Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    PLENUM den 21 december 2001 kl. 13.05.

    TALMANNEN:

    Plenum börjar. Upprop.

    Talmannen konstaterar samma närvaro som vid föregående plenum.

     

     

    Föredras för fortsatt enda behandling ärende nr 1:

     

    Finansutskottets betänkande nr 1 och  1a/2001-2002 angående budget för landskapet Åland år 2002. (FR nr 3/2001-2002 jämte finansmotionerna nr 1-56/2001-2002).

     

    Till grund för behandlingen ligger finansutskottets betänkande 1 och 1a/2001-2002. Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

     

    Ltl Sjölund:

    Fru talman!

    Finansutskottet har tagit frågan till behandling och fattat beslut, efter omröstning, att omfatta lagtingets beslut. Däremot hade utskottet egentligen inte tid och möjlighet att gå in och penetrera den text som finns här i ltl Dennis Janssons förslag, som också blev lagtingets förslag. Finansutskottet kunde ha gjort det, men det blev alltså ingen diskussion om det. Jag vill bara peka på ett par inexaktheter i texten som finns, nämligen det står här i texten att ”förslaget i motion nr 46 avser en satsning på 500.000 euro i tilläggsandelar i Lappobanken”. Det står inte så i motionen utan i motionen står det som deposition, så det är alltså en beskrivning av innehållet i motionen som inte är helt korrekt. En annan sak är att det kan vara möjligt att den konkreta åtgärden kunde ha lett till det här, men det står alltså inte så i motionen.

     

    Vidare står det i ltl Dennis Janssons motion: ”Landskapet har inte tidigare inträtt som ägare i bankväsendet.” De facto är det på det sättet att landskapets pensionsfond, som till 100 procent ägs av landskapet, också äger aktier i aktiebanker. Har man en välvillig tolkning kan man naturligtvis tolka det så att landskapsstyrelsen inte direkt har investerat i andra banker heller, men som en komplettering kan det i alla fall vara skäl att peka på att det facto är det så att landskapet via pensionsfonden har aktier, vilket betyder ägarandelar.

     

     

    Ltl Dennis Jansson, replik:

    Fru talman!

    Ltl Sjölund, tillika finansutskottets ordförande, påstår att landskapet har aktieinnehav i andra banker. Han avser då förstås pensionsfonden som har en egen lagstiftning med målsättning om avkastning på pengarna. Han säger att det skulle var en motivering till varför landskapet skulle gå in och teckna tilläggsandelar i Lappo Andelsbank som skulle motsvara 40 procent av kapitalet. Det är någonting helt annat. Det går inte att jämföra med pensionsfondens placeringar av den stora penningsumma som finns där och som dessutom förvaltas på ett föredömligt sätt. 

     

    Ltl Sjölund säger vidare att det är ett fel i beskrivningen av motionen när vi säger: ”Förslaget i motion nr 46 avser en satsning på 500.000 euro (3 miljoner mark) i tilläggsandelar i Lappobanken.” Nu är det så, bästa ltl Folke Sjölund, att i utskottets behandling av motionen framkom det klart och tydligt, trots att ltl Sjölund kanske inte var på den linjen, att det handlade om tilläggsandelar för att kunna klara upp bankens svåra situation. Det är ingenting konstigt i det, utan det är ganska solklart, och nu är det bra att det har kommit fram i lagtinget hur det verkligen ligger till, att vi alltså vet att motionen inte höll måttet.

     

     

    Ltl Sjölund, replik:

    Fru talman!

    Det skulle vara en fördel om ltl Dennis Jansson hör på vad man faktiskt säger. Jag sade om landskapets ägande i bankväsendet uttryckligen att det handlade om pensionsfondens ägande. Inte har det någon betydelse om det är pensionsfonden, landskapsstyrelsen direkt eller någon annan i landskapet ingående del som äger det. Det står i texten ”landskapet” – det innefattar mycket det, det innefattar allt vad landskapet sysslar med. Här är det fråga om märkning av ord; jag tycker inte att det är någon stor sak, men jag ville peka på att det i alla fall inte är korrekt som det står i texten. Jag sade också mycket tydligt, att det står inte i motionen att det skulle vara tilläggsandelar, och det är motionens text som bör återges eftersom det hänvisas till motionen. Sedan är det en helt annan sak om motionen var tekniskt möjlig att genomföra eller inte. Det har ingenting med saken att göra. Jag refererade till vad som stod i motionen.

     

    Ltl Dennis Jansson, replik:

    Fru talman!

    Jag blir allvarligt orolig när jag hör finansutskottets ordförande liberalen Folke Sjölund säga att det inte har någon större betydelse om det är pensionsfondens pengar eller om det är landskapsstyrelsens! Jag blir rädd. Här har vi pensionsfonden som i stort sett alla landskapsanställda betalar in sina pensionspengar till – där blandar man ihop och det spelar ingen roll! Skall ni börja låna pengar i landskapsstyrelsen från pensionsfonden när det tar slut i kassan, börja nyttja den och spekulera fritt med pensionsfondens pengar! Nej, finansutskottets ordförande, när du tillrättavisar mig skall du nog vara väldigt försiktig på den punkten!

     

    Ltl Folke Sjölund säger vidare att det hänvisas till motionens text, men motionen är förkastad i alla avseenden. Det som finansutskottet försökte få igenom med majoritet var att befullmäktiga landskapsstyrelsen att göra den här insatsen ändå och ha lagtingets beskyddande beslut att skylla på. Det är så det ligger till, eller hur,  ltl Sjölund?

    (Från salen: passa dig!)

    Ltl Sjölund, replik:

    Fru talman!

    Jag är ledsen, men jag kanske måste passa mig extra noga då när ltl Dennis Jansson uttalar sig, men de facto måste jag ändå påstå att ltl Dennis Jansson inte har rätt därför att det står så här i texten: ”Förslaget i motion nr 46 avser en satsning på 500.000 euro i tilläggsandelar i Lappobanken.” Det står ingenstans i motionen att det avser tilläggsandelar i Lappobanken. För det andra har jag överhuvudtaget inte sagt att, ltl Jansson, att pensionsfonden och landskapets kassa är samma sak. Jag har inte överhuvudtaget talat om det. Jag var själv i finansutskottet när lagstiftningen om Ålands pensionsfond gjordes. Jag känner mycket väl till den här frågan. Det är fullständigt klart. Däremot kan jag upplysa ltl Dennis Jansson om följande: i den lagen står det att landskapsstyrelsen har möjlighet att låna 75 procent av det inneliggande kapitalet. Landskapsstyrelsen kan alltså till landskapets budget uppta lån från Ålands pensionsfond som omfattar 75 procent av det inneliggande kapitalet. Tänk lite på det, ltl Dennis Jansson!

     

    Vtm Häggblom, replik:

    Fru talman!

    Som ledamot i Ålands lagting blir man lite konfunderad när man hörde presentationen från finansutskottet. Enligt det betänkande som åtminstone jag har på mitt bord, som det står 1a/2001-2002, så har finansutskottet omfattat den ändring som lagtinget gick in för. Här står finansutskottets ordförande och rackar ner på det förslag som finansutskottet har gjort, och det är väl inte riktigt förenligt med beslutet. Rätta mig om jag har fel, att finansutskottet har omfattat det. Nu fick man klart från finansutskottets ordförande att landskapsstyrelsen inte har gått med pengar i banker överhuvudtaget, utan det är pensionsfonden som har en helt skild lagstiftning till den delen och där landskapsstyrelsen överhuvudtaget aldrig kan gå in och göra någonting och placera pengarna. Det finns en pensionsfondsstyrelse som gör det och jag hoppas verkligen inte att den politiska ledningen med finansministern, som också är liberal, tänker börja använda pengar på det sätt som finansutskottets ordförande säger. Man blir orolig för hur resultatet för detta år då kommer att se ut i pensionsfonden.

     

    Vicelantrådet Erland:

    Fru talman!

    När det gäller frågan om Lappobanken är det redan lagtingets mening, dvs. att om nuvarande problem skall lösas är det bättre att man då går in med garantiansvar. Det är alltså lagtingets mening. Jag vill ändå förklara lite vad som har hänt och vad vi har gjort i landskapsstyrelsen, för det har en viss betydelse. Avsikten från landskapsstyrelsens sida har varit att man skulle på olika sätt försöka ta ett sådant ansvar för banken att man kunde komma undan kraven på kapitaltäckning som var en följd av EU-anslutningen. Vi har prövat olika möjligheter, vi har sett på garantilagen och möjligheten att koppla detta till borgensansvar, men det är alltså inte det som är problemet, utan problemet är helt enkelt kapitaltäckningen. Det har varit en motion här som har behandlats av finansutskottet och jag har förstått att också finansutskottet hade haft för avsikt att kunna göra placeringen möjlig på det sättet att kapitaltäckningsreglerna skulle kunna möjliggöra en större utlåning. Finansinspektionen har haft ett krav att det här måste lösas före årets utgång. Vi har i landskapsstyrelsen inte kunnat vara säkra på vad lagtinget gör, så vi har på olika plan varit i kontakter med myndigheter, banken osv. för att försöka klarlägga läget och medverka till att få en lösning till stånd. Under den här tiden som lagtinget har debatterat frågan har det också bedrivits en hel del verksamhet på annat håll.

     

    Jag vill också tillbakavisa en förmodan om att det här spelar inte så stor roll för Ålandsbanken kan gå in här och ta över det hela; så enkelt är det inte, utan verksamheten ingår i Andelsbanksgruppen och skulle sannolikt tas över av en Andelsbank i Åbodistriktet.

     

    Problemställningen har alltså varit att få kapitaltäckning för att möjliggöra utlåning. Det har alltså hämmat bankens verksamhet som en liten bank.

     

    Det som lagtinget nu har bestämt är att problemen skall lösas med garanti, dvs. man kan uttrycka det på det sättet att i stället för de borgensförbindelser som finns från företagen här skulle landskapsstyrelsen ta över en del av ansvaret genom garanti. Det är klart att vilken bank som helst inser att det är bättre att landskapsstyrelsen har ett ansvar än att man förlitar sig på den risktagande verksamheten, dvs. företaget. Det betyder inte att det i de här fallen skulle vara fråga om ett onormalt risktagande, men en landskapsgaranti skapar utrymme för låneverksamheter.

     

    Landskapsstyrelsen skall naturligtvis se över detta i enlighet med lagtingets beslut. Det är en självklarhet, men för det problem som har varit aktuellt är åtgärden knappast möjlig eller ens lämplig, dvs. den har ingen betydelse för kapitaltäckningen och utlåningsmöjligheterna. Det är problem som landskapsstyrelsen har försökt göra någonting åt och också försökt tolka signalerna från lagtinget. Däremot skall vi se över garantilagen. Det kan vara situationer där man kan gå in i befintliga borgensförbindelser. Det förhindrar lagen nu därför att det står att det skall vara nyinvesteringar.

     

    Jag kan också meddela lagtinget  - jag vet att det i alla fall för skärgårdsborna är till stor glädje och jag hoppas faktiskt att det skall vara det för en del andra också, som har stött det här andra förslaget – att Lappobankens problem till den delen är lösta och finansinspektionen har ansett att de nyarrangemang som har vidtagits är tillfredsställande. Det finns alltså inte när det gäller kapitaltäckningen några akuta hot. Det tycker jag att vi kan se som en julklapp; vem tomten än är, så har det i alla fall gett andrum för den här skärgårdsregionen, för de företag som har sett Lappobanken som en viktig och betydelsefull institution i skärgården. Jag tror att i globaliseringsvärlden, storskaligheten och banksammanslagningen och fusioner kommer det att visa sig att en liten bank har gjort en väldigt stor nytta och jag hoppas, vid behov, att lagtinget kan medverka till de problem som finns i de här regionerna som egentligen är mer unika än många av oss kanske inser när man kommer ut i världen, en skärgårdsregion är en unik miljö med unika traditioner och institutioner. Det här är alltså ingen plädering för några särskilda företagsstöd utan jag ser det helt enkelt att det uppstod ett problem som den här banken inte var medskyldig till och inte heller de åländska myndigheterna, dvs. att EU:s kapitaltäckningsregler drabbar den här typen av verksamhet. Vi vet att på EU-nivå ser man inte å ena sidan vad vi har för problem, men man ser å andra sidan inte heller vad vi har lyckats göra här för att skapa unika lösningar på Åland. Jag tror alltså att den här lagtingsdebatten i alla fall för mångas del kan avslutas med att det var kanske någonting som inte var så bra, men som ändå fick någonting gott med sig.

     

    Ltl Roger Jansson, replik:

    Fru talman!  

    Det var en förvånande bitterhet som finansministern visade i anledning av lagtingets beslut och det är en mycket förvånande bitterhet med tanke på att lagtinget här har fattat ett beslut som möjliggör att klarera bankens kapitaltäckningsregelproblem framöver, om man så vill, på det sättet som landskapsstyrelsen redan har gjort i två beslut gällande 200.000 mark vardera. I anledning av det finansministern sade är det skäl att landskapsstyrelsen redogör varför landskapsstyrelsen inte i sitt budgetförslag hade några förslag visavi de problem som banken hade, om man ville rädda banken. Det fick då lagtinget försöka lösa med kanske inte så bra hjälp från finansutskottets sida, men här i alla fall i samlad tropp på något sätt. Talet om att garantierna inte skulle hjälpa till i kapitaltäckningsfrågan är ett märkligt konstaterande. Det finns alltså två vägar att gå där man kan använda båda eller bara den ena: antingen ökar man bankens egna kapital med andelar och tilläggsandelar – tilläggsandelar har använts mest, bl.a. Brändö kommun har tecknat sådana – eller att man har bankmässigt hållbara säkerheter som kan sänka behovet av eget kapital. Båda vägarna är möjliga. Landskapsstyrelsen har använt den väg som lagtinget föreslår tidigare. Då undrar jag vad det nu är för insatser av eget kapital eller av bankmässigt hållbara säkerheter som det var som vicelantrådet talade om att nu har löst problemet. Vilketdera är det och vad är det för lösning? Man skall tala ur skägget. När det gäller planerna på att någon annan bank skulle överta Lappobanken hoppas jag att det inte skall behöva göras, men den lösning som har varit på tal tidigare var Andelsbanken på Åland och inte någon bank i Åbo.

     

    Vicelantrådet, replik:

    Fru talman!

    Jag undrar om ltl Roger Jansson överhuvudtaget lyssnade på mitt anförande. Jag försökte, så gott det går, redogöra för de två olika lösningstyperna, dvs. att man går in och åtgärdar kapitaltäckningen, vilket man har varit tvungen att göra och det andra är det som kommer här i lagtingsbeslutet. Och jag sade att landskapsstyrelsen skall ta till sig det beslutet med garantiborgen, men det är en lösning på ett annat problem som egentligen har diskuterats som ett problem: att ta över säkerheterna från borgen till en garanti. Vilken bank som helst kan ha nytta av det. Landskapsstyrelsen har tittat på möjligheten att omstrukturera kapitalet till banken genom borgensförbindelserna, men det är alltså inte den vägen man bör gå. Jag skulle vilja säga på det bestämdaste, att jag är inte på något bitter, absolut inte! Jag har ingen anledning att vara det, utan tvärtom, är det rena julaftonen för mig och jag försöker lägga band på den glädjen därför att det är så att ett problem som har varit påtagligt under en längre tid har i alla fall fått en lösning. Jag tycker att jag gläder mig med skärgårdsborna här, som tidigare i dag var väldigt bittra för att de trodde att det här var slutet på bankverksamheten, eftersom detta måste lösas före årsskiftet och en tre månaders lagstiftningsprocess knappast är lösningen. Jag tycker att varför inte glädja sig åt detta, som är någonting som är en unik institution i vår skärgård, att den får möjligheter att fortsätta sin verksamhet. Liksom andra banker har den sina problem; liksom all företagsverksamhet är det fråga om stora risker, hårt arbete och ofta lite betalt. Men jag avvisar bestämt någon som helst bitterhet. Jag tycker att det är glädjande besked att få höra att sakerna går vidare också i skärgården.

     

    Ltl Roger Jansson, replik:

    Fru talman! 

    Det är otroligt glädjande att hjärtat är glatt när rösten är bitter, särskilt så här inför julen är det trevligt. Jag uppfattar nämligen också lagtingets beslut, både minoritetens och majoritetens, vad det nu sedan blir, som lösningar för banken, bara det att finansutskottets tidigare majoritets lösning var en icke-lösning därför att man kan inte rädda banken med 50 euro. Det går inte. Att sätta in eget kapital på annat sätt än genom att få tillstånd av lagtinget att göra det från vederbörligt moment går inte, och det var inte meningen att det skulle tas från aktiekapitalmomentet, det hörde vi av finansutskottets ordförande tidigare, så det var alltså en icke-lösning. Nu har man fått en lösning, såvida det inte är det som finansministern nu här försöker redogöra för oss: att banken har fått några nya problem, eget-kapital-problem, i stället för det som också banken har redogjort för oss här bara för ett par veckor sedan, att det är ett kapitaltäckningsproblem man har för sin utlåning och därför måste man få en annan säkerhetsstruktur eller mera eget kapital. Båda lösningarna är alltså gångbara ur den synpunkten. Är det några andra problem som banken har fått de senaste dagarna?

     

    Vicelantrådet, replik:

    Fru talman! 

    Det är möjligt att min röst är bitter, men det finns väl andra röster som också har varit det.  Det är svårt att tolka. Men det har funnits ett problem som vi i landskapsstyrelsen har behandlat och som jag uppfattar att motionen behandlar och som finansutskottet har behandlat. Det är alltså kapitaltäckningsfrågan, som beror på det regelverk som bl.a. EU kräver och som särskilt drabbar mindre banker. Jag talade i mitt anförande och i mina repliker om detta problem, som nu är löst. Huruvida finansutskottets tidigare förslag skulle ha varit en lösning, om landskapsstyrelsen vill gå in och skapa ett ökat handlingsutrymme genom en placering i form av tilläggsandelar som kräver en andel, det har lagtinget avvisat. Vi har diskuterat den föreslagna lösningen i landskapsstyrelsen och kommit fram till att möjligen skulle det ha gått, men det som nu lagtinget säger löser inte kapitaltäckningsproblemet utan det här är fråga om en lagstiftning som tar tre månader och det var därför jag till min glädje kunde konstatera att det problem som vi har behandlat länge och försökt hitta en lösning på, det är inte aktuellt för dagen. Om banken har andra problem, är det närmast fråga om banksekretess och vi har inte några banker överhuvudtaget i övrigt anhängiggjorda, vad jag vet, inom landskapsförvaltningen, inte någon annan fråga än den här. Jag vill återigen uttrycka min glädje och andras, hoppas jag, att det här är en fråga som nu har fått sin lösning. Bankinspektionen är nöjd med detta arrangemang.

    TALMANNEN: Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Herr talman!

    Jag måste säga att jag förstår inte vad finansministern tänker göra. I sitt anförande ställde han sig väldigt skeptisk till förslaget om garantiansvar. Men nu säger han att det är en jättebra lösning och han är glad och nöjd fast rösten inte talar så. Vad är det som gäller för finansministern? Vad är hans tolkning av skrivningen? Dessutom står det inte att lagtinget har sagt att det skall genomföras utan det står uttryckligen ”överväger”. Det finns alltså ett parlamentariskt utrymme här. Vi som inte är ekonomiskt utbildade skulle vilja ha ett klargörande: Vad är det som finansministern tycker att är bra med detta förslag?

     

    Vicelantrådet, replik:

    Herr talman! 

    För en företagsverksamhet är det alltid bra, om det är problem med säkerheter, att en myndighet går in med garantier. Garantilagen ger inte möjligheter att ge garantier för befintliga investeringar. Vi kan alltså inte ta över borgensansvar och sedan ge garantier utan det är fråga om nyinvesteringar. Till den delen kan det alltså vara av värde att landskapsstyrelsen överväger att se över lagen, men jag har sagt tidigare att det problem som vi har behandlat i landskapsstyrelsen, dvs. Lappobankens kapitaltäckningsproblem, anser åtminstone jag att den här åtgärden inte har betydelse och i det speciella akuta problemet är det definitivt ingen lösning därför att lagstiftningen tar tre månader. Alla här i lagtinget måste väl ha varit medvetna om att det här är en sak där finansinspektionen krävt en lösning i år, så att till den delen var det kanske ingen lösning. Att lagstifta till nästa torsdag det kan vi faktiskt inte utlova! Det är att begära för mycket, när det dessutom knappast är en lösning, som jag ser det.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Herr talman!

    Då menar alltså finansministern att Lappobanken får packa ihop nu! Är det det han säger att det här betyder? 

     

    Vicelantrådet, replik:

    Herr talman! 

    Julglädjen är så stark att den kommer inte att dras ner, men jag skall försöka säga en gång till, det som jag har sagt i mitt anförande och i replikerna: den här lösningen på kapitaltäckningsproblemet finns på annat sätt än det som har kommit fram här i lagtinget. Problemen är lösta. Det är inte så att Lappobanken får packa ihop på grund av lagtingets beslut, men det kunde ha varit så. Kanske det är dags att ta lite julledigt!

     TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Vtm Häggblom, replik:

    Herr talman!

    Jag vill anföra att det var intressant att höra att lagtinget har fattat ett förnuftigt beslut i denna fråga. Det som finansutskottets tidigare majoritet har hävdat hade absolut ingen betydelse och det var helt i det blå, så det var bra till den delen att det är ett förnuftigt beslut. Jag måste tacka vicelantrådet för att han har kommit till insikt att EU-medlemskapet kanske inte var så förnuftigt och att det inte är anpassat till våra förhållanden. Det är alltid förnuftigt att göra analys och eftertanke innan man fattar beslut. Det skulle ha varit bra också när liberalerna var så enormt för EU-inträdet och det fanns inte några hinder på vägen överhuvudtaget för landskapet Åland.

     

    Vicelantrådet, replik:

    Herr talman! 

    Debatten går kanske lite på sidan om det hela, men jag har många gånger noterat detta förbluffande faktum att de obundna oförblommerat, nästan utan restriktioner, stödde Amsterdamfördraget, som jag var mycket, mycket skeptisk till. Jag sade att det här är inte bra för självstyrelsen. De obundna i dag består kanske av lite andra medlemmar, för den obunda ledamoten Salmén var faktiskt också en av de få skeptikerna vid det tillfället, det måste jag erklänna. Men Bert Häggblom får nog ta fullt ansvar för EU. Något annat har han inte visat i de fördragsändringar som har varit i Amsterdam och efter det.

     

    Vtm Häggblom, replik:

    Herr talman! Vad jag har förstått diskuterar vi finansutskottets betänkande, herr talman! Jag ifrågasätter talmannens tillåtelse om jag skall börja ta upp Amsterdamfördraget här. Men eftersom det är tillåtet hoppas jag att vicelantrådet läser vilka som var närvarande när beslutet fattades.

     

    Vicelantrådet, replik:

    Herr talman!  Finansutskottets betänkande föreslår en lösning på ett problem som dessbättre inte är ett problem. Den lösning man föreslår skulle inte heller ha löst problemet. Till den delen vill jag återigen uttrycka min glädje över att de problem, som EU-medlemskapet har fört med sig när det gäller kapitaltäckningsregler och som vtm Häggblom aktivt har medverkat till, har vi lyckats lösa och vi får fortsätta med att lösa de problem som vårt medlemskap innebär, så länge det inte finns en majoritet i lagtinget för någonting annat, dvs. utanförskap eller någon annan avtalsform.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Sjöblom:

    Herr talman!

    När det gäller finansutskottets beslut som är i enlighet med med det som lagtinget beslöt är jag nog lite förvånad över ltl Sjölunds angrepp, eftersom det som lagtinget ändå har omfattat, dvs. att motionen nr 46 handlar om tilläggsandelar och inte någon deponering. Det har klart och tydligt framkommit i utskottet. Men när man har hört här på replikskiftena blir man nog lite förvånad: det här har varit ett problem som har varit känt länge och landskapsstyrelsen har inte gjort någonting åt det. Inte ett ord fanns det om det här i budgeten utan det har kommit via en motion om hur man eventuellt skulle hjälpa banken. Det har det funnits olika uppfattningar om. Nu, när man har försökt lösa det, är man så där halvhjärtat glad, men problemet finns inte kvar mera. Det är liksom EU som har ställt till det här och sedan har man löst det själv utan hjälp av EU. Vad är det här för någonting! Man känner sig nog lite som gumorron yxskaft, mina bästa ledamöter! Å andra sidan är det konstigt, om ledamoten Sjölund är missnöjd med utskottsmajoritetens beslut, att han inte har reserverat sig mot beslutet.

     

    Ltl Strand:

    Herr talman!

    För mig har bilden av problemen och hanteringen av dem varit ganska klar länge, men i dag har det klarnat helt. Det märkliga är att finansminsitern säger att han har känt till problemen. Det har varit stora problem. Varför har då inte finansministern pekat på lösningar när man läger fram en budget? Kanske finansministern kan svara på det. Det är också klart för mig att de som skrivit under motionen är budbärare åt någon annan. För mig är det helt klart. Det blev ännu klarare i debatten när man inte förstod innehållet i det. Det är det fenomen som vi frisinnade var ute för ibland: när man inte får igenom sina saker i landskapsstyrelsen, då går man till lagtinget! Jag känner igen det här. Då försöker man där för att man sedan skall kunna säga att lagtinget har bestämt. Nu gick det inte riktigt så här! Vi vet i Frisinnad Samverkan att det har varit problem. Vi har tagit dem på hemskt stort allvar, inte minst förra näringsministern Roger Jansson. Vi har haft en diskussion med ledningen i banken om hur man skulle kunna lösa problemen och vi har varit överens med bankens ledning att så här kan vi lösa det. Därför har vi lagt fram förslaget i stället för att gå in för en socialistisk lösning. Det som förvånar mig här att finansministern helt plötsligt ploppar upp och säger, att det är inga problem! Då borde vi ta bort den här åtgärden också, det borde vi allvarligt fundera på, inga pengar, ta bort den här åtgärden, om det inte är några problem! Det är nästan så att finansministern har känt till problemen men inte presenterat några lösningar. Det är snudd på misstroende, kom ihåg det!

     

    Ltl Salmén:

    Herr talman!  

    Jag begärde ordet när jag hörde finansutskottets ordförande argumentera och advocera för att pensionsfonden kan räknas till landskapets innehav av aktier. Som vi vet – jag hoppas också finansutskottets ordförande vet det –placerar pensionsfonden en del av sina pengar via fondförvaltare som säljer och köper aktier med jämna mellanrum, så det är alltid svårt att veta vilka aktier innehar pensionsfonden just för tillfället. Detta gör att man absolut inte kan säga att nu har landskapet aktier i olika banker. Det kan vara att pensionsfonden har aktier i olika banker, men inte det här. Ltl Sjölund säger också med stort allvar att man kan också uppta lån. Det är klart att man kan, det kan landskapet utan vidare göra! Men skall man ta lån från pensionsfonden är det pensionsfondens styrelse som fattar beslut om att man lånar ut pengarna och villkoren, så att man får bästa möjliga utfall.

     

    Herr talman!

    När det under debatten nu talas om vilken viktig institution ett visst företag och att det i unika situationer är till för att lösa kan jag inte låta bli att uttala mig. Åtminstone för mig är det ganska svårt att utan att yppa bankhemligheter föra en diskussion om nytta och möjligheter till unika lösningar av en viss bank i en speciell region. Jag tror att den typen av diskussion skall vi inte föra här  utan att föra alltför mycket ut om hemligheter från den ena och den andra av institutionerna, så låt oss ta det här nu. Egentligen borde man fundera om det skulle vara så nu att man skulle föra ärendet tillbaka till finansutskottet igen för att undersöka vilken lösning som är den bästa som lagtinget här har funderat på.

     

    Ltl Wiklöf:

    Herr talman!

    Som någon har sagt är det väl dags att vi tar jul och jag vill för egen del tillönska alla mina kolleger en riktigt god jul. Samtidigt vill jag tacka talmannen Viveka Eriksson, som jag tycker att på ett ypperligt sätt har skött teknikaliteterna i budgetbehandlingen. Också en god jul till henne.

     

    För övrigt, herr talman, är det lite märkvärdigheter ändå i den här affären. Lagtingets majoritet har tagit en ståndpunkt i frågan och vi har också fått en ny utskottsmajoritet i finansutskottet, vilket i sig också är mycket intressant. Det visar att frågan var ganska ambivalent på många håll, men det som jag tycker är ganska anmärkningsvärt är att det beslut som lagtinget har tagit och som har vidimerats av en ny majoritet i finansutskottet och som väcker sådan stor glädje hos finansministern är ett förslag som med händer och tänder har motarbetats av den liberale utskottsordföranden Folke Sjölund, som absolut inte har velat se den här lösningen!

     

    Med den distinktionen, herr talman, god jul till er alla!

     

    Ltl Svensson, replik:

    Herr talman!

    Jag finner att ltl Wiklöf inte återgav det skeende han beskrev på ett korrekt sätt, och det gör mig faktiskt ledsen. Det förvånar mig också lite att inte ltl Wiklöf är glad över att Lappobankens akuta problem är lösta.

     

    Ltl Wiklöf, replik:

    Herr talman!

    Synbarligen förhåller det sig så att varken ledamoten H. Svensson eller undertecknad på något avgörande sätt har kunnat bidra till Lappobankens lösning. Vi har faktiskt från socialdemokraternas sida, det parti som så ofta beskylls för socialism, hävdat, och vi står för det fortfarande, att marknadskrafterna trodde vi på – och synbarligen är det marknadskrafterna som har lyckats också i den här frågan!

     

    Ltl Svensson, replik:

    Herr talman!

    Jag måste tyvärr konstatera att ltl Wiklöf inte är glad över att Lappobankens problem är lösta!

     

    Ltl Wiklöf, replik:

    Herr talman!

    Ltl Wiklöf känner närmast hejdlös glädje över att marknadskrafterna har löst Lappobankens problem utan större politisk inblandning från detta parlaments sida och skattebetalarnas pungar. Det behövdes synbarligen inte och det är jätteroligt, tycker jag. För övrigt har jag bara konstaterat, utan att framhålla min egen entusiasm och glädje, att det som vicelantrådet så starkt gladde sig över, det var någonting som hans gode vän Folke Sjölund hade motarbetat med händer och tänder!

     TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Vicelantrådet:

    Herr talman!

    Det kan bero på många saker, men jag tycker att missförstånden från ltl Strand och ltl Wiklöf eller den samlade oppositionsledningen är väl stora för att jag skall kunna dra mig tillbaka till julfirandet. Det är inte så att i och med att finansutskottets betänkande klubbades löste det några problem. Så var det inte och marknaden löste inte heller vid det klubbslaget några problem. Jag skall igen säga att garantiborgen är en lösning där man får söka sig andra problem än de aktuella, dvs. kapitaltäckningsproblemet har varit akut därför att det skulle lösas inom det här året. Det är klart att gör man omdisponeringar, överenskommelser och på annat sätt ordnar det här problemet så att det inte är akut, så finns det naturligtvis problem i botten: hur skall en liten bank kunna klara sig med de regler som finns, och de problemen återstår naturligtvis, men de akuta problemen är lösta, trots att man i finansutskottet inte kunde gå in för en möjlig lösning från landskapsstyrelsens sida. Lagstiftningen är en helt annan sak, det tar tid, det löser inte de akuta problemen.

     

    Ltl Strand hade olika spekulationer om orsakerna, motiven, vem som stod bakom motionen osv., och han hamnade tillbaka i sitt vanliga spöke: det här är någonting socialistiskt. Jag kan inte förneka att socialdemokraterna har varit med i diskussioner också om Lappobanken, men landskapsstyrelsen har prövat olika lösningar och med diskussioner i tvågruppsmöten kommit fram till att finansutskottet bör kanske skriva någonting som ger ett stöd för landskapsstyrelsens agerande därför att ekonomisk-tekniskt har det inte varit några större problem att göra en placering t.ex. i form av tilläggsandelar.  Eftersom finansutskottets beslut blev som det blev ville jag i alla fall redogöra för, att det är inte det här som är en lösning utan det här kan vara bra på annat sätt, att man ser över garantilagen, men problemen är av ett annat slag och nu har jag sagt det några gånger och jag skall inte upprepa mig. Jag hoppas att jag inte behöver det!

     

    Ltl Strand, replik:

    Herr talman!

    Eftersom min kollega Roger Jansson har begärt ordet skall jag inte beröra teknikaliteterna. När det gäller spekulationen är det inte fråga om spekulation, utan jag har fått bekräftat i dag vem som har skrivit motionen. Jag tycker bara lite synd om budbärarna eftersom de kanske inte har förstått och blivit förda bakom ljuset.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet avslutat.

     

    Ltl Roger Jansson:

    Herr talman!  

    Det har varit en osannolik diskussion här i plenisalen när det gäller Lappo Andelsbanks problem och jag är bestört över den kunskap eller brist på kunskap som föreligger från ansvarigt håll i frågan. Det är skäl att tala klarspråk utan att på något sätt riskera att gå in på banksekretessen i sammanhanget. Det är så, kära vänner, att andelsbanksinspektionen under en lång följd av månader – det börjar bli ett och ett halvt år – i mycket skarpa ordalag har krävt en lösning på kapitaltäckningsunderskottet i Lappo Andelsbanks balansräkning. För att lösa det finns det för banken två alternativ när man har lånat ut mera pengar än vad man har bankmässiga säkerheter på i förhållande till det egna kapitalet i banken. Den en lösningen är alltså att höja det egna kapitalet; den andra lösningen är att få alternativa säkerheter som gör att man inte går över den kapitaltäckningsregel som finns för Andelsbanken. Båda alternativen har använts under det gångna året. Sålunda har alltså marknadskrafterna och skattemedel satts in i bankens egna kapital i form av tilläggsandelar. Brändö kommun har bl.a. satt in 500.000 mark i tilläggsandelar. Detta gjorde att man närmade sig kapitaltäckningsregelns tak, men det fanns fortfarande en brist. Detta har man nu i lagtinget försökt lösa när landskapsstyrelsen inte har kommit till någon lösning och på basen av en något konstig motion om depositioner tänkte man sig tydligen från landskapsstyrelsepartierna att lösa det och det blev alltså en icke-lösning, såsom man formulerade det, tyvärr, för man kan inte deponera eget kapital utan att få lagtingets beslut. Jag är säker på att finansavdelningen hade vägrat genomföra några sådana olagliga lösningar i sammanhanget. Det var alltså bra att vi har kommit till en lösning som är användbar, alltså den andra möjligheten, som är att underlätta kapitaltäckningsunderskottet i banken genom att ge banken säkra garantier när de inte har bedömts som säkra från andelsbanksinspektionens sida. Så enkelt är det och nu har vi definitivt en lösning eftersom landskapsstyrelsen har fått en politisk fullmakt, ifall att vi tar det här, en politisk fullmakt att gå vidare med den lösning man använde sig av här i november när man fattade två beslut av just den här arten om två gamla lån som var över tio år gamla, gamla investeringar som nu sades här att omöjligt från landskapsstyrelsens sida att gå in på. Man hade själv gått in på det för drygt en månad sedan och nu har man möjlighet att fortsätta på den vägen. Vi har för vår del sagt att det vore bra om man skulle ändra garantilagen, så har man ryggen helt fri. Men vi ger den politiska fullmakten till landskapsstyrelsen, om det behövs, att ändå göra ytterligare några sådana beslut som man gjorde härförleden. I dag synes dock situationen vara räddad av marknadskrafterna när det gäller det egna kapitalet och uppenbarligen tilläggsandelar. Här har man inte kunnat tala klarspråk från landskapsstyrelsens sida, så vi får bara gissa, men jag antar att det är så att någon privat investerare eller institution eller möjligen andelsbanksrörelse i någon form har gått in med tilläggsandelar.

     

    Ltl Svensson, replik:

    Herr talman!

    Jag måste bekänna att jag tyckte att vissa delar av ltl Janssons resonemang inte hängde ihop och inte verkade relevant. Jag sökte i hans röst, i timbre och i allting,  om han kände glädje eller inte och  jag märkte ingen glädje över att  Lappobankens öde nu inte är i kris.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Salmén:

    Herr talman!

    Jag försökte i mitt tidigare uttalande säga, att jag inte tror att vi här i lagtinget skall diskutera vissa bankers situation utan att vi i stället bör diskutera principer och liknande, hur vi eventuellt kan stöda och säkerställa vissa institutioners överlevnad samt möjlighet att serva glesbygdsbefolkningens och glesbygdsföretagens behov. För mig känns det inte bra att vi öppet diskuterar namn på olika företag. Varför tycker jag inte det? Jo, därför att jag tror att det är inte bra för dessa institutioners image och framtida levnad. Jag hoppas alltså att vi kan hålla oss mera på det principiella planet. Sedan är det en helt annan sak att landskapsstyrelsen tillsammans med dessa institutioner förstås mycket väl känner till dem, men jag tror inte att det är bra att vi diskuterar dem så här öppet, för det kan skapa större problem än de har när vi börjar föra diskussionen här.  God jul!

     

    TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

     

    Detaljbehandlingen vidtar. Konstateras att finansutskottet har förenat sig med lagtingets beslut till den del lagtinget inte oförändrat godkänt finansutskottets betänkande nr 1/2001-2002, dvs. i fråga om detaljmotiveringarna till moment 47.03.88. Detta antecknas därför som lagtingets slutliga beslut.

     

    Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Lagtingets nästa plenum är den 7 januari 2002 kl. 13.00. Plenum är avslutat.

    (Plenum avslutades kl. 14.07).