Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Talman! Bästa lagting, att köpa en bostad är för de flesta människor något man gör bara en eller två gånger i livet, och för de flesta av oss är det den största affären man gör.

Bara av den orsaken är det viktigt att den lagstiftning vi har som reglerar fastighetsmäklarverksamheten, en reglementerad näring, är i gott skick och på rätt nivå.

Till följd av grundlagsreformen bedömer landskapsregeringen att det är skäl att föra upp regleringen av fastighetsmäkleriet på lagnivå, och också att skärpa och förtydliga kraven på fastighetsmäklares yrkeskompetens.

Detta förslag utgår från rikslagstiftningen, men på några viktiga punkter avviker den från den.

Samstämmigheten med rikslagstiftning är logisk och ändamålsenlig, eftersom en stor del av behörigheten på området är delad och fastighetsmäklarverksamheten i betydande omfattning regleras i rikslagstiftning.

I förslaget har vi försökt beakta både konsumenternas behov av professionalitet och tydlighet, de åländska särförhållandena för att inte bygga krångliga och dyra tillsyns- och förvaltningssystem samt den viktiga frågan att både konsumenter och mäklare alltid ska kunna fungera på svenska på Åland.

Enligt förslaget ska all fastighetsförmedlarverksamhet på Åland, inklusive förmedling av hyreslägenheter, falla under samma registreringsplikt med ett register för fastighetsmäklare, ett prov, ett register över fastighetsmäklare som godkänts i provet och en gemensam benämning på fastighetsmäklare. Både i riket och i Sverige har man en uppdelning, en tudelning mellan de som förmedlar ägobostäder och de som förmedlar hyresbostäder. På Ålands lilla marknad med det fåtal människor som jobbar i den här branschen så är det oändamålsenligt.

I lagförslaget förtydligas vilka krav som ställs på en fastighetsmäklare, att man till exempel har en ansvarsförsäkring och att man är tillförlitlig, dvs. inte genom tidigare verksamhet visat sig opålitlig för uppdraget.

Enligt förslaget ska samtliga fastighetsmäklare på Åland uppfylla kraven på yrkeskompetens, det vill säga antingen avlagt det prov som vid Centralhandelskammaren där man visar att man behärskar den finska lagstiftningen osv. och avlagt ett fastighetsmäklarprov på Åland, eller genom att man har genomgått en svensk fastighetsmäklarutbildning samt avlagt det åländska provet.

Denna senare möjligheten - som är en innovation, en ny sak i vår lagstiftning - ger en ny väg in att komma in som fastighetsmäklare på Åland, en valfrihet om man så vill, och är också föranledd av behovet att man kan avlägga det här provet och till alla delar förbereda sig på svenska.

Som Justitieombudsmannen påpekat finns en del av litteraturen för att avlägga Centralhandelskammarens prov endast på finska och man har inte utsikter att materialet översätts till svenska, vilket utgör ett betydande problem för oss att reglera i vår lagstiftning, att man måste avlägga ett prov där materialet bara finns på finska.

Landskapsregeringen kan med stöd av lagen alltid göra bedömningen att man tar hela provet hem till Åland. Vi har inte gjort bedömningen nu att det ska göras med en gång, men möjligheten finns om förutsättningarna ytterligare försämras.

Vägen genom Sverige, att gå en reglerad fastighetsmäklarutbildning i Sverige och sedan avlägga det åländska provet, är alltså ett sätt att se till att man också gå andra vägar.

Tillsynen av fastighetsmäklarverksamhet, som hittills har skötts av polisen, ska i framtiden enligt lagförslaget skötas av landskapsregeringen, som vid behov kan utfärda varningar eller upphäva verksamheten för viss tid eller tillsvidare.

Ur lagen framgår en skyldighet att iaktta god fastighetsmäklarsed, och att landskapsregeringen vid behov kan ge anvisningar angående detta.

För de fastighetsmäklare som idag är verksamma i landskapet men inte avlagt prov, finns en övergångsbestämmelse som stadgar att den som under fem år före lagen träder i kraft varit verksam som fastighetsmäklare inte behöver avlägga prov.

Jag hoppas att det här lagförslaget ska ge en större tydlighet både för mäklare och för konsumenter, en förbättring vad gäller möjligheten att uppnå kompetens samt en moderniserad lagstiftning på rätt nivå. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack minister Fellman. Återigen har vi en frågeställning på våra bord som tangerar själva grunderna för det system som vi har haft i snart 100 år där det svenska språket är så centralt. Ändå får vi då på vårt bord idag ett förslag som utgår ifrån att vi ska lagstifta i hopp om att kanske den språkliga jämlikheten inom ramen för fastighetsmäklarprovet ska förbättras.

Utgående från vilka grunder tror landskapsregeringen att central handelskammaren och dess underställda fastighetsmäklarnämnd skulle bidra till förbättringar här? Är det inte tvärtom att det här är en av de bitarna där vi med stöd av självstyrelsen bör säga att det finns kostnader som Finland måste ta för att det ska fungera i jämlikhetens namn?

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag upplever väl att vi i den här lagstiftningen snarare, i motsats till det som ltl Jansson sade här, har försökt skapa ett system där vi har möjligheten att anordna det här provet helt och hållet på Åland. Vi öppnar också för andra möjligheter att avlägga kompetens för fastighetsmäkleriet, och dialogen med centralhandelskammaren fortsätter med möjligheten att göra en förändring om vi bedömer att förhållandena ytterligare försämras.

Man kanske också kan påminna om att när vi tidigare hade ett system där hela provet kunde avläggas på Åland så var kritiken ganska svidande om att prov som avlades på Åland blev för svårt. Det var svårare för åländska fastighetsmäklare att avlägga hela provet på Åland än att göra en del i centralhandelskammaren.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, vi är alla väl medvetna, vi som har jobbat på andra sidan väggarna här, att det har varit ett dilemma för självstyrelsen och regeringar inom alla årtionden.

Som ett exempel kan jag nämna att för ett antal år sedan begärdes det en förteckning över litteratur på svenska och resultatet var mer än tio år gamla dokument som man skulle läsa in för ett område i modern tid, så det visar utmaningen.

Landskapsregeringen tänker ju aktualisera det kompletterande systemet först senare. Man gör alltså bedömningen att det går att säga idag att man ska vara med i det finska systemet för att få behörighet på Åland. Som vi läser lagstiftningen så är ju kompletteringen med det svenska någonting som kan ordnas.

Minister Nina Fellman, replik

Jag kanske var otydlig. Vi gör idag bedömningen att det system som vi har idag där centralhandelskammaren ordnar en del av provet och man har sedan ett åländskt prov för den åländska delen av lagstiftningen, och att vi dagsläget kan fortsätta med det svenska, men med möjligheten att när som helst göra bedömningen att nu saknas förutsättningarna och nu ordnas provet i sin helhet på Åland, vilket blir både kostsamt och besvärligt. Men man öppnar också parallellt en annan väg för att få en tillräcklig kompetens genom att man går en utbildning i Sverige och avlägger bara det åländska provet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Vi har nu på vårt bord landskapsregeringens lagförslag om fastighetsmäklarverksamhet.

Inledningsvis kan sägas att den liberala lagtingsgruppen förhåller sig positivt till lagen och de tankar som förs fram i den.

Fastighetsmäklaruppdraget är en reglementerad näring, vilket beror på arbetsuppgifternas art.

För de allra flesta privatpersoner är köp eller försäljning av en fastighet, t.ex. ett bostadshus, en så stor och viktig händelse som man inte gör så många gånger i livet. Det är också en stor insats och uppoffring för en familj. Därför är det av största vikt att mäklarna känner till lagstiftning och praxis på området.

Så som det framkommer ur lagframställningen är det fråga om en delad behörighet mellan landskapet och riket, närmast konsument- och näringsrätt.

Om man ser till de materiella lagarna som ska tillämpas är det till absolut största delen riksbehörighet. Listan över lagar som är aktuella är lång. Centralhandelskammaren har en lista, jag har printat ut den och tittat på dem. Det är mycket lagstiftning där. Den omfattar stora delar av civilrätten, familjerätten, fastighetsrätten med mera om jag ser tillbaka på mina tentkrav och studietid.

För att ge exempel kan jag nämna äktenskapslagen, ärvda balken, skadeståndslagen, handelsbalk, preskriptionslag av skulder, köplag, jordabalk, aktiebolagslag, fastighetsbildninglag och hela lantmäteriväsendets verksamhet och mycket mera, det är lagstiftning som en mäklare ska känna till.

På Åland tillkommer även det regelverk som berör främst jordförvärv, hembygdsrätt och kommunal planläggning m.m. Det är ett omfattande lagpaket som mäklarna bör behärska.

Jag har egen erfarenhet av det som för länge sedan kallades fastighetsdomare. Där som mäklare inte varit sin uppgift vuxen så har det lett till många katastrofer och problem för många familjer. Direkt felaktig lagtolkning har framförts från mäklare, att så här ska man göra.

Landskapsregeringen skriver: ”Den huvudsakliga målsättningen är att säkerställa att fastighetsförmedlarverksamheten idkas tillförlitligt och yrkesskickligt och oseriösa förfaringssätt inte används.” Detta kan inte nog poängteras.  Liberalerna står absolut bakom den här skrivningen, det är bara att hålla med.

Talman! Några korta kommentarer.

Kompetensen. ”Landskapsregeringen skall tillsätta en nämnd för mäklarprov”. Som jag läser det blir nämnden för mäklarprov i en central position.  ”Nämnden ska fastställa en förteckning över den lagstiftning, litteratur och övrigt material”. Det framkommer i 19-20 §§. Det här är en viktig fråga. I den förteckningen måste då absolut ingå bl.a. de lagar som jag just har nämnt. Detta för att fastighetsköparen/säljaren ska erhålla hög nivå på tjänsterna som de betalar för. Det handlar om en kvalitetssäkring för kunden. Så här skriver också landskapsregeringen i detaljmotiveringen till 17 §.

Jag sätter ett utropstecken vid 17 §. Det kan vara bra, men vi bör fundera på det här. I punkt 2 nämns högskoleinriktning med inriktning på mäklarverksamhet, 2-årig utbildning eller 4 år i universitet dvs. jurist. Som jurist anser jag att det är med juristutbildning. Men kan en 2-års mäklarutbildning räcka för att tillägna sig den ganska omfattande lagstiftning som gäller på Åland? Jag vet att den är specialiserad, det kan vara okej. Man ska titta närmare på det här i utskottsarbetet.

Hur förehåller detta sig i förhållande till yrkeskvalifikationsdirektivet? I alla motiveringar så pratar man om Sverige, men i lagtexten är man mer neutral. Det innebär att motsvarande utbildningar, t.ex. en 2-årig mäklarutbildning inom EU t.ex. i Holland eller Italien, de får också automatisk yrkeskompetens här. Sedan har vi förstås språkreglerna och näringsskyddet. Detta är en sak som jag tycker att man ska titta närmare på i utskottet.

Övergångsreglerna verkar okej, om man verkat 5 år och klarat åländska provet så kan man automatisk fortsätta. Det är bra.

Fru talman! Som sades inledningsvis, liberalerna omfattar lagens tankar och ser fram emot ett intressant utskottsarbete.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Bästa kolleger, som minister Fellman redan konstaterade i presentationen av lagförslaget så är detta ett rättsområde som handlar om att trygga varje ålännings rätt till trygghet i vardagen när det gäller den största -för de flesta i varje fall – pekuniära insats man gör i livet när man handlar med sitt eget boende.

Centergruppen välkomnar lagen som sådan. Det är oerhört centralt och viktigt att dessa för ålänningarna så oerhört viktiga regelverken är moderna, och att hela fundament ska vila på lag istället för landskapsförordning som i sig är grundad på kanske lite märklig juridisk grund. Det är tydligt att man har varit kreativ som lagstiftare på tjugohundratalets början.

Att vi välkomnar detta medför inte att vi blundar för det faktum som jag redan hann beröra lite i replikväxlingen med Fellman, de språkliga förbistringar som präglar även detta rättsområde.

Om det blir lag- och kulturutskottet, enligt talmans förslag, som får ansvar för lagförslaget så måste vi särskilt intressera oss för just den här delen. Hur kan vi förena behovet av rättstrygghet för varje ålänning med utbildning av fastighetsmäklare, krav på fastighetsmäklare som också svarar mot självstyrelsens grundläggande syfte och tankar?

Det här blir en utmaning. Som jag redan sade i replikskiftet med minister Fellman så är landskapsregeringens utgångspunkt att man ska avlägga det finska provet ihop med det åländska och att landskapsregeringen först senare kan aktualisera det alternativa systemet om inte tillgången på svenska hinner förbättras oerhört snabbt med tanke på dem som är i behov av att få sin yrkeskompetens bekräftad på det nya sättet.

Frågeställningen är naturligtvis; vad är det som säger att centralhandelskammaren och underställd nämnd nu 2018 och framåt skulle börja beakta justitieombudsmannens ytterst allvarliga kritik av den orättvisa behandling av svenskspråkiga som dagens prov präglas av i Helsingfors? Vad är det som säger att saker och ting blir bättre? Som det framgår av JO:s utlåtande så är det frågan om bristande jämlikhet mellan medborgarna. De som inte behärskar finska på en ganska hög nivå är ju i en avsevärd sämre ställning.

Bästa kolleger, kan lagtinget - 2018 eller eventuellt 2019 om detta tar tid - lagstifta än en gång när vi vet att vi har en konflikt med verkligheten där ute? Jag som utskottsordförande anser att det är något som vi verkligen måste bekymra oss för.

I övrigt så är det en bra lagstiftning med de här förbehållen.

Kollegan Roger Eriksson tyckte att ”bara” två års utbildning till fastighetsmäklare inte skulle vara till fyllest, men bästa kollegan Eriksson, samtidigt föreslår landskapsregeringen att en jurist - som visserligen har genomgått en fyra års utbildning – meddetsamma ska få klartecken för detta. Vi vet vad juridik innebär. Det innebär att en juristutbildad mycket snabbt har sprungit över det privaträttsliga området med civilrätten, köprätten, konsumentskyddslagstiftningen osv. men ändå har behörighet att fungera som fastighetsmäklare på dagens Åland. Då tycker jag tvärtom jämfört med kollegan Roger Eriksson, att en specialistutbildning, som man kan kalla det, under två år är ett mycket väl komplement till den biten.

I övrigt hoppas och tror jag att alla de juridiska detaljerna som i övrigt ingår i lagförslaget är välformulerade. Det kändes när man läste denna lagstiftning, inklusive bestämmelserna om förordningsfullmakter, att landskapsregeringen har lyckats den här gången att formulera en bra helhet. Tack, talman.

Ltl Roger Eriksson, replik

I mitt anförande sade jag att jag hade ett utropstecken i kanten för mäklarutbildningen ute i Europa, att man ska titta närmare på det. Jag har inte kategoriskt fördömt det.

Allmänt sett har jag den uppfattningen att om man har läst till jurist så har man ganska lätt att ta till sig ett annat lands lagstiftning. Det var detta som mitt anförande grundade sig på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Tack, talman! Vi har framför oss ett mastodontarbete som föreslår att vi antar en landskapslag om fastighetsmäklarverksamhet och att landskapsförordningen om fastighetsmäklare upphävs.

Lagen går i korthet ut på att det framledes inte bara är föreståndare för mäklarrörelser som måste avlägga ett åländskt mäklarprov, utan alla som utför mäklaruppdrag hos fastighetsmäklarrörelsen. Detta kan man argumentera för att det långsiktigt stärker rättssäkerheten och i förlängningen kanske också principen om åländsk jord i åländska händer vilket vi från Moderat Samling stöder och tycker att är bra.

I lagförslaget vill vi också lyfta en sak vi tycker är bra och de är de övergångsbestämmelser som finns i denna lag; att personer som godkänts i det åländska fastighetsmäklarprovet enligt nu gällande landskapsförordning och personer som verkat som fastighetsmäklare mer är fem år på Ålands ska anses uppfylla kravet. Det är bra och nödvändigt anser vi, att lagen beaktar de ändå fåtal personer som skött mäklarbranschen en längre tid. De som jobbat på ett ändå så litet område som Åland har under fem år hunnit skaffa sig den erfarenhet som krävs för att kunna göra ett bra jobb.

Det är också bra att det nu föreslås att all mäklarverksamhet på Åland slås ihop så det finns enbart en registreringsplikt, ett register över fastighetsmäklarrörelser, ett fastighetsmäklarprov, ett register över fastighetsmäklarrörelser godkända i provet och en benämning på fastighetsmäklare.

Att registrera en fastighetsmäklarverksamhet är inte så svårt idag. Det som krävs är att du är myndig, inte försatt i konkurs och att du har avlagt fastighetsmäklarprovet då kan du registreras som fastighetsmäklare. Det är ju också förstås av yttersta vikt att, om du jobbar på Åland som fastighetsmäklare, du har kännedom av våra speciella regler som vi har här.

De behövs grundliga kunskaper om den åländska jordförvärvslagstiftningen som innebär begräsningar om vem som kan äga fast egendom på Åland.

Det framkommer också att fastighetsmäklarprovet ska hållas minst en gång per år. Allt detta är jättebra.

Jag personligen förstår inte varför man inte direkt tar ett beslut om att enbart de åländska fastighetsproven ska godkännas? Det framkommer ju i lagförslaget vi har framför oss att det finns många nackdelar med att åländska fastighetsmäklare idag ska genomgå det finska fastighetsmäklarprovet. Provet är inte inpassat för åländska förhållanden, det går inte att skriva provet på Åland och de åländska fastighetsmäklarna måste betala dubbla avgifter. Dessutom framkommer det att det både praktiskt och principiellt nog går att avlägga provet på svenska men att det finns mycket begränsad litteratur i ämnet på svenska.

Det vore jättebra om lag- och kultur utskottet fördjupar sig lite extra i detta. Vi vill inte att åländska fastighetsmäklare ska försättas i en indirekt diskriminering då de blir i en ofördelaktigare ställning jämfört med dem som har finska som modersmål. Tack, talman.

Minister Nina Fellman, replik

Talman! Jag vill bara förtydliga att orsaken till att man ännu inte har frångått att avlägga den finländska delen av provet hos centralhandelskammaren är precis det som ltl Roger Eriksson lyfte fram. Det är väldigt mycket lagstiftning som är finsk behörighet och som vi i vår förvaltning egentligen saknar djupare kunskap om. Det är ett stort och kostsamt arbete att ordna provet för de fåtal mäklare det handlar om på Åland. Dessutom har det från branschen tidigare framkommit ett önskemål att man skulle hålla kvar det här systemet för att man upplever att det ändå är lättare den vägen, trots de problem och nackdelar som finns.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Tack så mycket för de svaren minister Fellman. Jag tycker ändå att det finns en orsak för lag- och kulturutskottet att titta närmare på vilken litteratur som saknas. Kan vi från samhället gå in och se till att de som vill bli mäklare på Åland inte försätts i en situation där de inte kan få den litteratur som de behöver för att kunna göra ett prov? Jag anser att det är otroligt viktigt.

Minister Nina Fellman, replik

Ja, jag håller med om att det är en viktig fråga. Det är just därför som vi tycker att vi har funnit en ganska elegant lösning för att skapa flera ingångar i det här yrket genom att erbjuda möjligheter att avlägga en svensk utbildning och göra ett åländskt prov. Man uppnår yrkeskompetensen genom att man på ett mer allmänt plan kan jobbet och sedan måste man förstås läsa in sig på relevant lagstiftning vilket också jurister som byter land måste göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till kollegan Annette Holmberg-Jansson. Det som anfördes i moderaternas gruppanförande gläder mig, att också moderaterna är beredda att titta extra noga på den här frågeställningen.

Vi har ett bekymmer som lagstiftare när justitieombudsmannen så sent som 2016 konstaterade att här förekommer det diskriminering av svenskspråkiga. I dagens värld är det lika med ålänningar som är i en sämre språklig sits än övriga medborgare i Finland. I ljuset av det så lovar jag ltl Holmberg-Jansson att utskottet ska göra vad vi kan för att se om det går att säkerställa att vi får en smidigare lösning än den som landskapsregeringen har tänkt sig.

Kanske man kan svänga på det här? Den som vill avlägga det finska provet ska naturligtvis ha rätt att göra det. Det är inte frågan om det, det finns ju folk som är tvåspråkiga - finska och svenska - även på Åland. Men att man kan ha en kombination just Sverige - Åland som utgångspunkt för systemet som vi har här på Åland, just av språkliga skäl, om inte landskapsregeringen kan garantera att rättslitteraturen etc. finns tillgänglig på svenska framöver.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Det låter bra att lag- och kulturutskottet tittar över det lite extra.

Det framkom väldigt väl av min replikväxling med minister Fellman att man har haft detta i åtanke och vill hitta lösningar. Det skulle också vara intressant att höra om de lösningarna är realistiska, att man kan avlägga en examen i Sverige och en examen här sedan på Åland och att det verkligen fungerar. Det finns väl ingen här som vill att det ska vara krångligt? Men om man inte kan få sin litteratur som man behöver på sitt språk för att kunna avlägga ett prov då blir det krångligt.

Ltl Harry Jansson, replik

Varför jag lite insisterar här beror på att lagupplägget är ju att man ska avlägga det finska provet och man kan sedan aktivera ett kompletterande system. Ska vi faktiskt som lagstiftare acceptera den utgångspunkten?

Det här betyder att tiden går. Den här lagen kommer ikraft efter ett antal klagomål från ålänningar som känner sitt diskriminerade och då aktiveras ånyo samma frågeställning. Varför kan man inte få avlägga den här typen av prov med svenskspråkig litteratur som utgångspunkt? Det blir ju en rundgång i systemet. Vi får exakt samma situation som vi har haft idag, bara det att vi i lag har sagt att så här ska det vara, den inledande utgångspunkten i alla fall.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Då är det bra att vi nu öppnar upp för möjligheten att det här ska kunna göras på ett annorlunda sätt. Det är bra om lag- och kulturutskottet tittar lite extra på språkproblematiken.

Ltl Tony Wikström

Tack, fru talman! Från socialdemokraternas sida så välkomnar också den här lagen. Vi håller med om mycket av det som har sagts och tycker att det har belysts ganska bra. Det ska också bli intressant i lag- och kulturutskottet att titta vidare och djupare på just de här delarna som har lyfts upp här idag.

Att köpa eller sälja en fastighet är ofta den största affär en person gör i sitt liv. Därför är det av yttersta vikt att den som hjälper till med affären vet vad hen håller på med. På Åland finns nästan 20 registrerade mäklare, men alla har inte formell yrkeskompetens. Detta vill man med denna lag se till att alla mäklare har.

Yrkeskompetensen uppfylls antingen genom att avlägga fastighetsmäklarprov, eller att man uppfyller ett utbildningskrav eller, som vi hörde tidigare här, att man har varit verksam i fem år när lagen träder i kraft.

För rörelserna ska det krävas att det finns en ansvarsförsäkring för ersättandet av eventuella skador och att den som har för avsikt att utöva fastighetsmäklarverksamhet är tillförlitlig.

Det ska bli intressant att i lag-och kulturutskottet fördjupa sig i denna lag. Från branschen lär det finnas lite olika meningar, eftersom det finns firmor där alla redan är behöriga mäklare och andra där så inte är fallet.

Detta är till syvende och sist en lag som ska stärka konsumentskyddet så att både säljare och köpare vet vad som gäller och kan känna en trygghet. Tack.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag kommer att behandla det här i lag- och kulturutskottet så jag går inte desto mera in i detaljerna.

Jag reagerade på inställningen hos landskapsregeringen, att man inte skulle kunna ordna detta prov på Åland. Det är ju en självklarhet! Det var ju så tidigare. Inte blev det heller några inbesparingar när man tog bort det här provet från Åland. Det kostar inte så mycket. Kunskapen finns i landskapet att göra det här provet, det är inget tvivel om det. Så varför skulle man inte kunna göra det?

Det sista anförandet från Wikström förstår jag inte. Enligt min uppfattning kan man inte kalla sig för mäklare om man inte är registrerad mäklare. Man kan vara mäklarassistent eller någonting annat, men man kan inte kalla sig för mäklare om man inte är registrerad i registret hos landskapsregeringen. Så bör reglerna åtminstone vara.

Vi har väl all anledning att titta på det här i utskottet.

Om vi ska ha självstyrelse och tro på att själva så ska vi väl också ha proven här, annars tror jag att vi kan lägga ner ganska mycket och inte hålla på med självstyrelselagsrevision om vi inte själva har självförtroende. Det är detta som det är frågan om. Tack.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, fru talman! Det är nog inget fel på landskapsregeringens inställning. Vi har jobbat ganska ingående med den här frågan om hur det är mest ändamålsenligt att ordna det här provet. Hos de parter som vi har hört, både de som ordnar provet idag och branschen, så finns det en samstämmighet att det är krävande kunskapsmässigt att hålla sig uppdaterad med den finska lagstiftningen. Det är en ganska dyr process att ordna det här provet tillräckligt många gånger så att det inte blir för långa pauser mellan provtillfällena. Det är praktiskt och mer ändamålsenligt, så länge vi bedömer att det är möjligt ur språklig synpunkt, att ha provet vid centralhandelskammaren.

Just för att slå vakt om den språkliga problematiken så har vi infört en möjlighet att när som helst göra en förändring i denna praxis.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Vi har olika synpunkter på detta. Landskapsregeringen säger alltid att ”vi jobbar”. Ni jobbar så mycket, mycket är jättetungt för er vad det verkar, men det beror på vilken inställning man har till självstyrelsen. Vilken inställning har vi? Ska vi slå vakt om vår självstyrelse? Kunskapen som tillsynsmyndighet ska ju finnas hos landskapsregeringen oberoende. Nog är det väl förmätet om man inte kan ordna ett prov. Det kan väl inte vara så svårt? Inte enligt min bedömning i varje fall.

Minister Nina Fellman, replik

Det kan ju möjligen vara så att ltl Häggbloms bedömning inte grundar sig på fakta eftersom vi uttryckligen har lagt ner en hel del tid och arbete på att fundera hur vi gör detta bäst för de ålänningar som behöver avlägga det här provet, och hur vi får det att fungera på ett effektivt och bra sätt så att vi fortfarande slår vakt om språket. Därför har vi också använt möjligheten i den åländska lagstiftningen att införa en väg in i fastighetsmäkleriet som inte finns i den finländska lagstiftningen. Man kan alltså studera i Sverige och avlägga en examen och göra ett åländskt prov. Vi har både varit kreativa när det gäller att hitta nya sätt att komma in i verksamheten och gjort en saklig bedömning på var det här provet bäst avläggs.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Vi har olika ingångspunkter. Det är inte okänt att regeringsmedlemmen Nina Fellman och lagtingsledamoten Bert Häggblom har olika syner på självstyrelsen och hur man ska försvara den.

Det är inte frågan om fakta eftersom ministern sade att det var ur ändamålsenlighetssyn som har gjort att man kommer med det här lagförslaget om mäklarprovet. Vi har olika syn på det, det är bara så, två divergerande synpunkter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Även om jag och ltl Häggblom har olika åsikter om det här så måste vi väl ändå vara överens om att vi har ett system idag och det här är en klar förbättring. Man ger en ny väg in. Även om det visar sig att det just idag verkar som om en svensk utbildning och ett åländskt prov är dyrt och krångligt och branschen kanske inte ens vill ha detta, så får vi fördjupa oss i detta. Är det ändå inte en ny väg in i, en förbättring och en möjlighet?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Inte ska vi tillmötesgå branschen på det sättet, utan vilka krav sätter vi som lagstiftare? Hur högt anser vi att självstyrelsen ska vara om vi har en egen lagstiftning? Det är där som gränsen går. Vi kanske har olika syn på det.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Vi pratade lite här om ett dussin människor. Ltl Häggblom brukar ju vara hård med att se över kostnader. Är det verkligen försvarbart om det visar sig väldigt dyrt och väldigt krångligt att bara för språket och självstyrelsens skull bedriva någonting som ingen egentligen efterfrågar, men att vi ändå ger den här möjligheten?

Jag pratade om formell yrkeskompetens, inte bara att kalla sig mäklare.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Kostnaderna var inte högre när vi hade hand om detta själva under alla år tidigare. Jag vet inte när det ändrades, men det är inte så länge sedan. Det hade överhuvudtaget inte någon effekt på vår budget. Det stod inte ens i budgeten, att det här provet kostade så här mycket när det gjordes. Det är inte så omständigt. Kunskapen finns i landskapet. Vi pratar inte om någon raketforskning överhuvudtaget.

Däremot borde man titta på lagförslaget när det gäller hur man ska behålla den här kompetensen om man har gjort ett prov för 30 år sedan. Den kunskapen som du har förvärvat då kanske inte är aktuell idag. Man borde titta på om man hela tiden borde gå fortbildning som landskapet ska tillhandahålla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! På basen av ltl Häggbloms anförande fick jag en tanke. Kan man eventuellt tänka sig att Ålands högskola i framtiden, kanske med inlånade kunniga föreläsare, kunde sköta en sådan här utbildning? Det var bara en tanke. Jag måste medge att det inte är färdigt tänkt men det slog mig här under Häggbloms anförande.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Sådant kreativt tänkande gillar jag. Det bra när det kommer sådana förslag. Det visar att man kan se på det på ett annat sätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.