Plenum den 12 september 2018 kl. 13:00
Protokoll
-
Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2017-2018
2 Flygtrafik till och från Stockholm och Åbo
Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 7/2017-2018
3 Stabiliseringsåtgärder för att minska skadorna förorsakade av sommarens extrema torka
Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 8/2017-2018
4 Ändring av fastighetsskattelagen för landskapet Åland
Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 4/2017-2018
5 Krispaket för det åländska lantbruket
Ltl Brage Eklund m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2017-2018
Lag-och kulturutskottets betänkande LKU 17/2017-2018
Landskapsregeringens svar RP 4/2017-2018-s
Republikens presidents framställning RP 4/2017-2018
7 Nya bestämmelser i MKB-lagen
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2017-2018
8 Säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2017-2018
Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2017-2018
9 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2018
Landskapsregeringens budgetförslag BF 5/2017-2018
Landskapsregeringens svar S 2/2017-2018-s
Ltl Runar Karlssons m.fl. spörsmål S 2/2017-2018
11 Åtgärder för en hållbar lösning för mottagning av animaliska restprodukter
Ltl Mikael Lindholms skriftliga fråga SF 9/2017-2018
Plenum börjar
Närvaroregistrering.
Talman Gun-Mari Lindholm anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.
Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.
26 ledamöter är närvarande.
Antecknas.
Herr landshövdingen
Värderade fru talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna Republikens presidents framställning till Ålands lagting om bifall till dels lagen om sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan och dels utkastet till statsrådets förordning om godkännande av avtalet med Ryssland om ändring av överenskommelsen om internationell vägtrafik och av protokollet om tillämpning av överenskommelsen om vägtrafik.
Talmannen
Tack herr landshövding! Ärendena kommer att behandlas i vederbörlig ordning.
Remiss
1 Fastighetsmäklarverksamhet
Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2017-2018
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Nina Fellman
Talman! Bästa lagting, att köpa en bostad är för de flesta människor något man gör bara en eller två gånger i livet, och för de flesta av oss är det den största affären man gör.
Bara av den orsaken är det viktigt att den lagstiftning vi har som reglerar fastighetsmäklarverksamheten, en reglementerad näring, är i gott skick och på rätt nivå.
Till följd av grundlagsreformen bedömer landskapsregeringen att det är skäl att föra upp regleringen av fastighetsmäkleriet på lagnivå, och också att skärpa och förtydliga kraven på fastighetsmäklares yrkeskompetens.
Detta förslag utgår från rikslagstiftningen, men på några viktiga punkter avviker den från den.
Samstämmigheten med rikslagstiftning är logisk och ändamålsenlig, eftersom en stor del av behörigheten på området är delad och fastighetsmäklarverksamheten i betydande omfattning regleras i rikslagstiftning.
I förslaget har vi försökt beakta både konsumenternas behov av professionalitet och tydlighet, de åländska särförhållandena för att inte bygga krångliga och dyra tillsyns- och förvaltningssystem samt den viktiga frågan att både konsumenter och mäklare alltid ska kunna fungera på svenska på Åland.
Enligt förslaget ska all fastighetsförmedlarverksamhet på Åland, inklusive förmedling av hyreslägenheter, falla under samma registreringsplikt med ett register för fastighetsmäklare, ett prov, ett register över fastighetsmäklare som godkänts i provet och en gemensam benämning på fastighetsmäklare. Både i riket och i Sverige har man en uppdelning, en tudelning mellan de som förmedlar ägobostäder och de som förmedlar hyresbostäder. På Ålands lilla marknad med det fåtal människor som jobbar i den här branschen så är det oändamålsenligt.
I lagförslaget förtydligas vilka krav som ställs på en fastighetsmäklare, att man till exempel har en ansvarsförsäkring och att man är tillförlitlig, dvs. inte genom tidigare verksamhet visat sig opålitlig för uppdraget.
Enligt förslaget ska samtliga fastighetsmäklare på Åland uppfylla kraven på yrkeskompetens, det vill säga antingen avlagt det prov som vid Centralhandelskammaren där man visar att man behärskar den finska lagstiftningen osv. och avlagt ett fastighetsmäklarprov på Åland, eller genom att man har genomgått en svensk fastighetsmäklarutbildning samt avlagt det åländska provet.
Denna senare möjligheten - som är en innovation, en ny sak i vår lagstiftning - ger en ny väg in att komma in som fastighetsmäklare på Åland, en valfrihet om man så vill, och är också föranledd av behovet att man kan avlägga det här provet och till alla delar förbereda sig på svenska.
Som Justitieombudsmannen påpekat finns en del av litteraturen för att avlägga Centralhandelskammarens prov endast på finska och man har inte utsikter att materialet översätts till svenska, vilket utgör ett betydande problem för oss att reglera i vår lagstiftning, att man måste avlägga ett prov där materialet bara finns på finska.
Landskapsregeringen kan med stöd av lagen alltid göra bedömningen att man tar hela provet hem till Åland. Vi har inte gjort bedömningen nu att det ska göras med en gång, men möjligheten finns om förutsättningarna ytterligare försämras.
Vägen genom Sverige, att gå en reglerad fastighetsmäklarutbildning i Sverige och sedan avlägga det åländska provet, är alltså ett sätt att se till att man också gå andra vägar.
Tillsynen av fastighetsmäklarverksamhet, som hittills har skötts av polisen, ska i framtiden enligt lagförslaget skötas av landskapsregeringen, som vid behov kan utfärda varningar eller upphäva verksamheten för viss tid eller tillsvidare.
Ur lagen framgår en skyldighet att iaktta god fastighetsmäklarsed, och att landskapsregeringen vid behov kan ge anvisningar angående detta.
För de fastighetsmäklare som idag är verksamma i landskapet men inte avlagt prov, finns en övergångsbestämmelse som stadgar att den som under fem år före lagen träder i kraft varit verksam som fastighetsmäklare inte behöver avlägga prov.
Jag hoppas att det här lagförslaget ska ge en större tydlighet både för mäklare och för konsumenter, en förbättring vad gäller möjligheten att uppnå kompetens samt en moderniserad lagstiftning på rätt nivå. Tack, fru talman.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Tack minister Fellman. Återigen har vi en frågeställning på våra bord som tangerar själva grunderna för det system som vi har haft i snart 100 år där det svenska språket är så centralt. Ändå får vi då på vårt bord idag ett förslag som utgår ifrån att vi ska lagstifta i hopp om att kanske den språkliga jämlikheten inom ramen för fastighetsmäklarprovet ska förbättras.
Utgående från vilka grunder tror landskapsregeringen att central handelskammaren och dess underställda fastighetsmäklarnämnd skulle bidra till förbättringar här? Är det inte tvärtom att det här är en av de bitarna där vi med stöd av självstyrelsen bör säga att det finns kostnader som Finland måste ta för att det ska fungera i jämlikhetens namn?
Minister Nina Fellman, replik
Tack, talman! Jag upplever väl att vi i den här lagstiftningen snarare, i motsats till det som ltl Jansson sade här, har försökt skapa ett system där vi har möjligheten att anordna det här provet helt och hållet på Åland. Vi öppnar också för andra möjligheter att avlägga kompetens för fastighetsmäkleriet, och dialogen med centralhandelskammaren fortsätter med möjligheten att göra en förändring om vi bedömer att förhållandena ytterligare försämras.
Man kanske också kan påminna om att när vi tidigare hade ett system där hela provet kunde avläggas på Åland så var kritiken ganska svidande om att prov som avlades på Åland blev för svårt. Det var svårare för åländska fastighetsmäklare att avlägga hela provet på Åland än att göra en del i centralhandelskammaren.
Ltl Harry Jansson, replik
Ja, vi är alla väl medvetna, vi som har jobbat på andra sidan väggarna här, att det har varit ett dilemma för självstyrelsen och regeringar inom alla årtionden.
Som ett exempel kan jag nämna att för ett antal år sedan begärdes det en förteckning över litteratur på svenska och resultatet var mer än tio år gamla dokument som man skulle läsa in för ett område i modern tid, så det visar utmaningen.
Landskapsregeringen tänker ju aktualisera det kompletterande systemet först senare. Man gör alltså bedömningen att det går att säga idag att man ska vara med i det finska systemet för att få behörighet på Åland. Som vi läser lagstiftningen så är ju kompletteringen med det svenska någonting som kan ordnas.
Minister Nina Fellman, replik
Jag kanske var otydlig. Vi gör idag bedömningen att det system som vi har idag där centralhandelskammaren ordnar en del av provet och man har sedan ett åländskt prov för den åländska delen av lagstiftningen, och att vi dagsläget kan fortsätta med det svenska, men med möjligheten att när som helst göra bedömningen att nu saknas förutsättningarna och nu ordnas provet i sin helhet på Åland, vilket blir både kostsamt och besvärligt. Men man öppnar också parallellt en annan väg för att få en tillräcklig kompetens genom att man går en utbildning i Sverige och avlägger bara det åländska provet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson
Talman! Vi har nu på vårt bord landskapsregeringens lagförslag om fastighetsmäklarverksamhet.
Inledningsvis kan sägas att den liberala lagtingsgruppen förhåller sig positivt till lagen och de tankar som förs fram i den.
Fastighetsmäklaruppdraget är en reglementerad näring, vilket beror på arbetsuppgifternas art.
För de allra flesta privatpersoner är köp eller försäljning av en fastighet, t.ex. ett bostadshus, en så stor och viktig händelse som man inte gör så många gånger i livet. Det är också en stor insats och uppoffring för en familj. Därför är det av största vikt att mäklarna känner till lagstiftning och praxis på området.
Så som det framkommer ur lagframställningen är det fråga om en delad behörighet mellan landskapet och riket, närmast konsument- och näringsrätt.
Om man ser till de materiella lagarna som ska tillämpas är det till absolut största delen riksbehörighet. Listan över lagar som är aktuella är lång. Centralhandelskammaren har en lista, jag har printat ut den och tittat på dem. Det är mycket lagstiftning där. Den omfattar stora delar av civilrätten, familjerätten, fastighetsrätten med mera om jag ser tillbaka på mina tentkrav och studietid.
För att ge exempel kan jag nämna äktenskapslagen, ärvda balken, skadeståndslagen, handelsbalk, preskriptionslag av skulder, köplag, jordabalk, aktiebolagslag, fastighetsbildninglag och hela lantmäteriväsendets verksamhet och mycket mera, det är lagstiftning som en mäklare ska känna till.
På Åland tillkommer även det regelverk som berör främst jordförvärv, hembygdsrätt och kommunal planläggning m.m. Det är ett omfattande lagpaket som mäklarna bör behärska.
Jag har egen erfarenhet av det som för länge sedan kallades fastighetsdomare. Där som mäklare inte varit sin uppgift vuxen så har det lett till många katastrofer och problem för många familjer. Direkt felaktig lagtolkning har framförts från mäklare, att så här ska man göra.
Landskapsregeringen skriver: ”Den huvudsakliga målsättningen är att säkerställa att fastighetsförmedlarverksamheten idkas tillförlitligt och yrkesskickligt och oseriösa förfaringssätt inte används.” Detta kan inte nog poängteras. Liberalerna står absolut bakom den här skrivningen, det är bara att hålla med.
Talman! Några korta kommentarer.
Kompetensen. ”Landskapsregeringen skall tillsätta en nämnd för mäklarprov”. Som jag läser det blir nämnden för mäklarprov i en central position. ”Nämnden ska fastställa en förteckning över den lagstiftning, litteratur och övrigt material”. Det framkommer i 19-20 §§. Det här är en viktig fråga. I den förteckningen måste då absolut ingå bl.a. de lagar som jag just har nämnt. Detta för att fastighetsköparen/säljaren ska erhålla hög nivå på tjänsterna som de betalar för. Det handlar om en kvalitetssäkring för kunden. Så här skriver också landskapsregeringen i detaljmotiveringen till 17 §.
Jag sätter ett utropstecken vid 17 §. Det kan vara bra, men vi bör fundera på det här. I punkt 2 nämns högskoleinriktning med inriktning på mäklarverksamhet, 2-årig utbildning eller 4 år i universitet dvs. jurist. Som jurist anser jag att det är med juristutbildning. Men kan en 2-års mäklarutbildning räcka för att tillägna sig den ganska omfattande lagstiftning som gäller på Åland? Jag vet att den är specialiserad, det kan vara okej. Man ska titta närmare på det här i utskottsarbetet.
Hur förehåller detta sig i förhållande till yrkeskvalifikationsdirektivet? I alla motiveringar så pratar man om Sverige, men i lagtexten är man mer neutral. Det innebär att motsvarande utbildningar, t.ex. en 2-årig mäklarutbildning inom EU t.ex. i Holland eller Italien, de får också automatisk yrkeskompetens här. Sedan har vi förstås språkreglerna och näringsskyddet. Detta är en sak som jag tycker att man ska titta närmare på i utskottet.
Övergångsreglerna verkar okej, om man verkat 5 år och klarat åländska provet så kan man automatisk fortsätta. Det är bra.
Fru talman! Som sades inledningsvis, liberalerna omfattar lagens tankar och ser fram emot ett intressant utskottsarbete.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Bästa kolleger, som minister Fellman redan konstaterade i presentationen av lagförslaget så är detta ett rättsområde som handlar om att trygga varje ålännings rätt till trygghet i vardagen när det gäller den största -för de flesta i varje fall – pekuniära insats man gör i livet när man handlar med sitt eget boende.
Centergruppen välkomnar lagen som sådan. Det är oerhört centralt och viktigt att dessa för ålänningarna så oerhört viktiga regelverken är moderna, och att hela fundament ska vila på lag istället för landskapsförordning som i sig är grundad på kanske lite märklig juridisk grund. Det är tydligt att man har varit kreativ som lagstiftare på tjugohundratalets början.
Att vi välkomnar detta medför inte att vi blundar för det faktum som jag redan hann beröra lite i replikväxlingen med Fellman, de språkliga förbistringar som präglar även detta rättsområde.
Om det blir lag- och kulturutskottet, enligt talmans förslag, som får ansvar för lagförslaget så måste vi särskilt intressera oss för just den här delen. Hur kan vi förena behovet av rättstrygghet för varje ålänning med utbildning av fastighetsmäklare, krav på fastighetsmäklare som också svarar mot självstyrelsens grundläggande syfte och tankar?
Det här blir en utmaning. Som jag redan sade i replikskiftet med minister Fellman så är landskapsregeringens utgångspunkt att man ska avlägga det finska provet ihop med det åländska och att landskapsregeringen först senare kan aktualisera det alternativa systemet om inte tillgången på svenska hinner förbättras oerhört snabbt med tanke på dem som är i behov av att få sin yrkeskompetens bekräftad på det nya sättet.
Frågeställningen är naturligtvis; vad är det som säger att centralhandelskammaren och underställd nämnd nu 2018 och framåt skulle börja beakta justitieombudsmannens ytterst allvarliga kritik av den orättvisa behandling av svenskspråkiga som dagens prov präglas av i Helsingfors? Vad är det som säger att saker och ting blir bättre? Som det framgår av JO:s utlåtande så är det frågan om bristande jämlikhet mellan medborgarna. De som inte behärskar finska på en ganska hög nivå är ju i en avsevärd sämre ställning.
Bästa kolleger, kan lagtinget - 2018 eller eventuellt 2019 om detta tar tid - lagstifta än en gång när vi vet att vi har en konflikt med verkligheten där ute? Jag som utskottsordförande anser att det är något som vi verkligen måste bekymra oss för.
I övrigt så är det en bra lagstiftning med de här förbehållen.
Kollegan Roger Eriksson tyckte att ”bara” två års utbildning till fastighetsmäklare inte skulle vara till fyllest, men bästa kollegan Eriksson, samtidigt föreslår landskapsregeringen att en jurist - som visserligen har genomgått en fyra års utbildning – meddetsamma ska få klartecken för detta. Vi vet vad juridik innebär. Det innebär att en juristutbildad mycket snabbt har sprungit över det privaträttsliga området med civilrätten, köprätten, konsumentskyddslagstiftningen osv. men ändå har behörighet att fungera som fastighetsmäklare på dagens Åland. Då tycker jag tvärtom jämfört med kollegan Roger Eriksson, att en specialistutbildning, som man kan kalla det, under två år är ett mycket väl komplement till den biten.
I övrigt hoppas och tror jag att alla de juridiska detaljerna som i övrigt ingår i lagförslaget är välformulerade. Det kändes när man läste denna lagstiftning, inklusive bestämmelserna om förordningsfullmakter, att landskapsregeringen har lyckats den här gången att formulera en bra helhet. Tack, talman.
Ltl Roger Eriksson, replik
I mitt anförande sade jag att jag hade ett utropstecken i kanten för mäklarutbildningen ute i Europa, att man ska titta närmare på det. Jag har inte kategoriskt fördömt det.
Allmänt sett har jag den uppfattningen att om man har läst till jurist så har man ganska lätt att ta till sig ett annat lands lagstiftning. Det var detta som mitt anförande grundade sig på.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Tack, talman! Vi har framför oss ett mastodontarbete som föreslår att vi antar en landskapslag om fastighetsmäklarverksamhet och att landskapsförordningen om fastighetsmäklare upphävs.
Lagen går i korthet ut på att det framledes inte bara är föreståndare för mäklarrörelser som måste avlägga ett åländskt mäklarprov, utan alla som utför mäklaruppdrag hos fastighetsmäklarrörelsen. Detta kan man argumentera för att det långsiktigt stärker rättssäkerheten och i förlängningen kanske också principen om åländsk jord i åländska händer vilket vi från Moderat Samling stöder och tycker att är bra.
I lagförslaget vill vi också lyfta en sak vi tycker är bra och de är de övergångsbestämmelser som finns i denna lag; att personer som godkänts i det åländska fastighetsmäklarprovet enligt nu gällande landskapsförordning och personer som verkat som fastighetsmäklare mer är fem år på Ålands ska anses uppfylla kravet. Det är bra och nödvändigt anser vi, att lagen beaktar de ändå fåtal personer som skött mäklarbranschen en längre tid. De som jobbat på ett ändå så litet område som Åland har under fem år hunnit skaffa sig den erfarenhet som krävs för att kunna göra ett bra jobb.
Det är också bra att det nu föreslås att all mäklarverksamhet på Åland slås ihop så det finns enbart en registreringsplikt, ett register över fastighetsmäklarrörelser, ett fastighetsmäklarprov, ett register över fastighetsmäklarrörelser godkända i provet och en benämning på fastighetsmäklare.
Att registrera en fastighetsmäklarverksamhet är inte så svårt idag. Det som krävs är att du är myndig, inte försatt i konkurs och att du har avlagt fastighetsmäklarprovet då kan du registreras som fastighetsmäklare. Det är ju också förstås av yttersta vikt att, om du jobbar på Åland som fastighetsmäklare, du har kännedom av våra speciella regler som vi har här.
De behövs grundliga kunskaper om den åländska jordförvärvslagstiftningen som innebär begräsningar om vem som kan äga fast egendom på Åland.
Det framkommer också att fastighetsmäklarprovet ska hållas minst en gång per år. Allt detta är jättebra.
Jag personligen förstår inte varför man inte direkt tar ett beslut om att enbart de åländska fastighetsproven ska godkännas? Det framkommer ju i lagförslaget vi har framför oss att det finns många nackdelar med att åländska fastighetsmäklare idag ska genomgå det finska fastighetsmäklarprovet. Provet är inte inpassat för åländska förhållanden, det går inte att skriva provet på Åland och de åländska fastighetsmäklarna måste betala dubbla avgifter. Dessutom framkommer det att det både praktiskt och principiellt nog går att avlägga provet på svenska men att det finns mycket begränsad litteratur i ämnet på svenska.
Det vore jättebra om lag- och kultur utskottet fördjupar sig lite extra i detta. Vi vill inte att åländska fastighetsmäklare ska försättas i en indirekt diskriminering då de blir i en ofördelaktigare ställning jämfört med dem som har finska som modersmål. Tack, talman.
Minister Nina Fellman, replik
Talman! Jag vill bara förtydliga att orsaken till att man ännu inte har frångått att avlägga den finländska delen av provet hos centralhandelskammaren är precis det som ltl Roger Eriksson lyfte fram. Det är väldigt mycket lagstiftning som är finsk behörighet och som vi i vår förvaltning egentligen saknar djupare kunskap om. Det är ett stort och kostsamt arbete att ordna provet för de fåtal mäklare det handlar om på Åland. Dessutom har det från branschen tidigare framkommit ett önskemål att man skulle hålla kvar det här systemet för att man upplever att det ändå är lättare den vägen, trots de problem och nackdelar som finns.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Tack så mycket för de svaren minister Fellman. Jag tycker ändå att det finns en orsak för lag- och kulturutskottet att titta närmare på vilken litteratur som saknas. Kan vi från samhället gå in och se till att de som vill bli mäklare på Åland inte försätts i en situation där de inte kan få den litteratur som de behöver för att kunna göra ett prov? Jag anser att det är otroligt viktigt.
Minister Nina Fellman, replik
Ja, jag håller med om att det är en viktig fråga. Det är just därför som vi tycker att vi har funnit en ganska elegant lösning för att skapa flera ingångar i det här yrket genom att erbjuda möjligheter att avlägga en svensk utbildning och göra ett åländskt prov. Man uppnår yrkeskompetensen genom att man på ett mer allmänt plan kan jobbet och sedan måste man förstås läsa in sig på relevant lagstiftning vilket också jurister som byter land måste göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Tack till kollegan Annette Holmberg-Jansson. Det som anfördes i moderaternas gruppanförande gläder mig, att också moderaterna är beredda att titta extra noga på den här frågeställningen.
Vi har ett bekymmer som lagstiftare när justitieombudsmannen så sent som 2016 konstaterade att här förekommer det diskriminering av svenskspråkiga. I dagens värld är det lika med ålänningar som är i en sämre språklig sits än övriga medborgare i Finland. I ljuset av det så lovar jag ltl Holmberg-Jansson att utskottet ska göra vad vi kan för att se om det går att säkerställa att vi får en smidigare lösning än den som landskapsregeringen har tänkt sig.
Kanske man kan svänga på det här? Den som vill avlägga det finska provet ska naturligtvis ha rätt att göra det. Det är inte frågan om det, det finns ju folk som är tvåspråkiga - finska och svenska - även på Åland. Men att man kan ha en kombination just Sverige - Åland som utgångspunkt för systemet som vi har här på Åland, just av språkliga skäl, om inte landskapsregeringen kan garantera att rättslitteraturen etc. finns tillgänglig på svenska framöver.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Det låter bra att lag- och kulturutskottet tittar över det lite extra.
Det framkom väldigt väl av min replikväxling med minister Fellman att man har haft detta i åtanke och vill hitta lösningar. Det skulle också vara intressant att höra om de lösningarna är realistiska, att man kan avlägga en examen i Sverige och en examen här sedan på Åland och att det verkligen fungerar. Det finns väl ingen här som vill att det ska vara krångligt? Men om man inte kan få sin litteratur som man behöver på sitt språk för att kunna avlägga ett prov då blir det krångligt.
Ltl Harry Jansson, replik
Varför jag lite insisterar här beror på att lagupplägget är ju att man ska avlägga det finska provet och man kan sedan aktivera ett kompletterande system. Ska vi faktiskt som lagstiftare acceptera den utgångspunkten?
Det här betyder att tiden går. Den här lagen kommer ikraft efter ett antal klagomål från ålänningar som känner sitt diskriminerade och då aktiveras ånyo samma frågeställning. Varför kan man inte få avlägga den här typen av prov med svenskspråkig litteratur som utgångspunkt? Det blir ju en rundgång i systemet. Vi får exakt samma situation som vi har haft idag, bara det att vi i lag har sagt att så här ska det vara, den inledande utgångspunkten i alla fall.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Då är det bra att vi nu öppnar upp för möjligheten att det här ska kunna göras på ett annorlunda sätt. Det är bra om lag- och kulturutskottet tittar lite extra på språkproblematiken.
Ltl Tony Wikström
Tack, fru talman! Från socialdemokraternas sida så välkomnar också den här lagen. Vi håller med om mycket av det som har sagts och tycker att det har belysts ganska bra. Det ska också bli intressant i lag- och kulturutskottet att titta vidare och djupare på just de här delarna som har lyfts upp här idag.
Att köpa eller sälja en fastighet är ofta den största affär en person gör i sitt liv. Därför är det av yttersta vikt att den som hjälper till med affären vet vad hen håller på med. På Åland finns nästan 20 registrerade mäklare, men alla har inte formell yrkeskompetens. Detta vill man med denna lag se till att alla mäklare har.
Yrkeskompetensen uppfylls antingen genom att avlägga fastighetsmäklarprov, eller att man uppfyller ett utbildningskrav eller, som vi hörde tidigare här, att man har varit verksam i fem år när lagen träder i kraft.
För rörelserna ska det krävas att det finns en ansvarsförsäkring för ersättandet av eventuella skador och att den som har för avsikt att utöva fastighetsmäklarverksamhet är tillförlitlig.
Det ska bli intressant att i lag-och kulturutskottet fördjupa sig i denna lag. Från branschen lär det finnas lite olika meningar, eftersom det finns firmor där alla redan är behöriga mäklare och andra där så inte är fallet.
Detta är till syvende och sist en lag som ska stärka konsumentskyddet så att både säljare och köpare vet vad som gäller och kan känna en trygghet. Tack.
Ltl Bert Häggblom
Tack, fru talman! Jag kommer att behandla det här i lag- och kulturutskottet så jag går inte desto mera in i detaljerna.
Jag reagerade på inställningen hos landskapsregeringen, att man inte skulle kunna ordna detta prov på Åland. Det är ju en självklarhet! Det var ju så tidigare. Inte blev det heller några inbesparingar när man tog bort det här provet från Åland. Det kostar inte så mycket. Kunskapen finns i landskapet att göra det här provet, det är inget tvivel om det. Så varför skulle man inte kunna göra det?
Det sista anförandet från Wikström förstår jag inte. Enligt min uppfattning kan man inte kalla sig för mäklare om man inte är registrerad mäklare. Man kan vara mäklarassistent eller någonting annat, men man kan inte kalla sig för mäklare om man inte är registrerad i registret hos landskapsregeringen. Så bör reglerna åtminstone vara.
Vi har väl all anledning att titta på det här i utskottet.
Om vi ska ha självstyrelse och tro på att själva så ska vi väl också ha proven här, annars tror jag att vi kan lägga ner ganska mycket och inte hålla på med självstyrelselagsrevision om vi inte själva har självförtroende. Det är detta som det är frågan om. Tack.
Minister Nina Fellman, replik
Tack, fru talman! Det är nog inget fel på landskapsregeringens inställning. Vi har jobbat ganska ingående med den här frågan om hur det är mest ändamålsenligt att ordna det här provet. Hos de parter som vi har hört, både de som ordnar provet idag och branschen, så finns det en samstämmighet att det är krävande kunskapsmässigt att hålla sig uppdaterad med den finska lagstiftningen. Det är en ganska dyr process att ordna det här provet tillräckligt många gånger så att det inte blir för långa pauser mellan provtillfällena. Det är praktiskt och mer ändamålsenligt, så länge vi bedömer att det är möjligt ur språklig synpunkt, att ha provet vid centralhandelskammaren.
Just för att slå vakt om den språkliga problematiken så har vi infört en möjlighet att när som helst göra en förändring i denna praxis.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Vi har olika synpunkter på detta. Landskapsregeringen säger alltid att ”vi jobbar”. Ni jobbar så mycket, mycket är jättetungt för er vad det verkar, men det beror på vilken inställning man har till självstyrelsen. Vilken inställning har vi? Ska vi slå vakt om vår självstyrelse? Kunskapen som tillsynsmyndighet ska ju finnas hos landskapsregeringen oberoende. Nog är det väl förmätet om man inte kan ordna ett prov. Det kan väl inte vara så svårt? Inte enligt min bedömning i varje fall.
Minister Nina Fellman, replik
Det kan ju möjligen vara så att ltl Häggbloms bedömning inte grundar sig på fakta eftersom vi uttryckligen har lagt ner en hel del tid och arbete på att fundera hur vi gör detta bäst för de ålänningar som behöver avlägga det här provet, och hur vi får det att fungera på ett effektivt och bra sätt så att vi fortfarande slår vakt om språket. Därför har vi också använt möjligheten i den åländska lagstiftningen att införa en väg in i fastighetsmäkleriet som inte finns i den finländska lagstiftningen. Man kan alltså studera i Sverige och avlägga en examen och göra ett åländskt prov. Vi har både varit kreativa när det gäller att hitta nya sätt att komma in i verksamheten och gjort en saklig bedömning på var det här provet bäst avläggs.
Ltl Bert Häggblom, replik
Fru talman! Vi har olika ingångspunkter. Det är inte okänt att regeringsmedlemmen Nina Fellman och lagtingsledamoten Bert Häggblom har olika syner på självstyrelsen och hur man ska försvara den.
Det är inte frågan om fakta eftersom ministern sade att det var ur ändamålsenlighetssyn som har gjort att man kommer med det här lagförslaget om mäklarprovet. Vi har olika syn på det, det är bara så, två divergerande synpunkter.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Även om jag och ltl Häggblom har olika åsikter om det här så måste vi väl ändå vara överens om att vi har ett system idag och det här är en klar förbättring. Man ger en ny väg in. Även om det visar sig att det just idag verkar som om en svensk utbildning och ett åländskt prov är dyrt och krångligt och branschen kanske inte ens vill ha detta, så får vi fördjupa oss i detta. Är det ändå inte en ny väg in i, en förbättring och en möjlighet?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Inte ska vi tillmötesgå branschen på det sättet, utan vilka krav sätter vi som lagstiftare? Hur högt anser vi att självstyrelsen ska vara om vi har en egen lagstiftning? Det är där som gränsen går. Vi kanske har olika syn på det.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Vi pratade lite här om ett dussin människor. Ltl Häggblom brukar ju vara hård med att se över kostnader. Är det verkligen försvarbart om det visar sig väldigt dyrt och väldigt krångligt att bara för språket och självstyrelsens skull bedriva någonting som ingen egentligen efterfrågar, men att vi ändå ger den här möjligheten?
Jag pratade om formell yrkeskompetens, inte bara att kalla sig mäklare.
Ltl Bert Häggblom, replik
Fru talman! Kostnaderna var inte högre när vi hade hand om detta själva under alla år tidigare. Jag vet inte när det ändrades, men det är inte så länge sedan. Det hade överhuvudtaget inte någon effekt på vår budget. Det stod inte ens i budgeten, att det här provet kostade så här mycket när det gjordes. Det är inte så omständigt. Kunskapen finns i landskapet. Vi pratar inte om någon raketforskning överhuvudtaget.
Däremot borde man titta på lagförslaget när det gäller hur man ska behålla den här kompetensen om man har gjort ett prov för 30 år sedan. Den kunskapen som du har förvärvat då kanske inte är aktuell idag. Man borde titta på om man hela tiden borde gå fortbildning som landskapet ska tillhandahålla.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson, replik
Tack, talman! På basen av ltl Häggbloms anförande fick jag en tanke. Kan man eventuellt tänka sig att Ålands högskola i framtiden, kanske med inlånade kunniga föreläsare, kunde sköta en sådan här utbildning? Det var bara en tanke. Jag måste medge att det inte är färdigt tänkt men det slog mig här under Häggbloms anförande.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Sådant kreativt tänkande gillar jag. Det bra när det kommer sådana förslag. Det visar att man kan se på det på ett annat sätt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Föredras
2 Flygtrafik till och från Stockholm och Åbo
Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 7/2017-2018
Frågan läses upp av frågeställaren och efter det ger minister sitt svar utan tidsbegränsning. Frågeställaren och ministern får därefter hålla högst två anföranden som inte får överstiga tre minuter.
Svaret ges av minister Mika Nordberg. Ordet ges först till vicetalman Veronica Thörnroos.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vad har regeringen gjort och vad avser regeringen göra för att säkra flygtransporterna mellan Mariehamn och Åbo?
Minister Mika Nordberg
Fru talman! Efter pausen och uppehållet som vi var med om här i maj i samband med att den här frågan aktualiserades från frågeställaren så gjorde vi allt som stod i vår makt för att ordna den här trafiken.
Man kan kort och gott säga att idag så finns det trafik på linjen.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! När jag lämnade in min fråga i början av juni så trodde jag med all säkerhet faktiskt att det skulle finnas en permanent lösning nu när vi skriver september.
Jag var i kontakt med transportkoordinatorn på Ålands hälso- och sjukvård igår och fortfarande finns det ingen faktisk lösning. Det bolag som nu flyger är inte registrerat varken i Finland eller på Åland och saknar möjlighet till ett fullmaktsavtal med FPA.
Man har nu gjort en speciallösning medan frågan utreds av FPA:s jurister, Ålands hälso- och sjukvård går in och förskotterar för kostnaderna. Tyvärr är det på det viset att avtalet som man har under mellanperioden med FPA avslutas, så från och med den 15 september så finns det de facto ingen lösning för patienterna, såvida man inte själv har möjlighet att förskottera.
I förra veckan höjdes priset från 330 euro för en tur- och returresa till 467 euro. Om du åker fem gånger i veckan betyder det att du ska vara beredd att hosta upp 12 500 euro innan du har möjlighet att få ersättning. Beredningstiden på FPA är flera veckor. Du ska alltså betala 12 500 ur egen ficka. Detta har gjort att många patienter tyvärr har behövts senarelägga vissa undersökningar, andra tar båten eller försöker på annat vis.
Det här är fullständigt oacceptabelt. Det här är uruselt hanterat från landskapsregeringens sida, att man på tre månader inte klarar av att få till stånd en fungerande flygtrafik.
Jag vill gärna höra hur ministern förklarar det.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Man skulle kunna tänka sig att tidigare ansvariga trafikministern, nuvarande vicetalman, Thörnroos skulle vara mera kunnig i de här frågorna.
När det gäller inrikestrafik så har vi ingen möjlighet från Ålands sida att göra en upphandling av trafiken mellan Mariehamn och Åbo på samma sätt som vi har med upphandlad trafik till Sverige idag.
De lösningar som idag finns så fungerar helt på kommersiella villkor. Det är en öppen marknad där den som vill och har tillstånd kan trafikera med trafikflyg.
Idag har vi en situation där vi har två bolag som trafikerar dagligen till Åbo Det ena är Finnair som flyger med Norra plus den andra aktören som idkar trafik helt på kommersiella villkor. Vi från landskapsregeringen har väldigt lite marginaler eller utrymme att göra någonting åt saken.
Däremot är det fullt möjligt, som vicetalmannen var inne på tidigare, att ÅHS har en form av upphandling när det gäller deras interna transporter av patienter, precis som gjordes under uppehållet i somras när man hyrde in ett taxiflygbolag som skötte de här transporterna. Det är i så fall alternativet hur man praktiskt måste gå tillväga om det är detta som man föredrar.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! 2 500 euro i veckan från och med måndag ska cancerpatienter och även andra svårt sjuka som kräver behandling på regelbunden basis förskottera. Jag tror inte att det är speciellt många ålänningar som faktiskt har de ekonomiska musklerna att man kan göra det vecka efter vecka.
Det skulle ha funnits en väldigt enkel lösning på det här problemet om landskapsregeringen hade valt att avbryta det avtal som man hade vad gällde den upphandlade trafiken på Stockholm-Mariehamn.
Landskapsregeringen hade, enligt hörsägen, fått information om att det åländska bolaget - observera det åländska bolaget - var intresserade att över den trafiken och också var beredda att flyga till Åbo.
Trafiken avbröts och det är ju helt anmärkningsvärt. Patienterna flyger för behandling på morgonen klockan 11.20 och klockan 13.25 får man ett bud att man inte kommer hem, utan det ska hanteras på något annat vis.
Sedan gjorde man ett specialavtal och tack vare att FPA var mycket vidsynta och öppna så gick de med på att betala för de här kostnaderna och då kunde man hantera det under några veckor.
Men varken Finnair eller Norra har ett fullmaktsavtal med FPA och det har faktiskt inte heller det bolag som flyger nu. Det bolaget har inget avtal och kommer heller inte att få ett avtal med FPA därför att det inte är finskt eller åländskt ägt, vilket är ett av FPA:s krav. Utredning pågår hos FPA och tidsfristen går ut på fredag.
De patienter som ska flyga till Åbo på måndag, ska de betala själv eller hur är det tänkt?
Hela det här osäkerhetsmomentet kunde ha undvikits om minister Mika Nordberg, tillsammans med den samlade landskapsregeringen, hade valt att anlita det åländska bolaget som ställde sina tjänster till förfogande. Tack.
Minister Mika Nordberg
Fru talman! Jag tycker att det här inte är seriöst överhuvudtaget. Vi har en vicetalman i Ålands lagting som vill profilera sig på cancersjuka patienter.
Vi vet mycket väl att det åländska näringslivet under en väldigt lång tidsperiod har försökt satsa otroliga belopp på att bedriva flygtrafik. Flygtrafik är inte enkelt, det är väldigt komplicerat och det finns ett regelverk från EU som ska följas.
Det fanns ingen aktör som hade muskler att sätta in för att börja bedriva en trafik.
Det åländska alternativ, som vicetalmannen hänvisade till, så efter granskningar visade det sig att årsomsättningen i det bolaget under de senaste åren var 1 000 euro. Det är fullt möjligt att de hade finansiärer som kunde komma in.
Men att det skulle ha funnits ett alternativ, det är att inte riktigt hålla sig till verkligheten, fru talman.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
3 Stabiliseringsåtgärder för att minska skadorna förorsakade av sommarens extrema torka
Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 8/2017-2018
Förfarandet är detsamma för denna fråga. Svaret ges av vicelantrådet. Ordet ges först till vicetalman Veronica Thörnroos.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vicelantrådet Camilla Gunell följande skriftliga fråga: Vilka stabiliseringsåtgärder avser landskapsregeringen vidta och, inom vilken tidsrymd, för att möjliggöra ett fortsatt levande jordbruk på Åland?
Vicelantrådet Camilla Gunell
Tack, fru talman! Jordbruket på Åland har i likhet med jordbruket i hela Norden drabbats av en svår torka under odlingssäsongen 2018. Torra perioder har historiskt sett förekommit förr men inte på detta extrema ovanliga sätt.
Torkan har i princip drabbat alla produktionsinriktningar och därmed hela näringen och den till näringen kopplade livsmedelsförädling.
Torkan har inneburit skördenivåer långt under de normala och i många fall kommer de minskade skördenivåerna innebära att odlingskostnaden överstiger intäkter och inom djurproduktionen att kostnaderna kommer att stiga på grund av ökad andel inköpt foder eller intäkterna minskar till följd av att produktionen måste anpassas till fodertillgången.
Detta drabbar jordbruket i en tid där lönsamheten har varit ett återkommande diskussionsämne under många år. Näringen har de senaste åren tvingats hantera marknadssituationer som starkt påverkat näringens intäkter, exempelvis Rysslands embargot.
Vi kan konstatera att det nya normala är att branschens utmaningar och årsvariationen blir större och större. Klimatförändringen och de kraftiga svängningarna i odlingsförhållandena bidrar också kraftigt till detta.
Detta har gjort att företagens möjligheter att hantera och stå emot utmaningar utmattas och ett sådant år som detta innebär att den kortsiktiga likviditeten ansträngs och att den långsiktiga verksamheten därmed påverkas.
Drabbade företag tvingas anpassa sin produktion till den fodersituation som råder vilket kan innebära en lägre produktion flera år framåt eller en specialodlare måste minska nästa års produktion eftersom likviditeten gör att man måste anpassa nivån för vad man kan investera i nästa års insatsvaror och areal.
Landskapsregeringen konstaterar därför att torkan och de extrema förhållandena är en fråga som kräver åtgärder på både kort och lång sikt.
När det gäller de kortsiktiga frågorna så har vi haft en nära dialog ända sedan sommaren när det här uppenbarades som ett stort problem.
Landskapsregeringen konstaterar att de kortsiktiga frågorna har specifikt handlat om två områden; att säkra tillgång på bevattningsvatten och att hantera fodersituationen. Dessa två områden har uppfattats vara de prioriterade också utifrån näringens perspektiv.
Gällande hanteringen av dessa frågor har landskapsregeringen vägt behovet av akut hjälp mot bedömning av vad eventuella långsiktiga negativa konsekvenser som enskilda beslut kan få t.ex. i form av påverkan av biologisk mångfald och andra miljömässiga aspekter.
Gällande vattenfrågan tog landskapsregeringen med snabb beredning beslut om en ändring av landskapsförordningen om miljöskydd för att på ett flexibelt sätt öka möjligheterna till uttag för bevattning utan miljögranskning. Landskapsregeringen tillsatte också omgående under sommaren en vattenjour för att effektivt kunna hantera uttagsfrågor gentemot lantbrukare. Landskapsregeringen hade också beredskap och fattade också beslut om att ge tillstånd att påbörja investeringar i bevattningsanläggningar som gjordes för akuta situationer och fattade nödvändiga beslutet på två dagars varsel.
Gällande fodertillgången har landskapsregeringen genomgående tillämpat force majeure vilket har gjort det möjligt att ta tillvara så mycket vall och foder som möjligt.
Dessutom har vi alldeles nyligen förlängt tiden för utspridning av gödsel i vallar genom en förändring i nitratbeslutet.
Trots de insatser som gjorts under odlingssäsongen kommer skörden inom de flesta produktionsinriktningar att bli klart lägre än normalt och många gårdar kommer som har konstaterats att drabbas av likviditetsproblem som kan påverka genomförande av kommande odlingssäsonger.
Landskapsregeringen har därför föreslagit i liggande tilläggsbudget en kraftigt utökad beviljningsfullmakt gällande skördeskadelån upp till 1,5 miljoner euro. Skördeskadelånet är ett räntestödslån där landskapsregeringen ger ett räntestöd upp till 5 % i maximalt 6 år i syfte att förbättra de drabbade företagens likviditet.
Ytterligare kommer landskapsregeringen att införa ett tillfälligt system med landskapsgarantier för likviditetslån, upp till 1 miljon euro, för odlare som är i en sådan situation att säkerheter för ytterligare krediter är förbrukade. Dessa två åtgärder kompletterar riksmyndigheternas krispaket till jordbruket vilket innehåller för Ålands del en återbetalning av bränsleacciser - för hela Finlands räkning 25 miljoner, vi räknar att 250 000 tillfaller åländska jordbrukare - samt ett extra nationellt djurstöd där ungefär motsvarande summa kommer att tillfalla Åland. Totalt tillfaller 450 000 euro av rikspaket de åländska jordbrukarna.
I det här paketet finns också en icke åtgärd. Riksregeringen hade för avsikt att sänka LFA-stödet med 25 miljoner, vilket man nu pga. torkan inte gör. Denna icke åtgärd, vilken vi på Åland inte hade för avsikt att genomföra överhuvudtaget, är också värd 300 000. Krispaket från riket betyder för åländsk del 750 000 euro.
Det bästa sättet att jobba vidare med den här situationen och kring lönsamhetsproblematiken som är det grundläggande problemet inom jordbruksnäringen idag så är att jobba långsiktigt.
Landskapsregeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en bevattningsstrategi. Jordbruket är en näring som drabbas av klimatförändringar men är också en näring som kan bidra till en förbättring av situationen genom ett aktivt arbete mot att binda kol. Den begränsande faktorn i det sammanhanget är nästa alltid vatten varför det ur ett klimatperspektiv är avgörande att jordbruket kan säkerställa sin vattentillgång.
I riksregeringens åtgärdspaket fanns också en summa för investeringsstöd för framtiden. Landskapsregeringen har tillgång att bevilja 4 miljoner euro i investeringsstöd till jordbrukssektorn under de kommande åren. Vi har alltså en mycket god tillgång på den typen av stödordningar på Åland.
En annan viktig långsiktighet är också det nu kommande LBU-programmet. Vi gör vårt yttersta för att jobba fram ett LBU-program för Åland där lönsamheten och miljömässigheten är de starkaste aspekterna, ett miljönsamt jordbruk.
Landskapsregeringen har även ställt fartyget Odin till förfogande för transporter av foderbalar från fastlandet till Åland, en eller två resor, i den mån som jordbrukarna önskar. De här transporterna koordineras av hushållningssällskapet.
Förutom detta har landskapsregeringen också för avsikt att, när odlingssäsongen är slut och vi kan klargöra ett bokslut över helheten, i så fall också ta ställning till huruvida vi ytterligare ska komma med andra ekonomiska åtgärdspaket vad gäller jordbrukssektorn.
Vi har god tid på oss, även rikspaketet träder ikraft först 2019. Vi hinner antingen ta upp det i budgeten för 2019 eller i en särskild tilläggsbudget för ändamålet. Tack, fru talman!
Vtm Veronica Thörnroos
Jag tror att det finns en stark samsyn hos näringsministern och mig själv om att det inte finns någon ”qvickfix” för detta. Det finns inte heller en universallösning som passar för alla primärproducenter. Det finns också en stor begränsning från EU:s sida vad gäller stöd.
Jag tycker att man bör ha i åtanke att primärproduktionen är bara första steget i en lång kedja. Sedan kommer förädlingsindustrin, vi kan koppla in transportsektorn osv. Det är ungefär 1 700 arbetstagare som finns med kopplingar till primärsektorn som nu löper risk för att få mindre arbete att utföra och därmed blir frågan större än bara vad som berör direkt primärproducenterna.
Jag förstår att landskapsregeringen har satt mycket tid och kraft på detta. Jag förstår också att man har haft bevattningen i fokus, men det oaktat så kan ju inte alla grodor bevattnas, dels för att det inte finns vatten att tillgå och dels för att karaktären av jordbruket är sådan att det aldrig skulle löna sig att inleda med bevattning.
Tittar man vad man har gjort på andra håll, så har man t.ex. i Sverige plockat bort kontrollavgifter för slakterierna och därigenom minskat på utgifterna som primärproducenterna har. Man har också lämnat in ansökan till EU om ett finansiellt stöd och bett om undantag från ett antal regler, man jobbar väldigt aktivt framåt. Man har också hos EU-kommissionen sökt att få höja förskottet på djurarealbaserat stöd.
Min fråga till landskapsregeringen är: Har man gjort någon sådant här?
Ytterligare vill jag komplettera frågeställningen. Skördeskador, javisst räntestödslån, men det hjälper inte bara att ta ett lån om man står vid ruinens brant. Varför har landskapsregeringen inte i tilläggsbudgeten, som nu ligger på bordet, också satt med direkt ersättning vad gäller skördeskador? Vi har ju de minimis som vi kan falla tillbaka på där.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Tack, fru talman! Som jag sade så tycker vi att börjar man införa skördeskadeinstrumentet igen vilket vi de facto på Åland inte har använt på tio år, men det kanske är en sådan extrem situation att det kanske behövs, så i så fall ska vi överväga det. Men jag vill på minna om att skördeskadeinstrumentet är väldigt svårt att använda för att få en vettig effekt av det så att pengarna de facto går till dem som är i störst behov av dem. Det här systemet, såsom det var uppbyggt tidigare, togs bort därför att det blev väldigt orättvist och felriktat.
Jag tror att många gånger är det lättare sagt än gjort att kanalisera ut de här medlen så att rätt stöd hamnar hos rätt jordbrukare och faktiskt kommer till riktigt väl nytta. Lyckas vi det och vi ser behovet av det så ska vi titta på det, det kan jag garantera.
Vi har också varit i kontakt med EU-kommissionen. Man kan använda skördeskadeersättningen under de minimis. Som kanske vicetalmannen vet så är också avbytarstöden till gårdarna kopplade till de minimisgränsen. Därför finner vi det väldigt viktigt nu att skapa utrymme till de gårdarna så att det i så fall kan få ett stöd som ligger under de minimis. Vi följer också kommissionen väldigt noga och pressar på att man nu höjer de minimisgränsen från 15 000 till 25 000 euro. Det är viktiga saker i det här skedet att följa.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag tror det skulle ha varit en väldigt viktig politisk signal om man i tilläggsbudgeten också hade avsatt pengar för ersättning av skördeskador. Jag är också mycket medveten om att det redskapet kanske är ganska trubbigt och inte har använts på ett tag osv. Men det oaktat så är det den ekonomiska situationen så för så många primärproducenter, vilket får effekter också vidare till förädlingsindustrin och transportsekton. Jag tycker att i det här läget så borde man använda alla tillbudsstående medel för att försöka söka lösningar.
Komplexiteten inom primärproduktionen är ju alldeles enorm, om man har djurhållning, växtgrödor eller specialodlingar, så det finns en uppsjö av olika produktionslinjer och inriktningar, och det gör också att verktygsboxens samtliga verktyg som bara finns tillgängliga behöver användas. Det finns ingen universallösning, tror jag.
Det viktigaste skulle ha varit i det här läget att landskapsregeringen verkligen via tilläggsbudgeten mycket väl hade kunnat säga; ”så här många hundratusen är vi beredda att avsätta, därför att vi vet att det är väldigt många nu som saknar ekonomiska muskler för att ta sig vidare härifrån”.
Det här var nu första året som var problematiskt och vi kommer att få effekter även nästa år till följd av den produktionen som har varit.
Ett förslag som jag gav här och nu kan vara att man plockar bort kontrollavgiften för slakteriet. Det kan också vara alla de kontrollavgifter som ÅMHM utför, att man skulle ha möjlighet att antingen minska dem eller ta bort dem under överskådlig tid. Kan man inte direkt öka på intäkterna i större utsträckning så bör man i alla fall se till att man kan försöka hjälpa till att minska på utgifterna som man har.
Det här är också sist och slutligen en fråga om överlevnad, om våra möjligheter att själva här producera livsmedel.
I en allt mer oroligare värld så tittar länderna över vad man har för egna transportsystem för att importera livsmedel om så behövs och hur den egna produktionen ser ut.
På den svenska sidan, där vi tillsvidare har ett socialdemokratiskt styre, säger partikollegan, Magdalena Andersson så här: ”De som drabbas av torkan ska känna samhällets stöd, det är i situationer som det här som det starka samhället ska finnas där. Vi ska hålla ihop”. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell
De orden är välvalda av min partikollega i Sverige och dem kan jag stöda varmt. Jag tror också att de som i alla fall har varit i kontakt med mig och med landskapsregeringen i de här frågorna har känt samhällets stöd.
I tilläggsbudgeten beskriver vi mycket väl problemsituationen. Jag tycker att jag också här idag har redogjort för problemsituationen. Vi ser det, vi förstår det och vi agerar i enlighet med behoven.
Jag tror inte att sista ordet är sagt i den här frågan, vi får säkert tillfälle att återkomma ytterligare. Tack.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Remiss
4 Ändring av fastighetsskattelagen för landskapet Åland
Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 4/2017-2018
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Bert Häggblom
Tack, fru talman! Den här lagmotionen, ändring av fastighetsskattelagen, är egentligen en upprepning av landskapsregeringens lagförslag 11/2017-2018 som föll i Högsta Domstolen och som presidenten också lät förfalla.
Den här lagmotionen är, som sagt var, en upprepning, men den är gjord på det sättet att den borde hålla i alla granskningar och den borde inte förfalla på något sätt.
Om jag har uppfattat det rätt så har landskapsregeringen beslutat att man inte tänker komma med några ändringar under innevarande år.
Det här gäller befrielse på sådan mark som överstiger en hektar.
Om jag har förstått det rätt, och det tycker jag att utskottet ska ta reda på, så vid tillämpning av nuvarande lagstiftning, där folk nu har blivit påförda ganska höga skatter och när de söker om befrielse så har de fått det, men de som inte söker om befrielse får det inte. Det betyder att det är ett godtycke i lagstiftningen. Här har vi en nackdel när vi har antagit blankettlagstiftning. Vi låter oss påverkas av finska myndigheter och hur de behandlar sina invånare.
Landskapsregeringen blev uppmärksamgjord på detta, i remissen var det diskussion om vem som har initierat det här: Ltl Harry Jansson var involverad i den remiss som var då och landskapsregeringen sade då att de hade blivit uppmärksamgjort tidigare. Det om detta.
Men oberoende så är vi väl alla eniga i detta lagting om att någonting måste göras åt det här. Om man ska göra det under innevarande år så måste man ha lagstiftningen detta år. Retroaktiv lagstiftning får alltid förekomma när det är till fördel för någon, inte till nackdel för någon. Här är det inte till nackdel för någon överhuvudtaget om vi godkänner det här.
Det hade varit roligt att höra landskapsregeringens syn på den här lagmotionen. Nu finns inte någon från regeringen på plats, vilket förvånar mig lite.
Jag hoppas att utskottet kan snabbehandla och höra landskapsregeringen så att de också kan godkänna den här.
Det här är ingen politik från någon sida. Jag tror att vi är totalt eniga i detta lagting om det här. Jag hoppas man kan köra den. Tack.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Jag har två saker. Har ltl Häggblom något exempel eller prejudikat gällande retroaktiv lagstiftning, typ den här?
Den andra frågan, när jag ser undertecknarna till motionen så ser jag att det är ungefär 60 procent av oppositionen som har undertecknat den. Tyder det på att inte hela oppositionen är med eller är det på grund av andra orsaker?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Beträffande retroaktiv lagstiftning, för det första så lagstiftar vi under innevarande år, 2018 - det gäller uppbörden 2018 och framåt - man behöver inte komma med tillägg nästa år. Det finns i all rättslitteratur att så är fallet. Det framgår också i Högsta Domstolens utlåtande över lagtingets beslut som vi tog 16 april 2018, inte är det någonting som hindrar det om man tittar på grundlagsutskottets betänkande till den delen.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Jag hade en fråga till som ltl Häggblom inte besvarade. Omfattas den här motionen av hela oppositionen? Jag ser att det bara är 60 procent ungefär som är underordnat den. Finns det någon orsak bakom detta? Det kan väl knappast vara tidsbrist?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag har inte varit och frågat alla. Alla som hörde om den skrev på. Jag har ingen uppfattning om det. Alla har möjligheter att rösta för den i plenum. Jag tar mig den friheten och tror att ingen i oppositionen röstar emot den, eftersom detta lagting har varit enigt. Jag tror inte heller att ltl John Holmberg kommer att rösta emot den om den kommer godkänd från utskottet. Ltl Holmberg sitter i utskottet och jag tror att han kommer att ha en mycket positiv syn på det här lagförslaget.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Här måste jag erkänna att jag hade fel. Även nästan alla andra här hade fel när det gällde den temporära ändringen som vi lämnade in. Vi fick back från Högsta Domstolen som i sin tur gav ett annorlunda utlåtande än vad Ålandsdelegationen gav. Alla de jurister som jag konsulterade trodde också fel helt enkelt. Vi fick inte igenom den förändringen som vi hade för avsikt att genomföra.
Jag vill börja med att tacka ltl Bert Häggblom för engagemanget i den här frågan och även de övriga i oppositionen som ltl Harry Jansson. Det här är ändå en sak som vi alla gemensamt vill åstadkomma på något sätt och komma tillrätta med. Det är ingen liten sak.
I möten som vi har haft med landskapsregeringen har det framkommit att det faktiskt handlar om 1 255 som är berörda. Det är klart att det är en ansenlig mängd, sedan varierar beloppen förstås av självklara skäl.
Vi har i möten, jag som finans- och näringsutskottets ordförande tillsammans med landskapsregeringen och sakkunniga och även lag- och kulturutskottets ordförande har suttit med på flera av dessa möten och varit kallad till alla. Vi har diskuterat den här frågan många, många gånger och försökt komma på lösningar. Fortfarande arbetas det på en lösning. Det är alltså inte såsom ltl Bert Häggblom befarade, att man redan nu har beslutat att inte komma med något förslag. Det finns fortfarande engagemang hos landskapsregeringen att jobba med den här frågan. Man kommer också att träffa kommunerna den här veckan för att diskutera frågan igen. Arbete pågår kontinuerligt i den här frågan.
Frågeställningen om själva motionen och dess grundlagsenlighet är komplicerad. På dessa möten har vi förstås också diskuterat den här motionen för att höra de sakkunniga eftersom det här har varit ett spår som vi har diskuterat redan innan.
Bedömningen från dem just nu är att det här inte kommer att fungera tillsammans med grundlagen, framförallt den temporära delen om jag har förstått det rätt.
Av den anledningen så tycker jag ändå att det är viktigt att belysa den frågan på djupet. Som finans- och näringsutskottets ordförande kommer jag i utskottet att föreslå att vi också begär ett utlåtande från lag- och kulturutskottets som kunde fördjupa sig i den här frågan, så att vi får ett ordentligt genomgånget svar på den frågan från det sakkunniga utskottet.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson anförde här att det skulle vara grundlagsstridigt på något sätt. Hur menar ledamoten då? Att man tar det för innevarande år kan inte vara grundlagsstridigt om ledamoten läser Högsta Domstolens utlåtande som gavs över den lag vi tog. Där stod det inte att det var grundlagsstridigt att lagstifta om skatt som har betalts.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Som jag sade i mitt anförande så hoppas jag förstås att det sedan blir lag- och kulturutskottet som får fördjupa sig frågan.
Som jag har förstått det så har inte Högsta Domstolen levererat ett besked på den punkten fullt ut. De har inte gått in på alla de punkter som också Ålandsdelegationen förde fram. Där finns mera information kring den här delen, om jag har förstått det rätt.
Det här är inte självklart. Jag är förvånad över den domen som har kommit och även de resonemang som fanns framförallt i Ålandsdelegationens utlåtanden där man egentligen satte kommunens rättigheter före individens rättigheter. Det blev lite märkligt. Jag förstod att Högsta Domstolen inte gav sig in på detta alltför mycket.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Vi ska komma ihåg att det är Högsta Domstolens utlåtande som alltid är avgörande om lagen förfaller eller inte, för det är det som presidenten ofta lutar sig mot när han beslutar om sådana här saker. Jag tror att det är det utlåtande som har givits av Högsta Domstolen som ska ligga till grund när man gör bedömningen i utskottet om det här och inget annat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Naturligtvis, men Högsta Domstolen har inte gått in på djupet i alla de här frågorna, utan de har stannat tidigare. Jag tycker ändå att vi måste göra en bedömning av det här förslaget, helheten kring det och grundlagsenligheten utgående från det förslag som ligger nu på vårt bord. Då måste vi titta på helheten och det tycker jag att lag- och kulturutskottet också ska göra. Kalla in sakkunniga och avge ett utlåtande till oss i finans och näringsutskottet! Jag är inte helt säker på att Högsta Domstolen har behandlat hela den här frågan enligt det som motionen föreslår, utan det var en temporär ändring av lagen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Jag vill börja med att tacka obundna, särskilt ltl Bert Häggblom, för engagemanget i den här frågan. Det är en allåländsk fråga på det viset att vi alla som är politiskt ansvariga på olika nivåer försöker råda bot på ett lite otrevligt rättsläge som man kan kalla det. Det är en rätt betydande del av ålänningar och även icke ålänningar. Vi måste komma ihåg att det här berör också bortaålänningar och även andra som inte har direkt koppling till Åland men ändå besitter mark här av olika historiska anledningar.
Om man tittar på hela den här frågan, som snart fyller ett år ganska exakt, så var det i slutet på september i fjol som de första åländska fastighetsägarna fick de första indikationerna från skatteförvaltningen att någonting var på gång. Som vi kunde konstatera redan i december i fjol så var det inte så många som förstod beskedet från skatteförvaltningen, att nu skulle man se över arealerna för hur olika fastigheter skulle beskattas. Det var en chock för många när de började sätta sig in i vad det skulle betyda.
Nu, ungefär tio månader senare, kan vi konstatera att när den första chocken har lagt sig har skatteförvaltningen - som jag också har sagt helt öppet i media tidigare - nog börjat hjälpa till vad de kan för att rätta till de mest uppenbara bristerna.
Folk som har hört av sig till skatteförvaltningen på olika sätt har då antingen fått befrielse helt hållet från fastighetsskatten på de här nya områdena eller fått kraftigt sänkt och i vissa fall, bästa kolleger, har det skett t.o.m. fast man inte har tagit egen kontakt till skatteförvaltningen. Det förekommer nu, sedan en tid tillbaka, en positiv rörelse inom skatteförvaltningens korridorer för att rätta till det här.
Men som ltl kollegan Petri Carlsson mycket väl beskrev så är det ett stort antal ålänningar, fastighetsägare, som berörs, från början 1 255 och ungefär hälften av dem har arealer som understiger två hektar. För deras vidkommande är det förstås inte frågan om sådana summor som har gjort dem upprörda.
Sedan, som vi har kunnat konstatera, är det ju flera verkligt otrevliga fall som har klarat sig eftersom deras ägor ligger inom kommuner där den allmänna fastighetsskatten är lika med noll.
Sedan kvarstår ett antal fastighetsägare som fortfarande har att bevisa för skatteförvaltningen att det är frågan om mark som absolut inte kan beläggas med de nya värderingsgrunderna som utgångspunkt.
Det är därför som jag tror, oavsett den positiva rörelsen inom skatteförvaltningen, att det kommer att krävas en åländsk lagstiftning för att rätta till allt som kommer att finnas kvar när alla positiva insatser har gjorts. Jag tror att vi kommer att stå kvar med det faktum att i några fall så kommer de drabbade fastighetsägarna inte att riktigt orka med att göra det man behöver göra, dvs. vara aktiv mot skatteförvaltningen. Det, bästa kolleger, måste vi som lagstiftare/beslutsfattare alltid komma ihåg, det finns alltid en andel människor som inte på eget bevåg orkar ta itu med det här. De skräms av det statliga, de skräms av byråkrati och de vill inte göra det som behövs även om det handlar om att rädda deras egna pengar.
När det gäller det konkreta förslaget till lagmotion så tycker jag inte att vi ska oroas för retroaktiviteten, som kollegan Bert Häggblom redan sade. Vi har god anledning att anta att retroaktiv lagstiftning, som är positiv för de drabbade, är någonting som vi kan få godkänt för.
Men vi har en speciell frågeställning som då aktualiseras via det nu aktuella förslaget och det är ånyo kommunernas ställning. Kan vi lagstifta retroaktivt på ett sätt som då berövar kommunerna inkomster? Vårt dilemma är, oavsett om kommunerna håller med oss om att detta har de aldrig tänkt få pengar för, att det trots allt finns tidigare fastigheter som har beskattas enligt de nya reglerna, om vi kallar dem så, de som skatteförvaltningen tog i bruk hösten 2017. Då berövar vi faktiskt också kommunerna en del av deras pengar. Då kommer vi att få problem med en ny grundlagsparagraf, 120 § i grundlagen om kommunernas självstyrelse.
Jag tycker ändå det är oerhört viktigt att den här frågan analyseras noga av finans- och näringsutskottet. Kan lag- och kulturutskottet bistå så ska vi absolut göra det om huvudutskottet så önskar.
Dilemmat för landskapsregeringen med anledning av det här nya förslaget är ju att ifall lagtinget går in för den här lagmotionen och vi röstar igenom den så är egentligen röret för en kompletterande lag, som bär landskapsregeringens namn, blockerad. För vi kan ju inte skicka in i lagstiftningskontrollen något som strider mot någonting som lagtinget redan har gått in för, så det här är ganska avgörande.
Jag hoppas att finans- och näringsutskottet analyserar med hjälp av sakkunniga. Är det så att man kan konstatera att vi inte kan gå in för retroaktiviteten dvs. skatteåret 2018 på grund av kommunernas självstyrelse, men att ändå själva huvudtexten är hållbar från skatteåret 2019 och framåt? Det är det som är landskapsregeringens dilemma, man vill ju rätta till den framtida skattegrunden.
Här har utskottet verkligen någonting att fundera på. Vad blir följden utgående från det grundperspektivet? Tack.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! För det första har kommunerna ingen lagstiftningsbehörighet. Det är ju förbehållet lagtinget. Det är vi som stiftar lagar också om kommunalskatteuppbörd. Fastighetsskatten är ju under lagtingets behörighet.
Om man ser på grundlagsutskottets utlåtande som gavs den 15 juni 2018, då när lagen förföll, så skriver man i sista stycket på sidan 1: ”Enligt grundlagsutskottets tolkning har det i konstitutionellt hänseende varit möjligt att stifta och möjlighet att nedsätta eller helt avlyfta skatter eller avgifter som betalats eller ska betalas”, och sedan nämner man grundlagsutskottets betänkandenummer. Så det ska inte finnas något problem till den här delen, enligt min bedömning.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag hoppas, sannerligen just med tanke på den problematik som jag nyligen skissade på i mitt anförande, att vi i utskottsbehandlingen kan hitta prejudikat som bekräftar det som ltl Bert Häggblom lyfte fram, dvs. att det har lagstiftats retroaktivt, lite i strid med kommunernas egna intressen och status. Hittar vi bara en sådan juridisk bas så då tror jag att vi alla kan se att det här är någonting som är värt att pröva med den komplikation som vi ser att vi har.
Jag delar helt kollegan Bert Häggbloms åsikter om att vi bör lagstifta inom 2018. Det här är väl inte så med självstyrelselagsrevisionen att klockan börjar klämt när man ser på tidsåtgången för en lagkontroll.
Jag hoppas att ltl Bert Häggblom har rätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa
Fru talman! Jag hade tänkt vara närvarande från den inledande debatten, men omstuvningar i agendan gjorde att jag tyvärr missade lite grann.
Jag tycker att det har varit en konstruktiv diskussion i den här frågan så här långt. Jag uppskattar också för min del det initiativ som har tagits från delar av oppositionen för att medverka till att hitta lösningar i den här frågan. Det som har varit bra i den här frågan är ju att vi ha nått över oppositions- och majoritetsgränserna i försöken att hitta lösningar.
Precis som ltl Carlsson sade så har landskapsregeringen och jag involverat de personer som har visat intresse i frågan tidigare och samtidigt har det råkat vara finansutskottets ordförande och lagutskottets ordförande. Alla initiativ är tillgodo för processen. Alla goda tankar är till hjälp i den här frågan.
Jag har förstås samma farhågor om grundlagsenligheten i den här frågan som ltl Carlsson här lyfte fram och också ltl Jansson.
De bedömningar som görs i förvaltningen just nu är att det finns en risk för att den retroaktiva delen i lagmotionen kan stöta på patrull i Ålandsdelegationen, möjligen i Högsta Domstolen och sedan i presidentens slutliga behandling av ett lagförslag, om det här lagförslaget kommer så långt.
Det är svårt att med säkerhet bedöma vad som fick presidenten att fälla det lagförslag som landskapsregeringen lade fram i den här frågan här nu senast. Det framgick inte av presidentens ställningstagande i hur hög grad Ålandsdelegationens utlåtande vägde in och i hur hög grad Högsta Domstolens ställningstagande vägde in i den här frågan. Så det finns risker i det hela.
Väldigt gärna får man analysera den här frågan. Gör gärna såsom ltl Carlsson och tillika finansutskottets ordförande sade att lag- och kulturutskottet skulle fördjupa sig i den här frågan. Det kan samtidigt vara en bra övning för framtiden för sådana här problem kommer vi att stöta på i framtiden. Det har visat sig att vi i lagstiftningskontrollen har fått lagar fällda genom åren. Ju bättre vi kan argumentera och motivera våra förslag så desto bättre är det för landskapet, lagtinget och för landskapsregeringen.
Kort sagt om fortsättningen, landskapsregeringen har fortfarande för avsikt att hitta förslag på lösningar. Vi har ingen självklar lösning för 2018, men vi har en stark vilja att försöka hitta en lösning för 2019 och givetvis framförallt längre fram för år 2020 då regeringen i Finland avser att reformera fastighetsskattesystemet och lagstiftningen helt och hållet. Jag ser framför mig att vi kommer att behöva gå in för kanske ytterligare avvikelser i vår egen landskapslagstiftning. Jag behöver inte orda desto mera om det. Vi kommer att fokusera på den frågan så att vi står beredda hösten 2019, om ett år, att föreslå avvikelser med anledning av deras reform.
Som sagt, jag ser fram emot behandlingen om utskottet väljer att gå vidare med den här frågan. Jag tror att vi gemensamt behöver föra den här diskussionen för att undvika att vi ställs inför detta att om det finns ett lagförslag som är på väg vidare så blockerar det i viss mån landskapsregeringens möjligheter att föreslå någonting annorlunda, vilket ltl Jansson sade här.
Jag involverar gärna flera personer i de gemensamma mötena för att hitta lösningar. Den som känner sig intresserade kan gärna vända sig till mig så kan vi utöka den skara som gemensamt har funderat på de här frågorna nu under våren, sommaren och förhösten. Tack.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Med talmannens tillåtelse tänkte jag lite utvidga ministerns goda anförande därför att det är av allmänt intresse.
Jag har förstått att för att vi ska ha framgång med en ny skattelag från 2019 och framåt så måste kommunerna involveras just för att skatteförvaltningen ska ha de fastighetsregisteruppgifter som behövs. Kan ministern lite förklara för oss okunniga; hur är det möjligt att skatteförvaltningen nu vill involvera oss? Vi sitter i samma båt ministern och jag i det här fallet. Man har just skickat ut till 1 255 drabbade personer men nu vill man att man tillsammans ska se vad marken består av. Har ministern fått en bild av bakgrunden till det hela?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Dessvärre, det blir en konstig diskussion om jag försöker tolka skattemyndighetens möjliga avsikter. Jag tror att den dialogen kommer att fungera bättre mellan representanter för skattemyndigheterna och den som är intresserad här. Jag avstår från att bli en uttolkare för en riksmyndighets handlande och tänkande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag blev lite förvånad att finansministern nu är så orolig för den här lagframställningen. Den är ju självklar på det sättet, 2a§ som den är föreslagen, det finns ingen möjlighet att den skulle falla.
De dubier som framfördes av finansministern om övergångsbestämmelsen skulle falla, då gäller det bara 2018, men lagen blir ikraft ändå och då gäller det 2019.
Det här är en genial lagstiftning som föreslås här som ni inte behöver fundera desto mera på.
Varför den tidigare lagen föll berodde på att det var ett godtycke, att kommunerna skulle avgöra vem som skulle få befrielse. Så kan man inte lagstifta överhuvudtaget.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Nu har jag inte Ålandsdelegationens och Högsta Domstolens ställningstagande framför mig. Snarare var det i viss del i ställningstagandet sagt så att lagförslaget var besvärande till den delen att kommunerna inte hade någon möjlighet att pröva frågan, utan var mer eller mindre tvingade till att då sänka skatten på begäran. Där har vi möjligen lite olika syner.
Men, som sagt, det är bra om det här förslaget analyseras.
Huruvida det här förslaget är genialiskt eller inte, jag hörde att ltl Häggblom anser det vara genialiskt och då kanske det är så.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
5 Krispaket för det åländska lantbruket
Ltl Brage Eklund m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2017-2018
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! I frågestunden berördes delar av det som jag också kommer att beröra, jag kanske kan gallra lite.
Det har väl inte undkommit någon att vi har haft en extrem varm och torr sommar. Den som har haft ledigt och semester har kanske njutit av den. Den som är jordbrukare och sett sina grödor försvinna på grund av torkan kanske inte har varit lika optimistisk för slutresultatet. Redan nu kan jag säga att skördarna är hälften av en normal skörd och t.o.m. ner till en tredjedel av en normal skörd.
Det är en stor press på jordbrukskåren. Likviditeten och kassaflödet blir väldigt ansträngt för många jordbrukare.
I vår åtgärdsmotion har vi räknat upp några punkter som man kan vidta som åtgärder. Jag kommer att beröra dem lite närmare.
När det gäller att betala ut stödutbetalningar lite snabbare, i Sverige tog man ett beslut att betala ut i förskott 250 miljoner. Signalerna som man har fått från EU för att göra detta har varit väldigt positiva. Jag vet inte om landskapsregeringen har funderat på de möjligheterna, men jag hoppas att det är en del av ett åtgärdspaket.
Att samråda med EU-kommissionen om möjliga stödåtgärder, det berördes också här i den tidigare skriftliga frågan. Som sades så betalar Sverige ut 1,2 miljoner, 460 miljoner 2018 för inköp av foder och 2019 så kommer övriga lantbrukare också att beröras, cirka 760 miljoner. De betalar ut 375 kronor för vuxet nötdjur och 150 kronor för ungnöt och lamm, nu under 2018 som ersättning.
I Tyskland har man beslutat att betala ut 3,6 miljarder och stödet behovsprövas. Detta fördes det också en diskussion om när det gäller skördeskador, men jag kommer att gå in närmare på det. I Tyskland tittar man på vilket inkomstbortfall jordbrukarna har haft. Är inkomstbortfallet minst 30 procent så ersätts hälften av förlusten. Man går i princip igenom varenda en gård. Det är ett arbetsdrygt sätt, men på sikt är det någonting som man bör titta på.
Att söka finansiering från EU:s krisfond, det har diskuterats i många länder runt om oss och EU har sagt nej. Den förra jordbruksministern i Sverige sade att det måste vara möjligt för det är pengar som jordbrukarna själva betalar in till fonden och i extrema situationer ska det vara möjligt att kunna göra det här. Det är en politisk dialog som man måste föra, och jag hoppas att landskapsregeringen - om de inte har börjat - tar upp den här frågan helt enkelt för diskussion och kanske i sällskap med andra länder, Finland och, samt Sverige, som är berörda av torkan.
Revidera upphandlingslagen i syfte att öka möjligheterna att prioritera åländska livsmedel, vi vet att vi tog en upphandlingslag som hastigt antogs under tidspress från EU. Det är till största delen en blankettlag som sätter finländska bestämmelser ikraft på Åland. Enligt vårt resonemang så tycker jag att man kunde ha en grundlig översyn av lagen, genomföra den och ge åländska myndigheter och lokalt anpassade regelverk med större utrymme att på objektivt icke-diskriminerande grund premiera högkvalitativa närproducerade livsmedel.
Alla pratar om närproducerade, härproducerade och lokalproducerade och alla tycker att det är dit som vi måste komma. Vi ska inte transportera produkter längre än vad man behöver när det finns lokalt.
Vårt förslag är att landskapsregeringen tittar på möjligheterna till en översyn av själva lagen och att man skulle anpassa den till de förhållanden som råder här på Åland.
Sedan kanske det viktigaste av allt, att upprätta en plan för att förebygga framtida kriser.
Jag tror jag hoppade över en punkt; att ge lantbrukarna representation i organ där bevattningsfrågor behandlas. Det fördes tidigare här en diskussion om att man har tillsatt en vattenjourgrupp som ska utreda. Den inställningen man fick när man såg detta i tidningen var att det här är en process som inte kommer att gå snabbt. Man kan göra en utvärdering av de här sjöarna som man inte har miljötillstånd på idag och vad som är möjligt att ta ur dem. Jag tycker att i en sådan här akut situation så kanske man borde ta hastiga beslut för att hjälpa dem som har möjlighet. Jag hörde att vicelantrådet sade att det hade gjorts. Men just den här vattenjourgruppen som ska titta på effekterna i framtiden borde också ha bestått av representanter från näringen, och inte ensidigt bara tillsätta personer som kanske representerar miljöintressen.
Framförallt punkten om att upprätta en plan för att förebygga framtida kriser, så jag tror inte att det finns en sådan och den kommer att bli aktualiserad mer och mer. Det kanske inte är värmen och torkan nästa år utan det kan vara vatten och översvämningar. I alla situationer borde det finnas en krisplan klar här i landskapsmyndigheterna för att veta hur man ska gå tillväga. Nu fick man känslan av att det här tillgreps i brådskande ordning och man hade ingen riktig organiserad verksamhet över hur man ska hantera de här frågorna. Det är ganska viktigt i framtiden, tror jag.
När det gäller skördeskadeersättningar så vet jag att det kan vara komplicerat att göra det enkelt att få skadeersättningarna. Men man borde jobba fram ett system på lång sikt, för då finns det möjligheter för jordbrukarna i de här fallen att söka. Ingen i den här församlingen vill väl se att jordbrukare dukar under eller går mer eller mindre i konkurs på grund av extrema år som det har varit i år. Jag hoppas att det finns en möjlighet att titta på det här.
Sedan vill jag ställa en fråga till vicelantrådet. Stöden som kommer från Finland 700 000 totalt, som nämndes, är det så att det ingår stöd för strukturkalkning och gips i de här stöden eller är det enbart för Finland? I sådant fall borde man titta på den möjligheten här också. Som alla känner till kanske så om man strukturkalkar och kör gips på marken så har det den effekten att det binder fosfor i marken och det är egentligen det som är boven idag i de små vattendragen och i saltvattensjöar också. Det är en möjlighet för landskapsregeringen att införa samma stöd som i Finland. Tack.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Ltl Eklund pratade om Tyskland och deras system där man fick skördeskadeersättning om inkomstbortfallet var över 30 procent och man ersatte 50 procent, om jag förstod det rätt.
Det intressanta i det här fallet är vad den normala nivån är. Räknades inkomstbortfallet av den totala omsättningen eller av rörelseresultatet? Så att landskapsregeringen vet ifall man tänker på skörskadeersättningar för åländsk del. Vad har man haft för parameter? Har det varit på omsättning eller rörelseresultatet? Vad har man ansett som en normal nivå på inkomstbortfallet och vilket år, fjolårets eller flera års referens?
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag kan inte de detaljerna i grunden och vilka parametrar de går efter. Det finns ju statistik på allt idag. När det gäller att få fram en normal skörd eller omsättning per gård så går det att gå tillbaka i bokföringen fem år bakåt så ser man. Jag förstår att man kommer att behandla gård för gård, när det gäller de som kommer att lämna in ansökan.
Minister Tony Asumaa, replik
Om det gäller omsättning så då är det också annat som kan påverka rörelseresultatet. Då pratar vi också om detaljhandel, vad man betalar för råvarorna som man köper av bönderna och då blir det en mera komplicerad sits för då handlar det också om vad de som köper upp produkterna av jordbrukarna betalar. Det kan spela mycket in i resultatet i sig.
Ltl Brage Eklund, replik
Det är självklart att det är andra saker som spelar in. Alla detaljer finns ju i en bokföring idag inom jordbruket när det gäller vad man får, omsättning och vilka priser man har fått för en produkt och vad en normal skörd är. Det är egentligen inga konstigheter.
Det är klart att det är ett krävande arbete för myndigheterna i Tyskland att behovspröva alla som har rätt till detta. Det är ingen snabb åtgärd. Men om man på sikt inför ett skördeskadeersättningssystem om man hittar en modell att gå efter. Det finns system i andra länder också, detta tog jag bara som ett exempel.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Fru talman! Ltl Eklund berör i sin åtgärdsmotion många olika frågor.
Redan från den 17 juli när vi tog itu med den här problematiken - då när det började bli ganska uppenbart för de flesta att det kommer att bli torrt och väderleken kommer att påverka jordbruket på ett sätt utöver det vanliga - så hade vi ett krismöte med näringen; med hushållningssällskapet och representanter från både primärproducenterna och livsmedelsindustrin, för att diskutera vad som är klokast att vidta för åtgärder.
Jag försökte vid det mötet redan då formulera någon slags förhållningsregler för det här, hur vi ska arbeta.
För det första när det gäller vattentillgången så fanns det förslag att tillåta att ta ut hur mycket som helst här ur vattentäkterna. Jag tycker att man ska vara så ansvarfull att man säger att vi ska titta på sjöarna en och en och vad de har för biologiska miljömässiga möjligheter att ta ur mera än vad miljötillstånden godkänner.
När man har gett ett miljötillstånd så har man ju tittat på en sjö och en vattenförekomst och konstaterat var gränsen går. Om man tar ut mera och vattennivån sjunker under en viss gräns så förstör det eviga värden i den sjön. Om eviga värden förstörs, vilket vi t.ex. kan se nu i Jomala Torp på väg till flygfältet, Torpfjärden, så när gräsväxterna börjar komma in i vattenmiljön då kan aldrig vattnet återta herraväldet där mera. Då är det kört när gräs- och landväxter börjar växa i havsbotten.
Det dummaste vi kan göra för det åländska jordbruket är att medvetet, med kunskap om detta, förstöra eviga värden och vattentäkter för de kommer inte att vara en resurs för bevattning nästa år, nästa år och nästa år. Ska vi vara hållbara så måste man ta den här miljöhänsynen.
Vi gjorde en förändring i förordningen när det gäller de sjöar som inte har miljötillstånd, gjorde en generell bedömning på dem och möjliggjorde mera uttag av vatten där. Däremot de sjöar som hade miljötillstånd gick via vattenjouren. Vattenjouren var ett expertorgan med medlemmar från Husö biologiska station, miljöbyrån, ÅMHM och Ålands Vatten. När det kom in en förfrågan om en bonde kunde få ta mera vatten från Markusbölefjärden eller inte så gjorde vi en bedömning efter studier på platsen. Var det möjligt eller inte möjligt? Vi fattade två beslut i rask ordning under sommaren, gällande både Markusbölefjärden och Storträsk, för uttag av nivåer där vi sänkte gränsen lägre än miljötillstånden angav. Vi möjliggjorde då för ytterligare bevattning.
Det var inte meningen att det skulle sitta företrädare för näringen i vattenjouren. Däremot nu när vi har tillsatt gruppen för bevattningsstrategin så sitter förstås både hushållningssällskapet och ÅPF med i den arbetsgruppen som hanterar det långsiktiga.
I gamla tider så skulle en sådan här sommar antagligen ha blivit ett nödår för befolkningen, vi skulle inte ha haft mat. Nu lever vi i en annan tid och man kan hantera det på ett annat sätt. Vi har import av varor och vi har hjälpt till vad vi kan för att göra det bästa av hela situationen.
En annan sak som jag också tycker att var viktig att formulera, det är att inte låta sig stressas vare sig av enkla frågor, åtgärdsmotioner eller andra som är ivriga, utan hålla huvudet kallt och faktiskt se till att man får ett bokslut över odlingssäsongen, så att vi får pengarna att verka där de gör bäst nytta.
Jag tycker att man inte ska lova mer än man kan hålla. Jag tycker att man måste hålla huvudet kallt. Jag vill gärna att jordbrukarna känner samhällets stöd, som här tidigare formulerades, och det hoppas jag att de gör. Men det är viktigare att leverera saker, som de facto kan bli någonting, än signalpolitik.
Det problematiska med det här nödåret är att ofta kan man som företagare, om man har ett företag som går bra, klara en dålig säsong.
För att få tillgång till skördeskadeersättning, när de fanns för tio år sedan, så måste bortfallet från den historiska skörden vara 30 procent sämre, det som man räknade då var normal inkomst för en jordbrukare. Det hade den effekten att många jobbade ivrigt för att se till att man faktiskt kunde göra det yttersta av odlingssäsongen och tjäna så mycket det gick, andra såg till att hamna under 30 procent. Systemet var väldigt orättvist, det uppmuntrade inte till att göra det bästa möjliga.
I år tycker jag att alla har gjort sitt yttersta för att både ta hem skördar, vall, foder och jobbat otroligt intensivt. Att hålla på med bevattning en hel sommar är ett otroligt arbete, det kräver både pengar och arbetskraft hur mycket som helst.
Ltl Eklund frågade om strukturkalk. Minister Kimmo Tiilikainen som var här på besök för någon vecka sedan var mycket nöjd över att nu skulle finska regeringen äntligen göra lite mera för Östersjön än vad man har gjort. Momentet för Östersjöåtgärder skulle då höjas från 10 miljoner till 45 miljoner. I det finns också en treårig dimensionering, man börjar med strukturkalk och gipsförsök.
På Åland har vi satt igång ett projekt som heter Seabased Measures. Vi gör bland annat piloter med bevattning av havsvatten på vall och potatis och samarbetar med jordbrukare runt Kaldersfjärden och Ämnesviken för att göra försök hur det här påverkar jordarna, hur natrium påverkar jordarna på kort och lång sikt.
Vi är också villiga att vara med på att prova strukturkalk, men vi behöver ha jordbrukare som i så fall också är med på försöken och upplåter sina marker för de här försöken.
Det är mycket intressant och vi följer också de finländska experimenten noga.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Tack för informationen vicelantrådet.
Man ska inte stressa fram hastiga åtgärder, nej, jag har inte skrivit motionen för just det ändamålet. Den sista punkten kanske är den viktigaste punkten, att man har en krisplan på lång sikt om hur man ska hantera det här. Det är dit som jag ville komma.
När det gäller grönträdorna som slogs ned före krisen var ett faktum när det gäller djurfoder så gick åtskilligt med foder till spillo på grund av att man inte kom till ett hastigt beslut. Jag vet själv, vi slog ner 15 hektar som hade varit enkom till foder, där hade man kunnat se ett litet snabbare beslut.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag vet inte om ltl Eklund vet att grönträdorna, EFA-stödet, är riksbehörighet. Det betyder att landskapsregeringen inte kunde ge order om att gå ut och skörda det här och ni får behålla det stödet, utan det måste komma som en klargörande signal från landsbygdsverket. Så fort vi hade fått den signalen och Finland fick rätt från Europeiska kommissionen att också gå ut och slå foder, då kunde vi ge samma signal här.
Ltl Brage Eklund, replik
Som information så känner jag nog till detta ganska bra. Jag kan inte säga att inte landskapsregeringen har tryckt på till Finland och försökt få detta att verka lite snabbare, det vet säkert vicelantrådet bättre än jag. Det är sådana här åtgärder som hade kunnat göra att många lantbrukare och djurägare som har brist på foder hade kunnat elimineras lite.
Nu har många väntat på den tredje skörden. Tyvärr håller den tredje skörden också på att torka bort, förutom på något lokalt ställe på Åland kanske som tydligen har fått regn. Men i det stora hela så kommer det att bli katastrof för många.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det är naturligtvis viktigt att också ta vara på den tredje skörden. Som ltl Eklund sade så kommer det att se olika ut. Vi har några områden, på sydvästra Åland, där det inte ser så lysande ut, med det finns också områden där det blir hyggligt.
Det är just därför det är viktigt att avvakta så att vi ändå vet. Man gör sitt yttersta nu för att ro hem det som räddas kan, sedan ser vi över det och gör ett bokslut över säsongen. Behövs det då, i enlighet och efter dialog med de organisationer som företräder lantbrukarkåren, ännu åtgärder så är det så som jag svarade i den skriftliga frågan. Då är landskapsregeringen beredd att utöver de krispaket, som hittills har kommit från rikshåll, komplettera med nationella åtgärder antingen i en särskilt tilläggsbudget eller i budgeten för 2019.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Jag tycker att det är en bra motion, fast jag inte har skrivit under den så stöder jag den. Det är en jätteviktig motion.
Jag själv, som bor mitt i Ålands tätaste jordbruksbygd, ser ju med egna ögon hur det är ställt, hur man sliter och jobbar, speciellt inom djurhållningen, från sex på morgonen till elva-tolv på natten varenda dag. Det är ju frågan om hur länge man orkar hålla på så om det inte blir någonting också i plånboken.
Jag vill väl påstå att det inte finns någon bransch inom näringslivet som har varit så anpassningsbar som jordbrukarna har varit. Det har varit en oerhörd utmaning och utveckling inom jordbruket, i alla fall under min livstid, det har jag sett från köksfönstret ända från det att jag var liten fram till idag, hur jordbrukarna har varit tvungen att anpassa sig. De har varit mycket skickliga och kunnat anpassa sig genom mekanisering och allt större jordar osv.
Under senare tid, inte alls länge sedan, har många nya unga jordbrukare tagit vid och investerat i mångmiljonbelopp. Man har varit optimistisk och trott att man skulle ro iland detta. Speciellt inom mjölksidan var man oerhört optimistisk för ett antal år sedan när mjölkpriset var uppe i 45 cent per liter och nu ligger det på ett tryggt 30 cent, och sedan kom det här året till där det mesta torkar bort. Det finns några få som kan vattna men det är inte många och inte stora arealer.
Man måste ta de här motionärerna på allvar nu, om vi i fortsättningen inte bara vill riskera jordbruket utan även vårt mejeri och slakteri. Även inom grönsaksodlingen, potatis, så går det idag skytteltrafik mellan Danmark och Europa och chipsfabriken Haraldsby. Man kanske kommer att få knappt halverat stöd totalt.
Det här är nog en risk inte bara för jordbruket utan också för förädlarna och för hela samhället rent ekonomiskt förstås och också för att maten överhuvudtaget ska kunna produceras på Åland.
Man måste ta det här på allvar nu och fundera på hur man ska kunna stöda jordbruket så att man kan rida över den här stormen. Det kan mycket väl vara så att det blir goda år även framöver, det vet vi inte. Vi tror ju nu att det ska bli så torrt. Det var inte så länge sedan som man sade att klimatförändringarna skulle medföra mera regn och nu säger man att det blir mindre regn. Det är väl ingen som riktigt vet hur det slutar. Att det är en kris just nu som man åtminstone måste rida över, det är nog helt klart.
Det har man i Sverige också konstaterat och går man nu in med ett krispaket på 120 miljoner euro i våra pengar. Med tanke på att jordbrukets BNP i Sverige är betydligt lägre, uppåt tre gånger lägre, än på Åland, och om Åland skulle kopiera det svenska stödpaketet så skulle det betyda 1 miljon i extra stöd till jordbruket för att övervintra torkan för det här året.
Därtill i Sverige har Arla, som har mycket muskler, också gått in med mångmiljonstöd till mjölkgårdarna eller man har tagit av sina gamla överskott och likvida pengar och går in och ger ett högre pris för mjölken.
ÅCA på Åland har förmodligen inte de musklerna som man har i Sverige och detta gör att det svenska jordbruket har en rimlig chans att överleva. Det här ser vi ingenting av på Åland ännu. Man pratar om att man ska ge räntestöd och likviditetslån osv. Men det här betyder att de som är överskuldsatta idag redan, med tanke på torkan, får ju ännu mera skulder och ännu svårare att klara sig.
Jag tror nog att man måste börja fundera på att ge någon form av krisstöd likt i Sverige. Jag kan sympatisera med att man lite vill se hur det slutar, men vi vet nu att inom potatisodlingen har man börjat ta upp redan och där ser vi redan att det finns sådana skiften där det inte ens lönar sig att ta upp. Man har utsädesskuld och andra skulder och man får inte någonting.
Om vi vill behålla jordbruket och förädlingen så måste vi nog faktiskt ta det här på allvar.
Vi hoppas att utskottet tittar på det här, jämför med hur stödet är i Sverige och hur det skulle kunna vara på Åland om vi jämför. Utskottet kanske också kan försöka lysa igenom vilka branscher inom jordbruket som ligger på gränsen. Det kanske man kan få någon sorts beskrivning av rent allmänt. Äppelodlare och liknande har väl klarat sig bra, men sedan finns det sådana som har klarat sig jättedåligt.
Det här är nog en viktig sak, jag stöder motionen och jag hoppas att utskottet verkligen tar det här på allvar. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det svenska krispaketet har vi tittat på från jordbruksbyrån. Det skulle motsvara ungefär 200 000 euro på Åland, i våra förhållanden. Dessutom innehåller det precis samma; bränsleaccis och återbetalning av dieselskatt som man har i Finland och som också kommer de åländska jordbrukarna till del. Samtidigt innehåller det här paketet sådant som jag redan redogjorde för att vi har på Åland. Vi har 4 miljoner som investeringsstöd till lantbruket. Det här är på inga sätt några rena bidrag till lantbruket som jag tror att ltl Karlsson har uppfattat det som.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag delar inte riktigt den uppfattningen, men det är möjligt att jag har fel och därför vill jag att utskottet ska titta på det här och fördjupa sig i detta. Man kan inte jämföra Sverige och Åland rakt av i och med att jordbrukets BNP är ungefär tre, kanske upp till fyra gånger, högre i förhållande till övriga BNP än i Sverige. Det finns ju en relation där. Jag tror att det måste till mera pengar om man jämför med Sverige, samt, som jag sade, att Arla går in ganska tungt nu och betalar högre mjölkpris, vilket ÅCA antagligen inte har resurser att göra eftersom de har haft tufft en längre tid.
Men jag hoppas att utskottet kan fördjupa sig och kommer med besked hur det är.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ja, det ser jag också fram emot.
Vi forsätter också diskussionerna kring det stora problemet, nämligen den uthålliga svåra lönsamhetsproblematiken inom jordbrukssektorn. De flesta företag kan ta en dålig säsong, men inte i ett läge där man i många år redan har haft en väldigt svår lönsamhetsproblematik. De här diskussionerna för vi i landsbygdsforum och vi fortsätter att föra dem. Det är de långsiktiga villkoren som är det viktiga. Den långa och uthålliga utvecklingen måste vi vara fokuserade på.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag håller med om att man kan ta en smäll inom näringslivet och inom vissa områden i jordbruket som har det bra. Men som sagt, det finns ganska många unga jordbrukare som på senare tid har satsat mycket stora pengar i jordbruket, har utökat sina arealer och som har problem nu, mycket på grund av torkan. Man måste också se på deras överlevnadsmöjligheter för att kunna ge överlevnadsmöjligheter på sikt inom hela kåren. Det är nog lite både och som man måste göra. Jag tror att vi alla måste försöka vara så pass lyhörda och försöka göra vad vi kan för att hjälpa kåren, åtminstone den delen kåren som behöver hjälp.
Utskottet kommer säkert att se på det här och fördjupa sig mera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
För kännedom
6 Godkännande av lagen om ramavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Australien, å andra sidan
Lag-och kulturutskottets betänkande LKU 17/2017-2018
Landskapsregeringens svar RP 4/2017-2018-s
Republikens presidents framställning RP 4/2017-2018
Ärendet tas upp till behandling vid plenum måndagen den 17 september 2018.
7 Nya bestämmelser i MKB-lagen
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2017-2018
Ärendet tas upp till behandling vid plenum måndagen den 17 september 2018.
8 Säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2017-2018
Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2017-2018
Ärendet tas upp till behandling vid plenum måndagen den 17 september 2018.
9 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2018
Landskapsregeringens budgetförslag BF 5/2017-2018
Ärendet tas upp till behandling vid plenum måndagen den 17 september 2018.
Talmannen konstaterat att motionstiden utgår måndagen den 17 september kl.12.00
10 Tillgång på rent sötvatten
Landskapsregeringens svar S 2/2017-2018-s
Ltl Runar Karlssons m.fl. spörsmål S 2/2017-2018
Ett svar på ett spörsmål ska delas ut på ledamöternas bord. Efter det att svaret föredragits för kännedom ska det enligt 42§ arbetsordningen upptas till behandling vid ett plenum som hålls tidigast följande dag. Svaret upptas till behandling vid plenum den 17 september 2018.
11 Åtgärder för en hållbar lösning för mottagning av animaliska restprodukter
Ltl Mikael Lindholms skriftliga fråga SF 9/2017-2018
En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 17 september 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.