Första behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Det hjälps inte men det känns ganska beklämmande att stå här och på allvar föreslå att en ny lag ska stiftas för att bättre kunna kontrollera hur fisket sköts på åländska vatten. I en bättre värld tycker man att inget som inte är trasigt borde behöva repareras. Ändå är det precis det som nu sker.

    Till följd av EU-inträdet och mindre nogräknade staters överutnyttjande av sina fiskevatten måste hela unionen skärpa sina kontroller och då dras även vi på Åland in i karusellen.

    Mot den bakgrunden har finans- och näringsutskottet hanterat detta förslag och tillstyrker det motvilligt men enhälligt. Behandlingen var ändå inte onödig. Vi ägnade ändå en hel del kraft åt att begripa vilken betydelse fisket i dag har för det åländska näringslivet. Vi visste alla att sportfisket efter huvudsakligen gädda och lax är väldigt viktigt för vår turistnäring och vi vet numera att även det småskaliga fisket har betydelse för industrin.

    Idag har vi färre än 300 registrerade yrkesfiskare på Åland. De allra flesta av dem har fisket som en biinkomst vid sidan av något annat. Typiskt åländskt kunde man tillägga. Fångsterna är inte väldiga men tillsammans skapar man volymer som är viktiga även för den industri som köper in, förädlar och exporterar. Därför är det en betydelsefull näringsverksamhet som sker i det tysta, långt från offentligheten. Detta är synd. Fisket kan vara en av de framtidsbranscher som Åland behöver. Vi har i utskottsarbetet erfarit att ingen fiskart norr om Gotland idag utsätts för överfiske. Tvärtom. Det skulle gå att öka uttaget och sälja ännu mer. Idag vet vi dessutom att saltvatteninflödet i Östersjön är historiskt stort och väntas sätta fart på tillgången av torsk på ett sätt som kanske motsvarar 1980-talet. Jag minns själv med stor saknad de tider då färsk torsk var självklar på bordet. De kan komma igen och då gäller det för näringen att stå redo.

    Vi har från finans- och näringsutskottets sida många gånger lyft fram tre stora kluster vilka är betydelsefulla för vår framtida sysselsättning. Det är dels sjöfartsklustret, det är IT-klustret och det är livsmedelsklustret. Fisket passar mycket väl in i åtminstone två av dessa.

    När det gäller konsekvenserna av denna föreslagna lagstiftning beskrivs de enklast som mer byråkrati och strängare straff om dessa nya regler inte efterföljs. Vi har frågat och vi har hört och från utskottets sida är vi hyggligt nöjda med svaren. Landskapsregeringen har tillsammans med branschen försökt skapa ett system som är så pragmatiskt och lätthanterligt som någonsin är möjligt. Det är inte det bästa men det är förhoppningsvis tillräckligt bra. Det klokaste för Ålands vidkommande hade naturligtvis varit om vårt fiske inte betraktats som kustnära utan mer av den insjökaraktär det oftast de facto handlar om. Det är dock ostridigt att vi hör till Östersjön och då ska vi såklart följa de regler som finns.

    Utskottets förhoppning är ändå att myndigheterna tillsammans med de berörda fiskarna samt deras organisationer och industrin ska kunna hitta system som går att leva med och gärna på. Alla jobb vi kan skapa på Åland är välkomna och alldeles särskilt sådana som faller innanför ramen om hållbar utveckling, naturlig återväxt och grön tillväxt. Vi har sedan början levt av naturens överskott och det är nog en mycket god idé att fortsätta på det viset. Särskilt som vi lever mitt i naturen och har möjlighet att utnyttja den.

    Talman! Mot bakgrund av detta är det ett enigt finans- och näringsutskott som föreslår att lagförslagen antas med de ändringar som framgår av betänkandet.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Tack finans- och näringsutskottets ordförande Pettersson för anförandet. Jag håller med det som han framförde.

    En precisering bara vad gäller Åland och insjöfiske. Insjöfisket var undantaget både i Finland och i Sverige. I någon mån kunde man tycka att fisket i Lumparn kunde betraktas som insjöfiske, men precis som ltl Pettersson sade så tolkas det som havsfiske eftersom det är vattenkvaliteten som bestämmer. Om det är bräckt- eller saltvatten så räknas det som havsfiske, om det är sötvatten så räknas det som insjöfiske och därför tolkas vi som kust- eller havsfiskeområde.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack för förtydligandet. Det är precis den vägen det är. Vi kan tycka att våra sjöar mera är att betrakta som insjöar. Hör man till havet så hör man till havet och det har haft sina fördelar även historiskt sett även för Åland att kunna åka ut i världen på andra sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag delar det som ordförande Pettersson nämnde här. Vi har inte några skilda åsikter i utskottsbetänkandet. Vi har varit eniga i behandlingen, det finns inte några omvälvande saker där.

    Det som jag blev fundersam på var det som ordförande också var inne på, hur länge kan våra näringar anpassa sig till ett regelverk som överhuvudtaget inte har anpassats till våra små näringsgrenar, t.ex. komplementfiske, en binäring till andra näringar? Det har konsekvenser när det gäller att uppfylla alla krav.

    Jag såg på sociala medier att en fiskare har blivit ålagd att på sin båt installera en varmvattenberedare som skulle kosta upp mot 1 000 euro för att uppfylla ÅMHMs krav på hantering av livsmedel. Jag kommer inte ihåg siffrorna men fiskaren räknade upp hur många abborrar han måste fiska för att komma upp till den här summan. Det var helt otroliga mängder. Jag kommer inte ihåg mängden men jag tror att det var 1 000 kilo. Det säger ganska mycket. Hur många är intresserade av att dra upp 1 000 kilo fisk för att betala en liten investering som är stor för fiskaren?

    Har vi råd med detta? Alla månar vi om våra binäringar och vi vill att de ska fortsätta, men vi håller på att undergräva deras möjligheter att kunna fortsätta. Vi behöver nog fundera skarpt på om vi ska fortsätta på det här viset.

    Ministern var inte alls nöjd med det här, men tyvärr är det en uppföljning av det som man måste göra. De har försökt tolka det så lindrig som möjligt och det ska de ha all kredit för. Men ändå kommer det att innebära att många överhuvudtaget inte kommer att fortsätta som binäringsfiskare eller yrkesfiskare. Det här håller på att ta livet av allihop.

    Fortsättningen på detta tål att funderas på. Alla politiker som är engagerade och kan vara med och påverka borde börja fundera på hur vi ska möta upp detta. Vi bara stämplar av antal lagar och anpassar oss till det värsta. Det här är kanske en lindrig lag men vi har lagframställningar där man har omvandlat åar och floder till diken för att ställa något sorts krav på verksamheter. Det här är värt att fundera på.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, talman! Ja, ltl Eklund så där är det. Oroväckande för mig är att av tradition har många skärgårdsbor drygat ut kassan med att fiska lite. Många skolungdomar har fiskat lite på sommarlovet och fått lite fickpengar. Det är synd att det här kan försvinna.  En handfull, eller kanske tio binäringsfiskare, kanske tar in lika mycket fisk till fiskindustrin som en heltidsfiskare. Det här är värdefullt. Det är en värdefull näringsgren som behövs i skärgården.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag delar ltl Sundbloms åsikter helt och hållet. Det är inte bara binäringsfiskarna som lider av det här, utan det är industrin också. Fångsten från binäringsfiskare är en del av fiskindustrins inköp och verksamhet för att kunna ha förädling.  Vi vet att det finns olika små och större företag som förädlar fisk och en del av deras verksamhet bygger på leverans av färskvara. Vi håller på undergräver allting.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vi är fullständigt eniga i det här. Jag tror att jag kan prata för hela utskottet, skulle vi ha hittat en metod där vi hade kunnat förkasta den här kontrollfunktionen, men ändå behållit möjligheterna till EU-finansiering via fiskeriprogrammet, så skulle vi ha gjort det och säkert enhälligt. Men det var de valen vi hade att välja mellan.

    Däremot bör vi göra vad vi kan för att hitta andra sätt att uppmärksamma de yrkesfiskare och binäringsfiskare som håller på med den här verksamheten. Det har blivit klart för oss alla att det är oerhört viktigt för uppköpare och förädlingsbranschen att fiskarna levereras.

    Jag tänker på att vi lyfte upp skogsnäringen här tidigare, kanske vi kunde göra detsamma med fiskerinäringen? Då visar vi åtminstone att det offentliga lagtinget värdesätter det som de gör.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag har ingen svarsreplik, för jag delar uppfattningen med Mats Perämaa. Vi har lyft upp jordbruket och skogsnäringen i olika program, men vi har kanske inte lyft upp fiskerinäringen på det viset.

    Jag gick upp och höll ett kort anförande därför att jag ville påvisa effekterna av de beslut vi fattar. Tjänstemännen på fiskeribyrån och ansvariga borde fundera på om man kan lösa det på något vis. Jag är medveten om att det inte är någon lätt ekvation. Man blir lite frustrerad över regelverket som undanröjer våra yrkesfiskares möjligheter att fortsätta om man bara implementerar allting.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag kan bara hålla med ltl Eklund om att det här är frustrerande. Vi upplever och känner alla att det här är onödig byråkrati och överarbetade system som vi tvingas införa. Det är viktigt att man försöker lindra det så mycket som möjligt i själva införandeskedet och kommunicera ut att det här inte är hela världen. Tyvärr måste vi göra det här för att få andra fördelar, fast det ibland är svårt att se vilka de fördelarna kan vara. 

    Det här är någonting som man borde kommunicera åt Europeiska unionen när de står i sina höga salar med blanka fasader och funderar varför Europa inte kommer på fötter. Det beror just på sådant här. Alla sådana här små fall när man påför folk hinder för att börja med, fortsätta eller utveckla sin näringsverksamhet. Ska Europa fortsätta så här så kommer det att bli Europas fall. Det här är Europas största problem.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att vi är rörande eniga.

    När det gäller det som ltl Sundman lyfte i slutet av sin replik om att uppmärksamma vår litenhet i hela EU-apparaten så tror inte att det finns någon förståelse för våra verksamheter. Man anpassar lagar och direktiv till stora verksamheter och stora industrier. Vi lever i ett helt annat förhållande. Vi borde fundera på hur man ska lyfta fram våra förhållanden. Kanske vi faktiskt borde ha en tjänsteman som på heltid skulle jobba med sådana frågor och lobba riktigt på allvar. I förlängningen kanske det är bra investeringar pengar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser i rikslagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.. 16

    Föreläggs förslaget till landskapslag om verkställighet av den gemensamma fiskeripolitiken inom den Europeiska unionen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.