Första behandling

Ärendet bordlades vid plenum den 12 mars 2018 och kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så besluter.

Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Förslag om förkastande väcks i samband med ärendets andra behandling. Detsamma gäller klämförslag.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Ltl Runar Karlsson kritiserade i onsdags utskottets betänkande beträffande 78 §, om kommunal avfallsavgift. Kommunen är enligt ltl Karlssons tolkning inte tvingad att, pga. artikel 14, ta upp en kommunal avfallsavgift. Ltl Karlsson baserade detta resonemang på ett domslut i EU-domstolen, från den 30 mars i fjol och han menade att utskottet för fram osanning.

Jag menar att ltl Runar Karlsson blandar ihop olika saker och kommer fram till fel slutsats, dvs. att polluter pay principen inte skulle gälla. Klassisk oppositionspolitik – som kanske går hem i stugorna men som är upphängd på ganska lösa boliner. Polluter pay principen gäller oberoende av på vilket sätt man finaniserar avfallshanteringen.

Bakgrunden till detta domslut som ltl Karlsson hänvisade till i onsdags är att en kroatisk domstol begärde ett förhandsavgörande av EU-domstolen om hur avgiften för insamling och hämtning av hushållsavfall ska beräknas enligt unionsrätten. Ärendet handlade om två fastighetsägare som blivit fakturerade för hushållsavfallsinsamling efter storleken på den avfallsbehållare som de hade och inte för den faktiska mängd avfall de producerade. Fastighetsägarna invände mot att de skulle betala den del av fakturorna som bland annat avsåg återvinning och deponering samt den särskilda avgift som syftade till att finansiera det kommunala bolagets investeringar för återvinning.

EU-domstolen konstaterade att det inte finns några EU-rättsliga bestämmelser som förpliktigar medlemsstaterna att använda en exakt metod för finansieringen av kostnaden för bortskaffande av kommunalt avfall.

Domstolen konstaterade också att en medlemsstat kan välja fritt om finansieringen ska säkerställas genom en skatt, en avgift eller på något annat sätt.

Efter att ha konstaterat allt detta ansåg inte domstolen att nationell lagstiftning som föreskriver en avgift för finansiering av hantering och bortskaffande av kommunalt avfall - som beräknas på basen av en uppskattning av mängden avfall som produceras och inte på basen av vikten av det avfall som faktiskt producerats och överlåtits till insamling och därmed - inte kan anses stå i strid med ovan nämnda artiklarna 14 och 15.

Detsamma gäller införandet av en tilläggsavgift som syftar till att finansiera investeringar som är nödvändiga för hanteringen av avfallet, inklusive återvinning.

Domstolen säger också att beträffande införandet av en tilläggsavgift som syftar till att finansiera investeringar som är nödvändiga för hanteringen av avfallet, inklusive återvinning så är det fullt möjligt.

Vidare konstaterar domstolen att ”även om berörda nationella myndigheter har ett stort utrymme för skönmässig bedömning på unionsrättens nuvarande stadium vad gäller prisberäkningen ankommer det på nationell domstol att kontrollera om inte begärt pris och tilläggsavgift medför att vissa ’innehavare’ påförs uppenbart oproportionerliga kostnader i förhållande till mängden avfall eller det slags avfall som de kan producera”. 

Att helt avstå från att ta ut en avgift, skatt eller på annan sätt ta betalt för detta är, som jag ser det, inte möjligt, om man ska följa principen om att förorenaren betalar.

I den finländska lagstiftningen på detta område har man valt att införa en kommunal avfallsavgift eftersom man menar att det är problematiskt att bekosta avfallshanteringen med skattemedel med tanke på principen om att förorenaren ska betala, dvs. artikel 14 i avfallsdirektivet.

Man säger också i förarbetena till rikslagen att en tjänstebaserad avgift genomför bättre än en skatt principen om att förorenaren ska betala.

Ålands landskapsregering har möjligen i lagförslaget kunnat införa en miljöskatt istället för kommunal avfallsavgift. Det hade varit fullt möjligt utan att bryta mot direktivet, men politiskt har regeringspartierna gått in för att följa rikslagstiftningens 78 § med en kommunal avfallsavgift eftersom det på bättre sätt kan knytas till nyttjandegraden än en ren avfallsskatt. Det här är också praxis i de allra flesta kommuner på Åland redan idag, med ett fåtal undantag.

Det har inte varit en stor fråga i utskottsbehandlingen, men jag beklagar att vi inte förde detta resonemang i utskottet. Vi kände helt enkelt inte till detta domslut då betänkandet klubbades.

Fru talman! En fråga som vi har diskuterat i utskottet är ansvarsfördelningen, vem som har ansvar för vad eftersom man i riket har fler behörighetsnivåer än vi har i på Åland. Här finns landskapsregeringen, ÅMHM och kommunerna, medan i Finland finns förutom regionförvaltningsverk och ministerier även Finlands miljöcentral och Säkerhets- och kemikalieverket. Det tar tid och kraft av t.ex. kommuner och ÅMHM att utreda vem som har tillsynsansvar om det inte är tydligt från lagstiftarens sida. Här har utskottet erfarit att landskapsregeringen håller på utarbetar en mer detaljerad anvisning som klargör detta. Det välkomnar utskottet eftersom det är mycket viktigt att alla vet vilka ansvarsområden man har att tillsyna.

Slutligen frågan om cirkulär ekonomi eller bristen på skrivningar kring detta i vårt betänkande. Inte någonstans i rikslagens 78 sidor finns begreppet cirkulär ekonomi omnämnt. Däremot så är målet med denna lag, men också med nuvarande lag samt landskapets avfallsplan är att cirkulera mer – men också att minska mängden avfall, minska avfallets farlighet, att avgifta kretsloppet och se till att avfallet nyttjas som en resurs samt att se till att det tas omhand på ett säkert sätt.

Med detta nya lagförslag är vi bättre rustade att fortsätta arbetet för att nå dessa mål. Det är helt enkelt så att vi inte har skrivit om cirkulär ekonomi i vårt betänkande därför att hela lagförslaget andas cirkulär ekonomi. Tack.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag vill bara kort påpeka att i mitt anförande så sade jag inte att utskottet framförde osanningar. Jag sade att utskottet hade blivit fel informerade. Det är ganska stor skillnad.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tar tillbaka det jag sade om osanning. Jag vill ändå påpeka att det här handlar om olika saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker att ltl Aaltonen hade en bra och god redogörelse över finansieringen, form och hur man tar ut den. Inom avfallsbranschen är de här sedan länge ett känt faktum, och med det säger jag inte att vi på Åland ska göra likadant som alla andra. Men jag tror inte det finns en enda svensk kommun som betalar avfallshanteringen via skatterna. Det kanske finns någon enstaka kommun i riket som gör det. Det är problematiskt att det går rent juridiskt, det är en sak, men det finns också en praktisk verklighet där de flesta kommuner och staten har gjort bedömningen att det lättaste, mest rediga och mest ändamålsenliga sättet är att ta ut det via en renhållningsavgift.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Precis så här det. Det är precis det som vi har kommit fram till i utskottet men också i regeringspartierna.

Tyvärr var jag inte med i utskottsbehandlingen på de två sista mötena på grund av sjukdom. Men tidigare under våra höranden så har det här inte heller varit något som höranden i utskottet har lyft som problematiskt att vi skulle införa en kommunal avfallsavgift, snarare tvärtom. Man har välkomnat det här som ett sätt som att möjliggöra det lika över hela Åland.

Ltl Ingrid Johansson, replik

När det gäller frågan om cirkulär ekonomi och en större redogörelse för den så har jag lyft i flera sammanhang att vi borde få en kollegial fortbildning när det gäller den frågan. Det är ganska stora förändringar som man förväntas göra, särskilt näringslivet. Här gäller det att vara med på tåget och inte hamna efter i den här frågan.

Jag tycker fortsättningsvis att utskottet kunde ha nämnt det. Framförallt hoppas jag att social- och miljöutskottet kanske fördjupar sig i frågan lite framledes.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag delar ltl Ingrid Johanssons synpunkter om att det här är väldigt viktiga frågor. Det kanske kunde göras i en annan form än att ta in skrivningar i ett betänkande som, enligt lagtingsordningen, ska hållas sig relativt kortfattat.

Däremot är det väldigt viktigt att fördjupa sig i de här frågorna. Vicelantrådet var senaste vecka i Åbo och höll ett anförande om vikten av cirkulär ekonomi och något liknande kunde också arrangeras på Åland. Det är kanske något som regeringen kunde ta initiativ till?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Det gäller ändringen av 78 § där utskottet har föreslagit att man ska ha lika som i rikets avfallslag. Det gäller de kommunala avfallsavgifterna som vi har diskuterat tidigare. Jag anser att kommunerna ska få bestämma hur de vill göra.

Man bör högakta den kommunala självstyrelsen också i dessa sammanhang och inte ha en pekpinne uppifrån som landskapsregeringen här har kommit med, och som även utskottet har föreslagit här.

Jag föreslår att 3 § i lagförslaget, med avvikelse från social- och miljöutskottet, ska få följande lydelse: Avvikelser från tillämpning av rikets avfallslag, första och andra momentet blir som i social- och miljöutskottets betänkande. Sedan kommer följande moment: ”Med avvikelse från bestämmelsen i 78 § riket avfallslag om kommunal avfallsavgift får kommunerna besluta om grunderna för utövande av kommunal avfallsavgift och finansieringen i övrigt.” Tack, talman.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Genom att göra såsom ltl Bert Häggblom föreslog, införa lagen, så kan kommunerna själva beslut om avgiften och inte tvingas göra det genom lagstiftning, som förslaget är.

Enligt min mening blir det mer rättvist, mindre att administration och det blir också billigare att göra det.

Det är också en form av självstyrelsepolitik genom att kommunerna själva får välja. Eftersom det inte står i strid med att få en EU-lagstiftning så kan man göra det här i lagtinget.

I och med det så understöder jag ltl Bert Häggbloms förslag.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs det första lagförslaget paragraf för paragraf och de övriga lagförslagen i sin helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om tillämpning av rikets avfallslag paragraf för paragraf.

Föreläggs § 1. Godkänd.

Föreläggs § 2. Godkänd.

Föreläggs § 3. Begärs ordet?

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag föreslår att tillkommer ett nytt moment som har följande lydelse: Med avvikelse från bestämmelsen i 78 § i rikets avfallslag om kommunala avfallsavgift får kommunerna beslutar om grunderna för uttagande av kommunal avfallsavgifts och finansieringen i övrigt.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag understöder ltl Bert Häggbloms ändringsförslag.

 

Talmannen

Ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Runar Karlsson, har föreslagit att § 3 godkänns i den lydelse den har i ltl Bert Häggbloms utdelade ändringsförslag.

Omröstning kommer därför att verkställas Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Bert Häggbloms ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag stöder öppen omröstning.

Talmannen

Ltl Bert Häggblom har, med understöd av ltl Runar Karlsson, föreslagit att en öppen omröstning ska hållas. En öppen omröstning kommer därför att hållas.

Jag ber lagtingsledamöterna Tage Silander och Brage Eklund att biträda omröstningen.

Den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Bert Häggbloms ändringsförslag röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 13 ja-röster, 12 nej-röster och 5 var frånvarande.

Lagtinget har godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Föreläggs § 4. Godkänd.

Föreläggs § 5. Godkänd.

Föreläggs § 6. Godkänd.

Föreläggs § 7. Godkänd.

Föreläggs § 8. Godkänd.

Föreläggs § 9. Godkänd.

Föreläggs § 10. Godkänd.

Föreläggs § 11. Godkänd.

Föreläggs lagens rubrik. Godkänd.

Föreläggs lagens ingress. Godkänd.

Lagförslagets första behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om miljöskydd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 30 och 46 §§ landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av vägtrafiklagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om parkeringsbot för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.