Remissdebatt

Energieffektivitet LF 5/2015-2016

  • Utdrag ur protokollet

    Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Herr talman! Bästa lagting, innan julledigheten börjar vill landskapsregeringen överlämna ett lagförslag kring energieffektivitet som är en blankettlag som gör att EU:s direktiv om energieffektivering genomförs också i landskapet Åland.

    Man kan säga att EU har skärpt sin energieffektivitetslagstiftning under åren, tagit ett steg i taget i takt med klimatförändringarna i syfte att spara energi och använda energiresurserna så effektivt som möjligt.

    Målet att minska mängden växthusgaser till år 2020 med 20 procent är ett mycket, mycket svårt mål att nå och därför är man tvungen att på olika sätt sätta press på unionen att minska sina utsläpp och använda energin på bästa sätt. Detta berör både privatpersoner, företag och olika typer av fjärrvärmeanläggningar.

    Den här lagstiftningen är inte särskild märkvärdig och den innebär inte heller några större förändringar gällande landskapet Åland.

    Jag ska nämna tre områden där lagstiftningen påverkar ålänningarna och de åländska företagen på olika sätt.

    Det första är att konsumenten via den här lagstiftningen ska ges rätt att på ett mera överskådligt sätt kunna följa sin egen energiförbrukning i syfte att medvetandegöra konsumenterna om hur mycket energi de använder och hur de kunde effektivera sin användning. Det betyder att energibolagen ska antingen på sin webbsida göra det möjligt för konsumenterna att gå in och följa sin energikonsumtion eller via fakturan eller på något sätt få den här informationen tillhanda.

    Den andra aspekten berör företag som nu ska göra en obligatorisk energibesiktning med fyra års mellanrum. Det finns inte så många stora företag på Åland, ungefär 20 företag, för man räknar med en årsomsättning på 50 miljoner euro samt över 250 anställda. Flera av de företag som berörs av det här kan bli befriade från den här kontrollen om man har en certifierad energiledning som miljöförvaltningssystem och det finns sådana företag som har det enligt typen ISO 50 001.

    Den tredje aspekten som berör Åland är att anläggningar som producerar fjärrvärme eller fjärrkyla som är över 20 megawatt också ska utföra en kostnadsnyttoanalys. Att detta görs och följs upp ska den nya myndigheten, som landskapet Åland har sedan en kort tid tillbaka, Ålands energimyndighet se till. 

    Energibesiktning kan man göra, i dagsläget finnas ungefär 10-tals personer som har behörighet att utföra de här besiktningarna.

    Jag svarar gärna på ytterligare frågor i social- och miljöutskottets behandling av lagframställningen. Tack.

    Ltl John Holmberg

    Herr talman! Kära ledamöter, Europeiska Unionens strävan att förbättra energieffektiviteten med 20 procent sett från 1990 årsnivåer till 2020 är ett positivt steg mot minskning av växthusgasutsläpp och därmed klimatförändringar. Det är behövligt med tanke på dagens varma december.

    Regelverket är ägnat att skapa förutsättningar och ramar för beslut som leder till förbättrad energieffektivitet och energibesparingar. Dessutom underlättas slutförbrukarnas energibesparande.

    Åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser kan vara kostnadsdrivande på kort sikt, men sett över tid kommer dessa investeringar att motverka kostnaderna för en förorenad miljö.

    Kostnadsökningarna för stora företag pga. obligatoriska energibesiktningar vart fjärde år kan motverkas via förbättrad energieffektivitet och lägre energikostnader. Här finns det fler åländska företag som är energilednings- eller miljöcertifierade och är därför befriade från energibesiktningskravet.

    Det finns två för Åland viktiga ingredienser att hålla reda på. För det första behörigheten att utföra energibesiktning. Det är viktigt att trygga möjligheter till svenskspråkig utbildning, öster om oss eller i Sverige.

    Det andra är att energidirektivet inte får bli byråkratidrivande för företag.

    Miljöarbete och vinsterna av ett sådant för ett enskilt företag växer. Det handlar om driftsekonomi och miljöprofilering som ger nya affärsmöjligheter.

    Överlag är energieffektivitetsdirektivet en av många överlevnadsfrågor för vår hårt utsatta miljö och något som på ett bra sätt smälter in i regeringsprogrammets hållbarhetstanke.  Tack.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.