstiftningen snarast måste uppdateras och moderniseras i enlighet med den parlamentariska kommitténs betänkande.

    När det gäller frågor som berör individers rättigheter och skyldigheter måste detta, enligt min uppfattning, göras genom lag. Självstyrelselagens 21 § är fullständigt tydlig på denna punkt. Jag håller därför med nämnden om att jordförvärvslagstiftningen bör justeras och att förordningar och riktlinjer bör anpassas till lagstiftningen och inte tvärtom.

    Herr talman! När det gäller reformen av självstyrelsesystemet kommer vi att behöva jobba mycket med att skapa förståelse för de åländska önskemålen. Jag är rädd för att svårigheterna för att få förståelse har ökat efter riksdagsvalet. Jag håller med nämnden om betydelsen av att få med en bra skrivning om självstyrelsens utveckling i det kommande regeringsprogrammet. Vi kommer att behöva diskutera över partigränserna i lagtinget om hur vi ska befästa och få gehör för detta i Helsingfors. Samarbetar vi så är vi starkare. När det sedan gäller att genomföra självstyrelserevisionen är det viktigt att vi snarast etablerar närmare kontakter till riksdagen och dess ledamöter.

    Herr talman! Lagtinget och riksdagen är varandras jämlikar. Utgående från detta synsätt är det av principiell betydelse att riksdagen och lagtinget godkänner förändringar av grundlagen beträffande frågor inom landskapets behörighet för att inte landskapets lagstiftningsbehörighet ska kringskäras av att flera grundrättigheter fastställs i grundlagen. Detta är nödvändigt för att lagtingets behörighet inte ska beskäras. Anmärkningsvärt är ändå i sammanhanget att grundlagskommitténs betänkande skickades för utlåtande till landskapsregeringen på finska med en kort svensk sammanfattning. Med beaktande av det sistnämnda anser jag att det är ännu viktigare att statsmaktens företrädare uppmärksammas om att Finland på grund av sina förpliktelser mot Åland har ansvar att tillse att nödvändiga resurser och kunskaper föreligger för att självstyrelselagen ska kunna efterlevas. 

    Herr talman! Angående de allmängiltiga kollektivavtalen är språket en viktig fråga. De avtal som statsmakten fattar beslut om att ska vara gällande i hela landet inklusive Åland måste finnas även på svenska. Jag kan inte förstå att det kan ta en sådan tid att översätta dem och jag kan inte förstå att statsmakten gör ett kollektivavtal allmänt bindande utan att kontrollera eller kräva att de även finns på svenska. Detta är för mig obegripligt i ett rättssamhälle. Det är därför väldigt nödvändigt att landskapsregeringen tillsammans med riksdagsledamoten även framledes arbetar vidare med denna problematik. 

    Herr talman! Reservkraftförsörjningen på Åland börjar bli en allt mer prekär fråga. Nämnden skriver att elförbrukningen ökar och vi kan snart hamna i ett läge där elförsörjningen måste ransoneras. Nämnden kanske måste se sig själv i spegeln lite för så här debatterades det för ett år sedan den 28 april 2010. ”Framställning om extra anslag för byggande av likströmsförbindelse till riket är enligt nämndens uppfattning beroende av möjligheten till utbyggnad av vindkraften. Om förutsättningarna för utbyggnaden förändras måste landskapsregeringen överväga andra reservkraftsalternativ.” Av det här kan man förstå att man inte har trott på Kraftnät och man har inte trott på landskapsregeringen och därför skrev man så här för ett år sedan. Men idag skriver man annorlunda, men ingenting speciellt har hänt annat än att våra effektuttag på stamnätet har blivit lite mera. Senast nu i februari hade vi 68 megawatt som högsta effekt. Vi får 80 megawatt via Sverigekabeln. Detta går bra så länge det inte träffar incidenter. Blir det ett mindre problem så kan det kanske klaras av om det är kallt, men blir det ett större problem så blir vi så länge utan ström så att reservkraften inte kommer igång för vi har inte tillgång till mera än 70 megawatt reservkraft och den kan inte hålla på någon längre tid. Om det ska köras längre med reservkraft så har vi inte tillgång till mer än 50 megawatt. Där har vi ett stort problem.

     Det är nu av allra största vikt att vi får klartecken gällande byggnation av en kabel till riket och att staten via extra anslag subventionerar densamma. Extra anslag har ju tillkommit i vårt system i syfte att finansiera sådana utgifter som inte rimligen kan finansieras över landskapsbudgeten. Tack.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag blev lite överraskad över citatet från fjolårets berättelse från självstyrelsepolitiska nämnden. Jag kände inte igen det. Jag hoppas att jag inte var med om det, men det finns en risk för att jag var det i kompromissens namn. Men jag tror inte alls att det haft någon betydelse i den här frågan. Det är ju nog landskapsregeringens förhandlingar och sätt att hantera frågan i förhållande till närings- och arbetsministeriet, finansministeriet och på senare tid också Ålands delegationen som är det väsentliga i det här sammanhanget. Eftersom ltl Slotte sitter med som stöd för den här regeringen så kan han säkert svara på frågan om varför landskapsregeringen har dröjt så väldigt länge med att ge Ålands delegationen de uppgifter som de har efterlyst? Det har varit fördröjningar på flera månader, vilket sannerligen inte har underlättat hanteringen av den här frågan.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! Om folk runt om tvivlar på att kabeln behövs eller inte, om det tvivlas i lagtinget, det tvivlas på bygden och det tvivlas lite här och där så blir det en osäker situation. Jag tror att jag pratade med ltl Roger Jansson också i fjol angående skrivningen som jag citerade. Jag fick uppfattningen att ltl Jansson hade varit frånvarande. Som tidigare ledamot i Kraftnät så hade säkert ltl Jansson reda på hur det här låg till.

    Angående fördröjningen och hanteringen så vet vi att det nu alldeles nyligen har gått in ett meddelande från landskapsregeringen till Ålands delegationen. Det ska då behandlas så småningom.  

    Ltl Roger Jansson, replik

    Frågan om reservkabeln österut har naturligtvis många infallsvinklar och det är klart att det finns alternativ. Nu har vi enhälligt gått in för den här modellen.

     En annan komplikation är att vi enhälligt har gått in för att bygga vår kalkylering på 60 procent stöd när det tidigare har varit lägre. Det kan komma scenarier där vi kommer att få ett statsstöd, ett extra anslag, som är på en annan nivå än det vi har använt själva i våra kalkyler. Då uppstår den intressanta frågan för de åländska konsumenterna, som i representerar i det här fallet, hur går vi då vidare? Nåja, den frågan får vi naturligtvis återkomma till. Vi ska inte gärna diskutera den frågan så här öppet nu före Ålands delegationen har tagit sitt beslut.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! Angående frågan som jag inte hann svara tidigare på, så visst, det är brist på pengar i Finland. Man har avvaktat rent politiskt att riksdagsvalet vara överståndet. Det var den korta kommentaren.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Behandlingen avbryts här och fortsätter vid plenum onsdagen den 27 april. De talare som finns på talarlistan kvarstår till den fortsatta debatten.

    Enda behandling

    6      Missbruk av tobak, alkohol och narkotika

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2010-2011)

    Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 7/2007-2008)

    Ltl Göte Winés m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2007-2008)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 52/2007-2008)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Remiss

    7      Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Remiss

    8      Förnyad tobakslagstiftning

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Remiss

    9      Forum för mental hälsa

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Remiss

    10      Specialutbildning inom äldreomsorgen för inflyttade

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 47/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare.

    För kännedom

    11     Ändring av djurskyddslagen

    Landskapsregeringens framställning (FR 18/2010-2011)

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 27.04.2011.

    12     Matbanken

    Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 23/2010-2011)

    Svar på enkel fråga ska ges inom tio dagar efter det att landskapsregeringen har tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges.

    13     Förslag till första tilläggsbudget för år 2011

    Landskapsregeringens framställning (FR 19/2010-2011)

    Ärendet upptas till behandling inkommande onsdag den 27 april.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 27.04.2011 kl. 13.00. Plenum är avslutat. Glad påsk till alla! (Plenum avslutades kl. 17.05).