Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Herr talman!

Landskapsregeringen föreslår att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner sänks med 0,012 % respektive 0,059 procentenheter. Ska detta gälla för skatteåret 2026? Vad betyder detta? Jo, behörigheten gällande samfundsskatten innehas i sin helhet av riksdagen. Det är motiverat att riksdagen i Helsingfors kan bestämma både den statliga delen av samfundsskatterna för de båda förmånerna och den kommunala delen av samma skatt.

När vi talar om samfundsskatt är den uppdelad i en statlig del som tillfaller staten och en kommunal del som tillfaller kommunerna. Här på Åland har vi behörighet över hälften av det vi har behörighet över, nämligen den kommunala delen av samfundsskatten. Man kan säga att vi i princip har en behörighet, men jag ska försöka beskriva varför den kanske inte är så stark.

Inför året 2026 gick staten, regeringen och sedermera riksdagen in för att göra en liten justering av fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna, så att man hade andra skatteåtgärder med i paketet. Ni kanske kommer ihåg att dessa frågor nämndes under vår budgetdebatt. Riksdagen beslutade att försämra avdragsrätten för att vara med i intresseorganisationer och tog bort avdragsrätten för cyklar. Det fanns även andra åtgärder. Dessa förändringar var till kommunernas fördel, intäktsmässigt.

Samtidigt innebar dessa åtgärder en försämring av intäkterna för de finska kommunerna. Så småningom lagstiftade man om detta, och ambitionen i Helsingfors var att genomföra förändringarna. Vi var medvetna om detta, och det genomfördes. För vår del innebar det att staten ökade sin del av samfundsskatteintäkterna, medan den kommunala delen fortfarande inte har justerats. På Åland betyder detta att sammantaget ligger samfundsskatten något högre här än på rikshåll. Om man tar med 0,012 procentenheter av samfundsskatten, så är den lagstiftningsmässigt just nu 20,012 %.

Vad har detta betytt i praktiken? Har Skatteförvaltningen skickat ut en ny anmodan till företagare om förskottsskatt? Nej, det har man förstås inte gjort. Landskapsregeringen har meddelat Skatteförvaltningen inför året 2026 att de kommer att göra motsvarande justering. Vi vill inte att samfundsskatten ska stiga på Åland. Men så som lagen ligger just nu är samfundsskatten något över 20 % på Åland.

Landskapsregeringen föreslår nu att den kommunala delen ska sänkas något, så att samfundsskatten på Åland inte ska vara högre än den är på rikshåll. Rent formellt är samfundsskatten 20,02 % i dag. Vad vill jag säga med detta? Vi känner ju till den här frågan. De som har suttit i salen under flera år vet att vi regelbundet har justerat denna del många gånger. Många gånger har finans- och näringsutskottet funderat på denna fråga. Borde vi sänka den kommunala delen? Jag ser att det finns personer som känner igen denna diskussion.

Nåväl, vi föreslår ingenting annat just nu. Men detta är mer ett personligt önskemål. Jag säger det ganska rakt ut: i arbetet med självstyrelselagen har flera regeringar tvingats arbeta med en reform som man kom överens om för 10-15 år sedan. Den innehöll inte några starka ställningstaganden om skattebehörighetsfrågan. När vi så småningom får denna reform på plats, kommer behörighetsfrågorna att avgöras i självstyrelselagen. Kanske det skulle vara dags att vi blåser lite syre i självstyrelseambitionerna igen och för upp dessa frågor på allvar för diskussion. Ingen ändring kommer att ske om vi inte här internt kommer överens om att vi vill driva dessa frågor.

Det känns naturligt att vi nu, efter att vi fått ett ekonomiskt kapitel där vi får stora delar av de skatter som uppbärs på Åland direkt över till Ålands budget, börjar diskutera hur vi ska sätta skattesatserna för att vara så framgångsrika här på Åland som möjligt. Med tanke på att vi i dag ska diskutera tillväxt, är det också naturligt att ha bestämmanderätt över intäktssidan när vi diskuterar tillväxt.

Jag hoppas att förslaget är att vi ska sänka den kommunala delen på Åland så att vi får samma samfundsskatt som på rikssidan. Denna del är bara en del av min presentation. Tack så mycket!

Herr talman!

Jag måste säga att det är bra att ministern förtydligar att detta är en teoretisk kostnadsökning för kommunerna. Det är inte så att företagen betalar den här skatten. Det är jättebra att ministern klargör detta. När man läser lagförslaget kan man bli lite konfunderad kring detta. Man resonerar om kostnadsökningar, men att dessa kompenseras via andra medel. Det blir väldigt förvirrande. Det var bra att ministern klargjorde den punkten.

När det gäller skattefrågan och självstyrelseaspekten tycker jag att ministern resonerar helt rätt. Det mest grundläggande för en stat är förmågan att uppbära skatt. Om en stat eller ett självstyrelseområde inte har förmågan att uppbära skatter kan man aldrig komma vidare. Det är den mest fundamentala aspekten av självstyrelsearbete, i min mening, i alla fall om man vill fortsätta att utveckla självstyrelsen. Jag instämmer till fullo.

Herr talman!

Jag vill bara kort beröra en fråga som inte direkt handlar om det vi diskuterar, men som rör ett projekt för att öka vår behörighet gällande skattefrågor. Det kommer förstås att bli ett omfattande projekt, men viljan att få eller ge mer skattebehörighet till oss är inte så stor som jag uppfattar det just nu.

För att vi ska kunna arbeta ordentligt med detta, bör det finnas med i ett regeringsprogram efter ett val. En majoritet måste bestämma sig för att driva frågan framåt, lära sig mer om den och kunna argumentera både mot den åländska befolkningen och mot Helsingfors.

Kan vi enas om att vi ska ta frågan på allvar? Det kommer säkert att ta flera mandatperioder innan vi når vårt mål. Jag tycker att frågan är så intressant att jag, så länge jag kan bidra till att blåsa liv i den glöden, gärna vill vara med. Jag hoppas att ledamoten Wikström är nöjd med det svaret.

Tack, herr talman!

Lagting, åhörare! Det är en väldigt teknisk men också nödvändig justering. Målet är att säkerställa att företag och samfälligheter inte får en högre skattesats än vad som gäller i riket och före den här förändringen. Det innebär att den totala skattesatsen för företag fortsätter att vara 20 % och för samfälligheter 26,5 %.
Kan man tänka sig att detta har någon betydelse för samfälligheter? Har vi sådana? Vi har ett antal sådana som till och med stundvis betalar skatt. Denna förändring har en marginell betydelse.

Bakgrunden är att man i riket har gjort en förändring av fördelningen av samfundsskatten mellan stat och kommun, vilket gäller från den 1 juni 2026. Det här är ingen stor förändring; det handlar bara om att återställa nivån som gällde tidigare.

I pengar handlar det inte om särskilt mycket. För kommunerna är det en väldigt marginell ändring, och för företagen är det också en marginell ändring, men ändå en ändring. Det står inte i lagförslaget vad det handlar om i pengar, men när jag tittade på det fick jag uppfattningen att det totalt sett handlar om tusenlappar. Det handlar inte om hundratals tusen, utan om ett antal tusenlappar. Det är helt hanterbart.

Det som inte skulle vara hanterbart är om vi hade en samfälld beskattning som var 20,012. Det skulle vara väldigt märkligt.

Om vi ser framåt, så är detta en liten förändring. Man har aviserat att samfundsskatten kommer att ändras från 20 % till 18 % från och med nästa år. Då behöver man göra en manöver som hanterar detta. Årligen så ändrar man lite på fördelningarna beroende på vad staten har kommit fram till.

Det här är väldigt tekniskt. Från Centerns sida ser vi det som helt naturligt och inte det minsta kontroversiellt. Vi omfattar detta. Tack!

Talman!

Bästa kollegor, det här lagförslaget rättar mestadels till ett tekniskt fel som egentligen aldrig borde ha uppstått.

Genom förändringar i Finlands fördelning av samfundsskatten har den sammanlagda skatten för åländska företag blivit något högre än för finländska motsvarigheter. Skillnaden må vara liten, men principen är inte liten.

Åländska företag ska inte få en högre beskattning därför att lagstiftningen mellan Åland och riket inte håller jämna steg. Därför är det självklart riktigt att korrigera detta, och lagförslaget som sådant är således välkommet.

Men, jag tycker också att vi behöver ställa två frågor: Hur kunde detta uppstå och hur säkerställer vi att det inte händer igen?

Sedan har vi nästa detalj att fokusera på, nämligen kommunerna. Landskapsregeringen konstaterar att de ekonomiska konsekvenserna är förhållandevis små, och det kan förvisso vara helt riktigt. Samtidigt konstaterar man att det är mer eller mindre ett nollsummespel. Det är alltså inte helt tydligt i förslaget. Det hade varit välkommet med en lite bättre redovisning av konsekvenserna eftersom de här två meningarna talar mot varandra.

Men den stora frågan ligger egentligen framför oss. Från 2027 sänks samfundsskatten i Finland från 20 till 18 procent. I beredningen av detta förslag framgår endast att denna del kommer att beaktas vid en framtida ändring. Det är inte jättelång tid kvar.

Så min avslutande fråga till landskapsregeringen och ansvarig minister är: När kommer lagtinget att få se modellen för 2027? Tack, talman!

Herr talman!

Vad gäller effekten för kommunerna är min uppfattning att konsekvenserna av dessa förändringar är mycket små. Oavsett hur man skulle fördela medlen handlar det om småsummor. Detta nämndes även i ett tidigare anförande.

Däremot anser jag att förändringen är neutral för kommunerna. Som framgår av tabellerna i framställningen så har man samtidigt slopat vissa avdragsformer i kommunalbeskattningen. Detta innebär högre intäkter för kommunerna inom dessa områden, medan det här betyder lite lägre intäkter. Därför är min uppfattning att förändringen är neutral i förhållande till kommunerna.

Jag tar den andra frågan sen.

Tack, talman!

För min del är det fortfarande inte helt tydligt, för ministern säger å ena sidan är det småpengar, å andra sidan är det neutralt. Antingen är det småpengar eller så är det neutralt. Det finns inget mellanting. Men vi kan glömma det.

Ministern får svara på den andra frågan.

Herr talman!

Eftersom det sägs här att det är otydligt, måste jag upprepa mig och säga att i min värld är det väldigt tydligt. En samfundsskatteförändring på 20,012 % är en liten skattehöjning. Jag håller med om principen att vi ska inte ha högre. Det handlar om lite pengar där, men så är det ganska lite pengar till kommunerna.

De andra åtgärder som har genomförts neutraliserar den lilla effekten, så att det blir neutralt för kommunerna.

Sedan att det aldrig får ske igen, nej detta kommer alltid att ske, varje år. Staten balanserar förhållandet mellan kommuner och staten genom olika åtgärder. Det har skett säkert tiotals gånger tidigare, att vi har gjort justeringar. Systemet är så och behörighetsfördelningen, och jag var lite inne på att jag är inte så nöjd med behörighetsfördelningen. Detta kommer att ske många gånger tills vi får ett annat system.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.