PLENUM den 20 september kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. ((Frånvarande: ltl Britt Lundberg, ltl Ronald Boman och ltl Torbjörn Eliasson).

27 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet för tiden 20-24.9 anhåller ltl Britt Lundberg på grund av regionkommitténs utskottsmöten samt från dagens plenum ltl Ronald Boman på grund av privata angelägenheter också ltl Torbjörn Eliasson på grund av annan orsak: arbetsresa. Beviljas.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 1:

 

Republikens presidents framställning angående godkännande av protokollet om vatten och hälsa till 1992 års konvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i protokollet. (RP 27/2003-2004).

 

 

Föredras för remiss ärende nr 2:

 

Landskapsregeringens framställning angående ändring av jaktlagen. (FR 18/2003-2004).

 

Landskapsregeringsledamoten Kerstin Alm:

Fru talman!

I föreliggande framställning har en omfattande översyn av viktiga bestämmelser i jaktlagen gjorts.

 

Jakten har flere syften. Men otvivelaktigt är vården av viltstammarna det väsentliga i jakten.

Genom regelverket ska vi säkerställa en sund och balanserad viltstam i landskapet, där möjligheterna till jakt ingår som en väsentlig del. Som förvaltare måste vi se just det: att viltet inte finns för att jagas – utan att jakt i grunden sker av viltvårdsskäl. En annan passande benämning på jaktlagen kunde därför vara ”viltvårdslagen”.

 

Jakten ska dock även beakta andra behov som finns, till exempel att minimera hjortdjursolyckor i trafiken samt skador inom jord- och skogsbruket. Jakt är således nödvändigt för att reglera älg- och rådjursstammarnas storlek.

 

Jakten har en lång tradition och en bred förankring i landskapet.

 

Jakten är för många en viktig möjlighet till rekreation och en väsentlig del av livskvaliteten. Den är positiv ur friskvårdssynpunkt och fyller en viktig social funktion. Så många som möjligt ska därför beredas möjlighet att delta i jakten.

 

I förslaget finns bl a följande ändringsförslag:

Älgjakten

Landskapsregeringen föreslår att jaktvårdsföreningarna prövar vilket antal älgar som får fällas inom mindre områden som sammanlagt omfattar minst 500 men inte utgör 2.000 ha. Enligt förslaget skall dessa områden ha en sammanhängande karaktär. Jakten bedrivs inom detta område av sammanhängande karaktär, men antalet älgar bedöms utgående från den totala ansökta arealen.

 

”Sammanhängande karaktär”definieras så att huvud- och delområden får räknas samman om delområdena är belägna högst 2.000 m från huvudområdets yttre gräns. 2.000-metersgränsen utgör en teoretisk radie för en älgs hemområde vilket är ca 1.500-2.000 ha.

 

Denna möjlighet till undantag har begränsats såtillvida att jakt på älg inte är möjlig långt från hemområdet och licenstilldelningen kan vara mindre än för övriga jakträttsområden i älgvårdsområdet.

 

Förslaget beaktar att jakt bedrivs småskaligt men planeras för större områden samt att jaktlagens jaktområden bör vara väl samlade.

 

Landskapsregeringen har i beredningen lagt vikt vid att nuvarande jakträttsområden inte ska splittras. En sådan splittring gynnar inte en god viltvård.

 

Älgjaktens minoritetsskydd

En grundinställning är att alla jägare ska behandlas rättvist och lika.

 

I lagframställningen har därför intagits regler för minoritetsskydd för att trygga att alla får en korrekt behandling enligt följande:

 

- Rätten att fälla älg inom mindre områden, som inte hör till jakträttsområde stärks så att kvoten inte avser ”en älg” utan ”älg” – kvoten bestäms utifrån älgstammens storlek med hänsyn till jaktområdets areal

 

- Jaktledare med mark utanför jakträttsområdena kan hos landskapsregeringen söka ändring i en jaktvårdsförenings jaktkvotsbeslut samt genom att

 

- Landskapsregeringen ges möjlighet att återta en jaktvårdsförenings rätt att besluta om tillstånd för älgjakt.

 

Minoritetsskyddet tryggar en korrekt behandling för jägare som inte har del i ett jakträttsområde – som ju minst skall omfatta 2.000 ha. Detta är en viktig arealgräns som tidigare lagting funnit ändamålsenligt för en god jaktvårdsplanering, och som landskapsregeringen anser vara viltvårdsmässigt befogad.

 

Några övriga förslag till förändringar

 

-                    Bestämmelser om mankhöjd på drivande hund vid rådjursjakt föreslår upphävd. Kan regleras i förordning.

 

-                    Landskapsregeringen ges bättre möjligheter att besluta om ändamålsenlig skyddsjakt, som ska närmare regleras i riktlinjer

 

-                    Föreslås att jakt med pil och båge ska bli tillåtet. Närmare regler och krav ska fastställas i förordning.

 

-                    Att använda ljuddämpare på skjutvapen tillåts, med tanke på den risk för hörselskador som skyttar utsätts för.

 

-                    Jakt på landskapets marker ska utbjudas även till jägare som inte bor i närheten.

 

Så några ord om besiktning av vilt

Bestämmelserna om besiktning av animaliska livsmedel anses onödigt hindra handel med viltkött.

Allt kött från frilevande vilt som släpps ut på marknaden ska vara besiktigat av en särskild besiktningsveterinär – för att se om köttet kan utgöra en hälsorisk, ett krav som ställts av EU och som endast undantar små kvantiteter kött (som av jägare levereras direkt till en slutkonsument).

Allt kött som levereras till butik eller restaurang måste således i dag vara besiktigat.

 

Landskapsregeringen ser det inte möjligt att utan stöd i EG-lagstiftningen lätta på besiktningskraven, men har noterat att inom EU diskuteras förändringar som redan från år 2006 kan komma att möjliggöra sådana lättnader. En viltköttsförordning som ska reglera hur man ska hantera viltkött till försäljning bereds för närvarande (med undantag från besiktningskrav för små mängder viltkött som levereras av jägaren direkt till affärer, restauranger o lokala marknader).

 

Kostnadsproblemet syns dock tillsvidare vara löst genom att ÅHS, vars veterinär utför besiktningarna, i mars 2004 konstaterat att ingen särskild avgift tillsvidare ska tas för besiktning av kött från frilevande vilt.

 

Fru talman!

I övrigt vill jag hänvisa till framställningen och dess uttömmande motiveringar.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Jag fick uppmaningen att inte säga något tokigt. Det är ganska svårt att låta bli att säga något tokigt!

I framställningen har man faktiskt hittat några korn av guld just det här med hundar, pilbåge osv. som man kanske kan genomföra om man beter sig rätt. Däremot är jag ganska besviken på landskapsregeringen och deras ansvariga ministrar när det gäller älgjakten och arealen. För det första hördes det ungefär som om minister Kerstin Alm t.o.m. skulle ha varit och jagat älg någon gång eller åtminstone har hon säkert jaktkort och lite kunskaper om det eftersom hon så noggrant uttryckte sig om områdena och dess storlek samt dess lämplighet.

 

Hon vet säkert också om att hon helt gick emot samtliga jaktvårdsföreningars önskemål och synpunkter på ”minsta sammanhängande område” och att man nu uppfinner en ny modell som heter ”sammanhängande karaktär”. Förut har man haft ”sammanhängande mark” och då har det varit sammanhängande mark.

 

Att påstå att det på något sätt skulle vara ett minoritetsskydd eller ens antyda det är nästan skamligt därför att det finns redan i vår nuvarande lagstiftning att det minsta området för älgjakt är 500 hektar sammanhängande. Däremot har det varit en älg och där kan jag hålla med ministern att det behöver inte vara specificerat en älg utan det kan vara tillstånd att fälla älg.

 

Att man har hittat på en princip att man ritar en ruta eller ett streck 2.000 meter och att de områden som ligger 2.000 meter från huvudområdet skulle kunna bli ett sammanhängande område förstår jag inte ens hur man kan tänka, för som det nu är framlagt finns det ingen minimigräns för ett område för älg, utan det är fråga om ytan som man tillsammans har sagt att skall uppgå till minst 500 hektar. Man talar om huvudområde. Det är helt orimligt därför att i samma framställning föreslår man att för att få jaga rådjur, som vi har 10-20 gånger mera av, måste du ha ett 150 hektar sammanhängande område. För att jaga älg behöver du inget 150 hektar sammanhängande område utan du kan jaga det på ett 50 hektar sammanhängande, om du inom 2.000 meter från huvudområdet har att det blir 500 hektar. Det där är ekvationer som inte går ihop. Man har inte heller satt några restriktioner hur jakten skall pågå inom ett sådant område som har lösa områden från varandra. Det finns inte överhuvudtaget.

 

Jag tycker nog att landskapsstyrelsen och dess ansvarige minister skulle noga ha hört på jaktvårdsföreningarna vad de säger. De har kunskap, de är lokalkännare, de utövar ofta jakt och de vet hur det här fungerar. Det här är ett hopplock som är tänkt att ge ett minoritetsskydd, och man kanske har tänkt på vissa personer på Åland som kanske inte vill vara med, inte får vara med. Det kommer alltid att finnas i alla kommuner folk som på ett eller annat sätt inte får vara med, de andra jaktkamraterna kanske inte litar på dem, de kanske inte vill vara med därför att de regler som finns inom jaktgrupperna passar inte dem och dem kommer vi aldrig att nå genom ett sådant här förslag.

 

Landskapsregeringsledamoten Kerstin Alm:

Fru talman!

Eftersom det område inom vilket jakten tillåts ske motsvarar älgens hemområde sammanlagt skall vara 500 hektar har varje litet enskilt skiftes storlek mindre betydelse. Det är faktiskt så att den sökande skall kunna bedriva älgjakt på ungefär 30 procent av arealen inom ett hemområde för att uppfylla kraven för att söka om tillstånd. Det är möjligt att ytterligare kringgärda ansökninsgförfarandet, men landskapsregeringen har bedömt att detta förslag är tillräckligt kringskuret.

 

Fru talman!

Näringsutskottet får närmare fundera på om man hittar på bättre lösningar.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag sätter nog min tillit till utskottet att de skall komma på bättre lösningar. Men det vore roligt att höra vad ansvariga ministern svarar på min fråga om att när det gäller rådjur måste du ha 150 hektar sammanhängande för att jaga, med du kan få jaga älg på 20 hektar sammanhängande, om du har tillräckligt många små områden i dess närhet. Den frågan skulle säkert alla jägare på Åland vara intresserade av och jag hoppas att jag får svar på den.

 

Landskapsregeringsledamoten Kerstin Alm:

Fru talman!

Det är så att 500 hektar skall minst redovisas på minsta arealen som kan medräknas som är 1.500-2.000 hektar eller som lagen säger 2.000 meter.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det där var absolut inte svar på frågan om rådjursjakt. Det var heller inget svar på hur stort sammanhängande område du måste ha i ett enskilt skifte för att få jaga älg.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

I den här framställningen nämns skyddsjakt på vissa djurarter, framför allt på rådjur. Man tänker sig att i det fall rådjur går in på odlingar och beskattar den egendom som ägaren av odlingarna förstås har där skall man få idka skyddsjakt på rådjur, även om man kanske inte har jakträtt. Så har jag uppfattat det. Ni har säkert följt med i tidningarna att det i en skärgårdskommun finns problem med ett rovdjur, ett lodjur, rättare sagt, eller kanske flera. Även om jag är medveten om att det inte är alltför lätt att på EU-nivå åtminstone acceptera, kanske inte här heller, acceptera att man i form av skyddsjakt skulle skjuta rovdjur och lodjur ber jag ändå näringsutskottet fundera och resonera lite kring de här sakerna. Även om ett större antal tamkattor, som blivit tagna av lodjuret, kanske inte har ett stort ekonomiskt värde, så har det för den enskilde som äger husdjuret ett stort värde. Jag tycker att utskottet kan fundera kring det här också. Skyddsjakt som skyddsjakt och det kan inte vara på det viset att rovdjuren värdesätts högre än andra djur.

 

Älgjakten som ltl Sune Mattsson ifrågasatte och det system som man ämnar genomföra i och med framställningen ifrågasätter också jag starkt. Det har sagts under beredningen av arbetet att man inte skulle få resonera utifrån det problem som har funnits i Lemland, men det blir omöjligt att inte göra det eftersom det så uppenbarligen är för att lösa det problemet som den här skrivningen och formuleringen har blivit som den har blivit. Det tidigare kravet på ett sammanhängande område av 500 hektar tycker jag är någonting som borde bibehållas. Det minoritetsskydd som ändå finns i och med att man får en besvärsrätt är bra; i undantagsfall och för att lösa problem kanske landskapsregeringen i dessa fall kan se över om man kan tilldela älg till mindre områden, men gränsen för ett sammanhängande område bör ändå vara 500 hektar.

 

För övrigt finns det goda saker i framställningen. Det nämndes förut om bågjakt. Under arbetets lopp och medan jag har satt mig i de här frågorna har jag kommit fram till att bågjakt är någonting som väl kan tillåtas. Det ställer stora krav på jägarna. Avsikten är att man skall införa ett skjutprov för bågar och det torde inte bli så hemskt många personer som blir så skickliga att de klarar av både provet och den jakt och det svåra krav som jakten ställer, så bågjakten är någonting som jag tycker passar in i vårt samhälle i dag.

 

Ltl Lasse Wiklöf: Fru talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till den 3 november.

 

Ltl Camilla Gunell: Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Lasse Wiklöfs förslag.

 

TALMANNEN: Förslag om bordläggning till plenum den 3 november har väckts. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 3.11.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 3:

 

Lagutskottets betänkande nr 26/2003-2004 angående godkännande av Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald, samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i protokollet och lag om ändring av 48 kap. 1 § strafflagen. (RP 26/2003-2004).

 

Först  tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall överlämnas till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss? Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 4:

 

Lagutskottets betänkande nr 27/2003-2004 angående godkännande av konventionen med stadga om Europaskolorna samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen. (RP 25/2003-2004).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet. Inget förslag om remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 5:

 

Näringsutskottets betänkande nr 4/2003-2004 angående anpassning av landskapslagstiftningen med anledning av det nya sjöfartsstödet. (FR 15/2003-2004).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens framställning angående anpassning av landskapslagstiftningen med anledning av det nya sjöfartsstödet. Landskapsregeringen föreslår där att stödet skall förverkligas genom en särskild lag om befrielse från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning. Arbetsgivarens skyldighet att verkställa förskottsinnehållning anges i lagen om förskottsuppbörd som också tillämpas vid kommunalbeskattningen i landskapet med stöd av blankettlag.

 

Vi har diskuterat framställningen i näringsutskottet och utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med en mindre teknisk ändring. Utskottets synpunkter: Utskottet konstaterar att lagförslaget föranleds av det nya stödsystemet för sjöfarten. Stödsystemet är synnerligen angeläget eftersom det innebär att villkoren för sjöfart under svensk, finländsk och åländsk flagg i princip jämställs. Det finns lite nyansskillnader i de olika registren, men i princip är det ganska jämställt. Utskottet välkomnar därför systemet och konstaterar samtidigt att stödet egentligen är ett stöd för sjöarbetsplatser snarare än ett stöd för rederinäringen. Utskottet konstaterar vidare att det nu aktuella sjöfartsstödet gäller under en femårsperiod och vill i sammanhanget ånyo påpeka vikten av en lösning för att tillförsäkra sjöfarten skäliga långsiktiga verksamhetsförutsättningar.

 

Stödet till sjöfarten faller enligt självstyrelselagen under rikets behörighet. Det innebär att stödsystemet blir tillämpligt i hela landet inklusive landskapet, men vissa lagtekniska åtgärder är ändå nödvändiga för att systemet skall kunna tillämpas i landskapet på samma villkor som i resten av landet.

 

Utskottet föreslår en mindre teknisk ändring av lagens ingress. Vidare föreslår utskottet, liksom landskapsregeringen, att datum för ikraftträdande lämnas öppet. Ärendet är visserligen slutbehandlat i riksdagen, men stödsystemets ikraftträdande är fortfarande beroende av EU-kommissionens godkännande eftersom det rör sig om ett statsstöd.

 

Till de sakkunniga som vi har hört under ärendets behandling skall också antecknas avdelningschefen Olof Erland.

 

Med hänvisning till det anförda och det som finns skrivet i betänkandet föreslår utskottet att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget med följande lydelse, som alltså är med kursiverad stil och att ”landskapsstyrelsen” ersätts i de olika böjningsformerna med ”landskapsregering”.

 

TALMANNEN: Den anförda rättelsen antecknas. Begärs ordet?

 

Ltl Lasse Wiklöf:

Fru talman!

Jag har naturligtvis i sak ingenting att invända mot utskottets betänkande. Men de fem år som vi har till buds går snabbt. Därför skulle jag vilja höra om landskapsregeringen i dagsläget har någon fortsatt strategi för hur man alternativt skall förlänga det eller få nuvarande ordning att bli någonting av EU:s gemensamma sjöfartspolitik, vilket långsiktigt vore det enda riktiga. Kunde man från landskapsregeringens sida i den här utomordentligt viktiga frågan säga någonting tror jag det skulle vara jättebra. Det är väl ändå så att frågeställningarna, även om vi har några år på oss, sysselsätter tankegångarna hos regeringen.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

När det gäller sjöfartens långsiktiga verksamhetsförutsättningar är det naturligtvis en huvudfråga för den här landskapsregeringen. Vi har tillsammans med statsministern under sommarens besök diskuterat frågan ingående, där också näringens representanter var väl företrädda och också på ett mycket klart och tydligt sätt framförde sina synpunkter på hur framtiden kunde gestalta sig. Samtidigt är det också så att när de nämnda rikslagarna antogs i riksdagen fogades det också klämmar till dessa i riksdagen som anbefallde att regeringen skulle vidtaga åtgärder för att trygga sjöfarten också på lång sikt. Summan av de klämmarna och de diskussioner som vi förde tillsammans med statsministern under besöket i somras har lett till fram till att kommunikationsministeriet har tillsatt en kommitté där också Åland är företrätt via avdelningschefen för näringsavdelningen. Denna arbetsgrupp har till sin huvudmålsättning att se till att man inom en ganska kort tidsperiod – jag kommer tyvärr inte ihåg datumet, men jag tror att det handlar om början av 2005 – framlägger förslag på hur sjöfarten också långsiktigt skall kunna tryggas inom landet.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 6:

 

Näringsutskottets betänkande nr 5/2003-2004 angående ändring av landskapslagstiftningen med anledning av bolagsskattereformen. (FR 16/200

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Här har också näringsutskottet behandlat landskapsregeringens framställning angående ändring av landskapslagstiftningen med anledning av bolagsskattereformen, där landskapsregeringen föreslår att kommunalskatten för landskapet Åland ändras så att skattesatsen för samfund höjs med 0,0003 procentenheter från 5,7275 procent till 5,7278 procent. Samtidigt föreslås också att blankettlagen om gottgörelse för bolagsskatt upphävs. Förslagen sammanhänger med den reform av företags- och kapitalbekattningen som för närvarande genomförs i Finland och som även omfattar landskapet.

 

Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag med vissa mindre tekniska ändringar av det första lagförslaget.

 

Utskottet konstaterar att framställningen föranleds av den reform av företags- och kommunalbeskattningen som genomförts i Finland. Genom reformen förändras beskattningen av dividender så att gottgörelse för bolagsskatt slopas; samtidigt sänks samfunds- och kapitalskattesatserna. Samfundskatten sänks från 29 till 26 procent och skattesatsen för kapitalskatten sänks från 29 till 28 procent. Kommunerna kompenseras för den sänkta samfundskatten genom att deras andel höjs från 19,75 procent till 22,03 procent.

Skattereformen är ett resultat av att de gällande skattereglerna inte till alla delar av EG-domstolen ansetts förenliga med EG-reglerna.

 

Största delen av skattereformen faller under rikets behörighet och träder därför i kraft i landskapet utan åtgärder från lagtingets sida. Landskapet har dock lagstiftningsbehörighet i fråga om skatt till kommunerna, varför de föreslagna lagändringarna bör företas för att samfundskatten i landskapet inte skall bli 0,0003 procentenheter lägre i landskapet än i riket. Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att nyttan av en sådan avvikelse är mycket liten och utskottet anser därför att den föreslagna lagändringen är ändamålsenlig.

 

Utskottet föreslår några mindre, närmast tekniska ändringar av ingressen.

 

Utskottet har hört vicelantrådet Jörgen Strand, avdelningsjuristen Niclas Slotte och VD för Ålands kommunförbund Sigurd Lindvall.

 

Utskottet föreslår att lagtinget antar de i framställningen andra lagförslaget oförändrat samt att lagtinget antar det i framställningen ingående första lagförslaget med följande lydelse, nämligen det med kursiverad stil i betänkandet och likaså här att ”landskapsstyrelsen” byts ut till ”landskapsregeringen”.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras från tillläggslista för bordläggning ärende nr 1:

 

Finansutskottets betänkande nr 6/2003-2004 angående förslag till andra tilläggsbudget för år 2004. (FR 17/2003/2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 22 september. Godkänt.

 

Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 22 september kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.13.35).