Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Fredrik Karlström. Ordet ges först till lagtingsledamoten Jessy Eckerman.

Landskapsregeringens nya jordbrukspolitik skrotar ett tjugoårigt stödprogram där ekologisk odling, vattenkvalitet och miljön har stått i fokus. Beslutet innebär bland annat att stödet för ekovallstödet sjunkit från 260 €/ha till 45€/ha. Den ekologiskt odlade åkermarken på Åland var preliminärt 26,0% av den totala åkerarealen tidigare.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Har landskapsregeringen gjort en miljökonsekvensanalys över den nya jordbrukspolitikens påverkan på sjöar, vattendrag samt analyserat framtidsförutsättningarna för den ekologiska odlingen på Åland?

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman för frågan. Jag kan börja med att förvarna att mitt svar kommer bli ganska långt. Jag tänker ta tillfället i akt att förklara hur den nya CAP-strategiplanen fungerar, är uppbyggd och framtagen samt berätta att den på inget sätt hotar ekoodlingen i framtiden på Åland. Utan tvärtom, den riktar in sig på att ge bättre verksamhetsförutsättningar och stimulerar till en mer marknadsanpassad ekologisk produktion.

Stödet för ekologisk odling ingår som en åtgärd i den gemensamma CAP-strategiplanen som från och med 2023 innehåller i princip alla insatser som är riktade till lantbruket i Finland och på Åland.

Tidigare ingick stödet i landsbygdsutvecklingsprogrammet som genomfördes helt och hållet i landskapets regi. Dessa åtgärder som tidigare ingick i LBU-programmet och nu i CAP-strategiprogrammet har under snart två decennier utarbetas i en speciell ordning i enlighet med EU:s regelverk.

Systemet eller modellen för skapandet av planen kallas för interventionslogik eller som man kanske mer i dagligt tal kan beskriva som att det man gör, ska hänga i hop med mål, och den generella strategin, i en röd tråd.

Som grund för arbetet utarbetas en omvärldsbeskrivning samt en behovsanalys som görs med utgångspunkt i en SWOT-analys. Dessa dokument tas fram i nära samarbete med de som är berörda av programmet, alltså de så kallade ”partnerskapet”. Det görs genom flera omgångar av höranden.

Framtagandet görs också med grund i utvärderingar som genomförts under tidigare programperioder i enlighet med det utvärderingssystem som fastställts för programmen. Utgående från de behov som kartlagts utarbetas sedan åtgärder som ska stöda EU:s gemensamma målsättningar och de lokala målsättningarna som landskapsregeringen satt upp.

Hela systemet granskas sedan av oberoende utvärderare som gör en förhandsutvärdering, samt av kommissionens personal som utgående från regelverket och EU:s målsättningar noga undersöker strategierna och åtgärderna som föreslås i programmet.

Utarbetandet av strategin och åtgärderna står därmed på en mycket stabil grund som ytterligare kompletteras av ett utvärderingssystem som används under programgenomförande för att mäta samt öka effektiviteten i genomförande av CAP-planen.

När det gäller den ekologiska odlingen så har den en lång tradition på Åland. Under tiden för den ekologiska produktionens utveckling har landskapsregeringarna aktivt stimulerat odlingen med olika typer av arealstöd, med djurstöd (faktiskt flera år före Finland). Vi har erbjudit gratis certifiering (något som fortsättningsvis är avgiftsfritt på Åland men som kostar i Finland). Vi har haft specifika rådgivningsinsatser, förhöjda investeringsstöd och under en period bjöds också landskapets jordbruksegendomar ut till arrende endast för ekologisk produktion.

Utöver det så har olika initiativ tagits i form av flertalet arbetsgrupper med målsättningen att på olika sätt utveckla och förbättra den ekologiska produktionen. Dessa arbetsgrupper har verkat i olika konstellationer men alla kopplade till näringen och de faktiska ekologiska producenterna.

Utvecklingen av den ekologiska produktionen har varit god ur ett arealperspektiv. Som mest har nästan en tredjedel av den odlade arealen varit i ekologisk produktion på Åland vilket är en andel som är väldigt högt om man jämför med hur det ser ut runt omkring i Europa.

Däremot, och det här är viktigt, ur ett produktionsperspektiv har utvecklingen dock inte varit lika framgångsrik. De ekologiska produkternas andel av lantbrukets omsättning har bara varit dryga 3,5 % de senaste åren.

Med ökade kostnader, inflation och en tuffare situation på marknaden samt ÅCA:s beslut att sluta med produktionen av ekologiska produkter så innebär det tyvärr en ytterligare minskning av intäkterna för den ekologiska produktionen.

Det har därför funnits ett starkt behov av att utveckla marknadsinriktningen av den ekologiska produktionen och därmed höja intäkterna från den producerade ekologiska arealen, dvs. intäkter från sålda produkter.

Inriktningen på den åländska ekologiska produktionen har traditionellt varit vallbaserad. I certifieringen hos odlarna återkommer diskussionen mellan kontrollanterna och odlarna om behovet av att bryta och förnya långliggande vallar. Orsaken till den höga andelen av improduktiva vallar i den åländska ekologiska produktionen är förmodligen beroende på att en del av den åländska ekologiska produktionen inte har ett produktionsmål utan det primära målet är maximerande av stödinkomsten för gården.

Landskapsregeringens målsättning under den här perioden är att höja produktiviteten inom den ekologiska produktionen. Under föregående period gjordes försök med att reglera vallodlingen men systemet skapade onödig byråkrati samt begränsade marknaden för avsättningen av vallen.

De miljöersättningar som betalas i CAP-planen baseras på en kalkyl. I kalkylen beräknas åtgärdernas utgifter i form av kostnader och inkomstbortfall. När det gäller ekologisk produktion så har under tidigare perioder en medelkalkyl använts för odlingsgrödor. Det betyder att kostnader och inkomstbortfall för ekologisk vall är betydligt mindre än vad kostnader och inkomstbortfall för exempelvis ekologisk spannmål.

Kalkylen för spannmål har så att säga subventionerats för den ekologiska vallen. Vid utarbetande av CAP-planen 2023-2027 fattades beslutet att inte längre subventionera vallen utan målsättningen var att stimulera en mer marknadsanpassad ekologisk produktion.

Så istället flyttades medel över till det ekologiska djurstödet och stödnivån för produktion av ekologiskt kött som är den förväntade slutprodukten av huvuddelen av den ekologiska vallen.

Samtidigt togs alla restriktioner bort när det gäller vall användningen och odlarna har nu i stället möjlighet att avsätta den ekologiska vall som inte används för egen del till den som betalar bäst oavsett om mottagande gård är ekologisk eller konventionell.

Ytterligare togs restriktionen bort om att minst halva gården ska vara ekologisk för att göra det enklare för gårdar att inleda en övergång till ekologisk produktion. Den generella målsättningen från landskapsregeringens sida med den nya CAP-planen, men också med stödet till ekologisk produktion, har varit att förenkla och minska byråkratin vilket de nya reglerna definitivt bidragit till.

I debatten kring minskningen av vallstödet lämnades förslag om att bibehålla stödnivån men att i stället reglera odlarens växtföljd. Det är viktigt att komma ihåg att alla åtgärder och villkor måste kontrolleras. Beredningen bedömde att sådana villkor ökar byråkratin, ökar antalet kontroller på gårdar samt minskar odlarens egna möjligheter till flexibilitet i odlingen som påverkas av många faktorer som väder, tillgång till utsäde, djurantal och annat som kan förändras på gårdsnivå från år till år.

Mottagandet av den här ändringen har varit generellt positiv hos de producerande ekologiska gårdarna. Mottagandet har givetvis varit mer negativt hos de producenter där produktionen av produkter är låg eller t.o.m. inte förekommer alls.

Landskapsregeringen vet att vallen är ett viktigt element i växtföljden för en ekologisk gård och den är också viktig i ett miljömässigt perspektiv både gällande klimatet som en kolsänka och för vattenkvaliteten som upptagare av näringsämnen.

Avgörande för båda dessa ändamål är att det behöver vara en vall som är produktiv och av god kvalitet som har en god tillväxt och som förnyas regelbundet. Detta har inte varit fallet för en betydande del av den ekologiska vallen i tidigare system.

Effekterna av ändringen kommer att utvärderas noggrannare längre in i programperioden men med utgångspunkt i de siffror som vi har tillgängliga nu så ser vi inga dramatiska effekter. Antalet ekologiska odlare har minskat från 88 som söker stöd till 77, vilket är procentuellt ungefär i paritet med minskningen av antalet ansökningar om arealstöd i stort.

Vi kan också konstatera att det, än så länge, slutar fler ekologiska lantbrukare i Finland än vad det gör på Åland. Lantbruket har under många år karaktäriserats av en process av strukturutveckling och en stadig minskning av producenter. Vid periodbyte, som det var vid det här årsskiftet, är det ganska naturligt att det är ett tillfälle för vissa att upphöra.

Gällande arealen så har ekologisk produktionen minskat med cirka 500 ha från 3 140 till 2 620 vilket inte heller kan anses som dramatiska siffror i jämförelse med hur det ser ut i omvärlden och hur marknaden för ekologiska produkter ser ut just nu.

Avslutningsvis så vill jag säga att den bedömningen landskapsregeringen gjort hittills är att vi med det nya programmet kommer att erhålla liknande miljönytta som i det tidigare för en lägre samhällskostnad. Samtidigt minskar vi byråkratin och eventuellt bidrar till att frigöra en del odlingsmark för en ökad livsmedelsproduktion, vilket är viktigt i en tid då försörjningsberedskapen åter aktualiserats som en av jordbrukets viktigaste uppdrag. Tack, talman!

Tack för ett långt svar minister Karlström. Jag fick kanske inte direkt svar på min fråga vad gäller miljöaspekterna och påverkan på våra åländska vatten och närmiljön.

Jag utgår från ministerns långa anförande att man nu betraktar det tidigare miljöstödet som ett renodlat näringsstöd. Jag undrar om han egentligen har gjort någon slags utvärdering om det slutar många ekologiska odlare på Åland tack vare det här förslaget? Hur mycket har de minskat belastningen på vattendragen och hur mycket har de minskat utsläppen i naturen? Om man ställer om mycket nu till konventionell odling så behöver man ju också ta väldigt mycket mera konstgödseltransporter till Åland. Man kommer antagligen också att ta konstgödsel från Ryssland då framställningen av kvävegödsel är väldigt energikrävande.

Det är väldigt många frågor jag har. Jag skulle vilja diskutera miljöaspekterna, av att man drar bort stödet för ekologisk odling, och kanske inte de ekonomiska.

Man för också fram att ekologisk odling producerar alldeles för lite, har för liten ekonomisk avkastning och att konsumenter kanske inte köper lika mycket på grund av inflationen. Det är uteslutande igen bara ekonomiska orsaker och inte överhuvudtaget miljömässiga.

Den egentliga motiveringen till att man har ett miljöstöd är ju att man med hjälp av miljöstöden minskar påverkan på både luft, vatten och människors hälsa. Det är också en garant för att åländska daghem, skolor och äldreboende ska fortsätta kunna servera giftfria åländska grödor och åländsk hälsosam mat som också är en del av det som vi annars brukar föra fram i våra program, hälsosamt leverne och mat. Jag skulle vilja utveckla den här debatten lite mer till att inte bara handla om näringsstöd utan också den miljömässiga aspekten. Tack!

Talman! Det var många frågor i ett kort replikskifte. En sak som är viktigt att ta fasta på är att miljöstöd är inget näringsstöd. Miljöstöd är en ersättning för kostnader man har för att minska den produktion som man annars kunde få intäkter för. Det är ersättning för utgifter som producenten har.

Sedan till om det är en miljökonsekvensbedömningen eller inte. Nej, det har vi ju inte de facto gjort. Men som jag sade i mitt anförande så görs det kontroller, både förhandskontroller under tiden som programmet är aktivt och efteråt också av både externa utvärderare, våra egna tjänstemän men också av kommissionens tjänstemän. Det görs kontinuerligt väldigt stora utredningar. ÅSUB, Nordregio och så vidare är inblandade.

Sen till effekten av att de har minskat från 88 till 77 stycken ekologiska producenter. Som jag sade i mitt anförande så är det inte på något sätt en stor minskning, utan det är en ganska naturlig minskning och den är till och med mindre per per capita än vad den är i Finland. Jag nämnde också att det är cirka 500 hektar mindre ekologisk areal nu än i förra programperioden, vilket inte heller är en extrem skillnad.

Den stora skillnaden är att den ekologiska produktionen skapar ett mervärde, skapar mat till djur och människor som det är tänkt att det ska göra i CAP-strategiplanen. Det är bra för Åland, för producenterna, för äldreboenden, för skolor och för den åländska lokala maten.

Det program som ligger är ett framtidsprogram för de ekologiska odlarna på Åland som vill odla mat för djur och människor. Om man bara vill odla för att ha gröna åkrar som inte bryts och där vallen inte används så är det inget bra program. Jag kan hålla med om det.

Tack! Jag vill svara så här och ställa min fråga i slutet. Om det bara är så att man ska se till att produktionen ska öka så kommer det att bli en enorm belastning på våra vatten, vår miljö och det som människor lever av och håller på med på Åland.

När man läser det här programmet och också talar med jordbrukare som håller på med ekologisk odling så kan man få en sådan uppfattning att landskapsregeringen inte uppskattar den ekologiska odlingen på Åland.

Man har den här uppfattningen, man drar bort mycket stöd och ställer och styr så här väldigt mycket för ekologisk odling på Åland. De har ju faktiskt under 40 års tid försett dagis, skolor och äldreboende med giftfria ekologiska grönsaker på ett väldigt bra sätt och de kan erbjuda den här hälsosammare maten till våra medborgare.

Hur kommer framtiden för ekologisk odling att se ut på Åland? Kommer unga jordbrukare att våga satsa på ekologisk odling när man verkar ha en sådan inställning? Så är uppfattningen ute bland vissa eko-odlare, att det inte är någonting värt.

Samtidigt, som jag sade tidigare, vårt vatten är vår viktigaste valfråga. Vi ska ha rent vatten i kranen, vi ska ha rent vatten i sjöar och i havet. Vi ser också själva miljöförstöringen som sker på Åland med egna ögon.

Alla ålänningar, också alla jordbrukare och konsumenter vill göra rätt för sig. För utan en miljö som fungerar så har vi ju inte heller möjligheter till varken försörjning eller liv eller att sköta våra jordbruk på Åland.

Jag undrar, glömmer man helt bort den här miljöaspekten? Vad är framtiden för ekologisk odling på Åland, enligt ministern?

Tack, talman! Jag ska vara ganska kort i det här avslutande replikskiftet. Jag kan skicka en kopia av mitt anförande så kan ledamoten läsa det en gång till, för jag tycker att det förklarar ganska mycket av de frågor som ställs upp.

Jag vill också kortfattat säga att landskapsregeringen uppskattar alla ekologiska odlare som producerar produkter till djur och till människor. Vi kanske inte uppskattar lika mycket dem som har haft en lägre aktivitet eller bara har fokuserat på stödet till den ekologiska vallen och de som inte har brytt sig och som inte har varit produktiv den senaste programperioden. Sålunda har vi också minskat stödet från de siffror som ledamoten nämnde.

Avslutningsvis vill jag säga att ekologiska produkter kommer alltid att ha en stor del av de åländska konsumenternas matkorg, om det är så att konsumenterna väljer att köpa dem. Någonstans måste vi konstatera att det behöver finnas en efterfrågan på produkter för att producenter ska producera. Det kommer aldrig att lösa sig med att landskapsregeringen, EU eller någon annan finansierar en produktion som konsumenten inte är villig att betala för.

Sålunda så får vi en känga tillbaka till oss själva som köper produkter som är producerade på Åland. Vill vi ha mera ekologiska produkter i våra mathyllor och i våra matkassar så behöver vi betala för dem. Vi behöver köpa dem i våra butiker och inte underskatta att marknaden finns där. Det är marknaden som kommer att rädda den ekologiska produktionen på sikt. Det är inte politiken eller landskapsregeringen, nuvarande eller kommande.

Med de orden så tackar jag för mig i det här ärendet.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.