Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Denna fråga besvaras av minister Wille Valve.

Ordet ges först till ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit och hur ser den framtida strategin i kampen mot narkotika ut?

Minister Wille Valve

Landskapsregeringen svarar: För att bekämpa drogerna behövs ett brett spektrum av åtgärder; alltifrån rökfri förvaltning, effektiv missbrukarvård till förebyggande arbete och kunskapsinsatser inom vår poliskår.

Det stämmer att, sett till antalet narkotikabrott, fördelat enligt polisinrättningarna har vi kunnat se en något ökande trend för Åland under år 2016. En delförklaring härtill, är att Ålands polismyndighet har bedrivit ett effektivt arbete och tagit hjälp utifrån, bl.a. från Sydvästra Finlands polisdistrikt för att förstärka den åländska poliskårens färdigheter i att upptäcka drogbrott, vilket även har gett resultat.

Gatuövervakningsgruppen från Åbo har skolat Ålands polismyndighet i att upptäcka narkotika på fältet och polisen har även inlett ett effektiverat samarbete med tullen och gränspolisen. Målet med samarbetet är att försöka stoppa också införsel av narkotika, inte enbart åtgärda enstaka användare.

Polisens samarbete med skolorna fungerar – för tillfället - bra, det kommer in tips och polisen vidtar erforderliga åtgärder med anledning av tipsen.

Enbart en ökning av antalet lagförda narkotikabrott gör dock inte att vi kan sluta oss till att det finns mer droger på Åland. En sådan slutsats måste rimligtvis basera sig på en sammanställning av observationer från alla aktörer på fältet; från ÅHS, från substitutionsvården, från intensiven, av tillgänglig statistik och observationer från de aktörer som på ett eller annat sätt jobbar med drogfrågorna.

Dessa aktörer möts regelbundet i Den operativa gruppen för Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk. Operativa gruppen sammanträdde senast den 15 september 2016 och kommer att sammanträda igen i oktober. På förra mötet fick landskapsregeringens ministrar en grundlig genomgång av trenderna och tendenserna inom drog- och missbruksarbetet, vilket jag ska återkomma till.

Operativa gruppen kommer åter att sammanträda den 26 oktober, då också den politiska referensgruppen kommer att ges en lägesöversikt. På detta möte kommer politiska referensgruppen också att, på egen begäran, ha möjlighet att ställa direkta frågor till erfarenhetsexperter, dvs. f.d. missbrukare som vill dela med sig av sin erfarenhet av hur en missbrukares vardag kan se ut på Åland.

Landskapets operativa grupp för handlingsprogrammet mot risk- och missbruk ska enligt beslut från år 2013 sammankallas 4-6 gånger per år. Gruppen har hittills, under år 2016, sammankallats 7 gånger, i regel varje månad.

Ifall lagtinget godkänner budgetförslaget för år 2017 är ambitionen att den politiska referensgruppen ska ha en högre sammanträdesfrekvens under våren 2017 för att ta fram en flerårig handlingsplan mot risk- och missbruk. Denna fleråriga handlingsplan är, som svar på ledamotens fråga, den framtida strategin i kampen mot narkotika.

Hur ser då den dagsaktuella strategin ut, annat den baserar sig på handlingsprogrammet 2013-2016? Landskapsregeringen ser för tillfället två oroväckande trender: Den ena är att drogbruket förefaller gå ner i åldrarna. Den andra är att antalet så kallade ”rena” rattonykterheter minskar och en högre andel av de rattonykterheter som konstateras har inslag av ”pillerknarkfylla”. Den sistnämnda trenden jobbar Ålands polismyndighet intensivt med, vilket också gett resultat i bl.a. fler lagförda drogbrott.

Med tanke på den andra trenden ser landskapsregeringen framförallt ett behov att stärka de långsiktigt förebyggande åtgärderna. Landskapsregeringen har bedömt det som effektivt att satsa resurser på det arbete som aktörerna på fältet gör, genom att finansiera samordningsprojekt som främjar det rusmedelsförebyggande arbete i landskapet såsom Vision Nolltolerans men också Tobaksfri duo och tobakskampen. Inom ramen för Vision Nolltolerans har förutom stöd till aktörerna på fältet även rymts information, handledning, utbildningstillfällen och kampanjer, vilka avser förebyggande rusmedelsbruk på sikt.

Vi kommer att behöva fler tidiga, förebyggande insatser i stil med Tobaksfri Duo och Tobaksfri Effekt. Här är det jätteviktigt att hela vårt åländska samhälle sluter upp kring det förebyggande arbetet och visar att detta är viktigt. Uppslutningen från tredje sektorns sida kring Tobaksfri Duo har varit fantastisk. Landskapsregeringen deltog i gemensam presskonferens den 7 september med anledning av att den första kullen elever kunde börja drillas i hur farligt det är att röka, dricka och knarka.

Landskapsregeringen har också beställt extensiv statistik från ÅSUB som kommer att levereras nu i oktober. Basen i statistiken liknar delvis den som gjorts regelbundet sedan år 2001, vilket ger en möjlighet till uppföljning av utvecklingen och underlag för fler lagstiftningsåtgärder.

Utöver de förebyggande åtgärder som har nämnts följer landskapsregeringen noga ett initiativ från finländska inrikesministeriet om att uppdatera polisens befogenheter till säkerhetsvisitation vid offentliga tillställningar, vilket vi stöder och kan komma till lagtinget med en ändring av polislagen för att förverkliga detta.

Talman! Sammanfattningsvis är detta ett trendkänsligt område som landskapsregeringen följer mycket noga och kommer att föreslå fler åtgärder till, gärna i samråd med den politiska referensgruppen.

Ltl Roger Nordlund

Tack, herr talman! Tack minister Valve för et fullödigt svar. Framförallt vill jag tacka för det starka engagemanget som nu visas från minister Valve och regeringen, jämfört med det som jag upplevde under våren när vi hade samma diskussion kring det här ärendet. Då hänvisades det mera till ÅSUBs statistik. En av de viktigaste sakerna är att vi gemensamt visar ett engagemang som sedan kan spridas ut i samhället till alla våra institutioner.

Det är precis som minister Valve sade, det finns tecken på att det går ner i åldrarna, rattonykterheten ökar och brottsstatistiken ser heller inte speciellt bra ut, speciellt inte i Mariehamn. Det är naturligtvis en tragedi för alla dem som dras in i det här och drabbas, men det skapar också tyvärr ett otryggare samhälle. Även de som inte är drogberoende blir på något sätt ändå i viss mån drabbade. Man kanske måste låsa dörren och man kanske måste tänka på ett annat sätt nu än vad man gjorde för tio år sedan här på Åland. Det är lite synd för jag tycker att vi borde komma tillbaka till det trygga och friska åländska samhället så mycket som möjligt.

Min tilläggsfråga är; vilka resurser avser landskapsregeringen att avsätta i budgeten för 2017 för att kunna leva upp till de goda intentionerna som minister Valve gjorde sig till tals för här i sitt inledningsanförande?

Minister Wille Valve

Frågan är klurigare att besvara än vad den först förefaller eftersom budgetberedning just nu pågår. Budgeten är inte en färdig slutprodukt, men jag kan bekräfta att det finns en politisk ambition att avsätta resurser för att ta fram ett handlingsprogram för åren 2017-2020 och andra lämpliga åtgärder.

Det som jag tror att är väldigt viktigt i det här arbetet är att vi hela tiden anpassar åtgärderna efter den utmaning som vi har och de problem som vi ska lösa. Att vi inte exempelvis, på basen av den information vi har idag, inför obligatoriska urinprov för alla i Ålands yrkesgymnasium och Ålands lyceum eller att vi tar i så det knakar i vissa bestämmelser.

Personligen har jag en åsikt, som jag också kommer att föra fram i den politiska referensgrupp som dess ordförande, om att straffbestämmelserna i landet, de som är riksbehörighet och som också gäller på Åland, är för mjäkiga. Straffskalan för mindre innehav av droger tas inte riktigt på allvar, vilket också har bekräftats tidigare i den operativa gruppens arbete.

Här skulle det eventuellt finnas ett utrymme för att göra ett initiativ i stil med det som lagtinget gjorde under den föregående mandatperioden då ett enat lagting ställde sig bakom en förändring av straffskalorna i sexualbrottslagstiftningen. Personligen ser jag framför mig att det här skulle kunna vara någonting som vi gör från åländsk sida i förhållande till riksdagen.

Ltl Roger Nordlund

Tack, herr talman! Det som minister Valve avslutade med, ett enat lagting, där är jag nästan säker på att det finns goda förutsättningar för att skapa ett sådant.

Det leder mig in på min sista tilläggsfråga. Utgående från det som minister Valve redogjorde för här och det som säkert också sedan kommer fram i diskussionen den 26 oktober i landskapsregeringen; finns det en möjlighet att landskapsregeringen kan överlämna ett meddelande i den här frågeställningen till lagtinget för att skapa den här breda politiska enigheten? Jag tror att det också ute i salen finns ett engagemang som det skulle vara bra att få ge uttryck för, både som ett stöd till landskapsregeringen i sitt arbete och också till alla andra som jobbar med de här mycket viktiga frågorna.

Minister Wille Valve

Ja, det kan inte uteslutas. Det viktiga är att vi framförallt respekterar den parlamentariskt förankrade processen som vi har framför oss i den politiska referensgruppen där samtliga partier i lagtinget är representerade. Vi kommer att ta fram förslag på åtgärder inför denna och delvis också följande mandatperiod. Inom ramen för det arbetet ser jag i så fall att ett sådant initiativ kunde komma, vilket är naturligt med tanke på den koppling och den förankring som finns i förhållande till detta hus.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.