Enda behandling

Ärendet bordlades vid plenum den 19 mars 2018. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting, fru vicelantråd står det i mitt manuskript, men tyvärr är hon ju inte närvarande.

Jag hade tidigare en lagmotion om att ministrar bör vara närvarande när lagar behandlas. Lag- och kulturutskottet ansåg då att det var helt onödig sak. När det gäller det här ärendet så första gången ville vicelantrådet knuffa fram det eftersom hon var på resa. Jag tyckte att det var ett väldigt bra initiativ. Senaste försökte jag få en bordläggning till nästa plenum eftersom hon kanske kunde vara sjuk också idag, men tyvärr valde ni att rösta ner det.

Jag föreslår nu att det här ärendet ska bordläggas och hoppas att ni i majoriteten respekterar att hon kan komma med.

 Fru talman! Som jag nämnt tidigare i debatten så finns det 9 gasbilar på Åland trots att detta förnekas i energi- och klimatstrategin. Det finns tydligen gasbilsförnekare.

Jag har även nämnt att den finska regeringen försöker stöda både elbilar och gasbilar med elladdningsstationer och gasstationer. Sedan ger man även skrotningsstöd vid köp av elbil eller gasbil.

Och för att försnabba övergången från fossilbilar så har man från första januari ett stöd om 1 000 euro för en konvertering från fossilbil till gasbil, vilket kostar cirka 3 000 euro. I en finansmotion föreslog jag att landskapsregeringen skulle understöda konverteringen med 1 500 euro.  

Fru talman! Jag har uppfattat det som att det framförallt är socialdemokraterna som, i solidaritet med sin minister och omvalda partiledare, stöder elbilarna som den framtida räddningen på Ålands bilpolitik - även om jag har lite svårt att förstå hur ni kan göra det av traditionella socialdemokratiska orsaker. Men jag kommer ändå att rikta mig speciellt mig till er i mitt anförande.

Jag hitta nämligen nyligen en intressant artikel på Aftonbladet. Det är väl en godkänd källa för er socialdemokrater? Sidan hette special. Aftonbladet.se. Artikeln hette blodsbatterier och handlade om koboltindustrin i världen i allmänhet och i Kongo och i Kina i synnerhet. Där finns både text, bild och filmer.

Jag hoppas att ni socialdemokrater, som stöder elbilspolitiken, tittar igenom den sidan i lugn och ro. Där kan ni följa med ner i en gruvgång i Kongo via en film. Den är som en brunn, 30 meter djup. Det finns inga stegar eller rep. Man har inga hjälmar. Vi kan se hur en man går ner genom att kliva längs kanterna. Det sägs att man faller bara en gång.

Ni kan även följa med Aftonbladets journalist till ett sjukhus där en som fallit berättar om sin situation.

Fru talman! Ni kan också läsa mer om hur barnen har det i dessa gruvor. Nu minns jag inte om de var 20 000, 40 000 eller 60 000, så det är bäst att kommun i jag hänvisar till artikeln så att ni inte beskyller mig för fake-news. Ni kan bekanta med artikeln är klar över det jag är direkt.

Hur många som dör framgår också indirekt. Nå alla dödsfall anmäls inte eftersom det blir mycket pappersarbete också.

Hälften av världens kobolt finns i Kongo. I alla elbatterier finns kobolt. Det finns också i smartphones, men bilbatterierna är mycket, mycket tyngre.

Batterierna tillverkas sedan i Kina. Det klagas ibland på att svenska multinationella bolag inom klädindustrin och inredningsindustrin utnyttjar billig arbetskraft i Kina. Så ni kan nog ana er till vad ni hittar i dessa texter. Där kunde ni kanske använda er klassanalys.

Fru talman! Dessa kinesiska bolag hävdar att de enbart köper upp kobolt som plockas upp av vuxna med rimliga löner, men det är bara en del av sanningen. De köper nämligen också koboltstenar på de lokala marknaderna. Där är det enbart vikt och koholthalt som avgör priset. Det finns aldrig ett certifikat om vem som har plockat dessa stenar. Om gruvarbetaren ännu lever eller om han ens hann få sin lön är det ingen som vet. Så ser verkligheten ut i Kongo.

Så bästa socialdemokrater, om ni tar er tid att läsa denna artikel och titta på dessa filmer, så tror jag att det är få av er som ser elbilen som det enda och det bästa alternativet för Ålands bilpolitik.

Men om ni fortfarande ser elbilen som den enda och sanna vägen så ska ni googla på litium, Bolivia och miljö. Litium behövs också i elbatterier, mycket finns i Bolivia och miljön är väl också en viktig del i er politik?

Jag tror och jag hoppas att det sedan inte längre finns en enda socialdemokrat som ser elbilen som det enda och det sanna alternativet för Åland.

Tack, nej förresten, fru talman, jag skäms nästan att säga det, men innerst inne hoppas jag ändå att det kunde finnas en socialdemokrat kvar på barrikaderna. För då skulle jag faktiskt kunna få hålla ett anförande om ”allas lika värde” som ni brukar säga. Ålänningarnas lika värde med de kongolesiska barnarbetarna i koboltgruvorna. Ålänningarnas lika värde med de kinesiska arbetarna i elbatterifabrikerna. Och ålänningarnas och den åländska naturens värdighet jämfört med befolkningen och miljön i Bolivia. Jag hoppas egentligen att det finns en, för det anförandet ser jag fram emot. Så låt en av er stå kvar på barrikaderna, eller åtminstone en som sitter i ert knä. 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det var ett mycket märkligt anförande från ltl Toivonen som hävdade att socialdemokraterna på något sätt skulle gå i bräschen för elbilar på Åland. Det gör vi inte.

Däremot menar vi att koldioxidutsläppen måste ner. Om man har andra drivmedel än oljebaserade drivmedel så är det bättre än vanlig bensin och olja.

Beträffande barnarbete i gruvor så är socialdemokraterna de första som säger att det här måste lösas med facket, med lagstiftning. Barnarbete i vilken form som helst ska inte vara tillåtet. Barnarbete är någonting som vi verkligen tar avstånd ifrån.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag sade kanske inte heller att ni alla stöder. Jag sade att det är den bilden man får, kanske framförallt eftersom det är vicelantrådet som ansvarar för det här området. Men om ni alla står bakom det kan jag ju inte känna till.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ltl Toivonen får gärna komma och provköra min elbil och få lite mera information än att googla på olika sajter där han tycks hämta sin information ifrån.

Om man har solceller på taket, producerar sin egen el och kör elbil så hävdar jag ändå att det är mindre miljöpåverkan med ett sådant fordon. Dessa bilbatterier kan också återanvändas gång efter annan, ungefär fem procent av litium som plockas upp ur gruvor idag går faktiskt till elbilar. Det mesta går till mycket andra elektronikprodukter.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Att köra med en elbil om man har möjlighet att använda sol-el så är det väl ingen som pekar på att inte det är mycket nyttigt, sedan vilken el man annars använder är en annan sak.

Vad jag har förstått och vad man skriver i den här artikeln i Aftonbladet så ligger problemet framförallt i produktionen av el-batterierna, inte sedan om man kör med sol-el, vilket ju är ett mycket bra alternativ i det skedet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Bara för att vara väldigt tydlig så pratar jag som liberal och inte som någonting annat.

Jag uppfattade som att ledamoten nu bara riktade sig till vissa partier i det här parlamentet och det känns som om man ifrågasätter demokratin här.

Ledamoten pratade om var i världen man hittar litium. Ledamoten hänvisade till nätet. Om man undersöker lite snabbt på nätet så kan jag bekräfta att stora källor hittas i Australien, i Sydamerika, även i USA, i Kina och i Zimbabwe. Nästa kanske kommer som en överraskning eller kanske inte, men även i Portugal hittar man litium. Även i Finland har man hittat litium som man tänker utbryta. Varför bara fokusera sig på ett land nere i Afrika?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det var taget som ett exempel. Litium finns på andra ställen också. Jag vet att det finns i Finland, men har man ens inlett gruvdriften? Man är på gång, men det är i det skedet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Eftersom jag måste avvika senast som det här behandlades så kanske jag skulle säga några ord i alla fall, fast det inte är nödvändigt.

För det första fick vi höra en hel del intressant i utskottet bl.a. kom diskussionen upp om smarta elnät. Det kan finnas kombinationer med smarta elnät som kan vara bra, t.ex. vindkraften. När inte vindkraften genererar så kanske vi kan ha solkraften på samma plats, vi behöver samma infrastruktur för den och kanske också batterikapacitet, till exempel för att ladda skärgårdsfärjan. Man kan samarbeta.

Vi hörde fastighetsverket, jag hoppas att man berömma fastighetsverket när det är en av landskapets underliggande delar. Jag tyckte att de hade en bra kunskap om nuläget, hur man låg till och hur man ska bära sig åt för att komma vidare och implementera det här meddelandet. Nästa steg blir en mera konkret handlingsplan. Jag tycker att vi ska ha en insikt om att fastighetsverket verkar ha både kunnande och vilja att försöka genomföra vad som står i det här meddelandet.

Sedan också sjötrafiken som många gånger får lite spott och spe i vissa fall, jag tyckte att där hade man också väldigt bra idéer t.ex. eldrift av linfärjor, där kan man spara cirka 70 procent av energi för linfärjorna om man driver dem på vajer. 70 procent besparing på energi! Det måste ju finnas någonstans, kanske även i luften.

Vidare sedan det beramade kortruttsprojektet som en del strider emot med näbbar och klor. Jag försöker strida för det med näbbar och klor. Kortruttsprojektet kommer också att innebära att man kan fasa ut en gammal oljeslukande färja och ersätta den med eldrift. Det borde också göra någonting för miljön.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ledamoten lyfte i sitt anförande vindkraft kontra sol. Jag önskar ett förtydligande från ledamoten. Tycker ltl Torsten Sundblom att det är helt korrekt när landskapsregeringen drar bort stödet för vindkraften utan att man har kunnat upparbeta motsvarande produktionsmängd energi på annat hållbart sätt? Det här betyder nog att mängden förnyelsebar energi som produceras på Åland avsevärt har minskat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag sade ingenting om stöd. Jag sade att det kunde finnas kombinationsmöjligheter. I utskottet kom frågan om vindkraften upp och om man kunde kombinera någonting. Kanske man kan ha sol tillsammans med vindkraften? När det ena producerar dåligt så kanske det andra producerar bra osv. Samma infrastruktur behövs och kombinationer och i diskussion kom också smarta elnät och batterikapaciteten upp.

Jag sade ingenting om stöd. Jag ville få fram att kombinationen av olika kraftslag kan ge oanade vinster.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Så är det säkert, att det är kombinationen av olika förnyelsebara energikällor som kommer att vara till stor nytta framledes.

Men det oaktat är det svårt att bortse från att den liberalt ledda landskapsregeringen nu har minskat på stöden till förnyelsebar energi - jag tänker på vindkraften - utan att man har kompenserat och kunnat komma emot med motsvarande mängd på solsidan.

Jag förde ett resonemang hur ledamoten ser på vindkraften. Även fast man eftersöker kombinationsalternativ så har ändå vindkraften stått för en väldigt stor del av den förnyelsebara energin på Åland. Så är ju inte längre fallet eftersom elpriserna är sådana att de behöver ett stöd för att kunna verka.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Jag ska säga det att regeringar kommer och regeringar går. Den ena regeringen brukar få fortsätta där den andra slutar. Det är sällan som det bara är en som är skyldig när det är någonting som ändras, det är oftast flera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för att ltl Sundblom lyfte upp kortrutten i det här sammanhanget med energi- och klimatstrategien. Man brukar prata om kortrutt. Kanske man också kunde lägga till att det som landskapsregeringen vill göra nu är en kort- plus en snabbrutt som i bästa fall också är lika med grönt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Vi ska inte debattera kortrutt nu.

Jag ska bara säga att om vi börjar köra den 1 januari med nuvarande förhållande och det nya projekt som man planerar så vid alla helgons helgen så kan man köra ”gratis” till veckan efter jul. Det blir alltså gratis hela november och nästan hela december för inbesparingen är cirka 55 dygn.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Jag hade hoppats att ni från regeringssidan kunde ha låtit fru vicelantrådet delta i den här debatten, men ni har valt att inte göra det, så jag tänkte fortsätta diskussionen kring den globala uppvärmingen så här mitt i denna vargavinter när t.o.m. vargen har blivit debatterad i lagtinget.

På första sidan i detta dokument kan vi läsa: ”Nu tar vi kampen mot koldioxidutsläppen!”

Närings- miljö- och energiminister Camilla Gunell slår fast ”utsläppen av växthusgaser har gjort att jorden värms upp allt snabbare”. Och skriver även ”Vi måste ta kampen mot koldioxidutsläppen och övergå till mera klimatvänligt liv och andra vanor, metoder och energisystem”.

Fru talman! Hur ser det då ut med koldioxidutsläppen på Åland? På sidan 52 i förslaget kan vi se ”växthusgasutsläppen uttryckt i ton koldioxidekvivalenter från de landbaserade sektorerna på Åland 2001 och 2015. ”De minskade från cirka 200 000 ton till cirka 150 000 ton eller med en fjärdedel. Däremot ökade vägtrafiken från 52 000 ton till 54 000 ton och jordbruket från 34 000 ton till 36 000 ton, resten minskade med 50 %.

 På följande sida kan vi se att jordbruket står för 15 % av alla växthusgasutsläpp på Åland, sjöfarten inräknad. Vägtrafiken står för 22 % av utsläppen.

Men regeringen har alltså fokuserat rätt mycket på en minskning av vägtrafiken, vi talade tidigare här om elbilar osv. I sjötrafiken gäller att elektrifiera en reservlinfärja för 1,5 miljoner.

Fru talman! Studerar man tabell 2 på sidan 52, så kan man även läsa ”Endast koldioxidutsläpp från fossila källor räknades”. Detta bör då innebära att utsläppen från jordbruket inte inkluderar utsläppet av växthusgaser från djuren. Det är faktiskt där problemen finns inom jordbruket, om man tror på koldioxidteorierna.

Fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande angående avbytarlagen så gynnas mjölkproduktionen och nötproduktionen. Mjölkproduktionen ger cirka 36 000 ton koldioxid enligt beräkning om 1 kg koldioxid per liter mjölk Det ligger mellan 0,8 och 1,4. Köttproduktionen förorsakar cirka 15 000 ton koldioxid. Själva djurhållningen producerar 51 000 ton koldioxid och dessutom ger ”jordbruk” 36 000 ton från fossila källor.

Jag är medveten om att det här blir en dubbelräkning då fossilt bränsle är inräknat i mjölkens koldioxideffekt, men jag adderar istället inget koldioxidutsläpp för produktion av griskött, fårkött, fågel eller ägg. Koldioxidutsläppen från jordbruket är i alltså storleksordningen 90 000 ton, dvs. hälften mer än vad vägtrafiken släpper ut.

Ser man i jämförelsen mellan år 2001 och 2015 så ser man att den inledningsvis största källan för koldioxidutsläpp, ”el och värme” har minskat från 85 000 ton koldisoxid till 57 000 ton koldioxid. Det innebär att 2015 var rimligen ”jordbruk” den enskilt största utsläppskällan av koldioxid.

Fru talman! Här om dagen läste jag på SVT att maten står för en tredjedel av de svenska hushållens klimatpåverkan, där ingår då även transporten och distributionen.

Efter att man har läst igenom rapporten frågar man sig; vilka åtgärder har landskapsregeringen för att minska koldioxidutsläppen för jordbruket? Det står en hel del om elbilar osv. Den som har läst igenom rapporten noterar att det står väldigt, väldigt, väldigt lite om den största källan. Frågan är; gäller det bara ålänningarnas heliga ko som ni ska gå åt, men inte jordbruket som är det största källan?

Som jag nämnde i debatten om avbytarlagen så produceras betydligt mindre koldioxid då man producerar griskött eller fågelkött. Jag tror att jag nämnde pilsner som ett alternativ, som svagdricka inte starkare än så.

Vi kan inte göra annat i den här debatten än att hoppas att landskapsregeringen i sin slutversion också beaktar det här. Tror ni på koldioxidteorin så då bör ni göra korrigeringar över hela fältet.  

Vi från Åländsk Demokrati är ju inte alls övertygade längre om att djurproduktionens utsläpp av växthusgaser är ett hot mot vårt klimat, men som jag nämnde, det är kanske nyttigare att äta icke rött kött.  

Vi inom Åländsk Demokrati står inte heller bakom denna Energi- och klimatstrategi. Till den del det gäller miljön så känns den rätt, men vi kommer nog att gå till val med att göra en Energi- och miljöstrategi för Åland till 2035 istället. Det verkar bli mera religion en vetenskap och det verkar bli väldigt, väldigt dyrt för ålänningarna.

Min avslutande fråga här är: Hur ser resterande oppositionen på sambandet mellan den aktuella jordbrukspolitiken och klimathotet? Tack för ordet fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Som tidigare jordbrukare och numera tillgänglig för arbetskraft så är vi inom jordbrukarkåren vana att alltid bli beskyllda för den största delen när det gäller miljö- och koldioxidutsläpp. Nu kommer det här tydligen att fortsätta inom Åländsk Demokratis anda.

Jag tolkar nu ltl Toivonen som att han har slutat äta kött, han är väl antagligen vegetarian, åtminstone nu i fortsättningen, och han hoppas då att all djurproduktion och all mjölkproduktion på Åland ska läggas ner.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för möjligheten att göra mig tydligare.

Som jag inledde med så förorsakar jordbruksproduktionen mycket koldioxid utsläpp, ja. Det är ju det som regeringen anser att är ett väldigt stort problem. Jag har sagt att vi inte tror på sambandet mellan koldioxid och hotet mot klimatet. Vi står inte bakom det. Det är andra saker som jag sade, när det gäller miljön och sådana saker men inte på att mjölk- och nötproduktionen skulle vara ett hot mot klimatet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det var ett lite märkligt resonemang nu från Toivonen I ena stunden så tror han inte på den här statistiken, men tillika anklagade han jordbruket för den största miljöboven när det gäller koldioxidutsläpp. Man borde bestämma sig. Vad är det ltl Toivonen tror på? Är det att alla ska bli vegetarianer, äta gräs och grönt i framtiden och att all köttproduktion ska läggas ner på Åland?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag får väl upprepa. Uppgifterna om att jordbruket är den största koldioxidkällan får man bland annat från den här rapporten. Då är min fråga, eftersom regeringen ju tror på att koldioxiden är ett hot mot klimatet, varför har man inte gjort någonting? Jag sade att vi inte tror på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Ltl Stephan Toivonen känner säkert till, lika som alla andra ålänningar och alla här i salen också, att det handlar om hållbarhet i de här frågorna. 

Det är bara bege sig runt om här på Åland, t.ex. evenemangen öppna gårdar, så kan vi konstatera att vi har en ytterst hållbar produktion, både när det gäller djurhållning och växter och grödor på Åland.

Eftersom vi hörde här tidigare att ledamoten tycker om att googla vissa sidor så kan jag rekommendera att se film Conspiracy på Netflix. Där ser man skräckexempel hur det kan gå till på det storindustriella området. Det är skrämmande. Men det är inte alls det som sker på Åland.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Den här strategin gäller ju energi- och klimatstrategi och där är det ju frågan om koldioxidutsläpp och inte något av det som ltl Wikström tog upp här.

Ltl Tony Wikström, replik

När det gäller hållbarhet så handlar det alltså om ett ekosystem, att naturen kan ta hand om de här utsläppen och neutralisera dem. Jag anser att Åland har möjlighet att göra det.

Jag rekommenderar en intervju som gjordes med Henry Lindström och Lena Brenner i Ålandstidningen i förrgår. Den var väldigt upplysande och gav en bra bild av hur det ser ut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag trodde att den här debatten var slut. Jag sade det som jag ville vi det förra tillfället.

Men eftersom jordbruket lyftes upp delvis som en stor syndabock i princip i alla sammanhang när det gäller miljön så måste jag kanske lite bemöta de här påståendena och ifrågasätta.

Det handlar i sista ändan om hur vi vill ha det. Det har under årens lopp ställts hårda krav på effektiviteten, hårda miljökrav och anpassning inom jordbruket tack vare ingången i EU. Effekten på miljön ska vara så liten som möjlig i skadlig väg.

Jag tycker att jordbrukarna skött sig väldigt bra. Det är ingen som har som nöje att sprida extra gödsel. Man sätter ut gödsel till växterna idag i förhållande till analyser, markkarteringar och efter det så kör man sin gödselgiva så att växterna i princip tar upp det som man sätter ut.

Sedan förs debatten om konventionellt jordbruk och ekologiskt jordbruk och vad som är bra och inte bra. Den delen tänker jag inte gå in på så mycket. Var och en är salig i sin tro brukar jag säga. Jag har ingenting emot ekologiskt jordbruk. Men vi har inte i tillräcklig efterfrågan om hela Åland skulle gå över till ekologiskt jordbruk. Vi har några specialiserade jordbrukare idag, kanske några fåtal, på en hands fingrar, som sysslar med grönsaksodling. Jag har en sådan som granne hemma i Eckerö. Det fungerar bra, han är duktig, kanske en av de duktigaste när det gäller ekologiskt jordbruk. Men låt 10 till gå över och om marknaden bara är Åland så är den mättad. Då har vi det problemet att vi har bulkvaror direkt, då rasar priserna och möjligheten att existera som ekologisk odlare blir i princip noll.

När det gäller djurhållningen rent allmänt så är det alltid ett ifrågasättande om djurens koldioxidutsläpp. Metangas som utsläpp nämns överhuvudtaget inte och det är egentligen ännu värre än koldioxiden. Djurhållningen har kanske på senare tid blivit mera ifrågasatt just p.g.a. metangasutsläpp jämfört med koldioxidutsläppen.

Ja, det är inte så mycket mera att orda om. Om jag ska tolka social- och miljöutskottets betänkande så har de inte tagit i beaktande jordbruket när det gäller koldioxidutsläppen så de anser väl att skadan inte är så stor som nyttan. Vi behöver ett jordbruk, vi behöver mat och alla vill ha mat på bordet. Det förekommer alltid någon sorts bekymmer med en produktion, oberoende vilken produktion man har. De här är i varje fall inte en sådan produktion som tär på våra naturresurser. Det finns ett kretslopp i hela systemet när man pratar om djurhållningen.

När vi pratar om uttag att producera batterier så är det en helt annan sak, då går man in i våra naturtillgångar och våra naturresurser och förstör för evigt så att man aldrig kan återställa.

Det finns säkert mer att diskutera när det gäller elbilar. Man ser nu att Volkswagen satsar 200 miljarder för att säkra produktionen på sina elbatterier till sina bilar. Ett batteri kan återanvändas men det kommer aldrig att vara i evighet och någon gång blir det problemavfall. Då kommer nästa kedja in. Vem ska ta vara på det, hur återvinner man det? Det här är en evighetsdiskussion. Varje uppfinning som man åstadkommer idag kommer på sikt att skapa ett problem i själva kretsloppskedjan när man ska återanvända det som man har producerat eller det som man har tillverkat. Tack, fru talman.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Nu vet jag mycket väl att en replik ska rikta sig till anförandet, men jag ställer frågan i varje fall. I debatten så här långt har egentligen inte någon annan från oppositionen ifrågasatt den här strategin så mycket. Grundtanken är att koldioxiden gör att det blir ett hot mot vårt klimat. Utgående ifrån det så är ju jordbruket helt enkelt den största källan. Men paradoxen är att vi inte tror på det. Frågan är, anser ni inom Ålands Framtid att koldioxidutsläppen är ett hot mot vårt klimat?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är ju frågan om vem man ska lyssna på. Inte är forskarna heller är eniga om att koldioxiden är den största boven. Det finns ju delade meningar. Som jag diskuterade tidigare här när det gäller tilltron till forskare och forskargrupper och om man ska tro på sådana som är i behov av anslag eller på sådana som har egna medel och forskar. Det finns säkert delade meningar om bekymret med koldioxiden. Under tid kan man säga att koldioxiden har varit den som har diskuterats mest som en orsak till de miljöproblem vi har. Det finns säkert andra, metangas som jag nämnde här. I framtiden kommer det säkert andra bekymmer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve

Talman! Det har i den här debatten framförts påståenden om att landskapsregeringen överhuvudtaget inte gör någonting. Om landskapsregeringen tror på detta, varför gör man inte någonting åt det då?

Det går inte att påstå att landskapsregeringen inte skulle göra någonting. Jag hänvisar till budgeten för 2018 med anledning av det. Där konkretiserar vi de åtgärder som vi gör med anledning av klimatstrategin. På sidan 39 hänvisar vi till energi. och klimatstrategin och berättar om hur Åland kan bidra till åtagandet för att nå målsättningarna.  Vi beskriver dessutom dessa åtaganden. Vi inför stöd för konvertering till förnyelsebar energi inom hushåll och företag, till kommuner som önskar bli mera koldioxidneutrala och spara energiresurser, för elektrifiering av kollektivtrafik och färjor, vilket också har nämnts i debatten.

Landskapsregeringen jobbar förstås med att öka medvetenheten kring koldioxidutsläpp. Konsumtions- och produktionsmönster, vilket är mycket viktigt, och användningen av energi.

Vi har också reformerat i förvaltningen med anledning av att kunna möta den här utmaningen. Jag avser förstås bostads- och energiteamet på infrastrukturavdelningen och de två resurserna där, dvs. överförande av ÅTEC från näringsavdelningen. Den fysiska strukturplaneringen från regeringskansliet med målet att skapa en stark och kompetent enhet som metodiskt ska kunna jobba med klimatarbetet inom bostads- och energisektorn.

Går vi in på ännu mera, tånagelnivå, så kan vi notera att stödet för småskaliga solcellsanläggningar utökades i budgeten för 2018.

Tittar vi också på det som står om EU:s strukturfonder och vad vi finansiera via det så kan vi notera att uttryckligen koldioxidsnål affärsverksamhet är en av de saker som kommer att finansieras. Det är ett resultat av landskapsregeringens politik.

Vi tar detta på allvar! Vi vidtar åtgärder, vi har beskrivit flera av åtgärderna i budgeten för 2018. Det går inte seriöst att påstå att landskapsregeringen inte gör någonting. Förstås kan man säga att landskapsregeringen gör för lite, och ställa högre krav på landskapsregeringen. Men det finns åtgärder. Det går inte att påstå att vi sitter på våra händer, för det är - som det heter i Portugal - migue eller bullshit som det heter på modern nu svenska.

Talmannen

Talmannen påminner om hur vi debatterar här i salen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag noterade att fru talman godkände att ministern helt och hållet gick utanför rubriken, så jag tänkte gå utanför anförandet.

Ni gick igenom en massa åtgärder som landskapsregeringen har gjort. Men som jag nämnde så var jordbruket den sektorn som har stått för mest koldioxidutsläpp. Ni tror ju på att det är väldigt, väldigt illa med koldioxidutsläpp. Jag kunde inte höra en enda gång att ni skulle ha nämnt en enda punkt som hade med jordbruket att göra. Det är lite komiskt. Varför bryr ni er inte om den delen om ni nu tror på denna koldioxidhypotes?

Minister Wille Valve, replik

Givetvis bryr vi oss också om det. Ltl Tony Wikström hänvisade tidigare idag till en ypperlig artikel i ämnet. Jag hade också förmånen att möta SLC och vårt producentförbund där vi uttryckligen diskuterade denna fråga. Jag kan bekräfta att branschen är högst medveten om detta. En mycket stor mängd tankeverksamhet går åt till att fundera på hur vi kan minska koldioxidutsläppen. Det finns också förväntningar på branschen att engagera sig inom ramen för EU:s Östersjöstrategi, där också en mer koldioxidsnål vardag är ett av målen och där primärnäringarna i högsta grad är involverade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Valve. Eftersom frågan har väckts här i lagtinget så vill jag rent ut ställa frågan: Tror minister Valve, i likhet med 97 procent av forskarvärlden, att användningen av koldioxidframkallande saker har med den globala uppvärmningen att göra? Eller tror han på de andra tre procenten av foliehattar och konspirationsteoretiker?

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Holmberg för en god fråga. Tittar vi på de senaste årens utveckling; 15-20 år av klimatforskning, FN:s klimatpanel, så ser vi hur rummet för tvivel har snävts åt. Först diskuterade man om det överhuvudtaget finns en klimatförändring. Idag är nog 99 procent överens om, jo, vi ser en klimatförändring. Därefter diskuterades det om klimatförändringen är andropogen, alltså är det människan som är upphov till klimatförändringen hos människan och mänsklig verksamhet. Ju mer tiden går desto mera ense börjar forskarna bli också om det, att människans koldioxidutsläpp - både direkt och indirekt - har ett stort avtryck.

Såsom ltl Holmberg antydde så det också något som den här landskapsregeringen utgår ifrån både i vårt regeringsprogram och i vårt hållbarhetsarbete. Vi tar den här utmaningen på allvar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det är inspirerande när man får gå från ord till handling och gå från strategiarbete till verkligt utförande.

Just idag hade jag förmånen att tillsammans med fastighetsverkets få presentera fastighetsverkets bokslut och deras konkreta planer på att förbättra det offentliga fastighetsbeståndet just gällande de saker som vi diskuterar här idag.

Fastighetsverket har väldigt nogsamt kartlagt de ekologiska fingeravtryck som deras verksamhet sätter på miljön och omgivningen och har en god bild av hur många ton koldioxid de landskapsägda fastigheterna släpper ut i atmosfären varje år. De har kartlagt att huvuddelen av de ton koldioxid som släpps ut kommer från oljeuppvärmningen och uppvärmningen för det första men nog kopplat till oljeuppvärmning som finns kvar i många av våra fastigheter.

Fastighetsverket planerar som bäst övergång till flisuppvärmning i många fastigheter för att dra ner på avtrycket av koldioxidutsläppet som landskapet via fastighetsverket nu har alla dagar. Det här är ju väl.

Det är inspirerande att komma från strategiarbetsdelen till det konkreta utförandet.

Det som ändå kopplar ihop med hållbarhet som ändå hänger väldigt mycket ihop med begreppet energi- och klimatstrategier och klimatfrågor i allmänhet är att fastighetsverket har som ledstjärna att vid varje renovering och i samband med varje nybygge ska man utvärdera möjligheten att använda trä som byggnadsmaterial och åländskt trä i första hand. Det är väldigt inspirerande målsättningar som fastighetsverket nu följer.

Bara som ett litet tillägg till det som kollegan minister Wille Valve sade, landskapsregeringen gör nog minsann en hel del just nu i dessa frågor.

Ännu några ord om det som Vtm Veronica Thörnroos sade här tidigare under debatten. Vicetalmannen sade att landskapsregeringen drar ner på stöden till vindkraftverken och därigenom förorsakar en mindre produktion. Den riktiga sanningen är att efter haveriet med de utlovade finländska vindkraftsstöden, som raserades under den förra mandatperioden, så har den här landskapsregeringen de facto infört ett stöd till vindkraftsproduktionen. Detta för att behålla kärnan i vindkraftsproduktionen medan vi utreder och fundera på möjligheterna att möjligen hitta finansiering för utökade stöd för att kunna bygga ännu ytterligare många vindkraftverk för att utöka produktionen. Vi har inte minskat stöden, tvärtom vi har infört ett stöd som tryggar kärnan i produktionen. Tack. 

 Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ministern på fastighetsverket i sitt anförande. Jag fick den uppfattningen i utskottsarbete att lagtinget kan ha ett fullt och fast förtroende för att fastighetsverket både kan och kommer att ha viljan att genomföra det mesta av det här som finns i det här meddelandet. Så ett lite stöd för det från ministern sade här. Jag tror att de både kommer att kunna och vilja.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är så när man sysslar med politik och när man ser att någonting sker av det som man önskar själv så ska man ge beröm. I det här fallet vet jag inte om jag ska ge beröm åt ministern utan det är väl fastighetsverket som ska ha beröm för att de har styrt in på en sådan väg att man kommer använda lokalt bränsle, alltså flis eller pellets. Det är bara att gratulera att det går i rätt riktning.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Fastighetsverket tackar säkert för det berömmet. Vi ministrar vet ju självklart att det aldrig kan bli så att vi kan får något beröm.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! De här anförandena hålls kanske inte helt innanför ämnet men vi fortsätter.

Vi talar om hållbarhet och miljö och koldioxid, helt olika områden. Det är väldigt svårt att hålla sig till ett område. Ni berömmer fastighetsverket och den minskade energiåtgången och att ni har varit med på de besluten. Då kommer jag att tänka på det beslutet som nyligen togs när det gällde konstgräsbanan i Mariehamn. På vilket sätt kommer den att minska energiåtgången, den här uppvärmningen?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nu kommer ltl Toivonen in på hållbarhetsfrågor och inte energifrågor. Man måste betrakta en sådan här sak ur helheten ur hållbarhetssynpunkt. Det är hållbarhetaspekterna som styr beslutsfattandet i landskapsregeringen och där finns också andra dimensioner förutom de rent miljömässiga.

Det förs nog en livlig debatt om konstgräset inverkan på miljön och den har ju förstås funnits med som en viktig del i underlaget inför beslutet som fattades, men så finns det andra delar som ekonomiska aspekter och sociala respekt aspekter. Till den ekonomiska aspekten så hör jag ändå jag till dem som menar att tillväxtaspekten har en betydelse. Helheten ledde till det beslut som fattades ett tag sedan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Ltl Stefan Toivonens förslag om bordläggning har inte fått understöd varför det faller.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.