Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår en ändring av pensionsinkomstavdraget samt en kompensation till kommunerna. Det här lagförslaget kopplar ihop med budgetförslaget som behandlas i utskottet som bäst. Den här föreslås att ska hanteras som en budgetlag enligt självstyrelselagens möjligheter till det. Ändringen av pensionsinkomstavdraget är räknemässigt kopplat till en koefficient som ska multipliceras med den totala pension man har, och i den här framställningen framgår att trots att koefficienten sänks så stiger avdraget. Det här beror på det att på rikshåll, vars behörighet pensionsfrågorna är, så kommer man att höja pensionsnivåerna och då genom att justera ner koefficienten, som här föreslås, så stiger ändå avdraget. Som paket betyder det att pensionerna stiger för vissa pensionsförmånstagare, men avdraget stiger också för samtliga som erhåller pensionsinkomster.

En viss del andra avdragsåtgärder har genomförts via riksdagens behandling enligt riksbehörigheten. Landskapsregeringen valde att enbart ändra pensionsinkomstavdraget där man på rikshåll valde att göra precis den här åtgärden. På rikshåll valde man att utöka också grundavdraget men landskapsregeringen valde att inte göra den delen, med beaktande att vi har behörighet över de frågorna är på Åland. Landskapsregeringen valde i sin behandling att istället bibehålla det tillväxtavdrag som infördes för några år sedan, det vill säga det arbets- och pensionsinkomstavdrag som lagtinget här har fattat beslut om. Den totala effekten av de här avdragen sett ur ett kommunalt perspektiv är en teoretisk skattebortfall av ungefär 1 miljon euro. Landskapsregeringen har valt att föreslå att kommunen skulle kompenseras med 500 000 euro, så som också framgår ur budgetförslaget. Det här lagförslaget innehåller en ändring av pensionsinkomstavdraget till fördel för den skattskyldige, samt då en kompensation fördelat på det sätt som beskrivs i propositionen. Tack.

Jag omfattar det som skrivs och det som har sagts ifrån talarstolen, inga problem i det. Mina anteckningar som jag har gjort här rör bland annat varför inte grundavtalet, när man nu ändrar det på annat håll. Inte så att det nödvändigtvis skulle vara fel, men man saknar en förklaring när man läser det här i sin ensamhet. Samma sak gäller skatteinkomsterna som minskar med ungefär 1 miljon euro. Man väljer att, kanske på goda grunder, kompensera det med 500 000 euro. Det skulle vara intressant att i ett sådant här sammanhang också vet bakgrunden till det. Det här kanske belyses bättre i utskottsbehandlingen så småningom.

Utskottsbehandlingen återstår att se vad den kommer att beröra, men givetvis är det bra om sådana här frågor kommer upp där. Grundavdraget, varför vi inte genomför samma förändring här på Åland som på rikshåll. Jag värjar mig lite grann mot den här tanken att utgångsläget är det att vi alltid ska genomföra samma saker som på rikshållet. Vi kanske ska genomföra de saker som man tycker är lämpliga och vad vi är i behov av här på Åland. Lite grann tar det emot att behöva förklara varför vi inte gör exakt som i Finland. Vi har istället valt att gå in för ett mer tillväxtbetonat avdrag av större belopp. Jag ska svara på den andra frågan i nästa replik om jag får den möjligheten.

Jag behöver inte nödvändigtvis ha någon avvikande åsikt för hur man behandlar grundavdraget, om man höjer det eller inte. Vad jag saknar är ett resonemang. Om man nu har höjt det någon annanstans, motivet får inte vara bara att vi inte behöver göra likadant som någon annan utan "Jo, för att vi tycker att:" Det är mera det.

Landskapsregeringen har valt att gå in för ett mera tillväxtbetonat avdrag som kostar 1,8 miljoner euro per år. Det här grundavdraget skulle ha kostat ungefär 500 000 euro per år och det är klart alla avdrag är i min värld bra. Mera pengar i plånboken åt invånarna, men någonstans måste man välja. Då valde majoriteten av landskapsregeringen att betona tillväxt istället för grundavdrag. Det fördes en livlig debatt om de här sakerna i samband med tillväxtbetonade arbets- och pensionsinkomstavdraget infördes här. Numera tycker jag att alla omfattar tanken om att vi behöver ha mera tillväxt.

Det har väl funnits synpunkter kring varför inte landskapsregeringen kompenserar mer än 500 000 euro. Det finns säkert ett resonemang bakom det också, för att allt som kommunerna tillhandahåller via landskapsregeringen är inte enbart kompensationer eller landskapsandelar. Det finns väl andra sätt också? Har finansministern några exempel? Det kan vara bra i det kommande utskottsarbetet.

Som exempel kan nämnas det ärendet som behandlades här för en stund sedan. Alltså temporära medel för medis verksamhet, det är då utanför den normala finansieringen på 100 000 euro. Landskapsregeringen, i och för sig utgående från ett tidigare löfte, föreslår att IT-samarbetsunderstödsnivåer ska höjas. Landskapsregeringen har också under de här åren gått in för att stöda kommunerna väldigt mycket med medel för att man ska kunna undervisa inflyttade personer i svenska i grundskolan. Jag tror att höjningen var 700 000 euro inför nästa år. Landskapsregeringen har också gett ett miljöstöd till Jomala kommun och Hammarland kommun vid sidan av lagstiftningen för att man ska kunna förverkliga kommunala byggnader. Jag tycker att landskapet bidrar med en hel del också.

Diskussionen är avslutad.
Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.