Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
    Diskussion.


  • Talman! Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ändras för att åtgärda en tidigare brist i genomförandet av yrkeskvalifikationsdirektivet.

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, dvs. yrkeskvalifikationsdirektivet, finns bestämmelser om hur yrkeskvalifikationer ska erkännas inom EU. Åland har genomfört bestämmelserna inom landskapets lagstiftningsbehörighet genom landskapslagen 2017:22 om erkännande av yrkeskvalifikationer.

    I december 2019 fick landskapsregeringen en remiss från utrikesministeriet angående Europeiska kommissionens motiverade yttrande om Finlands bristfälliga genomföring av yrkeskvalifikationsdirektivet. Kommissionen framförde att artikel 4.2 i yrkeskvalifikationsdirektivet genomförts bristfälligt i åländsk lagstiftning, enligt den senaste ändringen av direktivet 2013/55/EU. Bristen i den åländska lagstiftningen gäller att den inte definierar vad som avses vara samma yrke för erkännande av kvalifikationer, nämligen jämförbarhet mellan verksamheter.
    Landskapsregeringen har svarat utrikesministeriet att vi avser att åtgärda bristen i lagen och lämna ett lagförslag till lagtinget under våren 2020.

    Talman! Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ändras så att bristerna i implementeringen korrigeras. Genom ett förtydligande i 5 § och med en ny paragraf som handlar om det som kommissionen efterlyser. Tack.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Anförande | 15:03

    Herr talman! Ni kanske tycker att jag är lite väl talträngd idag, men det är väl lika bra att prata lite nu så här efter påskens tystnad.

    Landskapsregeringen framlägger ett förslag ett tillägg till landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Grunden till denna lagstiftning är EU-direktiv med mål att jämka samman yrken, yrkeskrav och utbildningskrav inom EU-området och därmed stimulera och underlätta flyttningsrörelser inom unionen. Det här är en lag som i första hand vid en snabb överblick inte riktigt är så enkel att förstå sig på.

    Initiativet är vällovligt och EU har gjort avsevärda ansträngningar för att samordna utbildning och utbildningskrav. Jag kan bara nämna Bolognaprocessen för att förenhetliga universitetsutbildning, så att det går att jämföra med varandra, och ECVET ett system för att förenhetliga yrkesutbildningssystemet i olika länder som följd av det fick man kompetenspoäng.

    Enligt erkännandelagen ska en person som har en högskoleexamen eller yrkesexamen från ett annat land, som vill arbeta i ett annat land, ansöka om erkännande och därmed få rätt att utöva sitt yrke. På samma sätt ska en person med yrkeserfarenhet ansöka om erkännande för att utöva yrket. Myndigheten ska sedan pröva om utbildningen eller yrkeserfarenheten håller sig inom ramen för samma behörighetskrav eller yrkeskrav som finns i landet. Efter prövning ges ett erkännandebeslut, men myndigheten har rätt att om examen eller erfarenhet väsentligt avviker förorda om en anpassning eller att vederbörande genomgår ett prov som visar att man kan det man ska kunna. Den sökande ska själv välja om man ska genomgå en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov.

    Lagens mål och anda är förtjänstfyll, utbildning och erfarenhet ska gälla över nationsgränser och ge arbetskraft möjlighet att förflytta sig.

    Men EU-direktivet tar inte hänsyn till att det autonoma Åland av tradition och nödvändighet också har haft Sverige som utbildningsort. Det var länge vanligt att högskoleexamen avlades vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet, men från och med 1980-talet sökte sig allt fler till svenska högskolor och universitet. Denna utveckling har fortsatt även om man för närvarande ser man en viss ökning av intresset för studier i Finland. Förhållandet är ungefär 30-70, där 30 % studerar i Finland och resterande i Sverige och några väljer mer långväga utbildningsländer.

    EU utgår från land, inte från autonoma landskap. Det innebär att examina avlagda i Sverige ska kompletteras med ett erkännandebeslut, medan en examen som avlagts i Finland inte kräver samma administrativa procedur.

    Landskapsregeringens förslag om tillägg till lagen 5a § är en konsekvens av ett EU-påpekande som säger att om en sökande är behörig i sitt ursprungsland så ska det också gälla här. Tillägget leder till att lagstiftningen uppfyller EU:s krav på tydlighet.

    Centern förordar att lagförslaget överlämnas till lag- och kulturutskottet och att tillägget godkänns. Det finns väl inte så mycket annat att göra.


  • Tack, talman! Tack ledamot Högman. Det har varit långa diskussioner här i lagtinget under den förra perioden, speciellt under hösten, gällande behörigheten för åländska studeranden i Sverige som utbildar sig till grundskolelärare 1-6. Är de här något som kommer att ge studeranden som har gått den s.k. 1-3 i Sverige möjligheter att bli kompetenta även på Åland utan att behöva ha någon form av extra kompetenshöjning innan man blir fullkomligt behörig?


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 15:09

    Det här är något som håller på att behandlas som ett komplement i samband med att lagen om barnomsorg och skola är under utformning. Det är synnerligen aktuellt. Jag kan i dagsläget varken säga det ena eller det andra, men det är en fråga så att säga.


  • Tack, talman! Jag har en väldigt stark åsikt och övertygelse om att det system som vi bygger på idag, alltså om du har studerat 1-3 så ska du inte ha möjlighet att flytta till Åland och bli behörig på t.ex. 4-6. Det ska löna sig med utbildning av olika orsaker.

    Jag förvånas lite om ledamot Högman nu har ändrat inställning. I början av den här mandatperioden när det här diskuterades så förstod jag att ledamoten var väldigt övertygad om att det skulle löna sig med utbildning. Har man en utbildning så är det inte per automatik så att den ska gälla på Åland. Har ledamoten ändrat inställning nu? Det här blir en långdragen diskussion i sådana fall.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 15:11

    Jag tror att inställningen är helt den samma. Utbildning ska löna sig. Det här är en sådan krumelur och en kringelikrok så att man ibland måste titta lite längre.

    Jag tror inte jag kan svara på detta under den här korta tiden. Jag tror att frågetecknen kommer att lösa sig så småningom


  • Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet
    omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.