Remissdebatt
Finansiering av landsbygdsnäringar LF 27/2014-2015
Utdrag ur protokollet
Talmanskonferensens lagförslag (TMK 2/2014-2015)
2 Indexjustering av arbetslöshetsförmåner
Landskapsregeringens lagförslag (LF 26/2014-2015)
3 Finansiering av landsbygdsnäringar
Landskapsregeringens lagförslag (LF 27/2014-2015)
4 Skyddshem för personer som har drabbats av våld i nära relationer
Landskapsregeringens lagförslag (LF 28/2014-2015)
5 Ändring av sjöarbetsinkomstavdraget
Landskapsregeringens lagförslag (LF 29/2014-2015)
6 Förslag till fjärde tilläggsbudget för år 2015
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 6/2014-2015)
7 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2014
Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2014-2015)
Medborgarinitiativ (MI 2/2014-2015)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 25 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Anders Eriksson anhåller om ledighet från plenum den 8-9 september 2015 på grund av deltagande i Nordiska rådets möte i Oslo, lagtingsledamoten John Hilander anhåller om ledighet från plenum den 2-7 september 2015 på grund av privata angelägenheter och lagtingsledamoten Torsten Sundblom anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av kommunstyrelsemöte i Föglö samt lagtingsledamoten Christian Beijar anhåller om ledighet på grund av sjukdom. Beviljas.
Remiss
1 Lagtingets arbetsordning
Talmanskonferensens lagförslag (TMK 2/2014-2015)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! På våren behandlade lagtinget lagtingsordningen och den har nu passerat kontrollsystemet. En följd av att lagtingsordningen träder ikraft innebär att vi också behöver göra vissa justeringar i arbetsordningen.
Den arbetsgrupp som har jobbat med detta fick uppdraget att se över både lagtingsordningen och arbetsordningen eftersom vi år 2011 hade en reformering av hela systemet. Vi skulle titta på erfarenheterna av det nya systemet. Detta har nu en arbetsgrupp gjort. Arbetsgruppen har överfört ett förslag till talmanskonferensen som förelägger en framställning om en ny arbetsordning. Det är viktigt att notera att vi har valt modellen att göra en helt ny arbetsordning. Vi har inte bara gått in i de paragrafer där det har skett materiella förändringar av den orsaken att det blev omflyttningar av kapitel och paragrafen. Det skulle ha blivit väldigt krångligt att bara öppna upp vissa paragrafer, därför är det en helt ny arbetsordning.
Arbetsordningen ska inte genomgå en lagstiftningskontroll. Talmanskonferensen räknar med att vi ska få igenom den här processen under de här veckorna. Lag- och kulturutskottet ska behandla framställningen och att arbetsordningen jämsides med lagtingsordningen ska träda ikraft när det nya lagtinget sammanträder i november, beroende på vilken dag som är nästa lagtings första dag.
Vi kan inte påstå att det föreslås några stora genomgripande förändringar. Det är ganska mycket ändringsförslag som föreslås i ett förtydligande syfte.
Talmanskonferensen, 12 § talmanskonferensens uppgifter: Där har vi gjort en hel del ändringar och tillägg. Vi har gjort en mera uttömmande lista över talmanskonferensens arbetsuppgifter. Talmanskonferensen har två funktioner; dels att själva föreslå direkt till plenum eller besluta och dels att fungera som ett rådgivande till talmannen.
Nytt i 12 § och talmanskonferensen är att talmanskonferensen kan väcka förslag om att tillsätta ytterligare utskott som avses i lagtingsordningen. I lagtingsordningen infördes möjligheten med ytterligare utskott. Det förekom tidigare ganska mycket diskussioner om utskottfördelningen. Från 2011 infördes systemet med tre utskott. Det var mycket diskussioner om arbetsfördelningen mellan utskotten. Önskemål fanns också att man skulle återgå till fem eller åtminstone flera utskott än tre. Därför öppnades den här möjligheten med ytterligare utskott. Om det visar sig att det under en period t.ex. blir mycket näringslagstiftning och näringslagstiftning går nu till finans- och näringsutskottet så kunde man då tillsätta ytterligare utskott för just näringspolitik. Den här möjligheten finns och det blir då lite mer flexibelt. Då är det talmanskonferensen som ska väcka det förslaget inför plenum.
En annan ny sak är att talmanskonferensen ska utfärda anvisningar om lagtingsledamöternas anmälningar om bindningar och annan motsvarande praxis. Detta mot bakgrund av GRECO rekommendationerna, Europarådets organ mot korruption, som har riktats till alla parlament även till Ålands lagting. Till den delen föreslås nu att det är talmanskonferensen som ska se på det här och föreslå praxis i de här frågorna.
När det gäller lantrådets upplysning som hon hade här på våren så fördes diskussioner i talmanskonferensen om att det inte fanns något regelverk för hur debatten ska hållas. Det förekom en diskussion om vem som i så fall besluter om detta. Därför förs det nu in att det är talmanskonferensens ansvar att besluta om vilka diskussioner som tillåts och också grunderna för lantrådets upplysning. Talmanskonferensen kan besluta om lantrådet ges möjligheten att ge upplysning. Utgångspunkten är att lantrådet alltid har den här möjligheten, men talmanskonferensen har en möjlighet att påverka hur detta görs.
Talmanskonferensen ska också fatta beslut om och när och på vilka villkor som gruppanföranden är tillåtna. Enligt praxis idag har vi systemet att när det kommer en framställning så tillåts grupperna alltid att hålla ett anförande innan debatten inleds för alla ledamöter. Här ska talmanskonferensen kunna föreslå regelverk för detta.
I grunddokumentet från talmanskonferensen föreslogs att justeringsutskottet skulle avskaffas. Men lag- och kulturutskottet ändrade på detta och föreslog istället att justeringsutskottet kan finnas men att lagtinget kan fatta beslut om att avskaffa justeringsutskottet på förslag av talmanskonferensen. Om det blir så att justeringsutskottet avskaffas så kommer det arbetet att ligga på lagtingets kansli och då kan det uppstå problematiska fall där det behöver göras en ytterligare bedömning. Då har lagtingets kansli möjlighet att hänskjuta de frågorna till talmanskonferensen som är ett organ där faktiskt alla lagtingsgrupperna är representerade.
Självstyrelsepolitiska nämnden; där har vi gjort en ändring såtillvida att självstyrelsepolitiska nämnden kommer före utskotten. I den gamla arbetsordningen hade vi en annan följd. Vi tycker att självstyrelsepolitiska nämnden, som är lagtingets tyngsta organ, ska komma först i vårt styrande dokument. Den har helt enkelt bytt plats. I arbetsordningen sägs nu att självstyrelsepolitiska nämndens regelverk ska följa samma regelverk som utskotten. Det finns närmare stadgat om hur det ska gå till.
Nytt i samband med lagtingsordningen är att ärenden kan remitteras direkt till självstyrelsepolitiska nämnden, särskilt när det gäller internationella fördrag. Det har förekommit diskussioner om att det inte har gått att remittera ärenden direkt till nämnden. Ärenden har alltid remitterats till utskotten trots att nämnden ändå alltid har hörts särskilt när det gäller internationella fördrag.
Subsidiaritetskontrollen sköts av självstyrelsepolitiska nämnden. Den riktningen antog vi redan i lagtingsordningen. Nämnden fattar beslut i subsidiaritetsärenden på lagtingets vägnar. Systemet är nytt för det har varit tungarbetat när man har skickat alla rättsakter som har kommit till alla lagtingsledamöter. Nu minskar vi på den byråkratiska ordningen och rättsakterna går direkt till självstyrelsepolitiska nämndens medlemmar. På så sätt kommer hela lagtinget att få de här ärendena på sitt bord genom att alla grupper har representation i nämnden. Subsidiaritetsärenden ska också finnas på lagtingets hemsida. Nämnden avgör om ett ärende borde prövas i enlighet med subsidiaritetsregeln. I så fall besluter självstyrelsepolitiska nämnden att ge ett motiverat yttrande till Finlands riksdag.
Utskotten 5 kapitlet; 17 § är helt ny. Portalparagrafen som vi har tillfört har tillkommit på grund av diskussionerna som har förekommit gällande att det är lite ojämn arbetsfördelning mellan utskotten. Vi har den historiska erfarenheten att arbetet är lite ojämnt. En del utskott har mera arbete ibland och ibland är det andra utskott. För att lite kunna parera arbetstyngden i utskotten så ges talmanskonferensen möjlighet att besluta om till vilka utskott olika ärenden skickas, oberoende av den uppräkning som finns utskottens ansvarsområden. Då kan talmanskonferensen beakta arbetssituationen.
I portalparagrafen om utskotten vill vi igen understryka vikten av att lagtinget tar sig an EU-ärenden. Till utskottens ansvar hör, förutom ärenden som remitteras till utskotten, att hålla sig informerade om aktuella EU-ärenden. Vi trycker på den här frågan i flera paragrafer. Vi tycker att det är så viktigt att lagtinget är involverade i ett tidigt skede när det gäller EU-ärenden som ligger inom våra behörighetsområden.
I portalparagrafen finns också en ny skrivning om att landskapsregeringen bör förankra övergripande frågor som gäller viktiga samhällsfunktioner. Vi har pekat ut public service, spelmonopol och postverksamhet. Det finns ett allmänt intresse inom de områdena, inte på det viset att lagtinget ska blanda sig i det operativa ansvaret men lagtinget ska kunna säga till när övergripande riktlinjer dras upp.
När det gäller de olika utskotten, t.ex. lag- och kulturutskottet, så sker det inte några större ändringar. Vi föreslår att körkort och andra trafiktillstånd lämpligen hör samman med allmän ordning och säkerhet. Därmed är det områden som borde behandlas av lag- och kulturutskottet som har hand om allmän ordning och säkerhet. När det gäller finans- och näringsutskottet så döper vi om trafik till infrastruktur.
I nu gällande arbetsordning finns en lång paragraf om finans- och näringsutskottet och dess ansvar över tjänstekollektivavtal. Nu föreslår vi en helt egen paragraf för utskottsbehandling av tjänstekollektivavtal. Innehållsmässigt är det inte några större ändringar till den delen. Det är bara för att tydliggöra hur tjänstekollektivavtal hanteras och att man tydliggör att det är finans- och näringsutskottet som hanterar frågorna för hela lagtingets räkning.
Jag var tidigare inne på justeringsutskottet. Justeringsutskottet kan avskaffas och då ankommer det på lagtingets kansli att sköta justeringen av lagtingets protokoll och lagar.
När det gäller frågestunden så har vi föreslagit att den ska avbyråkratiseras. Idag har vi ett system där man förhand ska meddela lagtingets kansli dagen innan om man ska ställa en fråga. Nu föreslår vi att det är fritt fram att ställa frågor på frågestunden men på ett sådant sätt att talmanskonferensen kan göra ett regelverk här om så behövs.
Talmanskonferensen får också möjlighet att införa tidsbegränsningar av anföranden vilket har diskuterats ganska mycket. Vi införde ett nytt system där vi kortade ner anförandena. Det är inte tvingande, utan det är en rekommenderad taltid. Om och när den här arbetsordningen går igenom så är det talmanskonferensen som närmare kan föreslå och besluta om tidsbegränsningar.
När det gäller frånvaro så tydliggör vi att när man anmäler frånvaro så gör man det för hela lagtingsveckan. Idag fungerar det ofta så att man bara anmäla frånvaro från plenum. De facto innefattar vår arbetsvecka också utskottsdagarna. Är man borta från plenum så är man borta hela veckan.
Föredragningslistan för plenum kommer att ändras. Bordläggning kommer att tas bort. Nu kommer alla ärenden att antecknas för kännedom både när det är en framställning och ett betänkande. Vi skiljer alltså åt för kännedom och bordläggning. Idag när ett betänkande kommer på bordet så bordläggs det första gången, men nu kommer alla ärenden som blir nya för diskussion för kännedom. Bordläggning blir det sedan när vi verkligen bordlägger ett ärende.
Ytterligare en viktig sak handlar om offentlighet i utskotten vilket vi har diskuterat en hel del. Det finns en ganska klar uppfattning i lagtinget om att handlingar och diskussioner i utskotten förs bakom lyckta dörrar eftersom utskottsbehandlingar inte är offentliga. Men ofta berättar man ändå i salen vad som sägs. Det är väldigt viktigt att vi kommer ihåg det här. Man ska fritt kunna komma till ett utskott och berätta om olika saker utan att man ska känna att man blir torgförd sedan i den allmänna debatten. Därför tydliggör vi att utskottens beslut blir offentliga så fort klubban har fallit. Då kan också utskottet besluta om att handlingar som ligger till grund, dvs. när sakkunniga hörs i utskotten så lämnar de ofta över papper, också blir offentliga om den som har lämnat uppgifterna är införstådd i det. Det är väldigt viktigt att så mycket som möjligt ska vara offentligt och tillgängligt för allmänheten och även tillgängligt för efterkommande processer. Särskilt när det gäller lagstiftningsärenden är det bra om man längre fram kan gå tillbaka och titta på de handlingar som ligger till grund för lagen. Det ska vara största möjliga offentlighet men med respekt tagen till dem som blir hörda i utskotten. Man ska känna att man ska kunna prata ganska fritt i utskotten.
Det finns väldigt många andra förtydliganden som jag inte behöver gå in på. Tack.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Först ett tack till vtm Eriksson för presentationen av talmanskonferensens förslag som i sin helhet bygger på arbetsgruppens förslag. Stort tack även för insatsen som ordförande för gruppen, även om vi har förlitat oss oerhört mycket på lagtingsdirektören även i denna fråga.
Jag välkomnar en debatt i den här frågan. Jag ser att många har begärt ordet, det är bra. Det är viktigt att vi till det nya lagtingets lämnar ett regelverk som man kan leva med. Vi som kommer att lämna det här lagtinget, i alla fall en del av oss, i slutet av den här mandatperioden vet att vi har haft ett särskilt irritationsmoment med oss. Det är utskotten; strukturen och arbetsmängden. Det är inte så roligt att från enskilda medlemmar från utskott få höra att de inte kan tänka sig att fortsätta att jobba inom utskotten på grund av arbetsbördan. Det här är någonting som även det nya lagtinget måste fundera på. Hur ska man få det här att fungera?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det har diskuterats. Dels diskuterade vi det när vi jobbade med lagtingsordningen men också nu. Blir situationen på det viset att det blir väldigt mycket ärenden inom ett utskott så då har lagtinget möjlighet att tillsätta ett ytterligare utskott för vissa områden. Talmanskonferensen ges också möjligheten att bättre fördela arbetsbörda för utskotten och det kommer också att underlätta.
Utskottsstrukturen med tre utskott slog vi fast i samband med lagtingsordningen. Jag tror nog att det är ett bra sätt att jobba på bara man sedan lite kan parera det.
Ltl Harry Jansson, replik
Talman! Jag tror också att det är en framgång och att vi får en ökad flexibilitet. Det är viktigt för alla i salen att förstå att lagtingsordningen är en lag. Det är lagtingsordningen som sätter ribban.
När det gäller den nya 17 § sista momentet om att landskapsregeringen bör informera det åländska samhället om grundläggande frågor så är det viktigt att komma ihåg att det här är ingenting som kommer att tvinga landskapsregeringen att informera. Det är fortfarande landskapsregeringen som bedömer om det är viktigt med tanke på varje enskild fråga, t.ex. till public service, om man vill föra diskussionen till lagtinget.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Utskotten och lagtinget ska självfallet inte blanda sig i den operativa verksamheten inom de här områdena. Men de har ett stort allmänt intresse. Diskussioner har förekommit om public service. Lagtinget, det folkvalda parlamentet, ska ha någonting att säga när det gäller övergripande riktlinjer i de frågorna. Alla de här tre områdena har ett stort samhällsintresse.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack för ert anförande med många klargöranden.
Jag har dock bara en fråga till vtm Viveka Eriksson. Det gäller sjukfrånvaron. Jag förstod inte riktigt. Om jag är sjuk på måndag och anmäler frånvaro, hur kan jag ändå vara sjuk hela veckan om jag är frisk på tisdagen? Då kommer jag väl på jobb.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag uttryckte mig inte tillräckligt klart. Är man borta hela veckan, om man är bortrest eller sjuk hela veckan, då bör man också sjukanmäla sig eller anmäla frånvaro för hela den tiden. Praxis har ändå varit att anmäla sin frånvaro endast till plenidagarna, trots att man kanske också har varit frånvarande tisdag, torsdag och fredag. Därför vill vi tydliggöra att om man är borta så är man borta också ifrån utskottsdagarna. Men om man är på plats då är man ju inte frånvarande.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack för detta förtydligande. Vi har ju ersättare i utskotten och man har en skyldighet att kontakta dem om man är borta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Jag är inne på samma sak som ltl Sara Kemetter. Jag sitter de facto inte längre i något utskott sedan jag byttes från BSPC och det finns även ett par andra ledamöter som inte sitter i utskott. Om vi anmäler oss frånvarande från ett plenum så kan vi ju inte anmäla oss frånvarande från ett utskott och arbetsuppgifter som vi inte har.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Diskussionen har varit den att är man borta måndag och onsdag så är man väl rimligen också borta på tisdag. Det är orsaken. Man ska alltid finnas till lagtingets förfogande under pleniperioderna. Om man är bortrest så behöver man anmäla att man är bortrest.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson
Tack, fru talman! Tack vtm Eriksson för en bra presentation av förslaget till ny arbetsordning. Det är ett förslag som är riktigt bra på de allra flesta punkter. Man föreslår reparation av de buggar som fanns sedan detta tillkom för ett antal år sedan.
Jag tycker att det finns en brist och den bristen gäller både arbetsordningen och lagtingsordningen. Det saknas ett näringsutskott. Jag tillhör dem, kanske i minoritet, av lagtingsledamöterna som inte är helt nöjda med den nya formen för lagtingets utskottsindelning. En förändring var påkallad och avsikterna var säkert goda när man minskade antalet utskott genom fusioner men ingreppet blev lite för drastiskt.
Idag har vi facit i hand. Arbetsfördelningen mellan utskotten är för ojämn och viktiga politikområden hinner inte täckas in på samma noggranna sätt som innan reformen, enligt mitt förmenande. Enligt min åsikt får näringslivsfrågorna inte den tid och uppmärksamhet som de förtjänar.
Jag tänker framför allt på finans- och näringsutskottet som överbelastades med uppgifter och allt sedan reformen haft en övertung arbetssituation. Jag är säker på att detta utskott suttit överlägset flest timmar i möten för att kunna leverera betänkanden till lagtinget. Det som inte går att mäta är hur den överstora arbetsuppgiften påverkat utskottets möjligheter att gå på djupet i alla behandlingar, inte heller vad utskottet tvingats lämna obehandlat. Hur kommer det att gå med t.ex. alla motioner som har lämnats in?
Fru talman! Det här känner nog alla i denna församling till. Talmanskonferensen har nu gjort ett försök att korrigera obalansen bland annat genom två nya paragrafer, 17 och 23: Jag citerar från detaljmotiveringarna 23 §: ”Enligt den nya lagtingsordningen kan lagtinget tillsätta ytterligare utskott och enligt § 12 (bör nog vara § 20) ankommer det på talmanskonferensen att väcka förslag om tillsättande av sådana ytterliga utskott. Föreslås nu att det i arbetsordningen intas en bestämmelse enligt vilken det samtidigt ska bestämmas vilka utskottens uppgifter är, hur många ledamöter samt ersättare utskottet ska ha samt för vilken tid utskottet tillsätts”.
Här har alltså framtida lagting möjlighet att tillsätta exempelvis ett näringsutskott, för kanske sex månader eller kanske 1 år eller kanske 4 år, om det skulle finnas behov och känns viktigt.
Bästa kolleger, ni hör väl hur ”kolligt” det låter. Åland förtjänar bättre, Ålands lagting ska ha ett näringsutskott och det ska stå inskrivet i lagen!
Varför hävdar sig Åland så bra trots att det är dåliga tider? Varför har Åland så hög levnadsstandard och så låg arbetslöshet trots att vi lever på en liten plats mitt i havet? Varför är vår sysselsättningsgrad så hög i jämförelse med andras? Varför är vi intressanta och varför vill människor från världens alla hörn flytta till Åland och bo och jobba här?
Ja, säkert därför att det är en underbar plats i världen på många olika sätt, säkert också därför att det känns tryggt att leva och bo på Åland. Men kanske ändå, mest av allt, för att vi har ett piggt och kreativt näringsliv som alltid ser nya möjligheter och söker och finner nya väger. Det är, bästa kolleger, motorn i vårt samhälle. Entreprenörerna och företagen skapar arbetsplatserna, exportintäkterna och skatteinkomsterna. Utan ett växande näringsliv skulle inte Åland vara det vi är idag och utan god jordmån för företagande kommer vi inte att kunna hålla ställningarna. Så är det, och just därför behövs en bra näringspolitik och ett stort engagemang också från lagtinget.
Med tanke på Ålandskommittén och kampen om större behörighet så behöver självklart samhällets motor uppmärksamhet i lagtinget, ett näringsutskott.
Fru talman! Jag hävdar att det är ofördelaktigt för självstyrande Åland att inte ha ett näringsutskott. Ett näringsutskott som har tid att hantera alla viktiga näringslivsfrågor och näringspolitiken. Ett näringsutskott som kan jobba med forsknings- och framtidsfrågor, inom sjöfart, livsmedelskluster, IT, turism, finans, industri med mera, med mera. Vi behöver ett näringsutskott som håller offentliga utfrågningar till exempel angående vindkraft och framtidens drivmedel. Åland är ju som konstaterats många gånger ett utmärkt testområde. Vi behöver ett näringsutskott som kan ta sig an sjöfartens problem och möjligheter och söka politiska lösningar som öppnar nya dörrar in i framtiden. Vi behöver ett näringsutskott som har tid att samarbeta med livsmedelsklustret som också är en av Ålands framtids näringar. Vi behöver ett näringsutskott som anordnar öppna seminarier om näringslivets möjligheter inom miljöteknik och IT, med mera, med mera. Jag kan göra listan lång, men slutar här.
Fru talman! Jag hävdar bestämt att Ålands lagting ska ha ett näringsutskott, att FNU blir FU och att näringsutskottet blir NU! Centerns lagtingsgrupp tycker som jag. Jag hoppas att det finns fler här i salen som tycker lika. Det vill säga att lagtings- och arbetsordningarna ska inkludera ett näringsutskott. Tack för ordet, fru talman!
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag vill visa mitt understöd till ltl Eliasson. Jag tycker att det är helt rätt. Som medlem i finans- och näringsutskottet har jag flera gånger påtalat att det känns som om vi bara bromsar och aldrig gasar. Det är finans som står främst och näring får stå tillbaka. Vi lyfte bland annat den här frågan när vi från finansutskottet var på besök på Färöarna. De sade samma sak; ”hur kan ni ha ett finans- och näringsutskott tillsammans? Hur kan ni då driva näringen framåt när ni samtidigt hela tiden måste hålla tillbaka?”
Jag tackar för ltl Eliassons inlägg, jag tycker att det var bra.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag tackar jättemycket för det stödet. Det är sant som ltl Holmberg Jansson sade, man måste kunna bromsa och gasa inom vår ekonomi. Det blir ett visst problem när man har dessa utskott tillsammans. Jag har ju lång erfarenhet från finansutskottet. Jag har varit med i finansutskottet från 2003 när jag började i lagtinget. Jag var också med ganska aktivt som ersättare de två första åren av den här perioden. Jag märkte en klar skillnad.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag vet att ltl Petri Carlsson har fört diskussioner om att inrätta ett närings- och miljöutskott. Sociala frågor är ofta tunga och kräver många tankar bakom innan man väl kommer till sak. Med tanke på vår utveckling inom hållbarhet så kanske näring och miljö skulle vara bättre än social och miljö. Jag tror det i alla fall. Vad tror ltl Eliasson?
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag måste fundera på den saken. Jag tackar i varje fall för det stöd jag har fått för det som jag har sagt här idag och det står jag för.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Nu diskuterar vi arbetsordningen, vi har tagit lagtingsordningen redan. Även fast jag håller med om att näringslivet är motorn i det åländska samhället så måste man ändå komma ihåg vad som är parlamentets uppgifter. Det är budget och lagstiftning. Vi har väldigt lite lagstiftning som berör näringsverksamhet. Det går ofta till social- och miljöutskottet eftersom det är EU-direktiv och sådana saker. Jag är ändå lite förvånad. Jag menar att det finns alla möjligheter att föra en aktiv näringspolitik genom landskapsregeringen, genom lagtingsgrupperna, och genom de politiska partierna. Vi kan anordna seminarier ändå bara det inte går igenom näringsutskottet.
Jag vill också peka på problem inom lag- och kulturutskottet. Där har vi självstyrelsens alla pelare; vi har kulturfrågor, vi har utbildningsfrågor och vi har ordning och säkerhet. Jag ogillar att vi nu här på slutrakan ska mäta vem som har arbetat mest. Det tycker jag genuint illa om.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Katrin Sjögren. Jag tycker att ltl Sjögren tar i lite mycket nu faktiskt. Jag pratade inte illa om några andra utskott. Jag pratade bara om hur situationen är i finans- och näringsutskottet. Jag konstaterar att vi har ett stort näringsliv som behöver all omvårdnad som det kan få från landskapsregeringen och från lagtinget.
Jag vet också att lagtingsordningen är tagen. Jag konstaterade att det rör också den. Det som jag säger här idag från den här talarstolen är hur jag gärna ser att man hanterar frågan framöver. Man måste naturligtvis ändra både i lagtingsordningen och i arbetsordningen. Jag ser det som en brist att vi inte har ett näringsutskott. Om man frågar i Finland, Sverige eller var som helst om det behövs ett näringsutskott i riksdagen så tror jag att svaret är ja.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag tycker att centerns gruppanförande nu underkänner hela näringspolitiken som man har varit med och bedrivit under fyra år. När man sitter i landskapsregeringen har man alla verktyg i verktygsboxen.
Jag tror mig också veta att näringslivet har sin egen verksamhet. De är gladare ju mindre politikerna petar i näringslivet. Det gäller att ge förutsättningar för näringslivet och att stimulera. Jag tror inte att man är så jätteintresserad av långa politiska klåfingrigheter. Avbyråkratisera, ge förutsättningar, stimulera och visa ett intresse, det finns alla möjligheter att göra det redan idag.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag känner inte riktigt igen ltl Sjögren och hennes resonemang. Det handlar inte om att peta eller vara klåfingrig. Jag förstår mig inte på det här.
Bara att ha ett näringsutskott signalerar ju att man är intresserad av den här frågan. Det går att utveckla. Det är mycket som man kan göra i ett näringsutskott. Jag nämnde t.ex. öppna utfrågningar och seminarier osv. I ett näringsutskott koncentrerar man sig till hundra procent på näringslivsfrågorna, vilket nuvarande finans- och näringsutskott inte orkar och mäktar med. Det är sanningen, det är jag övertygad om.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Nu har vi en remissdebatt om arbetsordningen. I arbetsordningen bestämmer vi inte vilka utskott som ska finnas i lagtinget. Det gjorde vi i lagtingsordningen. Centergruppen var med i arbetsgruppen i talmanskonferensen, i lag- och kulturutskottet och bestämde att vi skulle ha tre utskott.
Näringspolitiken är viktig, men nu för man in den här diskussionen på fel ställe. Man borde då ha drivit detta i lagtingsordningen. Vad är nu ltl Eliassons förslag? Vad ska lag- och kulturutskottet nu göra eftersom det här är en remiss med uppmaning till utskottet att agera?
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Det ju förhoppningsvis aldrig för sent att inse att det man har gjort kanske inte var riktigt rätt. Jag anser att det här är min sista chans att tala om den här frågan. Jag kan inte göra någonting åt det. Jag vet att lagtingsordningen då måste ändras och nu pratar vi om arbetsordningen. Jag känner till allt detta, men jag ville inte låta det här vara osagt. Jag tror att man måste se till att man igen får ett näringsutskott i Ålands lagting. Jag tror på det. Det är inte bara min rättighet utan min skyldighet att säga det nu.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! När det gäller det nya förslaget till arbetsordningen och också det gamla så sägs det att vi ska hålla inom de ramar som ett ärende ger. Det här ärendet, arbetsordningen, ger oss de ramarna att vi inom lagtingsordningens ramar kan göra vissa konkretiseringar. Vi kan inte gå in och börja ändra på utskottsstrukturen nu. Därför tycker jag, fru talman, att vi nu är lite på sidan om ärendet. Vi borde hålla oss till det som vi kan jobba vidare med. Sedan i framtiden får man öppna upp lagtingsordningen och man får göra om hela processen.
När det gäller arbetsbördan i de olika utskotten så är det väldigt ojämnt. Ibland har lag- och kulturutskottet mera arbete, ibland har social- och miljöutskottet mera arbete och ibland har finans- och näringsutskottet mera arbete. Därför har vi nu i det här förslaget sagt att man ska kunna fördela om arbetsbördan. Vi har också pekat på att det finns möjligheter att tillsätta ytterligare utskott för t.ex. näringspolitiken.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Javisst, vtm Eriksson, och detta är jättebra. Jag började mitt anförande med att säga att man har gjort många fina bra förändringar. Men jag saknade den här förändringen. Att jag inte skulle få prata om det här har jag svårt att tro eftersom jag citerade detaljmotiveringen från 23 § som just handlar om de här frågorna. Jag nämnde att det här också berör lagtingsordningen. Jag har inte diskuterat lagtingsordningen utan jag håller mig till förslaget till ny arbetsordning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Vtm Viveka Eriksson sade mycket av det som jag tänkte säga. Nu pratar vi de facto om arbetsordningen. Vi skjuter det åt sidan och försöker analysera vad ltl Eliasson säger. Han efterlyser mera näringspolitiskt fokus, vilket jag tycker att är väldigt bra. Jag försöker ta fasta på det positiva. Ltl Eliasson säger att vi ska ha ett näringsutskott och räknar upp arbetsuppgifter. Man ska sköta seminarier, utbildning, kunskap och diskussioner. Det här är ju väldigt långt näringsministerns och näringsavdelningens arbetsuppgifter såsom jag ser det. Visst framkommer det ju mellan raderna att man inte är nöjd med den näringspolitik som man själv ifrån centerns sida har stått bakom.
Ltl Eliasson, jag är den första att hålla med om att arbetsbelastningen kanske blev ojämn, men det handlar nog mer om ledamöterna i utskotten än strukturen. Här kan man arbeta hela dagarna om man vill eller man kan läsa tidningar i tidningsrummet och man vill det. Det valet gör man själv.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jovisst, det är klart att det är näringsministern och regeringen som hanterar de här frågorna på regeringsnivå men de ska också finnas i lagtinget eller i en riksdag. Näringsfrågorna finns i alla andra riksdagar och därför bör de också finnas här. Vad håller Ålandskommittén på med nu? Ja, att få över så mycket ny behörighet som möjligt till Åland. Då tror jag att det kommer att behövas ett näringsutskott. Det är min övertygelse. Vissa här i salen ruskar på huvudet och det må ni gärna göra. Det här är min åsikt och jag framför den.
Ltl Anders Eriksson, replik
Eftersom föregående replikställare sade mycket av det som jag tänkte säga så kom jag inte riktigt fram till pudelns kärna. Jag håller med om att vi ska fokusera på det positiva. Jag håller med om att man behöver ett betydligt starkare näringspolitiskt fokus än vad vi har haft hittills om vi ska behålla vår välfärd och klara av de sociala utmaningar som vi står inför. Det håller jag absolut med om.
Jag var med i den allra första gruppen som faktiskt utmejslade den här utskottsstrukturen så jag tar mitt ansvar. Jag gick med på det här av en enda anledning, som vi alla var överens om märkväl, att Lex Gunnar och ersättarna som de facto inte har tillräckligt folkligt stöd skulle tas bort. Det var grundtanken. Ministrarna skulle vara här i salen men inte sitta i utskotten och därför måste vi bygga om utskottsstrukturen. Sedan blev det som det ofta blir när vi gör åländska reformer, vi fick bara nackdelarna. Det var en nackdel, det håller jag med Eliasson om, att näringsfrågorna fick en alltför undanskymd roll. Jag varnade för att föra ihop finans och näring för det kan gå så att näringsfrågorna blir på undantag och så har de blivit. Det är detta som jag uppfattar att ltl Eliasson ville säga.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, ltl Eriksson. Jag kan konstatera att just i den frågan som jag hade upp i mitt anförande så är vi rörande överens. Är det så att man gör en förändring och konstaterar att allt kanske inte riktigt blev så som vi tänkte då måste man ha en politisk beredskap att ändra sig, säga vad vi gjorde fel, säga att så här borde vi inte ha gjort och så ändrar man det. I ett av mina sista anföranden ville jag framföra att jag hoppas att lagtinget kommer att se till att vi får ett näringsutskott för Åland är värt det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag har haft förmånen att sitta i finans- och näringsutskottet som viceordförande i snart fyra år. Det slog mig precis att jag just skrev på mitt papper; vad är utskottets uppgift? Enligt mig är det en väsentlig fråga. Jag har kommit fram till att vi idkar parlamentarism här. Det finns x antal partier som utgör en majoritet i lagtinget, de väljer en regering, de väljer ministrar och det är de som kommer med lagförslagen som behandlas utskottena. Lagförslagen har redan varit på remiss till de politiska partierna och de har gått på remiss till intresseorganisationer. Det betyder att de här lagförslagen är förankrade politiskt. Det borde det inte hysa något tvivel om. Det är lagstiftningsmekanismen. Har man kommit ihåg alla paragrafer? Är det här rätt och riktigt? Det är väl det som utskottena ska jobba med och inte ändra på det politiska innehållet i de lagförslag som kommer. Men jag kanske har missförstått min roll under de här fyra åren?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Jag har ingen kommentar till det. Jag vet inte hur jag ska kommentera det faktiskt. Jag är ledsen ltl Nordberg.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Under mina utskottsmöten har jag många gånger suttit och funderat när vi har en massa höranden. Många höranden tar av sin privata arbetstid och tid från andra uppgifter som de skulle kunna göra. Hörandena kommer till utskottet i tron att det som de säger kommer att ändra på lagstiftningen. Jag har väldigt svårt att tänka mig att när hela processen gått så långt och man ska kontrollera om det är möjligt att göra så här så ska vi politiskt sedan börja ändra. Hur skulle det se ut om man skulle jobba så i alla utskott? Det skulle bli ett enda virrvarr av alltihop. Jag tror att man måste backa och titta på vad som är utskottens uppgifter i grunden.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Nu tror jag att jag förstår vad ltl Nordberg åsyftar. Det handlar alltså om processen med det här förslaget. När det gäller just utskottsfördelningen och även vissa andra detaljer som jag inte tog upp i mitt anförande och när det gäller sammanföringen av finans- och näringsutskottet så har jag faktiskt alltid haft den åsikten och även framfört den. Jag har också suttit i regeringsmajoriteter hela tiden. Ni vet alla att man inte alltid håller med till hundra procent om de förslag som ges och klubbas. Nu ville jag i varje fall säga till vad jag tycker om den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Sent ska syndaren vakna. Efter cirka 1 415 dagar av lagtingsmandatet, 45 dagar före vi ska sluta, vill centern diskutera näringspolitik i det här udda ämnet där beslutet redan är fattat långt tidigare. Jag inser behovet. Man känner sig antagligen lite pressad över att man inte har kunnat föra en konstruktiv näringspolitik. Man känner sig lite skakad av det faktumet.
Finans- och näringsutskottet har jobbat mycket med finansiella frågor. Jag håller också med om att det finns ett stort behov av att diskutera näringspolitik i framtiden. Men vi har ändå diskuterat ganska mycket näringspolitik. Vi har haft ämnet tillväxt som tema i samband med många budgetar. Vi har hört många näringslivsrepresentanter. Vi hade en skogsbrukslagstiftning där vi på liberalernas förslag hade ett öppet hörande och hörde hela näringen. Märkväl, det var liberalerna som föreslog ett öppet hörande, inte centern.
Inom de ramar och den tid vi haft så har vi försökt göra vårt bästa.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Den första delen av ltl Perämaas replik lämnar vi därhän, den kommenterar jag inte, om syndaren och annat.
I slutet av repliken håller faktiskt ltl Perämaa med om att vi gärna kan satsa och fokusera mera på näringslivsfrågor samt att det kanske inte har funnits tillräckligt med utrymme för de frågorna i nuvarande finans- och näringsutskottet. Tack för det.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det finns heller inte alltid tillräckligt med tid för att behandla de finansiella frågorna såsom de ska behandlas. Arbetet blir lättare ju bättre beredning av ärendena. Jag upprepar, det hörandet om näringspolitik som vi hade, där kom förslaget inte ifrån centern utan ifrån mitt eget parti. Vi har hört många näringslivsrepresentanter.
Håll nu lite med om öppningen av min replik. Att nu 45 dagar före slutet försöka prata om näringspolitik i det här ämnet, som inte riktigt hör hemma här när vi har tillbringat 1 415 dagar tidigare med möjlighet att diskutera näringspolitik hur mycket som helst, det känns något sent från centern.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag tycker faktiskt att ltl Perämaas parti ofta, nu och då, kommer med väldigt goda idéer och synpunkter. Visst! Det är så som det ska fungera här. Oppositionen och regeringen ska kunna samarbeta, först då kan vi nå riktigt goda resultat.
Det som ltl Perämaa sade i sin replik här var intressant. Att det inte heller alla gånger finns tillräckligt med utrymme att diskutera finansiella frågor. Vad drar vi för slutsatser av detta? Ja om vi separerar de här två områdena till ett finansutskott som koncentrerar sig på finansiella frågor och ett näringsutskott som koncentrerar sig på näringsfrågor då kommer båda att ha tid.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag har suttit med i arbetsgruppen för lagtingsordningen och arbetsordningen. Visst har man varit betänksam att ha dessa tre stora utskott. Jag gick med på detta delvis för att talmanskonferensen har den nya möjligheten att omfördela arbetet om finansutskottet blir väldigt betungande. Då kan man bilda ett näringsutskott eller så kan man omfördela vissa ärenden till ett annat utskott.
Jag förstår inte ltl Eliasson, som är en klok karl, när han säger att centergruppen står bakom näringsutskott. Centern har haft en representant i Harry Jansson i arbetsgruppen. Åtminstone när jag har varit närvarande så har jag inte hört att ltl Jansson skulle ha sagt att han vill ha ett fristående näringsutskott. Om ltl Eliasson vill ha ett näringsutskott så är det helt okej, men när han säger centergruppen vill det så blir jag lite betänksam för ltl Harry Jansson har inte sagt det.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag konstaterade i mitt anförande att man kommer med många bra förslag för att ta bort de här buggarna. Man kan omfördela ärenden och man utse ett utskott för en viss tid med ett antal medlemmar. Jag anser att det inte håller när det gäller näringspolitiken, då ska det finnas ett näringsutskott. Det ska finnas ett näringsutskott i min värld!
När det gäller centern och centers åsikter så berättade vad jag skulle säga idag och min grupp står bakom ett näringsutskott.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det där? Tycker man som medlem i regeringspartiet att man inte har skött näringspolitiken i landskapsregeringen tillräckligt noga så att man vill ha någon sorts förlåtelse från näringslivet nu i efterhand och påstå att man vill ha ett fristående näringsutskott? Jag vet inte hur jag ska tolka det här? Centern har haft representation i arbetsgruppen. Jag har inte hört att det har kommit något förslag om ett fristående näringsutskott. Jag anser att man kan göra omfördelningar och avlasta finansutskottet så att man kan sköta näringspolitiken också. Vi har redan nämnt trafik och säkerhet.
Att nu i den här turordningen börja ta upp det här alternativet när det gäller att skapa ett näringsutskott så finns möjligheten i förslaget i arbetsordningen att göra det om behoven påkallar det. Jag tycker inte att man ska gå tillbaka och riva ner alltihop. Lagtingsordningen är fastslagen.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jovisst, den möjligheten finns. Det är bra och tur att åtminstone den möjligheten finns.
Lägg märke till att jag inte har föreslagit någon återremiss av det här ärendet. Jag har pratat om hur jag tycker att det bör se ut i framtiden och att det bör åtgärdas så fort som möjligt. Jag hoppas och tror att man så småningom kommer att inse att det behövs ett näringsutskott. Vi kan inte göra de här ändringarna nu. Se det som en vision eller vad som helst, en from önskan från min sida.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Jag håller med ltl Eliasson om betydelsen av näringslivet och hur viktigt det är. Jag har nu suttit med i finansutskottet i snart fyra år. Utskottet har behandlat alla de frågor som har kommit till utskottet. Majoriteten av det som har diskuterats är finansiella frågor. Vem bestämmer vilka ärenden som förs till utskottet? På något sätt känns det som om man skulle behöva en lite bredare analys och diskussion för att vi ska ge tillräcklig uppmärksamhet på näringslivsfrågor. Utskottet är en aspekt av det hela, men vem avgör vad som kommer till utskottet? Det är kanske där som nyckeln ligger.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Tack, ltl Fogelström, vi kanske har startat den debatten nu då, för den behövs.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Slotte, replik
Fru talman! Det har varit en intressant debatt i den här frågan. Jag håller med Torbjörn Eliasson om att vi behöver ett näringsutskott. I sammanhanget funderade jag också på om det skulle vara till fördel att man hade färre antal medlemmar i utskotten. Nu har man sju medlemmar i utskotten. Under den föregående perioden, när det fanns ett näringsutskott och flera utskott, då hade vi fem ledamöter i utskotten. Då kanske man arbetar effektivare, jag vet inte? Det är någonting att fundera på.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag hinner inte gå in på att fundera kring detta nu. Nu diskuterar vi arbetsordningen.
En sak som jag tror att skulle vara en fördel om man skulle tillsätta ett näringsutskott, det är att samtliga 30 ledamöter i detta lagting skulle få möjlighet att få en ordinarie utskottsplats. Det är viktigt. Jag har inte haft en ordinarie plats under den här perioden och det upplever jag som en brist.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Innan diskussionen går vidare vill talmannen informera om att vi kommer att göra en omfördelning i listan. Efter ärende nummer 1 kommer vi att ta upp ärende nummer 4. Ärendena nummer 2 och 3 kommer efter ärende nummer 7.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Efter den här sista omgången känns det lite svårt att återvända till själva ärendet. Jag förstår inte att talmannen överhuvudtaget tillät att den här diskussionen fick pågå så här länge, men det har kanske en politisk förklaring. Det är bra att vi har fria och öppna diskussioner men den här sista diskussionen var fullkomligt onödig eftersom det som ltl Eliasson efterlyste inte kan behandlas i utskottet, möjligen då som en kläm. Vid närmare eftertanke så förstår jag att det är det stora politiska arvet som vi ska ta emot efter ltl Eliassons perioder här lagtinget och det tackar vi för.
Jag kan då parera med att i samma anda tycka att vi borde ha ett musikutskott. Det är nämligen så att Åland har extremt framgångsrika operasångare i relation till sitt befolkningsunderlag. Vi skulle på sätt och vis kunna bli världsledande och få en fantastisk berättelse som ltl Jörgen Pettersson brukar tala om. Den lilla ön med de fantastiska sångarna. Men nu finns det inte tid att diskutera sådant här i lag- och kulturutskottet. På samma sätt som i finans- och näringsutskottet så tror jag inte att de har tid med det. Men så skulle jag vilja att lagtinget utvecklades, med ett musikutskott. Musikindustrin är en av de mest lukrativa. Operan växer, tillväxten är enorm. Det här säger jag bara för att illustrera att vi kan alla tycka allt möjligt. Vi kan önska och vi kan drömma men vi måste kunna se till helheten och vara någorlunda effektiva.
Strukturen som vi nu har på utskotten är nog bra. Dessutom ska vi komma ihåg, och det saknar jag här pappret, att vi lever i ett parlamentariskt system. Jag har lite förundrat mig över speciellt finans- och näringsutskottets sätt att jobba. Som ltl Nordberg sade här så kallar man in massor med folk för att höra dem och de tar det naturligtvis allvarligt på det och har synpunkter och önskemål. De blir naturligtvis besvikna när det parlamentariska systemet förutsätter att majoriteten i stort sett följer det som regeringen föreslår. Vi har ju godtagit ett sådant system. Det är inte meningen att majoriteten ska peta i alla detaljer. Parlamentarismen fungerar mera som ett forum för oppositionen både i plenum och i utskotten. Ovana politiker vill ju vara vänliga och demokratiska och allt ska diskuteras i detalj även om det egentligen inte leder till någonting.
Det parlamentariska synsättet och det system vi har kräver ganska mycket frihet och utrymme och det tycker jag att många av de här förslagen inte riktigt följer. Det är mycket om det ska vara kontroller och bedömningar. Talmanskonferensen, där alla har representanter, ska nu plötsligt bli någon sorts ”överjag” här när det gäller hur, när och nästan med vem som vi ska få diskutera med i salen. Jag tycker att hela den här reformen andas en massa detaljstyrningar som inte hör hemma i ett parlamentariskt system.
Vår representant i den arbetsgrupp som har tagit fram det här var bortrest i samband med talmanskonferensens behandling. Han hade en reservation. På grund av att han var borta, även om han hade anmält det, så kunde reservationen tydligen inte godkännas, antagligen på några formella grunder. Men med lite god vilja och parlamentarisk frihet så hade man kunnat godkänna den också. Den reservationen syns nu inte i det här arbetet så vi kommer att aktualisera den igen i utskottet. Tyvärr upplever jag att vi har haft en utveckling nu här att debatten ska snävas av. Det ska bli mera regler, det ska bli mera bedömningar av något organ, framförallt av talmanskonferensen, om hur debatten ska föras och helst ska den inte TV-sändas för då kan den avslöjas hurdan den är. Demokratin har inte utvecklats under den här perioden.
Vad stod det då i reservationen? Den handlar framförallt om subsidiaritetsprincipen och det kapitel som gäller EU-ärenden och det tycker jag att utskottet skulle titta närmare på. Vi har idag ett system som gör att parlamentets kontroll inte fungerar av varken de föreslagna rättsakterna från EU eller de som har tagits.
Subsidaritetskontrollen tillkom för att nationella parlament skulle ha inflytande över kommissionens arbete med att ta fram olika rättsakter. Parlamenten har inte varit så intresserade, framförallt inte deras tjänstemän, för det betyder ju ganska mycket nya arbetsuppgifter. Men när det kommer lagar hit från EU och man säger att här gick det nog för långt, här borde subsidiaritetsprincipen ha iakttagits, så då är det för sent. Den parlamentariska kontrollen ska ske via subsidiaritetsmekanismen. Den har aldrig utvecklats här i vårt lagting. Jag har en gång använt mig av den och det var ganska roligt att se att det också på den finländska sidan fanns sådana som hade reagerat på samma sak. Det betyder ganska mycket extra arbete. Nu är det ingen riktigt som ansvarar för det här.
Nu föreslås i arbetsordningen att ledamöterna inte längre ska få den här informationen, utan bara de som sitter i självstyrelsepolitiska nämnden och det ser jag inte som någon större framgång. Vtm Viveka Eriksson sade att alla partier är representerade i självstyrelsepolitiska nämnden så på det sättet fungerar det. Men i praktiken fungerar det nog inte så. Ansvaret att reagera på de olika förslagen till EU-lagstiftning måste nog på något sätt beredas antingen av tjänstemän vid lagtinget eller tillsammans med något organ. Då är informationen och hur sållningen sker av de förslag som kommer in väldigt viktig.
Jag har alltid ansett att självstyrelsepolitiska nämnden skulle vara central vad gäller inte bara den här frågan utan alla andra EU-ärenden. När det är aktuellt att besluta om olika EU-lagar så är det meningen att de ska gå till de speciella utskott som de här ärendena berör. Det systemet fungerar inte heller.
Jag tycker att lagtingsledamöter som är kritiska mot EU inte ska säga så hemskt mycket före de kommer upp med ett system där lagtingets alla utskott, inklusive självstyrelsepolitiska nämnden, bedriver en systematisk kontroll och politiskt tar ställning till och reagerar på förslagen till rättsakter från EU. Socialdemokraterna är inte alls nöjda med förslaget till den här delen. Vi kommer att ha andra förslag.
Subsidaritetskontrollen berör också delvis landskapsregeringen. Det finns några andra punkter som berör landskapsregeringen. Vi har tyckt att det är konstigt att inte landskapsregeringen har hörts överhuvudtaget i den här frågan. Man kör på bara och de ska rätta sig efter lagtingets önskemål. Det är inte heller riktigt förenligt med de parlamentariska spelreglerna. Jag hoppas att utskottet hör representanter för regeringen om ändring av arbetsordningen.
Frågan om hur vi ska anmäla vår frånvaro behöver nog utskottet titta närmare på. Det luktar riktigt öststatskontroll. Om man är borta på måndag och onsdag, då är man nog säkert borta på tisdag också och det måste man anmäla. Den parlamentariska friheten ska nog vara större än så, fru talman. Det här är inte någon folkskola där tjänstemän eller andra vid lagtingets kansli ska pricka av var man är och när man kommer tillbaka osv. Detta måste rensas ut rejält. Tack, fru talman.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag beklagar detta med socialdemokraternas reservation. Det stämmer. Det är talmanskonferensen som har tagit den, socialdemokraterna var inte där. Vi räknade helt enkelt med att socialdemokraterna skulle ha alla möjligheter att föra fram sina synpunkter här och i utskottet. Jag hoppas att det ändå ska räcka till.
När ltl Sundback raljerar över talmanskonferensen och att det ska bli något organ som står över lagtinget så tycker jag att det nästan är lite nedvärderande av hela vår organisation. Vi har en organisation där olika organ svarar för olika saker. Talmanskonferensen har på sitt bord att se till att arbetet i lagtinget flyter på, på bästa möjliga sätt. Talmanskonferensen har en lista på vad som ligger på bordet. De flesta av de punkterna är sådana som föreslås för plenum. Alla partier är med i talmanskonferensen och kan påverka arbete i lagtinget.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Det var det som jag sade, vtm Viveka Eriksson, vår representant Christian Beijer hade meddelat att han på grund av en tjänsteresa inte kunde delta i talmanskonferensens arbete men han önskade dock att hans reservation skulle beaktas. Reservationen ingick i alla fall i det arbete som man hade utfört, men formellt ska det också påtas i detta när man säger att det går inte för att man måste vara på plats. Att peta i den här typen av detaljer passar inte ihop med den parlamentariska friheten. Vi är alla invalda här att representera våra väljare. Vi ska ha så stor frihet som möjligt att sköta vårt uppdrag, inte låsas av talmanskonferensen eller andra som hela tiden ska begränsa friheten.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag tycker att det här börjar bli lite märkligt. I ett parlament har man regelverk och organisation för att man ska få arbetet att flyta. Ska man kasta allt detta överbord eller vad säger ltl Sundback?
När det gäller subsidaritetskontrollen så sade ledamoten själv att det inte har fungerat. Subsidaritetskontrollen fungerar inte såsom vi har det nu. Men då görs ett försök att få någon som ansvarar att det ska fungera. När vi har haft ett delat ansvar så fungerade det inte. Nu får självstyrelsepolitiska nämnden ansvar för att bevaka frågorna och alla grupper har möjlighet att agera och de här ärendena alltid kommer att anhängiggöras på lagtingets hemsida. Ärendena kommer att vara tillgängliga för oss alla.
Ltl Barbro Sundback, replik
Alla parlament har inte så mycket regler. Jag tror att vtm Viveka Eriksson inte känner till det. Det kanske mest fria parlamentet finns i London. Titta på deras regelverk! Här ska vi inte ens få ge bifall ifrån bänken utan det är nu också reglerat. Allt som kan ges lite liv och temperament i debatten är borta. Vi ska sitta här som i skolbänkar, vilket det här förslaget andas. Jag har inte sagt att vi ska kasta allt överbord. Jag tycker att man ska titta noggrannare på frånvaroregleringen.
Vi har olika syn på parlamentarism. Det ska fungera så fritt som möjligt tycker jag och ledamöterna ska vara så fria som möjligt att uttala sin åsikt.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Även om det är sent att stiga tidigt upp så hade jag åsikter om det här i remissen beträffande lagtingsordningen och utskottsstrukturen. Vi har ju redan beslutat om det, men eftersom debatten tillåtits så vill jag gärna kommentera detta med näringsutskott.
Det är lätt att hålla med ltl Eliasson när han mycket målande beskriver behovet av ett näringsutskott. Men det kan man också måla upp när det gäller t.ex. miljön. Så länge det dör hundar i Flakaviken så borde vi kanske ha ett miljöutskott. Så länge vi har stora utmaningar i socialpolitiken så borde vi ha ett socialutskott som bara behandlar sociala frågor. Det är alltid ett gissel hur vi ska prioritera våra begränsade resurser.
Under min tid i lagtinget har det från tid till annan varit väldigt stort fokus på utbildning. Det har varit väldigt stort fokus på miljölagstiftning och det har kommit stora paket.
När det gäller näringspolitiken så är det viktiga att näringslivet fungerar. Man ska inte heller ha en övertro på näringspolitiken. Den ska skapa förutsättningar. Om vi ser på den här periodens näringspolitik så finns det ju stora framgångar. Vi går ur den här perioden med en låg arbetslöshet. Det har gjorts massor med investeringar under den här perioden. Näringslivet blomstrar så det är inte problem just nu. Men det kan ju komma en sämre näringsminister efter post Karlström.
Det är viktigt att komma ihåg att lagtingets arbete i huvudsak är ärendedrivet. Det kommer ärenden ifrån dem som har rätt att initiera ärenden. Den vanligaste är landskapsregeringen. Man måste komma ihåg att det som Eliasson sade, som var mycket bra, kräver att utskotten tar initiativ på andra sätt. Det är kanske lite främmande för ett parlament. I samband med ett ärende kan man ta initiativ till ett öppet hörande, vilket vi hörde här i en replikrunda.
Det viktiga är ändå att komma ihåg det som också sades i en replikrunda, parlamentarismen medför att de flesta ärenden som kommer hit är politiskt färdiga förberedd av en majoritet. Möjligtvis när man kommer med meddelanden, när regeringen säger vilken avsikt de har, då kan parlamentet ha en roll och gå in och noggrant granska det. Det gör man för att förvissa sig om att man har en majoritet att förankra det i.
I de ordinarie utskotten måste man också jobba på ett sådant sätt som passar ihop med parlamentarismen och inse att det viktiga är att regeringsmakten fungerar och att den är aktiv, dynamisk och alert. Att den fungerar måste faktiskt parlamentet anpassa sig till.
Näringspolitiken förs i huvudsak i budgeter och då är det naturligt att det är samma utskott. Inte finns det bara nackdelar heller med att kombinera finans och näring. Det här gick vi också noggrant genom när vi konstruerade den här strukturen under dåvarande talman Nordlunds ledning en gång i tiden. Nog såg vi fördelar också med den här kombinationen.
Jag tror mera på det som nämndes här, bland annat från Eliasson, när det gäller olika behov så tycker jag att man kunde använda det verktyget som konstitueras också i lagtingsordningen 21 § och nu i arbetsordningen 23 §, när det nya lagtinget tillträder. Då borde man titta på att ha utvecklings- och framtidsutskott som många parlament har. Det tar sig an vissa frågor och jobbar på lite annat sätt än de ordinarie utskotten. Där finns det mycket exempel att titta på. Man kan också tänka sig utskott för stora reformer. Min egen erfarenhet är från när vi i princip reviderade samtliga utbildningslagar under en period. Nu kan man skilja ut utbildningen från lag- och kulturutskottet och ha ett utbildningsutskott. Det kanske är ett dåligt exempel men det finns också andra exempel. Om man vet att det kommer att komma mycket koncentration inom ett visst politikområde så tillsätter man ett utskott för just det för att avlasta de frågor som annars blir i skymundan. Det kan också gälla konkreta framtidsfrågor som beskattning när vi ställs inför att vi ska börja ta överbeskattningen. Det kan gälla själva självstyrelselagsreformen. Hur ska vi förbereda oss för den? Det kanske inte blir den här perioden men nästa. Kanske vi borde ha ett självstyrelselagsutskott som i detalj skulle fundera på detta sedan när vi vet våra möjligheter. Då borde man säga att ett visst utskott gäller nu för fyra år, tillfälligt för den här perioden och de här ärendena. Enligt 23 § finns det möjlighet att sätta upp regler för det här. Ett sådant utskott kan ha ett arbetsprogram. Jag tror på den möjligheten. De som ställer upp nu i lagtingsvalet och blir invalda så när man förhandlar om utskottsplatser så hoppas jag att man aktivt skulle titta på den här möjligheten och försöka se om man har behov av ytterligare utskott under perioden. I så fall skulle man tillsätta ytterligare utskott och använda det verktyget.
Det är också jätteviktigt att talmanskonferensen lite kan flytta ärenden mellan utskotten för att tillfälligt avlasta. Utskotten specialiserar sig på politikområden men i princip ska alla lagtingsledamöter vara beredda att läsa in sig också på andra ärenden. Det är en bra balanserande faktor. Man får aldrig en utskottsstruktur som passar hela tiden för alla situationer. Det här har vi som ligger som förslag nu. Tack.
Talmannen
Talmannen påminner inför replikomgången att diskussionen kring 23 § om ytterligare utskott hör till ärendet, medan ordinarie utskott hör till behandlingen av lagtingsordningen som vi hade tidigare.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Sundman för det stöd jag fick. Näringslivet är motorn i samhället, det ger förutsättningar för allt annat och därför anser jag det som viktigt. Även miljöfrågor och liknande kan diskuteras. Arbetsordningen ger nu i varje fall möjligheter att ordna det på ett hyfsat sätt, men kanske inte så som jag skulle vilja.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag håller med om att man ska se näringslivet som navet, det är där resurserna skapas som vi sedan fördelar till den välfärd som ålänningarna behöver och i andra ändan behöver ha för att kunna stå till näringslivets förfogande som arbetskraft. Det är en viktig i växelverkan. Näringspolitik är så mycket mera än näringspolitik. Nästa period kanske man behöver ha ett utskott för att förenkla regelverk och avbyråkratisera för att underlätta och skapa större frihet för näringslivet. Har man en hållbar miljöpolitik och tillåter en viss exploatering av naturresurser så gynnar det näringslivet och om miljöpolitiken är för sträng så missgynnas näringslivet. Socialpolitiken är viktigt för barnomsorgen och för att man ska kunna jobba osv. Allt är egentligen näringspolitik. Jag håller helt med om den här bilden om var näringslivet ska sättas; nämligen i mitten på politikkartan.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ltl Sundman och jag är av samma åsikt. All politik är viktig, naturligtvis. När vi pratar om den sektor som ger oss möjligheter så tycker jag att den alltid ska finnas representerad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag tycker att ltl Sundman har ett sympatiskt förhållningssätt. Jag delar uppfattningen att det är parlamentet, lagtinget själv, som sätter sina gränser. Det som behövs är kreativitet, nyfikenhet och lite annorlunda sätt att jobba. Inte ska vi fastna i mallar. Vi har alla möjligheter att arbeta på ett nytt sätt.
När det gäller t.ex. KST så skulle jag ha haft önskemål, eftersom det är en stor reform, att vi hade haft öppna höranden. Vi kunde ha haft öppna höranden med socialarbetarna, öppna höranden om grundlagsenligheten och finansieringen. Jag tror att det skulle ha varit ett väldigt pedagogiskt och bra sätt. Jag stöder Sundman i de här tankegångarna. Det är vi själva som sätter våra gränser när det gäller sättet att arbeta i lagtinget.
Ltl Danne Sundman, replik
KST kanske är ett bra exempel eller kanske hela samhällsservicestrukturreformen. Det kunde ha varit ett utskott som skulle ha drivit det. Nu valde man att driva det i kommunerna och kommunförbundets regi. Kanske det var fel, vad vet man? Valet är gjort och inte vet man heller om man skulle ha nått framgång med ett utskott. Men det är exempel på ytterligare utskott om man ser behovet. Frågan är sedan vem som ska vi driva frågan. Ska man driva grannens frågor? För det här handlar om kommunala frågor i huvudsak. Ska landskapet och lagtinget driva de frågorna? Ja, det kanske är så. Just detta borde man försöka kartlägga när det nya lagtinget är på plats och överväga ett eller flera ytterligare utskott.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det andra som ltl Sundman tog upp angående arbetssättet så kan man ha ett näringspolitiskt raster på flera av att lagstiftningsområden. Det hade vi i allra högsta grad när vi höll på att jobba ihjäl oss med körkortslagen. Där fanns en del näringspolitik; trafikskolor, regelverk och allt annat. Man kan ha näringspolitiskt raster också när man behandlar t.ex. en barnomsorgslag. Det ska kunna gå att vara egen företagare och man ska kunna jobba på obekväma tider. Är man en bra politiker så har man alla de här bollarna i huvudet och tänker näringspolitiskt, miljöpolitiskt och socialpolitiskt. Min absoluta uppfattning är att det är vi själva som sätter gränsen.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det var nog också kanske några av argumenten när den här utskottsstrukturen skapades. Det är väldigt ofta som politikområden som man måste ta hänsyn till är inflätade i varandra. Samtidigt kan man som lagtingsledamot föreslå, t.ex. om ett ärende är på väg till lag- och kulturutskottet, att det också ska begäras in yttrande från social- och miljöutskottet om man tycker att det är så viktigt ur miljöpolitisk eller socialpolitisk aspekt. Det har gjorts några gånger och det har flera gångar varit en väldigt viktig sak särskilt i självstyrelsepolitiska frågor.
Sedan ska man också aktivt, vilket man gör nu utskotten, begära yttranden av varandra för att få bakgrund från de övriga intresseområdena. Där tycker jag att utskottsstrukturen har fungerat. Sedan är det schemat i arbetsmängden osv. men nu kommer det nya förslag och verktyg för att kompensera och lösa detta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag ska också hålla mig till antalet utskott och utskottfördelningen. Jag var mycket frustrerad när vi tog arbetsordningen. Jag skrev till och med en reservation mot att det bara skulle vara tre utskott. Jag föreslog i mina tankar, för jag lämnade aldrig in reservationen, att det skulle vara sex utskott inledningsvis. Ett lagutskott, ett kulturutskott, ett finansutskott, ett näringsutskott, ett socialutskott och ett miljöutskott. Sedan skulle man kunna kombinera de här utskotten efter behov. Det var inte bara på grund av ärendenas betydelse utan det berodde också på arbetssättet. Jag tyckte att det skulle vara smidigare att jobba med fem personer i utskottet.
Inom gruppen diskuterade vi ganska mycket och jag lämnade aldrig in i reservationen. Såsom det är skrivet idag finns det stora möjligheter. Man har till kommande lagting gett ganska bra möjligheter att anpassa sin politik. Det kanske inte är det optimala men det går bra. Ser man möjligheterna så har man alla förutsättningar att kunna jobba utgående från dem.
Jag begärde också replik för att säga att om man någon gång gör om lagtingsordningen så vill jag att man tittar på det här.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Man kan argumentera för båda lösningar. Det viktiga är att det som man går in för så organiserar man på ett sådant sätt att det fungerar.
Med de förbättringar som gjordes senast, där jag själv var med, och de förbättringar som görs nu så har kommande lagting det väldigt bra förspänt att organisera sitt arbete på ett bra sätt om man tar ner de här verktygen från verktygstavlan och verkligen skruvar med dem. Jag tänker särskilt på paragraf 23 § när det gäller ytterligare utskott.
Jag har suttit i fem olika lagting och jag har av Ålands folk begärt att få sitta i ett sjätte. I fall jag blir vald så ser jag fram emot att ta de här nya verktygen och använda dem på ett konstruktivt sätt tillsammans med de andra. Hoppas att jag faller i folks tycke.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
2 Indexjustering av arbetslöshetsförmåner
Landskapsregeringens lagförslag (LF 26/2014-2015)
Ärendet avförs och upptas till behandling 07.09.2015.
Remiss
3 Finansiering av landsbygdsnäringar
Landskapsregeringens lagförslag (LF 27/2014-2015)
Ärendet avförs och upptas till behandling 07.09.2015.
Remiss
4 Skyddshem för personer som har drabbats av våld i nära relationer
Landskapsregeringens lagförslag (LF 28/2014-2015)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Lantrådet Camilla Gunell
Herr talman! Jag är glad att få överlämna den här angelägna framställningen till lagtinget i lagtingets sista timmar. Orsaken till det och att jag presenterar den här framställningen är att det här är en fråga som väldigt starkt berör både det sociala området och socialpolitisk framställning samtidigt som våld mot kvinnor i allra högsta grad är en jämställdhetsfråga. Därför har den här framställningen tagits fram på regeringskansliet. Det är definitivt en fråga som berör båda dessa viktiga politikområden.
Jag är också glad för att det här lagtinget får möjlighet att fatta beslut om att anta lagen om skyddshem och att landskapet nu reglerar skyddshemsverksamhet och också påtar sig finansieringsrollen beträffande skyddshemsverksamheten på Åland.
Jag är glad för det engagemang och kunskap som lagtinget visade i samband med vårens behandling av Europakonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Jag uppfattade att det fanns en väldig vilja för att den här framställningen skulle komma fram så att vi kunde ta ytterligare viktiga mått och steg i fråga om krafttag att bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Den här lagframställningen har tagits fram i brådskande ordning. Ärendet är angeläget och därför har vi gjort vårt yttersta för att få fram framställningen så att lagtinget ska kunna ta den till beslut.
Framställningen ger alla kvinnor som är drabbade av familjeförhållanden eller på annat sätt är drabbade av våld och hot om våld rätt till skyddshemsboende på lika villkor runt hela Åland.
Det blir också avgiftsfritt. I och med den här framställningen påtar sig landskapet finansieringsansvaret. De kvinnor som är i behov av det här boendet avlyfts också avgiften och likaså avlyfts dygnsavgiften som kommunerna har betalat. Ekonomiskt sett så tycker vi att framställningen har många fördelar. Den är positiv för kommunerna, den är positiv för de drabbade klienterna och den är också positiv för Mariehamns stad som har upprätthållit Tallbacken som i dagsläget är det enda skyddshemmet som finns att tillgå på Åland.
Nu talar jag om våld mot kvinnor eftersom det till 90-95 procent av fallen handlar om dem, det finns säkert också enskilda män som drabbas av samma sak, men den absoluta majoriteten handlar om kvinnor.
Kostnaden bedöms vara mellan 100 000 och 200 000 euro. Det är lite svårt att säga exakt eftersom man inte på förhand kan säga hur många klienter som är i behov av skyddshem och hur många vårddygn som kan bli aktuella.
Man kan ändå tänka sig att den här framställningen ger en ökad tillgänglighet och det är också syftet med den. Eftersom man sänker tröskeln för att få komma till Tallbacken så kommer tillgängligheten att öka.
Efter att lagen var framtagen så påbörjade också landskapsregeringen ett arbete med förordningen. Det är en förordning som kommer att reglera verksamheten så att man också ställer krav på kvalitet, säkerhet och utbildning. På det sättet lyfter man hela verksamheten och dess innehåll.
Kommunernas avgifter har varit 298 euro per dygn och den avgiften avlyfts i det här skedet. Vi gör heller inga förändringar i landskapsandelarna, trots att skyddshemsverksamheten ingår i landskapsandelarna för barnskydd. Men eftersom man inte har kostnadsfört detta separat så att man har skilt åt skyddshemsverksamhet från barnskydd så blir det inte några förändringar i dagsläget i landskapsandelarna till kommunerna. Det görs sedan i den större landskapsandelsreform som nu är ett parlamentariskt arbete som pågår som bäst.
Man ska ändå se dessa kostnader i belysningen av vad våld kostar ett samhälle. Samhällsekonomiskt är våldet oerhört kostsamt för hälso- och sjukvården, för arbetsmarknaden och näringslivet där det är många dagar som man inte kan komma till jobbet av olika skäl som är förknippade med våld.
Om vi skulle räkna om ett medeltal till vad våld kostar i våra nordiska länder så skulle det för Åland, med vår befolkningsmängd, i nordiska mått betyda en utgift på 5 miljoner euro. Det ska man ställa i relation till vad ett skyddshem kostar som bedöms vara mellan 100 000 och 200 000 euro.
Jag tycker också att det är väldigt viktigt att vi pratar om den här frågan. Mäns våld mot kvinnor är de facto ett enormt samhällsproblem som kostar både pengar och lidande. Våldets mekanismer finns i allt detta mellan en överordnad och en underordnad part. Jag tycker att framställningens allmänna motivering beskriver väldigt tydligt hur man successivt bryter ner en annan person psykiskt, fysiskt, dess självkänsla, dess människovärde, ens egen respekt för en själv och vem man är och hur man begränsar en annan människas livsutrymme och också dess ekonomiska frihet. Från att vara en stark och självständig individ kan en sådan här process, våldets mekanismer, göra att man var bara är en spillra kvar av det som var en självständig och stark människa. Det här kan drabba alla samhällsklasser och alla individer av olika slag i olika kulturer och i olika länder.
Det här kräver naturligtvis akuta åtgärder om man är hotad till liv och hälsa. Där kommer skyddshemmet in. Man förstår också att efter att ha varit utsatt för ett sådant våld under en längre tid så kommer det att krävas längre behandling för att kunna återupprätta en människa och dess människovärde igen där någon annan har gått framåt och trampat och skövlat. Man måste återuppbygga individen igen och dess självkänsla och självrespekt.
Det finns också många barn som ser och bevittnar våld i hemmen och det sätter givetvis stora spår i deras liv och svåra trauman. Det som har hänt och händer inom hemmets väggar betraktas ofta som privat. Det är otroligt viktigt att vi talar om detta som ett samhällsproblem, som ett strukturellt problem, som en jämställdhetsfråga och som en humanistisk fråga där alla människor har rätt till sitt eget liv. Därför måste man också dra ut den här frågan ut i ljuset, i samhällsdebatten och tala om den och synliggöra den och säga att du inte är ensam som är drabbad av det här. Det finns också många andra och det finns hjälp att få, båda akut och i ett längre perspektiv.
Från det här steget att anta den här lagen som vi förhoppningsvis nu kan göra i Ålands lagting och när förordningarna kommer på plats så är det viktigt att vi kan skapa det som vi ifrån landskapsregeringen har jobbat med under de närmsta åren; ett ökat myndighetssamarbete kring olika aktörer kring en familjs behov. Förutom den som är drabbad av våld så finns barnens situation och det finns också en som slår. Den som slår har också rätt till behandling och hjälp för att komma ifrån det beteendet. Det här är ganska krävande och man behöver i ökad grad se till hela familjens behov, till alla parters behov av återupprättelse och hjälp för att komma tillbaka. Det gör man bäst genom att samordna myndigheternas olika insatser kring en familj. I ett familjefridscentrum, som vi tycker att Tallbacken kunde bli på sikt, så kan det här förverkligas. Vi ska skapa bästa möjliga miljö.
Bästa lagting, jag svarar mycket gärna på frågor kring detta angelägna tema och hoppas på en konstruktiv och snabb behandling i social- att miljöutskottet. Tack.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, herr talman! Det här är ett sympatiskt förslag på många sätt. Det här är ett område som jag tror att vi är ganska överens om att bör skötas gemensamt för hela Åland.
Ett annat sådant område är det som har diskuterats i samband med KST. Landskapsregeringen varit helt ovillig att titta på möjligheterna att föra över KST till landskapsnivån. Man har tagit ställning mot att ingenting ska föras över till landskapet under mandatperioden. Vad är det nu som gör att landskapsregeringen också har börjat titta på den här möjligheten och ser det som ett alternativ?
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Det var inte alls en oväntad frågeställning från ltl Axel Jonsson. Vi har också diskuterat att det naturligtvis kommer att komma en sådan reaktion. Jag vill säga att landskapet inte tar över någon verksamhet. Landskapet tar över ett finansieringsansvar. Landskapet kommer inte att producera skyddshemstjänster. Lagen förutsätter att det finns aktörer, antingen offentliga aktörer, tredje sektorn eller privata kvinnojourer som i så fall kan komma i åtnjutande av de här stödpengarna. Huvudsaken är att det finns en skyddshemsverksamhet som är tillgänglig för alla på lika villkor. Inom staten har man också lyft upp den här verksamheten på statlig nivå för att uppnå samma syfte.
Ltl Axel Jonsson, replik
I grund och botten tycker jag att det är positivt att man har tittat på möjligheten att både finansiera och också styra verksamheten i större grad genom förordning. Det är på det sättet som vi bör hantera verksamheter som vi anser att ska vara gemensamma för hela Åland. Här har vi 30 lagtingspolitiker som är tillsatta för att arbeta för hela Åland. Då är det också naturligt att den typen av verksamheter både styrs och finansieras från denna sal. Jag tycker att det är positivt att man kommit till den insikten vad gäller det här lagförslaget. Jag hoppas att man också kan titta på den möjligheten när det gäller andra verksamheter som vi är ganska överens om att ska skötas för hela Åland t.ex. KST. Tack för att man har öppnat ögonen, fru lantråd.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tror kanske inte att man ska överdriva just den glädjen även fast jag är tacksam för ltl Jonssons stöd av själva framställningen. Vi ska också minnas att lagtinget nyligen har behandlat lagen om kommunernas socialtjänst. Den lagen ger nu ett utrymme för att skapa också alternativa socialskyddsområden och det blir också en tidsfördröjning där. Den här lagen betyder att vi kan vara igång med detta till år 2016 om lagtinget så önskar och vi kan sätta lagen ikraft. Vi tycker att frågan är så viktig och angelägen att vi gärna vill fortskrida så snart som möjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Även liberalerna välkomnar att landskapsregeringen mjuknar i den hårda ställningen att landskapet inte ska sköta det som kommunerna är ålagda att sköta inom socialpolitiken. Vi har hela tiden talat om att man måste sköta viktiga frågor gemensamt. Oberoende av var man bor i landskapet så ska man ha möjlighet att söka skydd utan att de ekonomiska transaktionerna ska manglas mellan kommunerna och alla problem med avtal som finns eller inte finns. Kvinnor och barn faller emellan de administrativa enheterna.
Vi välkomnar det här förslaget. Skyddshemmet är en så viktig del i arbetet med våld mot kvinnor. Det är ändå trevligt att landskapsregeringen lite backar, för det är verkligen en kommunal angelägenhet som landskapet nu kommer att betala för.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Jag uppskattar stödet också från liberalerna. Jag tror inte att man ska dra alltför stora slutsatser kring landskapsregeringens hållning i det här. Det har varit mycket viktigt att landskapsregeringen inte påtar sig uppgifter som idag är kommunala. Jag vill understryka att det gör vi inte heller i den här framställningen. Vi påtar oss ett finansieringsansvar i syfte att ge alla lika och samma rätt till den här viktiga verksamheten. Det finns en stor skillnad där.
Så länge skyddshemsverksamheten sköts i Tallbackens regi blir det här sedan också en del av det som blir kommunernas socialtjänst såtillvida vi få till stånd en organisation.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Min slutsats är att landskapsregeringen nu ändå har löst den här frågan på ett sådant sätt att vi med gemensamma resurser ansvarar för att bygga upp ett regelverk och finansierar. Genom detta sätter man verkligen människorna i centrum och inte diskuterar vem som har behörigheten. Det är ändå människorna som vi ska sköta om med våra gemensamma resurser, på landskapsnivå eller på kommunal nivå. I det här fallet passar det synnerligen bra att vi har ett gemensamt system och det tycker liberalerna att vi borde ha inom de andra sociala områdena också.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Det låter mycket bra. Från den utgångspunkten tror jag att man kan arbeta fram många konstruktiva lösningar där man sätter individen och människorna först och prioriterar deras behov. Uppriktigt sagt så tror jag att för de flesta ålänningar och för de flesta medborgare så är det sekundärt vem som betalar och vem som står för notan bara verksamheterna fungerar, oberoende om det gäller skolan, socialvården eller hälso- och sjukvården. Det viktiga för medborgaren är att verksamheten fungerar och att det är kvalitet i verksamheten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ja, lantrådet, det här är ett mycket, mycket bra lagförslag. Jag tackar för att det har kommit. Mäns våld mot kvinnor är egentligen oförståeligt och ett outhärdligt problem som vi alla måste hjälpas åt att minimera.
På kort sikt ges alla samma möjligheter på hela Åland att få det skydd som behövs när det som inte får inträffa inträffar. På lång sikt hjälper inte bara det här. Många andra insatser behöver också göras och där har vi alla ett ansvar.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Ltl Eliasson har helt rätt. Den dagen som man är i behov av ett skyddshem så då har det redan gått alldeles så långt, naturligtvis. Våldet borde kunna synliggöras, stoppas och förhindras långt, långt före det. Jag tror att vi måste arbeta med många olika redskap och metoder, alltifrån upplysning, information, kunskap, utbildningar och att lära myndigheter, hälso- och sjukvården, polisen att se våldet och kunna definiera det som den våldsmekanism som det här handlar om. De måste kunna hjälpa till tidigt i processen och inte låta det gå så här långt.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag har uttalat mig många gånger om detta. Det är jätteviktigt att polisen ser våldet och har kunskaper och resurser att hantera det. Som jag sagt tidigare många gånger så känner jag att vi alla har ansvar för det här och speciellt vi män. Vi har det allra största ansvaret. Det är inte bara polisen som ska se våldet. Ofta kan man se våld inom olika bekantskapskretsar och när man umgås med folk. Vi ser ibland när detta inträffar och då måste vi ha modet att se till att få ett slut på det. Vi alla, speciellt alla vi män, har ett stort ansvar.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Tack för det. Det är viktigt att det sägs och att fler män säger som ltl Eliasson. Det är bra förebild att fler män också säger att detta är ett manligt problem och att vi måste engagera oss i för att kunna eliminera problemet och få det att försvinna.
Jag tror att man måste ta ner den här diskussionen till att handla om hur vi värderar varandra, hur man värderar könen och dess betydelse, i sexuella trakasserier, i kommentarer och i vårt språkbruk. Detta måste vi jobba med ända ifrån dagis, skola och i hemmen osv.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! 3 § säger att boendet på skyddshem blir gratis, men det är snarare så som lantrådet sade i sitt anförande att det blir avgiftsfritt. En sådan här plats kostar och en plats på skyddshem kostar mycket. I Mariehamn har inte det varit ett bekymmer, men kanske i andra kommuner. I och med att det heller inte finns någon lag som ger rättigheter till skyddsboende så har man inte kunnat väcka åtal mot t.ex. en kommun. Det är bra att man tar ett all åländskt ansvar för det här.
I ordförandens frånvaro, i kraft av mitt ämbete som viceordförande för social- och miljöutskottet, så vill jag tacka för att landskapsregeringen så här skyndsamt kommer med ett lagförslag. Vi i utskottet ska göra allt vi kan för att jobba konstruktivt och snabbt med förslaget.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Tack för det!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Gun-Mari Lindholm
Talman! Från moderat samlings sida stöder vi enhälligt och helhjärtat den här angelägna lagframställningen.
I samband med godkännandet av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet påpekade lagtingets social- och miljöutskott att Finlands riksdag hade antagit en lag där ansvaret för finansiering av skyddshem överförts till staten samt klientförhållanden hade gjorts avgiftsfritt. Social- och miljöutskottet påpekade att detta saknades i landskapet. Det fanns alltså en beställning från lagtingets social- och miljöutskott och enhälligt från lagtingets plenum.
Nu har den här lagframställningen kommit. Av olika orsaker kommer lagframställningen dock lite sent. Men det finns en vilja så det kommer också att finnas en väg att få lagframställningen igenom.
Ett stort tack till dem som har jobbat intensivt med att få den här lagframställningen förverkligad. Jag vill särskilt nämna tjänstemannen som jobbar med jämställdhetsfrågor, Vivan Nikula och lagberedaren Sara Karlman som har skrivit den här lagen på ett föredömligt sätt. Man ser att det finns ett eget personligt intresse i de här frågorna vilket man kan läsa både på och mellan raderna.
Den här frågan är väldigt angelägen. Vi önskar nu att social- och miljöutskottet även den här gången tar sig an lagframställningen och i skyndsam ordning för den tillbaka till lagtinget så att vi kan klubba den medan det här lagtinget ännu sammanträder. Från vår sida vill jag återigen säga att vi enhälligt stöder den här lagframställningen. Tack.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Även centerns lagtingsgrupp stöder det här lagförslaget. Jag skulle egentligen inte behöva säga så mycket utan jag skulle kunna hänvisa till vad lantrådet och ltl Gun-Mari Lindholm sade. Vi är helt överens om det.
Det här är en åtgärd som behöver tas. Vi vet att våld mot kvinnor och barn är ett gissel i vårt samhälle. Jag är också jätteglad att landskapsregeringen har kommit fram med den här framställningen dels mycket med tanke på konventionen som ltl Lindholm nämnde och som gick via social- och miljöutskottet men dels blev det också i budgetbehandlingen 2015 en ganska stor diskussion om detta. Det ifrågasattes också om man ska diskutera sådana här frågor i en budget. Det blev en relativt stor diskussion här i salen om det här. Finans- och näringsutskottet tog också upp det särskilt och de uppmanade regeringen att vidta åtgärder för att hjälpa dessa personer och på sikt förebygga våldet.
Det här är ett jättebra lagförslag och att man akut hjälper personer som behöver hjälp. I det här lagförslaget kan vi se att det finns många personer som behöver hjälp akut. På sidan 8-9 kan vi se att det är skrämmande mycket, t.ex. år 2012 anmäldes sammanlagt 64 fall av misshandel; 32 fall skedde i bostaden, 8 på färjor, 5 på krogen och 19 på annan plats. Det gällde kvinnomisshandel, sedan finns det också 8 fall av sexualbrott år 2012 och 27 fall när det gäller misshandel av barn. Professor GW Persson säger att man ska ta detta gånger tio, för det här är bara de synliga fallande, så då sker det ungefär 2-3 fall per dag på Åland när det gäller misshandel mot kvinnor och barn och även inom det sexuella området. Då inser man vilket oerhört stort problem det är. Det här är en åtgärd. Det är tacksamt att regeringen har jobbat snabbt med detta.
Jag vill också nämna tjänstemannen Vivan Nikula och lagberedare Sara Karlman som har gjort ett bra jobb och en tydlig lagstiftning. Jag är också glad att regeringen har hanterat detta snabbt utan att i desto mera byråkratiska svängar ha fört ut det på remiss. Det här är angeläget.
Jag sitter i social- och miljöutskottet och jag kommer för min del att göra allt i min makt för att den här lagframställningen gås igenom snabbt och att detta lagting kan klubba den här lagen. Jag är övertygad om att mina kollegor i social- och miljöutskottet tänker likadant.
Herr talman! Det här är den akuta insatsen som man ska göra när främst kvinnor och barn känner att det räcker och att det är ohållbart för nu har jag fått stryk tio gånger.
Nu är det Tallbacken som gäller och där kommer landskapet att köpa tjänster från. I det sammanhanget vill jag ge en eloge till Mariehamns stad som har upprätthållit Tallbacken under många år, kanske t.o.m. delvis på bekostnad av Mariehamns stad skattebetalare. Mariehamns stad har tagit ett stort ansvar. Jag antar att det är Tallbacken även i fortsättningen som kommer att sköta skyddshemsverksamheten. Lagförslaget säger inte vem som måste sköta det. Men Tallbacken har en stor kompetens och erfarenhet och det har även tjänstemän och politiker i staden. Det är bra att staden tidigare har tagit på sig ansvaret. Det blir säkert en fortsättning på det. Finansieringen kommer nu att göras till hundra procent av landskapet.
Det gäller inte bara den här biten utan det måste sedan också finnas en eftervård. En dag ska man ut från Tallbacken, kanske till hemmet och ut i samhället. Det gäller inte enbart den här lagstiftningen specifikt. Men vi måste fundera på vilket sätt eftervården ska ske. Vi vet att det idag är ett kommunalt ansvar. Alla vi som jobbar kommunalt måste också lyfta den frågan mera i kommunala sammanhang. Det görs säkert delvis och är ganska bra på vissa håll. Vi vet att socialsekreterarna gör ett bra jobb. Jag tror att även vi politiker måste uppmärksamma det här och ta reda på vad som händer sedan när man kommer ut från Tallbacken. Kommer man in i samma elände igen så att man kommer in till Tallbacken igen efter ett halvt år? Vad händer egentligen? Kommunerna måste ge sig själv mera resurser för att göra en form av eftervård för dessa personer. Det är klart att det kommer att passa som hand i handsken att KST tar hand om detta den dagen KST klubbas i lagtinget, vilket det förhoppningsvis ska göras under denna mandatperiod. Det tar tid innan det faller på plats. Under tiden måste alla kommuner lyfta det här lite mera nu i kommande budgeter för att hjälpa till att förebygga och synliggöra det här.
Det finns mycket, mycket mer att säga inom det här området. Jag tycker att det här är ett av de största gisslen vi har lokalt på Åland. Vi tycker alla likadant.
Som sagt så stöder centern detta helhjärtat. Den här lagframställningen kommer förmodligen att snabb behandlas i social- och miljöutskottet så att lagtinget får klubba den innan detta lagting avslutar sin session.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Också Liberalerna stöder förslaget att utveckla trygga skyddshemsverksamheten och att man reglerar tjänster som skyddshem hem ska erbjuda. Man reglerar också kvalifikationer som personalen ska ha samt att finansieringsansvaret förs över på landskapet.
När jag läste framställningen gjorde jag exakt de reflektioner som ltl Jonsson och vtm Viveka Eriksson gjorde i replikväxlingen. Det här ett av de smala områden som är en mycket viktig fråga och där människor kan komma i kläm. Det här området för man i princip över på landskapet.
Jag vill också, som flera talare har gjort, tacka social- och miljöutskottet för det gedigna arbetet de gjorde när man penetrerade Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, det satte lite bollen i rullning.
När man läser framställningen kan man också konstatera att det är ett stycke komprimerad fakta och kunskapskälla av smått unika mått. Jag tycker att det är så bra. Vill man ha en grundkurs om våld i nära relationer så ska man läsa framställningen.
Flera talare har också visat prisat jämställdhetschefen och lagberedningen och det vill vi också från liberalernas sida göra. Framställningen är otroligt faktaspäckad. Vi kan läsa om våld i nära relationer och hur allvarligt och globalt samhälls- folkhälsoproblem det är. Det är också mycket bra att vi ofta har pratat om heterosexuella relationer och man ska inte glömma vare sig HBTQ-personer eller hedersrelaterat våld. Det finns mycket fakta och siffror, hemska och sorgliga, men för att kunna fatta relevanta politiska beslut så är det till stor hjälp att ha gediget faktaunderlag.
Det är väldigt noga beskrivet hur behovet av skyddshem ser ut och skyddshemmens uppgifter. Det är också väldigt välskrivet ur ett barnperspektiv. Man kan säga att man med den här framställningen verkligen har gjort en barnkonsekvensanalys, vilket lagtinget har frågat efter i flera framställningar från landskapsregeringen. Här har detta inte glömts bort.
Det som man också kan ta ad notam och som är lite sorgligt är att man konstaterar i framställningen att intresset, som man från politiskt håll har visat för de här frågorna, dessvärre inte har resulterat i stora satsningar som skulle behövas på alla nivåer för att vi ska kunna förebygga och förhindra våldet. Frågan om våld i nära relationer har inte arbetats ordentligt in i myndigheternas ordinarie verksamhet. Samsyn och samarbete mellan våra små myndigheter borde egentligen vara Ålands styrka och det ser vi inte heller riktigt resultat av ännu, precis det som borde vara vår styrka.
Om man ser det ur Mariehamns perspektiv så är det Mariehamn som har haft huvudansvaret över Tallbacken. Man har sålt tjänster till övriga åländska kommuner vilka har betalat enligt nyttjandegrad. Kommunerna har inte ingått något avtal om ett generellt användande av skyddshemstjänsterna med Mariehamns stad. Det här har skapat problem och det förs också en diskussion om detta i framställningen. Vissa kvinnor och barn kanske inte ha fått den hjälp och det stöd som de har rätt att få på grund av att kommunerna inte har hänvisat dem till Tallbacken där det finns professionell hjälp. Ur Tallbackens och Mariehamn stads synvinkel är det här en verksamhet som ska fungera 365 dagar i året 24 timmar i dygnet. Tallbacken är en beredskapsverksamhet och en jourverksamhet och därför är det väldigt skäligt att man delar på finansieringsansvaret.
Sedan ett litet stickspår. Igår hade vi Mariehamns liberaler möte. Vi hade många frågor på agendan bl.a. valet och det är full rulle inom den biten hos alla partier. En fråga väcktes, vi vet alla hur situationen ser ut i världen. En ny kandidat sade; ”om vi skulle få ensamkommande flyktingbarn hit till Åland, vart skulle vi hänvisa dem? Vilken beredskap skulle vi ha att ta emot dem?” Vi vet alla hur det ser ut i Malmö. Det kommer 50 barn per dag som själva tar sig till Malmö. Inte är det någon omöjlighet att några av barnen eller ungdomarna skulle kunna leta sig till Åland. Vi diskuterade vilken beredskap vi hade. Man ska ha väldigt speciella kompetenser för att kunna ta hand om dessa barn. Vi konstaterade att första anhalt där det kanske finns bäst beredskap och kunskap är just Tallbacken. Den frågan blev vi att fundera kring. Så uppfattar jag att det är. Om vi skulle få hit ensamkommande flyktingbarn och ungdomar så skulle Tallbacken bli den första anhalten. Det kanske vi också mentalt behöver förbereda oss på, i alla fall tänka tanken. Tack.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Jag tänkte på det sista som ledamoten lyfte fram i sitt anförande, flyktingsituationen och det som vi får följa med nu på sociala medier och i nyheterna. Åbo har nu också alla sina flyktingcentrum fulla. Det är inte alls oväntat att vi också får hit illegala flyktingar, men det är ju en helt annan fråga. Jag tror kanske inte att Tallbacken är rätt ställe för det. Då får vi nog akut samlas och diskutera helt andra lösningar om situationen blir sådan.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Det får vi säkert göra. Jag tror att vi alla har beredskap till det. Det som jag pratade om var barn och ungdomar och då tror jag att första anhalten skulle bli Tallbacken. Det står väldigt tydligt och klart hur man arbetar. Det första akuta när man kommer till Tallbacken är att man får någonting att äta, man får en sängplats osv. Jag tror att man ska fundera i de banorna så att inte tanken är helt ny eller obekväm.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Vad gäller Tallbacken så det enligt mig ett hem som är inriktat med den expertis som finns där för den verksamheten som är tänkt. Den expertis som finns där kan säkert användas i en annan situation. Men om socialen eller någon annan skulle råka hitta ett illegalt flyktingbarn här på Åland så är det klart att man i första hand tar kontakt med kommunen och säkert akut först med Tallbacken. Men nog måste vi helt klart diskutera andra lösningar än Tallbacken i sådana fall.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Precis, det är det som jag menar, min bedömning är att det första stället blir nog Tallbacken i så fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! I sammanhanget måste påpekas att det görs ju mycket jobb inom det här området när det gäller kvinnofrid. Kvinnofridskommittén har ju utarbetat en modell där man inbegriper olika myndigheter; ÅHS, polisen, åklagare och kommunens sociala sektor. Sedan finns Tallbacken där som ett hem. Det görs och har gjorts under en lång tid mycket arbete inom det här området. Den här lagstiftningen är en jätteviktig komponent i detta. Det måste jobbas ännu mera med den här frågan. Det är många som jobbar och många som försöker samverka men det är ett jättesvårt område.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Som alla andra områden så är det här ett kunskapsområde. Det som jag lyfte fram står till tydligt och klart direkt citerat ur framställningen, man önskar att det kunde ha arbetats bättre in i myndigheternas verksamhet och att det råder brist på samsyn och samarbete mellan myndigheterna. Vi skulle kunna bli ytterligare mycket bättre inom det området och det tycker jag att man ska ta ad notam för det är något som vi borde vara väldigt, väldigt bra på. Vi har direktkontakter och man känner nästan alla personer som jobbar inom vissa myndigheter osv.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Absolut, det måste göras mera och bättre jobb. Även kommunpolitikerna har en oerhört viktig roll att lyfta upp detta lite mera. Ute i kommunerna går det ofta i gamla hjulspår. Man tänker att det här inte är ett så stort problem. Men när man börjar titta på siffrorna så är det faktiskt ett gigantiskt problem. Det gäller att alla försöker lyfta det här. Det kan hända att det här arbetet har varit lite bortglömt ute i kommunerna. Det här arbetet måste lyftas upp mera.
På landskapshåll har man verkligen jobbat bra och försökt lyfta detta hela tiden, även här i salen har detta lyfts flera gånger. Det jobbas på, men visst borde det göras ännu mera.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Så är det och det är väl en anledning till att vi har den här lagframställningen på vårt bord. I framställningen står det också att vissa kommuner har tagit betalt av kvinnorna, vissa kommuner har inte skickat kvinnorna till Tallbacken, man har erbjudit andra väldigt mycket mindre lyckade alternativ. Det är jättebra att man stärker en väldigt utsatt grupp samhällsmedborgares rättigheter nu, absolut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Tack, fru talman! Tack alla för väldigt bra och positiva inlägg. Mot bakgrund av att jag har engagerat mig i de här frågorna väldigt länge så tycker jag att vi har kommit ett ganska stort steg på väg, åtminstone när det gäller att diskutera den här problematiken. Många gånger har det varit ganska svårt att ta upp problematiken. Framförallt har det varit svårt att få män i lagtinget att aktivt delta i debatten. Nu är det flera män som deltar aktivt och som på ett mycket ansvarsfullt sätt tar upp frågor som anknyter till just det här temat.
Våldets mekanismer som lantrådet talade om är oerhört komplext. Manlig dominans och manligt våld genomsyrar vår kultur och egentligen alla kulturer. Man tycker ofta t.o.m. synd om alla små söta pojkar som tvingas in i en maskulin kultur som kanske gör att deras känsloliv på många sätt begränsas och deras empatiska förmåga utvecklas inte på samma sätt som kvinnor och flickor tillåts att utvecklas.
Jag tycker att det här är en bra diskussion. Det enda som är en malört i bägaren är oppositionens sätt att försöka göra någon slags KST-politik på detta. Jag tycker att lantrådet och vi som representerar majoriteten klart och tydligt har sagt att det här inte är någon förändring i frågan om regeringens och majoritetens inställning till hur socialvårdens ska skötas, dvs. att den ska vara på kommunal nivå. KST är ju den framtida huvudmannen också för det här arbetet.
I föredragningslistan står det ”Skyddshem för personer som drabbats av våld i nära relationer”. Lagen heter inte så. Det finns en poäng med det. Den heter landskapslag om skyddshem. Under framtagandet av den här framställningen har jag varit involverad i diskussionerna och jag ville att man inte skulle begränsa rätten till skyddshemsplats enbart för kvinnor och barn, eventuellt också för någon man, på grund av våld i nära relationer. Det sägs ju ofta något tillspetsat att hemmet är den farligaste platsen för kvinnor. Mycket av det våld som sker privat så sker ju i hemmet och riktas mot kvinnor och barn och barn blir vittnen till våld som utförs mot deras mammor.
Hotet om våld är lika väsentligt. Det förekommer också mycket hot mot kvinnor som lever ensamma. För de män som av någon anledning har behov av att visa sin makt så är de ensamboende kvinnorna ganska sårbara objekt. Det förekommer i olika former. Det kan vara påträngande besök, det kan vara telefonsamtal och det kan vara nätkontakter. Dessa ensidiga kontaktförsök kan också utmynna i hot, ofta av sexuell karaktär.
Framställningen har gjorts så att också dessa kvinnor ska kunna känna att om de utsätts för hot, långvarigt eller kortvarigt, och känner sig otrygga så ska de också kunna söka sig till ett skyddshem. Det tycker jag att är mycket viktigt. Man har inte alls lyft fram den frågan i den omfattningen.
En annan grupp är kvinnor som lever ensamma eller möjligen med någon ny partner efter en skilsmässa där skilsmässan inte har skett genom en ömsesidig uppgörelse och den manliga partnern är emot skilsmässan och inte kan försonas med tanken på att bli lämnad. Då kan dessa män, och det är inte alls ovanligt, utöva en massa hot om våld och vara stalker och alla möjliga destruktiva beteenden gentemot en tidigare partner.
Det är viktigt att komma ihåg att det finns flera olika teman på de här formerna av våld och hot om våld som riktas mot kvinnor.
Det är en bra lagstiftning. Det är jättebra att den har kommit så snabbt och att det är det här lagtinget som får ta den, så att det är inte någon som säger att nu är det för kort tid och att det här får nästa regering göra. Det här borde ha varit gjort för länge sedan.
Sedan är det så som ltl Runar Karlsson väldigt inkännande konstaterade att det räcker inte med det här. Ltl Karlsson tog upp det som behövs efter en skyddshemsvistelse. Vi behöver också diskutera tillgängligheten. Som lantrådet beskrev, och som också finns beskrivet i framställningen, så långvarigt våld i nära relationer fråntar ju våldsoffrets egen vilja och förmåga att agera självständigt för sitt eget bästa. Det måste vara så arrangerat också på kommunal nivå att de som jobbar i kommunerna och har ansvar för de här frågorna kan ingripa och hjälpa en person som har varit utsatt för våld till skyddshemmet. Det är kanske också någonting som vi som medmänniskor ska lära oss så att man kan ta någon i hand och visa vägen till skyddshemmet. Det är i många fall omöjligt för offret att klara det också. Tack, fru talman.
Ltl Anders Eriksson
Tack, fru talman! Det här är ju ett unikt ärende på många sätt. Alla i den här salen är överens och ändå har det ett ganska stort medialt intresse. Det är ju ofta de olika åsikterna och konflikterna som brukar leda till medialt intresse. Men det här är ett unikt ärende på många sätt bl.a. det mediala intresset som jag nämnde. Man kan ibland få lite känslan av att det pratas och pratas ganska mycket om de här frågorna. Men här kommer det också faktiskt en beställning och ett svar på den ganska tydliga beställning som social- och miljöutskottet och därmed hela lagtinget lämnade.
Den grundliga genomgång som man hade i social- och miljöutskottet, som jag också deltog i, visade att ett välfungerande skyddshem är väldigt centralt om man ska kunna göra någonting åt den här problematiken. Den här framställningen är välkommen.
Det är en bra text i de allmänna motiveringarna. Man märker att det har varit ganska mycket känslor med när man har skrivit det här. Det är stundtals talspråk. Man pratar om vi istället för landskapsregeringen, man pratar om radiointervjuer i YLE osv, men det tycker jag också att är helt okej. Det är bra att det finns engagemang i de frågorna. Det sägs bland annat så här: ”Eftersom våld i nära relationer har enorma negativa konsekvenser, är det oerhört viktigt att arbeta för att förhindra det. Samhället måste vidta åtgärder för att skydda och stödja utsatta, tillika som vi i ett förebyggande arbete måste syna de värderingar, normer och attityder som upprätthåller våldsutövandet. Utmaningen ligger i att omsätta den kunskap som finns och som fortsättningsvis utvecklas i målinriktade insatser så att de som behöver stöd och hjälp, faktiskt får det. Så länge som det finns personer som misshandlar sina närstående, måste samhället arbeta aktivt och förebyggande för att få slut på misshandeln.” Det här är väldigt centralt tycker jag.
Det pratas mycket om reglering i den här framställningen. Man säger att ÅMHM ska ha en övervakande roll. Jag har inte själv möjligheter, på grund av Nordiska rådet, att vara med när det ärendet kommer att behandlas i social- och miljöutskottet. Jag hoppas att man inte alltför mycket fokuserar på krav på utrymmen, kompetens och personal. Enligt den uppfattning jag har fått, rätta mig gärna om jag har fel, så när det gäller skyddshem så det viktiga är att de som är utsatta faktiskt söker sig dit. Jag har förstått att tröskeln för många är enormt hög för att söka sig till skyddshem och få hjälp. Jag tror att det viktigaste är att ha fokus på att man får den här tröskeln så låg som möjligt.
Jag har noterat att man inte fick nämna det här, men jag kan ändå inte låta bli. Det sägs att finansieringsansvaret för den här verksamheten ska vara på landskapet istället för på kommunerna. Flera har varit inne på det. Jag noterade också att lantrådet sade att det här var så pass viktigt så därför bör det vara på det sättet. Då ställer jag frågan; menar landskapsregeringen att det som man har inom KST inte är lika viktigt? Det är antagligen inte på det sättet, men det lät lite märkligt.
Jag har två frågor till dem som kommer att behandla det här ärendet i social- och miljöutskottet. Den statistik som finns på sidan 8-9 hoppas jag att man kan analysera. Man kan dra den slutsatsen att det inte har skett några större ökningar av misshandelsfallen. Det är förstås en helt felaktig slutsats. Man kan också se att det kan ändra cirka 30 fall från ett år till ett annat. Jag hoppas att social- och miljöutskottet kan försöka få ett svar på vad det kan bero på. Jag har mina tankar i bakhuvudet. Jag kan tänka mig att det som händer och sker på färjorna säkert kan spegla de här siffrorna ganska mycket. Men det vore intressant att få svar på den frågan.
Den andra saken som jag hoppas att social- och miljöutskottet kan titta på är faktiskt det som ltl Katrin Sjögren tog upp när det gäller de flyktingströmmar som vi ser ute i Europa. Jag tror att det är ganska naivt av oss att tro att det på något inte sätt skulle påverka oss. Jag har inte tänkt tanken tidigare ltl Sjögren. Jag tyckte att det var bra att ni tog upp den frågan. Jag tror också att det är viktigt att vi tänker till lite före innan vi står inför problem som vi inte riktigt vet hur vi ska handha. Jag noterade redan i replikskiftet att ltl Sjögren pekade på Tallbacken medan andra sade att så kan det absolut inte vara. Men om det inte är Tallbacken, vad har vi då att erbjuda? Jag tror inte att vi har så mycket annat. Även om det är lite på sidan om framställningen så är det en fråga som är så pass viktig så jag tror att det är bra att vi också diskuterar i god tid. Tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Ltl Anders Eriksson tyckte det var inte så viktigt med utrymmena och personalens kompetens och tog avstånd från det. Jag tror att det är otroligt viktigt med kompetens. Jag tror att personalen på Tallbacken behöver mera kompetens om man också står i beråd med att utveckla verksamheten där. Lokalerna är ganska nybyggda och de är faktiskt byggda så att de inte ska vara i markplan för att de som bor där och ska skyddas ska inte behöva stå ut med alla möjliga konstigheter som kan hända.
Att ställa den här gruppen mot andra inom KST vill jag ta avstånd ifrån. Det är ett vanligt retoriskt grepp hos ltl Anders Eriksson. Jag vill överhuvudtaget inte se på frågan på det sättet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag vill tacka för stödet från ltl Anders Eriksson. Vicelantrådet sade efter mitt anförande att det förstås är gränsbevakningens ansvarsområde och så är det ju förstås. Men det kan bli aktuellt med akutskede och då ska det vara tak över huvudet och jag pratade om barn och ungdomar. Det är bra om social- och miljöutskottet tittar på den frågan.
Ltl Anders Eriksson, replik
Med risk för att jag hamnar lite snett eftersom jag inte kan kommentera tredje part i den här repliken så låt mig säga så här, helt taget ur luften; jag tror att det inte är så bra om vi förlitar oss på att gränsbevakningen ska sköta de här frågorna. Jag tror att det är viktigt att vi i det åländska samhället funderar hur vi hanterar en sådan här situation när och om det kommer illegala flyktingar, barn och ungdomar. Hur hanterar vi detta? Vilka resurser har vi i vårt samhälle? Jag är inte tänkt på den frågan tidigare. Jag har inga problem att ge eloge till någon som tänker före jag har gjort det själv. Jag tycker att det är bra att ltl Katrin Sjögren tog upp den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag fick också samma information här av lantrådet. Illegala flyktingar är inte vårt behörighetsområde. Det är i sådana fall något som vi måste diskutera. Om det mot förmodan skulle komma illegala flyktingar och i värsta fall ensamma barn hit så måste vi ta kontakt med gränsbevakningen och sedan ska de skickas till Åbo för att behandlas av en myndighet, få asyl osv. Det är klart att före de är i Åbo så behöver vi ha lite beredskap. Tallbacken skulle då vara ett alternativ som ltl Katrin Sjögren lyfte upp.
Ltl Anders Eriksson, replik
Vi pratar om ett öppet och tolerant samhälle. Ltl Katrin Sjögren tog upp dem som kanske är allra mest utsatta.
Jag kanske hårdrar det för mycket, men ska jag förstå ltl Kemetter på det sättet att om vi helt plötsligt har barn och ungdomar, helt skyddslösa, som inte vet vart de ska ta vägen, ska vi då från åländska myndigheter stå med armarna i kors och säga; ”det här är inte vår behörighet, var vänlig och ta er till Åbo eller kontakta gränsmyndigheten?” Det kan man ju ändå inte mena.
Jag kan inte tänkt på den här frågan och det tror jag inte att ltl Kemetter heller har gjort. Det är bra om vi tänker på det här scenariot i god tid.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det är väl alldeles självklart att om det kommer ett papperslöst barn till Åland så står inte någon vanlig människa med armarna i kors och säger att de ska kontakta gränsbevakningen. Det är klart att man hjälper till. Det är ju vårt gemensamma medmänskliga ansvar. Vi hjälper garanterat till. Jag tror inte att man vill missförstå oss på flit.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var ett bra klargörande. En viktig fråga kom upp. Ltl Kemetter sade i sin replik att det här inte är vår behörighet. Det är i många, många sammanhang ett väldigt klassiskt sätt att driva åländsk politik på. Det här är inte vår behörighet, vi kan inte agera. Men vi har alla möjligheter att göra mycket inom de områden som inte hör till vår behörighet. Framförallt om det handlar om utsatta flyktingarna, barn och ungdomar, så måste vi ha en strategi hur vi ska hantera dem.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Lantrådet Camilla Gunell
Fru talman! Den här frågan är lite vid sidan av hela frågan om skyddshemmen. Men eftersom frågan nu har kommit upp och debatterats här så tänkte jag ändå att vi kanske måste reda ut ett och annat.
Vad händer om ensamkommande barn eller personer, flyktingar, skulle komma direkt från Europa och stiga i land på Åland? Landskapsregeringen har fått frågor av den typen. Vi har också besvarat de frågorna. Vi konstaterar att det här är en fråga som rör rikets gränser. Det handlar om medborgarskap och rätten att upprätthålla sig i landet. Det är riksbehörighet. Det är staten som avgör, efter individuell prövning, vilka personer som har giltiga asylskäl och därför rätt att få eller inte få stanna i landet. Det är finska migrationsverket som gör prövningarna och ger besked till de asylsökande. Under tiden som prövningarna äger rum bor personerna i fråga på förläggningar eller asylboenden.
Vi har också fått frågan om vi på Åland borde ha någon typ av förläggning för asylboende, men eftersom det inte är vår behörighet att sköta det här så har vi svaret att det inte är aktuellt.
Det är fastslaget i rikslag vilka tjänster som de asylsökande har rätt till medan ansökan behandlas. När man sedan har fått asyl och uppehållstillstånd så kan man flytta till egen bostad och hemkommun och det är där de åländska kommunerna kommer in i bilden.
Det här är ett ansvarsområde som inte faller inom vår behörighet. Ett barn eller personer utan asyl som skulle stiga land på Åland blir i första skedet föremål för riket att ta hand om.
Under den senaste mandatperioden har vi haft en ganska intensiv dialog med riksmyndigheterna om att göra det möjligt för åländska kommuner att ta mot flyktingar, dvs. personer som redan har fått asyl. Det skulle vara under ordnade former på Åland och samma system som i riket.
Rikslagen om integrationsfrämjande ändrades i december 2014 på uppdrag av vår åländska vilja. Nu är det möjligt för de åländska kommunerna att ta ett humanitärt ansvar och dela det med andra kommuner i landet. Personer som finns idag på förläggningar kan placeras ute i landet i kommuner som är villiga att ta emot.
Det kan naturligtvis hända att det kommer barn eller vuxna som är i behov av hälso- och sjukvård och då är det naturligtvis till hälso- och sjukvården man går och får vård innan man sedan går den rätta vägen, så att det här sköts med korrekta myndigheter. Tack, fru talman.
Talmannen
Vi tackar för den informationen. Det var viktigt att få frågan utredd. Efter detta återgår vi till det som ärendet handlar om; Skyddshem för personer som har drabbats av våld i nära relationer.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Tack lagtinget för en mycket konstruktiv och positiv debatt. Det är glädjande att under den här mandatperioden ha debatterat det här först i lagtinget och sedan i social- och miljöutskottet där vi har uppmärksammat regeringen på behovet av ett skyddshem under landskapet. Nu kan vi förverkliga det här.
Nu gäller det att ha en ganska snabb behandling. Som vi hörde från de andra ledamöterna i social- och miljöutskottet så är även jag mycket positiv till att vi nu snabbt ska få resultat med snabba diskussioner. Det är viktigt att detta nu sker fort.
Det har också kort diskuterats vad vi mera kan göra. Våldet tar ju faktiskt inte slut. Vi har debatterat det här år efter år. De som har suttit i lagtinget länge har säkert alltid fått säga samma saker. Vilken utveckling har vi? Fortfarande behövs det mycket för att den som blir slagen eller hotad hemma ens ska våga fly eller berätta om våldet som sker fast vi vet att det görs mycket arbete för att sänka tröskeln.
När jag var liten så tror jag inte ens att man pratade om våld. Nuförtiden finns allt från pamfletter till att man går in i skolorna och diskuterar. Man försöker på det här sättet sänka tröskeln för att rapportera om familjevåld. Man pratar också med elever på ett annat sätt än vad man gjorde förr.
Däremot är jag själv bekymrad över att vi nu i riket ser hur skyddshemmen bemöts av kraftig penningbrist. Eftersom det här blir ett all åländskt skyddshem och landskapet tar över den finansiella biten så tycker jag att vi har skött det exemplariskt. Var man än bor på Åland så har vi garanterat att man erbjuds tillfälligt skydd för både kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmen. Hemmet borde vara den trygga platsen. Om man inte kan vara hemma och det är för farligt så måste man kunna fly någonstans.
Att läsa den här statistiken, som också nämndes tidigare här i ett anförande, är ju alldeles beklämmande. Statistiken har också tagits upp i debatten. När man inte har varit med om något sådant här så blir man riktigt illa till mods, att sådant här sker på vårt lilla Åland. Vad beror detta på och varför sker inte en förändring? Ja, vi har tidiga insatser, vi går in med information, diskuterar och vi håller med utbildning. Det som jag tror att vi i det här fallet också måste diskutera mera är alkoholpolitiken. Det var en polis som någon gång sade att om vi inte skulle ha alkohol i samhället så skulle polisen nästan inte ha något jobb alls.
Vi har en dryckeskultur i Finland som leder till att Finland och Åland ligger högt upp i statistiken vad gäller våld inom familjen. Det borde vi diskutera mera även i samband med den här lagstiftningen. Varför har vi ett så stort behov av alkohol och varför är det så svårt att förändra? Vi har tidigare haft lagstiftningar kring alkohol och alkoholpolitik och då märker man plötsligt att den här delen av debatten blir bortglömd, fast det tyvärr ändå är våld som det sist och slutligen leder till när man tittar på statistiken. Det är ganska många fall.
Det är nu glädjande att det här går snabbt och att det har gett resultat så här fort. Jag stöder detta med hela mitt hjärta och det gör säkert min grupp också. Tack.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Remiss
5 Ändring av sjöarbetsinkomstavdraget
Landskapsregeringens lagförslag (LF 29/2014-2015)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Vicelantrådet Roger Nordlund
Fru talman! Sjömanspensionssystemet i Finland har genomgått en reform och den nya lagstiftningen träder ikraft vid ingången av 2016. Det här gäller ändring av lagen om sjömanspension och införande av lagen om sjömanspensioner. Det handlar också om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport och det berör också till viss del inkomstskattelagen.
Fru talman! Vi beklagar att vi kommer i denna sena stund med den här framställningen. Den borde ha varit här på lagtingets bord redan under vårterminen för att behandlas då. Tyvärr har inte informationssystemet fungerat i den här frågan. Vi måste vi reparera och försöka göra det bästa möjliga i vår situation.
Hela sjömanspensionssystemet i landet har reformerats. Olika premier som påverkar både statsskatten och kommunalskatten har förändrats. Vårt förslag är att vi agerar på ett sådant sätt så att vi bibehåller status quo i den här situationen så att vi har en likartad situation här på Åland som i resten av landet.
Då kan man fråga sig; varför ska vi ha det på det här sättet? Det är av flera orsaker. För det första därför att politikområdet är nationellt. Vi från åländsk sida agerar så starkt som möjligt för att statsmakten ska bibehålla stödsystemen och föra en god sjöfartspolitik. Vi tycker också för det andra att det är korrekt att vi har följd i färg i den politik som vi för här på Åland när det gäller det här politikområdet.
Vi föreslår konkret att sjöarbetsinkomstavdraget tas bort. På det sättet håller vi balans med de förändringar som har gjorts med pensionspremierna. Trots den här förändringen får de människor som berörs en lite bättre ekonomisk situation. En del får en lite högre beskattningsnivå, det är sådana som relativt sett har en hög inkomstsnivå.
Det här är förslaget som vi lägger till lagtinget och finans- och näringsutskottet för behandling.
Ytterligare kan sägas att beräkningarna som ligger till grund för detta handlar om cirka 750 000 euro som också kommer den kommunala sektorn till godo på det här sättet. Det är också en bra sak att ta med sig in i de kommande diskussionerna med kommunerna om hur vi ska sköta de ekonomiska relationerna mellan landskapet och kommunerna för nästa år. Tack.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Jag hakade lite upp mig på en skrivning här i motiveringarna. ”Förslagets inverkan på de kommunala skatteintäkterna skapar ett ekonomiskt utrymme för landskapsregeringen att föreslå åtgärder som kan komma fler till godo”. Kan man utveckla på vilket sätt det ekonomiska utrymmet skapas för landskapsregeringen? Jag får den uppfattningen att det är kommunerna som får 750 000 euro mera. Eller tänker man ta dessa 750 000 euro ifrån kommunerna? Reflektera gärna kring det!
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! För det första beklagar jag att det här ärendet inte på ett normalt sätt har hunnit gå ut på remiss till kommunerna, till Mariehamns stad och till kommunförbundet vilket det borde ha gjort. Tidtabellen är sådan att vi måste göra på det här sättet. Det är till fördel för kommunsektorn så rimligen är de positiva.
Vi har tagit beslut i landskapsregeringen och i lagtinget om olika lagframställningar som ökar kostnaderna för kommunerna. Vi har nu två förslag här som de facto minskar kostnaderna. Det föregående ärendet när det gäller skyddshem och nu det här ärendet. Vi kommer de närmaste veckorna att ha ett samrådsförfarande med kommunsektorn. I den diskussionen kommer den här saken att finnas med så att vi hittar en så god balans som möjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Kontrollsystemen har fallerat, ungefär så sade vicelantrådet. Under den förra mandatperioden byggdes ett system upp med så kallade kvartalsmöten, mellan landskapsregeringens finansavdelning och finansministeriet på rikshåll, uttryckligen för att man skulle kunna planera skatteåtgärder som via delad behörighet berör respektive part. Kvartalsmöten hålls fyra gånger per år och uppenbarligen har detta nu inte fungerat. Genomför man fortfarande dessa kvartalsmöten? Har man en fortlöpande process där man träffas och diskuterar de här sakerna.
Sedan får man konstatera ytterligare att inte heller under riksdagsbehandlingen har det uppenbarligen skett en kontakt mellan landskapet och riksdagen. Det här får man beklaga.
Talmannen
Tiden är ute!
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! När det gäller frågan om kvartalsmötena så fortgår de på precis samma sätt som under de föregående perioderna. Men tyvärr har detta fallerat. Man har inte gett den här informationen på det sätt som man borde ha gett till landskapsregeringen under behandlingen före det togs beslut i regeringen. På samma sätt har inte landskapet heller hörts i det utskott som behandlar det här ärendet i Finlands riksdag. Två fel har begåtts här och den saken är naturligtvis under diskussion.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är nödvändigt att det här diskuteras ordentligt. Det får helt enkelt inte förekomma sådana här saker. Ärendena är av olika dignitet olika gånger. Det här är också en väldig viktig sak, kanske inte för själva lagförslaget så som jag ser det. Förändringar i avdragsmöjligheterna, att man tar bort sådana saker som begravningsbidrag och att man kan gå i pension väldigt tidigt, det tycker jag att är bra att man justerar det så att det för sjömän är samma som för övriga arbetstagare.
Själva finansieringen av det här systemet är intressant om man läser rikspropositionen. I förlängningen innebär det att sjöfartstödet ökas med cirka 14 miljoner euro. Det blir en överföring från staten till sjöfarten för att allt detta ska balanseras. På rikshåll är ju sjöfartstödet nu ifrågasatt. Jag ber att finansministern, sjöfartsansvariga, ger en bild av hur det ligger till.
Talmannen
Tiden är ute!
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det är en av anledningarna till varför jag tror att det är bra att vi har följd i färg här, så att vi blir de första som ändrar på helheten. Vi ifrån åländsk sida värnar alla om att det sjöfartstödet som finns nu och fungerar ska kunna fortsätta. Rederinäringen har en önskan att sjöfartstödet ska fortsätta som sådant.
Det är så som ltl Perämaa sade, detta skulle finnas med på listan som eventuellt skulle verkställas om inte samhällsfördraget skulle komma i kraft. Nu kom inte samhällsfördraget ikraft så som målsättningen var. Men efter det har man ändrat politiken och sagt att det finns andra åtgärder. Tillsvidare lever vi i den tron och uppfattningen att det inte ska ske några förändringar när det gäller sjöfartstödet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Det är förstås alltid olyckligt när det inte finns tid att behandla ärendena ordentligt här lagtinget. Det gör inte saken bättre att vi dessutom har ett ganska pressat tidsschema från tidigare.
Jag vill lyfta upp några saker som jag tycker är oerhört väsentliga i sammanhanget. Dels det ena som jag lite var inne på i ett replikskifte, dvs. att man konstaterar att den här förändringen skapar ett ekonomiskt utrymme för landskapsregeringen, trots att det de facto är kommunerna som enligt förslaget ska få mera pengar att röra sig med. Sedan säger man att man på något vis kommer att använda de här pengarna till någonting annat. Motiven är lite luddiga.
Ännu mera intressant blir det om man tänker på det faktum att vi under de senaste åren har sett en hel del fartyg flagga ut till Sverige vilket innebär att våra åländska kommuner går miste om stora kommunala skatteintäkter. Det är viktigt att man i den här diskussionen kopplar ihop det här och ser det som en helhet. Hur fungerar den kommunala ekonomin och landskapets ekonomi, tillsammans med sjöfartsekonomin? Kommunerna kan på det här sättet drabbas genom att fartygen flaggar ut och in i olika omfattningar. Det drabbar deras kassor och deras ekonomiska handlingsutrymmen.
När finans- och näringsutskottet behandlar det här ärendet vill jag att de också tar en helhetsblick på den kommunala ekonomin och hur den interagerar med sjöfartspolitiken.
Vi vet att det på många håll är utmanande tider inom sjöfarten. Är det något som är viktigt för oss här i lagtinget så är det att se till att vi har en konkurrenskraftig sjöfartspolitik som helhet. Det här är en förändring som mer eller mindre blir ett nollsummespel för staten. Men det är en förändring som kommer oss till godo.
Vid den här typen av förändringar, när man skriver att landskapsregeringen har ett större ekonomiskt rörelseutrymme, så hoppas jag verkligen att man tänker sig någon form av åtgärder för att eventuellt stöda sjöfarten ytterligare, att man har det här perspektivet. Det är synd att man inte utveckla det här mera i texten så att vi skulle få en hint om vilken typ av åtgärder som man tänker sig. Jag hoppas att det är något som man kan förklara för finans- och näringsutskottet.
Det är inte så lätt att få jobb idag som åländsk sjöman. De åländska rederierna har det i allmänhet ganska tufft.
Kan vi ha det perspektivet hur vi kan skapa Östersjöns bästa sjöfartspolitik också i det här lagförslaget, det perspektivet borde vi alltid ha när vi diskuterar sjöfartspolitik, så det är det absolut viktigaste när vi måste prioritera på grund av tidspress i lagtinget. Det är synd att det har blivit på det här sättet, men jag hoppas att finans- och näringsutskottet håller fokus på den frågan. Tack, fru talman.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag tycker att ltl Axel Jonsson hade ett bra förslag, att man ska titta på den kommunala ekonomin och landskapets ekonomi. Jag tror att man då kommer att märka att den kommunala ekonomin har en bättre inkomstutveckling det här året mot föregående år medan landskapet har en svagare utveckling. Det är också någonting som man ska väga in i de helhetsbedömningar som vi hamnar att göra framöver.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det blir märkligt, i skrivningen som jag hänvisade till finns det på något vis mellan raderna, och man får även den känslan från finansministerns replik, att de här pengarna ska gå till landskapet till någonting annat. Då vore det på sin plats att man förklarar vad man vill. Varför ska dessa pengar gå till landskapet? I lagförslaget föreslås trots allt en förstärkning av den kommunala ekonomin. Sedan skriver man å andra sidan att det kanske ska gå till någonting annat. Det här blir lite kryptiskt för mig. Det som jag menade i mitt anförande om att jämföra den kommunala ekonomin med sjöfartsekonomin, eller koppla ihop dessa, är att titta på de förändringar som har skett under de senaste åren. Vi har sett fartyg som flaggat både ut och in och hur det har påverkat den kommunala ekonomin. Det är också en viktig aspekt.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det vore mig och landskapsregeringen främmande att säga vad kommunerna ska använda pengarna till. Däremot har vi ett sådant förhållande mellan landskapet och kommunerna att vi har ett samrådsförfarande där både plus och minus ska vägas in. I den diskussionen är det här en komponent i höst.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Liberalerna kan inte nog understryka att man gör det som vicelantrådet sade, att man diskuterade det faktum att kontrollfunktionen i det här fallet igen har fallerat. Det här är en skatteåtgärd.
Den förra landskapsregeringen, under ledning av dåvarande lantråd Viveka Eriksson och dåvarande finansminister Jyrki Katainen, åstadkom ett kvartalssystem. Finansministeriet och landskapsregeringens finansavdelning skulle diskutera just sådana frågor som var aktualiserade och som kunde påverka den ena eller den andra parten med tanke på den delade behörigheten på skatteområdet. Nu har detta uppenbarligen fallerat.
I riksdagens proposition kan man läsa att rederierna i Finland har blivit hörda i den här frågan. Jag utgår ändå ifrån att rederierna i Finland diskuterar olika frågor också med landskapsregeringen, men uppenbarligen har man inte hittat varandra i den beröringspunkten heller. Inte heller under riksdagsbehandlingen har landskapsregeringen blivit uppmärksammad på att detta pågår. Här krävs nog en allmän uppryckning för att vi ska få det här att fungera bättre.
Det här leder till att vi behandlar en proposition här på Åland där ingen part överhuvudtaget har kunnat ge ett remissyttrande. Vi ska göra det bästa vi kan av situationen.
Som jag sade här tidigare, själva substansförändringarna finns det kanske inte så mycket att säga om. Man minskar avdragsmöjligheterna i kommunalbeskattningen för sjöfolket. Man gör en justering mellan avdragsmöjligheten i kommunalbeskattningen och statsbeskattningen. Däremot minskas socialskyddsavgifterna, som går in till pensionssystemet, för att finansiera hela de kommande pensionsåtagandena. För sjömännen är själva pensionsdelen till och med positiv så som landskapsregeringen beskriver i framställningen. De flesta inkomstgrupper sjömän får de facto lite högre disponibel inkomst via detta.
Sedan slopas möjligheterna att kunna gå väldigt tid i pension. Tidigare kunde befälen gå i pension vid 60 år och manskapet vid 55 år. Vi tycker att det är fullständigt rimligt att också sjömän jobbar ungefär så länge som alla andra arbetande människor överlag i samhället. Det normala är att människor jobbar fram till 63-68 år, vilket är den normala pensionsåldern idag. Pensionsåldern på 60 år och 55 år härrör sig ursprungligen från riksdagens proposition från år 1955.
Begravningsbidraget som man som sjöman kunnat få ända upp till 11 000 euro, om jag minns rätt, slopas nu också. Även om det är sorgliga händelser i sig så känns det ändå rimligt att man finansierar begravningen på ett normalt sätt så som alla andra får göra. Det är inget fel i det.
Som vicelantrådet sade här, de åländska kommunerna ska tjäna lite grann på det här. Sjömännen tjänar lite grann. Det står i rikspropositionen att staten Finland ska tjäna lite grann på detta på sikt. Sedan finns det några andra parter med i hela det här spelet; sjömanspensionskassan och rederierna. Det står ju inte heller att någondera av dem ska förlora. Det är ju en fantastisk framställning på det sättet om alla är vinnare och alla får mera och ingen får mindre. Nåväl, det kan ju bero på att vissa av förmånerna slopas helt och hållet.
Det som bekymrar mig är att det står i riksdagspropositionen att staten ska få in lite mera skatteintäkter via omfördelningen. För att det här nollsummespelet ska fungera så står det att sjöfartstödet bör ökas med ungefär 14 miljoner euro till rederierna.
Den här framställningen lades av regeringen just före årsskiftet och den antogs av riksdagen just efter årsskiftet 2014-2015. Nu vet vi att hela sjöfartstödet på ett eller annat sätt är föremål för diskussioner. Såsom jag uppfattar det så är det riksdagspropositionen som har lett till den här framställningen. I budgetmomentet i statsbudgeten måste sjöfartstödet ökas med 14 miljoner euro ovanpå den tidigare summan för att nollsummespelet ska bevaras. Med tanke på att åländska frågor kanske inte är de lättast att driva just nu på rikshåll så kan man bli bekymrad över det här. För att det här ska fortsätta som tidigare så måste summan på det budgetmomentet ytterligare öka.
I den mån finans- och näringsutskottet hinner titta på det här och kanske höra någon part så är det bra. Vi kan inte själva lösa den här problematiken, men vi bör åtminstone bevaka den.
Det var de här sakerna som väckte mitt och vårt intresse i första hand. Tack.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
6 Förslag till fjärde tilläggsbudget för år 2015
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 6/2014-2015)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Vicelantrådet Roger Nordlund
Fru talman! Det här är den fjärde tilläggsbudgeten för år 2015. Den huvudsakliga orsaken är den kläm som togs här i lagtinget under våren om Vårdöbron. Klämmen bygger på att undersökningar skulle göras för att få en enighet här i lagtinget och i landskapsregeringen om vilket handlingsalternativ man skulle gå in för.
De vidare undersökningar som gjordes visade att brofundamenten t o m var i sämre skick än man befarade. Nu finns det en enighet i landskapsregeringen om att en helt ny Vårdöbron är det klokaste alternativet i det här läget.
Det är den fullmakten som vi begär från lagtinget för att gå vidare på det sättet. Pengar föreslås inte i den här tilläggsbudgeten eftersom det finns tillräckligt i den ordinarie budgeten för år 2015 och sedan kommer man att budgetera pengar för de kommande åren.
Sedan finns det också pengar upptaget här för oljeskydd som är en viktig fråga. Under en lång tid har oljeskyddsfonden och planer funnits. Arbetet här på Åland ligger efter när det gäller beredskap. Det är angeläget att vi i den här tilläggsbudgeten nu kan ta upp dessa medel så att vi kan ta till vara de medel som har blivit beviljade från oljeskyddsfonden och att vi kan verkställa de åtgärder som detta möjliggör. Vår beredskap och våra möjligheter att skydda den åländska miljön och framförallt vattenmiljön är en god sak för det åländska samhället.
Fru talman! Det finns säkert också orsak att nämna det som beskrivs här i tilläggsbudgeten, nämligen de förseningar som vi har med driftsprivatiseringarna. Den ordinarie budgeten för 2015 bygger på att de driftsprivatiseringarna som är aviserade ska kunna verkställas vissa datum, men så är inte fallet. Olika besvär har inlämnats och detta medför att det blir förskjutning. Det innebär de facto att vi har merkostnader som vi redovisar för och som vi måste hantera i kommande tilläggsbudget när vi vet hur året slutar. Det är olyckligt och beklagligt med tanke på den ansträngda ekonomin som vi redan har i landskapet.
Det som mildrar den här situationen något är att vi samtidigt har ett bunkerpris, ett råoljepris, som är betydligt lägre än vad man kunde förutse när den ordinarie budgeten lades. I viss mån kommer den här kostnaden att balansera på rederienheten, men inte fullt ut. Vi kommer högst sannolikt, när året är slut, att ha en merkostnad på det här området och det är beklagligt. Vi skulle behöva den inbesparingen som oljepriset medför.
Ett annat stort moment som vi tar upp är 570 000 euro för vindkraften som produktionsstöd. Det gör vi utifrån att lagframställningen med stödformerna finns för notifiering i Bryssel. Vi har fått positiva signaler. Det är dock inte helt klart ännu. Om det blir klartecken från EU, och den här framställningen godkänts av lagtinget, så har vi också beredskap att kunna betala ut 2013 och 2014 års produktionsstödsnivåer. Det kan också vara en positiv signal till den branschen med tanke på planeringen av arbete som pågår när det gäller det stora projektet att förverkliga det så kallade feed-in systemet. Vi får se det här som bryggan fram till det systemet.
Fru talman! Sedan har vi danaarvet. Vi föreslår att 750 000 euro av danaarvet ska reserveras för Pommerns torrdocka eftersom det är donatorns vilja att medlen ska komma sjöfarten till fromma. Samtidigt föreslår vi att det ska avsättas 150 000 euro för projekt som gäller äldreomsorgen. På det sättet försöker vi komma emot donatorns vilja i det här ärendet.
Fru talman! Trots att vi upplever att vi har en god situation och arbetslösheten minskar så är det lite beklagligt att vi ändå måste ta upp mera pengar för bostadsstöd och underhållsstöd. Detta kommer vi att analysera här under hösten och se om det här är en tillfällig puckel eller om det är en mera bestående förändring i det åländska samhället. Vi har inte svar att ge ännu. Vi kan bara konstatera att efterfrågan av bostadsstöd och underhållsstöd är större än vad vi kunde beräkna vid tidpunkten för uppgörandet av den ordinarie budgeten.
Fru talman! Däremot är det positivt, även om det är en kostnad, att också barnbidragen ökar. Det visar på att det finns en tillväxt av unga människor i samhället.
Med de orden, fru talman, överlämnar jag den här tilläggsbudgeten för behandling här till lagtinget.
För att göra budgeten till en nollbudget så har vi dragit ner på trafikavdelningens vägsida för att dels kunna finansiera renoveringen av verkstaden på Möckelö. Detta gör vi för att det inte har varit den åtgång under året så som det planerades när budgeten gjordes upp. Det har dels också att göra med att många projekt skjuts fram på grund av besvär och andra olika problem. Vi har också en personalsituation som medför att vi inte kan förverkliga projekt i den takt som vi trodde.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack vicelantrådet. Jag har egentligen två frågor. Den första frågan härrör sig till Vårdöbron. När vi har fördröjt den här processen så undrar jag hur mycket den här fördröjningen egentligen har kostat landskapet?
Min andra fråga gäller vindkraften. Ni skriver: ”Eftersom beslutsprocessen hos riksmyndigheterna dragit ut på tiden”. Vilka konsekvenser får det? Är det risk för att vi inte får ersättningen från fastlandet?
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! På den första frågan så tror jag att infrastrukturministern kan ge ett tydligare svar än vad jag kan. Naturligtvis blir det en viss merkostnad. Samtidigt är det bra att vi har fått bron ordentligt undersökt så att man vet vad vi har att arbeta med nu och vad som behöver göras. Det viktiga är nog ändå att det ska finnas tillräckligt med tid så att vi kan använda den gamla bron under tiden som den nya byggs så att infrastrukturen och kommunikationerna kan fungera. I den situationen är vi fortfarande om allting rullar på nu så som vi har tänkt.
När det gäller vindkraften är det fortfarande vår övertygelse att feed-in systemet ska komma ikraft. Diskussionerna tar, tyvärr, längre tid än vad man tror.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Tack för presentationen. Jag har ingenting att invända mot detta budgetförslag.
Jag har ett par frågor. När det gjordes en utredning över den gamla Vårdöbrons tillstånd så skriver landskapsregeringen att för att bron ska kunna fungera som reservbro under byggnadstiden av den nya bron så måste man göra nya kalkyler för vad det kommer att kosta och vilka förstärkningar det erfordras. Har vicelantrådet någon uppfattning om nivån på den kostnaden?
Min andra frågeställning gäller att den nya bron har tidigare beräknats till knappa 10 miljoner i kalkylen. Men de kalkylerna var inte särskilt ingående. Har vicelantrådet någon uppfattning om vad som skulle kunna bli ett kalkylerat pris om man skulle göra en ordentlig kalkylering i det här skedet?
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Den senaste uppgiften vi har är 9,9 miljoner. Jag har tyvärr inte någon annan information. Kanske utskottet kan höra sakkunniga om flera uppgifter? Men jag har tyvärr inte några fler uppgifter.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! De siffrorna togs fram för 1 1/2 – 2 år sedan. De knappa 10 miljonerna innehöll också iståndsättande av den gamla bron så att man kunde ha den som reserv och som bro under byggnadstiden. Byggnadstiden blir ganska lång nu. Det finns alltså en möjlighet att det kan bli betydligt dyrare än 9,9 miljoner, med det har inte vicelantrådet någon uppfattning om ännu. Därför är det viktigt att finans- och näringsutskottet får all information när det gäller de här summorna som landskapsregeringen kan plocka fram.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Kalkylerna slutar på 9,9 miljoner. Får vi någon annan information är det naturligtvis vår skyldighet att meddela lagtinget det. Fokus måste nu vara på att man får processen att gå framåt och förverkligad. Tiden kommer emot oss när den nuvarande bron inte kan användas eller bara kan användas med så svåra restriktioner så att det blir svårt att få kommunikationerna att fungera. Det upplever jag som den stora utmaningen just nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Under moment 65000, Jakt- och viltvård, gör man en teknisk korrigering med ett tillägg på 24 000 euro. Man vill att pengarna ska användas till yrkesmässigt bedriven odling, för ersättande av hjortdjursskador på yrkesmässigt bedrivna odlingar eller skogsplanteringar samt för jaktvårdsföreningarnas skötsel av förvaltningsuppgifter som rör hjortdjur.
Jag sitter själv med i finans- och näringsutskottet och där borde man ta upp bekymren med Skarven idag i havet. Man borde diskutera och ta fram en åtgärdsplan på hur man ska motverka utvecklingen av Skarvstammen.
Sedan när det gäller Möckelö vägstation och de anslag som finns där så äntligen tänker man göra något åt den stationen. Det är tid nu. Betyder detta att man en gång för alla ämnar ha stationen kvar där och att det är slutdiskuterat om flyttning till Godby?
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
På den första frågan får jag ge passningen vidare till ansvariga ministern. I det här skedet hanterar vi inte Skarven även om jag djupt sympatiserar med ltl Eklund eftersom jag såg Skarv på grannens brygga här i veckan. Man blir orolig när de kommer nära men det får vi ta i ett annat sammanhang.
När det gäller verkstaden så är den de facto utdömd nu. Vi måste sätta verkstaden i skick. Jag utgår ifrån att den ska sättas i sådant skick så att den kan ha en varaktighet. Mig veterligen finns det just nu inga andra planer på att verkstaden ska flytta någonstans.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Det har förekommit diskussioner i många omgångar. Man har diskuterat flyttning till Godby och att man skulle ta bort verkstaden från Möckelö. Jag vet att skicket på Möckelöstationen har varit under all kritik. Med den här insatsen på 700 000 euro så hoppas jag att den diskussionen är slut en gång för alla. Jag anser att stationen idag är på rätt ställe och att man bör utveckla den och inte tänka på några andra placeringar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag gläds åt förslaget till pengar till Pommerns bevarande. Med tanke på de få kulturhistoriska riktigt värdefulla saker vi har på Åland så är det oerhört glädjande. Kan vicelantrådets ge en fingervisning på vad som till kan behövas ifrån oss totalt sett, eller är det för tidigt att avslöja det? Det är välkommet.
Egentligen har jag en fråga om notifieringen av vindkraftsstödet. Hur är det möjligt att det drar ut på tiden även denna gång för att få EU-kommissionen att ge klartecken? Det är oroande att det ska finnas ett sådant behov av att upprepa hjulen gång på gång i Bryssels korridorer. Det är lite oroväckande med tanke på att det är lagförslag som känns igen och ändå tar det en sådan här tid. Har vicelantrådet någon uppfattning om det?
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Jag och vi från landskapsregeringens sida delar naturligtvis den frustrationen. Vi tycker att det borde vara en enkel sak eftersom det egentligen är samma sak som har gjorts redan tidigare, inte bara för oss utan för landet som helhet. Tyvärr är EU-byråkratin svår framförallt när man är en liten spelare som landskapet är i det här fallet. Jag kan försäkra att tjänstemännen och även politikerna gör allt för att försöka komma till klarhet så att vi får grönt ljus och kan betala ut de här pengarna. Jag vet att pengarna är efterlängtade och det finns ett stort behov just nu hos energiproducenterna.
När det gäller Pommerndockan så tror jag att det finns andra här i salen som vet mera vad totalkostnaderna blir. Jag kan säga så mycket att dockan har varit aktuell under ett flertal år. Det finns en form av reservering av PAF-medel. Vi har haft Pommern med i tankarna och försökt hålla undan så att vi med PAF-medel ska kunna vara med och finansiera torrdockans förverkligande. Det finns och har funnits en beredskap under ett flertal år.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Inte för att jag är bitter men jag kan inte låta bli att jämföra EU-kommissionens enorma satsning på att sänka ITiden-projektet med stöd av EU-regelverket. Det var en otrolig satsning, de tog in proffs och dyra advokater. Men att här hjälpa till att samhället ska snurra, att sådana som producerar förnyelsebar energi ska kunna leva, det är ingen riktig prioriterad fråga. Det här skapar förstås EU-förakt hos oss alla, bristen på prioritering av vad som är viktigt med tanke på unionens behov av pengar.
I övrigt konstaterar jag att vi ännu har ett likviditetstillskott att vända oss till. Ser vi på behovet av investeringar så är det ett överskott som vi behöver i likviditetsform, eller hur vicelantrådet?
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! När det gäller EU så delar jag frustrationen.
När det gäller likviditeten så har vi tagit med det som en information här till lagtinget för att man ska se att vi har lyckats stabilisera likviditeten på en nivå som ligger runt 50-60 miljoner. Vi ska inte låta oss invaggas i någon tro att det här är en trygghet. Vi har väldigt stora utmaningar framför oss för att klara nästa års budget och de kommande årens budgetar och alla investeringar. Med den likviditet och den ekonomi vi har så är det en utmaning som kommer att kräva mycket, mycket stora prioriteringar.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Göte Winé
Tack, fru talman! Talmannen var orolig att jag skulle prata länge om tilläggsbudgeten. Jag kommer att vara relativt kortfattad. Jag vet att en replik i en minut inte räcker och därför valde jag taltur.
Jag vill tacka landskapsregeringen och framförallt vicelantrådet Roger Nordlund när det gäller kommunernas sociala tjänster. Jag vill ge mitt understöd när det gäller ersättning för skolgångskostnader utanför Åland. Det här är en viktig sak. Man hamnar att placera ungdomar och barn som går i grundskolan utanför Åland. Det kan medföra ganska stora kostnader.
Jag kan ta upp ett exempel. För Sunds kommun, redovisningsår 2013, ligger kostnaderna runt 54 000 euro när det gäller skolgångskostnader. Det är ganska stora pengar för en liten kommun. Det här är ett viktigt. Man gör detta inom barn skyddsåtgärder.
När vi tidigare gick in och ändrade att landskapsandelarna mera skulle hjälpa till i barnskyddskostnader så fallerade det lite. De här skolgångskostnaderna fanns inte med då. Detta vill jag lyfta fram för det är jätteviktigt.
På den finska sidan har vi Lagmansgården uppe i Österbotten. Eftersom jag sitter med i det Finlandssvenska folktinget vet jag att Lagmansgården hotas av flyttning. Under senaste folktingets session fick jag med att folktinget ska se på att Lagmansgården kan verka i en svenskspråkig ort.
Först fick jag höra att det fanns en risk att kostnaderna bara skulle ersättas från den finska sidan och inte från den svenska sidan. Det kollade jag upp idag med finansavdelningen och kostnaderna ersätts både från Finland och från Sverige. Det här är jätteviktigt.
Vi har allt flera ungdomar med svåra psykiska sjukdomar. Ibland måste man behandlas samtidigt som man går i skolan. Barns och ungas mående gör att man måste titta på hur man ger den bästa hjälpen.
Vi har en möjlighet i Finland; Lagmansgården. De gör ett jättebra jobb. De jobbar oftast och bäst med utåt agerande barn. Det finns många ungdomar som har olika psykiska sjukdomar och det måste man ta hänsyn till när man gör placeringar.
Det är jättebra att man kommer till det här. En placering i Sverige kan vara rätt så kostsam. Vi inom Sunds kommun har under det här året haft kostnader som har legat på 11 000 euro per månad. Då får det snabbt iväg när man har sådana kostnader. Man behöver verkligen se hur man hjälper. När vi pratar om barnskyddskostnader så är det här en jätteviktig sak.
Jag tackar verkligen landskapsregeringen. När man ser på vad man kan göra för barn och unga så är det jättebra att man kan hjälpa kommunerna med placeringar. För det här kan vara betydligt mera komplext än vad man tror. Ser vi på den svenska sidan så har vi egentligen rena rama smörgåsbordet med olika skolor som har specialisering. Ska vi hjälpa så är det viktigt att vi ser var det är bäst att placera barn och ungdomar. Vi har inte bara Lagmansgården som ett alternativ. Det är inte någon kritik mot Lagmansgården, tvärtom. I mitt tidigare arbete som fältarbetare har jag ofta varit upp till Lagmansgården. De gör ett fantastiskt och bra jobb, men ibland kan de inte tillgodose alla behov och då måste man se på den svenska sidan. Det är bra att det löste sig så att man får man det ekonomiska stödet från finansavdelningen även när man placerar ungdomar i Sverige. Jag har bara gott att säga om det.
Innan jag avslutar, fru talman, kan jag inte låta bli att bara kort säga; äntligen! Man brukar prata om förlorade år. Vi har många förlorade månader när det gäller Vårdöbron. Jag önskar verkligen att alla dessa många ”förståsigpåare” som har haft åsikter om bron och om det har varit en politisk beställning nu lyssnar på expertisen så att vi går till handling och kommer igång. Det är många som verkligen vill se att det nu händer någonting och att det går framåt. Låt det inte längre blir någon prestige i den här debatten. Tack.
Ltl Göte Winé, replik
Fru talman! Jag har stor respekt för ltl Winés arbete för ungdomar. Sunds kommun ligger säkert på framkant i sitt värnande om att unga sundsbor så småningom ska kunna utvecklas efter sina förmågor ute i samhället. De åtgärderna som ltl Winé pratade om är säkert väldigt bra och goda och behöver säkert genomföras.
När det gäller finansieringen så ska det nu, enligt landskapsandelssystemet, bli lite mera pengar till Sund och det är bra. Vad gjorde politikerna i Sund i förhandlingen med landskapsregeringen för att få pengar jämfört med vad politikerna i Sottunga gjorde för några år sedan? När Sottunga var i en ekonomiskt svår situation beviljades lån medan Sunds kommun får medel nu. Ni har gjort det bra!
Ltl Göte Winé, replik
Om vi tittar på rubriceringen så säger den; ”Av kommunen anordnade sociala tjänster”. När man gör barnskyddsplaceringar så medför det också andra kostnader som inte har funnits med tidigare. Jag tycker att den där jämförelsen inte riktigt håller. Sunds kommun har också begärt pengar av landskapet rent allmänt för att klara sin ekonomi. Vi fick ”nej tack”, för att ekonomin ändrades ganska mycket för Sunds kommun.
Vi måste se på de olika sakerna. Här pratar vi om hjälp inom barnskyddet för samtliga kommuner och inte bara för Sunds kommun. Det står ”kommunernas ersättning” så det gäller flera kommuner.
Ltl Mats Perämaa, replik
Förklaringen är god och accepterad. Det här syftet är vällovligt och jag understöder det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Det stora med den här tilläggsbudgeten är ju trots allt den långa utdragna processen med Vårdöbron som nu kommer till beslut, ska vi hoppas jag.
Det har runnit en hel del vatten under Vårdöbron sedan regeringen första gången röstande och beslöt att det skulle byggas en ny bro.
Den här processen skulle kanske vara värd en analys. Det som hände var att ett regeringsparti gick ihop med oppositionen och med en stor bestämdhet och emfas påstod att det fanns fakta som talade för att det ska gå bra att renovera bron, att bygga en ny Vårdöbro var onödigt.
Landskapets tjänstemän utsattes i samband med den där diskussionen för en ganska respektlös behandling. Utskottet hade hört en lokal entreprenör som det hänvisades till som sakkunnig och expert. Inte heller de expertutredningar som landskapet lät utföra ansåg moderat samling och oppositionspartierna att var tillförlitliga. Liberalerna hade en mycket tydlig insändare i november där de kunde konstatera att fundamenten var i så bra skick att det går att bygga en ny överdel. De som hävdade att renoveringsalternativet var helt realistiskt menade att fundamenten var i gott skick. Allt annat som sades av experter och andra var inte tillförlitligt. Det fanns experter som menade att det troligen inte är på det här sättet, men man valde från både liberaler, moderat samling och Ålands Framtid att veta bäst själv.
Sedan följde en ganska uppriven diskussion här i lagtinget och en omröstning. Sedan lyckades ltl Gun-Mari Lindholm, tillsammans med lantrådet, få till stånd en kläm som något mera sansat gick in för att lagtinget efterlyste en ny utredning av fundamenten.
Det visade sig sedan att majoriteten hade helt fel. Rubriken i tidningen var; ”Fundamenten är i sämre skick än vad man kunde ana”.
Nu finns det inte längre argument kvar för renoveringsalternativet. Vi får alla bita i det sura äpplet och betala vad detta kommer att kosta.
Jag tycker nog att det var en lite skrämmande upplevelse av hur man bildar majoritet på icke saklig grund. Tänk om regeringen hade varit tvungen att verkställa förslaget som finansutskottets majoritet röstade igenom! Hur skulle situationen ha sett ut idag? Det vet vi inte, men det är ganska uppenbart att det hade varit en katastrof. Jag vill nu rikta ett stort tack till ltl Gun-Mari Lindholm som fick lagtinget att ta sitt förnuft till fånga och att vi nu har den här lösningen.
Det har dragit ut på tiden. Man oroar sig nog lätt för brons tillstånd. Regeringen skriver att en ny bro skulle kunna vara klar redan 2018. Notera att de som var för ett renoveringsalternativ, utan någon grund som vi andra kände till, i media och i debatten sade att det skulle kunna ta upp till sju år. Man överdrev den nya brons byggnadstid och motiverade sin renovering med att det skulle gå så snabbt. Idag vet vi att det inte skulle ha gått att renovera överhuvudtaget. De som var så väldigt kaxiga och stod på sig då kanske lite ödmjukt borde konstatera att de faktiskt hade fel. Nog om det, fru talman.
Angående donationen, Pommern i all ära men jag tycker nog att det här förslaget är lite genus buyers, 150 000 euro åt de äldre och 750 000 åt Pommern. Jag har inte någonting emot att Pommern ska få den där dockan så småningom. Jag skulle nog se att utskottet kanske funderade på en lite jämnare fördelning mellan de äldre och Pommern. Det finns säkert ett utrymme för en diskussion. Det om den saken.
Vi väntar med spänning på ett enigt betänkande från finansutskottet om Vårdöbron.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Jag tänker inleda med att prata ekonomi i en större omfattning. Under årsredovisningsdiskussionen före sommaren ställde jag för liberalernas del ett önskemål av landskapsregeringen och vicelantrådet. Det gick ut på att det inför valet, denna höstsession, skulle presenteras ett berett utgångsmaterial som visar hur vi befinner oss ekonomiskt med tanke på det som sker i omvärlden och kanske speciellt i Finland med den negativa BNP-utvecklingen, vilket sätter sina spår på avräkningsbeloppet, klumpsumman. Jag fick ett löfte av vicelantrådet om att ett sådant underlag skulle tas fram till hösten. Jag har också fört lite diskussioner om det här ämnet såsom man gör politiker och kollegor emellan i korridorerna och i matsalen. Jag har fått vissa löften om att det här ännu ska ske. För någon vecka sedan sade vicelantrådet i våra interna diskussioner att den här beredningen skulle kunna finnas till hands samband med denna tilläggsbudget. Med tanke på de diskussioner som har förts vid sidan av den offentliga lagtingsdebatten så vill jag höra vicelantrådet bekräfta att vi ännu kommer att få ta ställning till ett sådant material. Målsättningen för vår del, och likaväl för vicelantrådet som jag uppfattade det, var att om möjligt så kan vi gå till val så småningom med en någorlunda gemensam bild av de utmaningar eller vad det beredda materialet visar att vi står inför. Det är bra att vi har en någorlunda gemensam bild. Vi tror för vår del att valrörelsen, i den ansträngda situationen som vi befinner oss i, då skulle kunna bli något lättare och bättre att genomföra. Jag tror inte, dessvärre, att det under de närmaste åren finns utrymme för särdeles mycket sociala reformer som kostar pengar. Alla önskar vi att vi kunde göra det mycket bättre på kort och lång varsel för våra invånare. Jag tror att ekonomin sätter sina gränser för detta.
Kanske den diskussionen kan tas upp bättre i samband med att vi får materialet presenterat så jag lämnar den biten och återkommer till det när vi så småningom diskuterar detta i en annan form.
Likviditeten, fru talman, på ungefär 50 miljoner euro är förstås bra. Under årens gång har åtminstone vi som sitter i finansutskottet kunnat erfara, via finansavdelningens utsagor, att det sannolikt krävs ungefär 20-30 miljoner i likviditet för att hantera de dagliga utgifterna; löner, betalningar av investeringar osv. Det behöver finnas en buffert. Att vi nu har 50 miljoner i likviditet innebär inte att vi har 50 miljoner som kan användas. Vi kan inte driva den dagliga skutan med noll euro i likviditet, det går inte.
Vi konstaterar att vi nu står inför ett brobygge som åtminstone kostar 10 miljoner euro, kanske något mera tror många. Landskapsregeringen går in för att begära anbud för en skärgårdsfärja som landskapsregeringen har ansett att ska kosta 15-25 miljoner euro. Vi står så småningom inför ett bygge av en geriatrisk klinik vid ÅHS. Det är också vällovligt. Summan på kliniken är osäker men kanske 10 eller 20 miljoner euro, exakta beloppet är inte intressant. Tillsammans är detta frågan om 30-50 miljoner euro, ungefär i närheten av vår likviditet idag.
Det säger sig självt att om inte den ekonomiska utvecklingen nu dramatiskt ändrar så att vi börjar göra överskott igen på årliga positiva kassaflöden så då kommer vi att tvingas gå till banken för att låna pengar för att genomföra de här investeringarna, åtminstone om de ska göras i sin helhet. Jag återkommer till detta.
Vicelantrådet får gärna ha en uppfattning om investeringsbehovet kontrar likviditeten. Jag återkommer också till den här frågan sedan när vi har fått det bekräftat att vi kommer att ha ytterligare en debatt om den ekonomiska situationen.
Näst sista sidan, fru talman, jag har väl hållit mig till ämnet någorlunda i varje fall.
Fru talman! Årsredovisning för 2014 visade på ett överskott i resultaträkningen på 2-3 miljoner euro. Det är positivt i sig. När grundbudgeten för 2015 det här året lades så visade budgetsförslaget, som omfattades av lagtinget, ett underskott på cirka 8 miljoner euro. Nu behandlar vi den fjärde tilläggsbudgeten redan. Noterat detta, det är intressant i sig, vi hanterar den fjärde tilläggsbudget när vi samtidigt inte skulle ha så mycket tilläggsbudgeter i och med en övergång till ett nytt ekonomiskt system. Vi behandlar den fjärde tilläggsbudgeten och här står det skrivet att gällande sjötrafiken så måste vi behandla ytterligare åtminstone en femte tilläggsbudget. Det är sin sak, antalet tilläggsbudgetar kan vi leva med.
Men underskottet för 2015 kalkyleras nu, i och med detta förslag, till cirka minus 12,5 miljoner euro. Det intressanta är att redan när ursprungsbudgetsförslaget lades, med ett underskott på cirka 8 miljoner, så sade många representanter för majoriteten, även vicelantrådet, att en budget behöver man egentligen inte ta så stor notis om. Det är årsredovisningen som berättar sanningen. Det sades att när året är slut så kommer resultatet att vara mycket bättre än det nu budgeterade.
Det som har hänt efter fyra tilläggsbudgetar är att nu prognostiseras underskottet till 12,5 miljoner. Underskottet har vuxit från 8 till 12,5 miljoner.
Nu har 2/3 av året gått. Om förvaltningen kunde genomföra verksamheten billigare än vad som ursprungligen tänktes så borde det snarare gå andra vägen. Minus 12,5 miljoner euro, vilket inte kommer att bli den exakta slut verkligheten, är ändå ett bekymmersamt trendbrott. Det går fel väg!
Jag ser den ekonomiska framtiden som rätt bekymmersam, men jag återkommer sedan när vi har diskuterat det vidare i samband med ett annat underlag.
Jag ser att vicelantråd har begärt ordet så jag avvaktar kommentarerna till mina frågeställningar. Tack.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det är alldeles riktigt som ltl Perämaa sade. Vi har kommit överens om att det ska finnas ett underlag för diskussion. Den första målsättningen var att få med detta i den här tilläggsbudgeten, men det har av praktiska orsaker inte varit möjligt. Samtidigt tycker jag att det är ganska bra för den diskussionen kräver sin egen mässa. Det blir bättre om man har den diskussionen skilt från tilläggsbudgeten.
Sedan det såsom ltl Perämaa sade, vi har stora investeringar framför oss. Det är fel att jämföra 30-50 miljoners investeringar mot den likviditet vi har nu. Vi ska komma ihåg att vi har en ny period på fyra år. Lägger man ihop de fyra budgeterna så har vi ungefär 1,4 miljarder, 1 400 miljoner euro som vi ska arbeta med. Det finns alltid ett investeringsutrymme i alla årsbudgeter. Det är vår prioritering, tidsfaktor och klokhet som ska göra att vi kommer att klara det här ganska bra också under nästa period.
Ltl Mats Perämaa, replik
Som sammanfattning med detta uttalande som grund så är det upp till kommande landskapsregering att hantera den här frågan så att vi får någon sorts balans i det hela.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Ltl Perämaa är bekymrad och tror inte att det finns något reformutrymme under nästa period. Det skulle vara väldigt intressant att veta vilka reformer som ltl Perämaa tänker sig att man måste låta bli att genomföra. Har liberalerna några reformer som ni då måste lägga på is? Ltl Perämaa uttryckte att det inte finns något reformutrymme vad gäller välfärden för medborgarna under nästa period. Vad menas med detta? Vilka konkreta reformer?
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag måste begära att få en precisering. Vill ltl Sundback att jag berättar nu vilka reformer vi eventuellt inte kommer att genomföra?
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, jag var intresserad om det fanns substans i det om det eller om det var den vanliga finansiella retoriken.
Jag skulle vilja påstå att man kan nog inte utläsa något utfall fram till nu den 1 september i den här resultaträkningen. Det finns ju varken utfall eller prognos. Det är bara budgeten och tilläggsbudgeten ihop plussat. Inte vet vi något mera om hur det har gått med verksamhetskostnaderna osv. Vad jag förstår är skapandet av budgetsystem och uppföljningssystem under process.
Ltl Mats Perämaa, replik
Nej, fru talman, det är inget delårsbokslut. Med den erfarenhet jag har av att bereda budget så brukar det normalt ligga i landskapsregeringars intressen att också bedöma, när man lägger förslag, vad någonting kostar. Man funderar också på om det finns någon verksamhet som har pengar så att de kommer att klara sig och kanske det blir ett överskott. Det kan man se ganska tydligt så här långt fram på året. Det finns alla möjligheter att under vilket moment som helst föra in äskande om minskade anslagsbehov om finansavdelningen bedömer så. Att det inte finns ett mellanbokslut är inte någon utsago för att det inte finns möjlighet att göra de här bedömningarna och dra in på uppgifterna om det finns utrymme för det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Veronica Thörnroos
Tack, talman! Bästa ledamöter, det har förekommit en del frågeställningar här i salen gällande infrastrukturavdelningens områden i tilläggsbudgeten nummer 4. Jag försöker nu i ett kort anförande svara på de frågorna.
Inledningsvis kort om sjötrafiken. Privatisering har inte varit ett självändamål för den här landskapsregeringen. Däremot har driftsprivatiseringarna av skärgårdstrafiken gett skärgårdsborna och andra brukare av tjänsterna inom skärgårdstrafiken en möjlighet att fortsättningsvis ha en hygglig trafik. Jag säger inte att den är bra, jag säger att den är hygglig.
Tyvärr eller inte tyvärr i ett demokratiskt samhälle så har alla möjligheter att besvära sig mot anbud som läggs och så har också skett i det här fallet. Ni som har tagit del av tilläggsbudgeten ser ju själva att det är en ansenlig summa som jag inte vill säga att landskapet förlorar men som de facto i alla fall ska tas någon annanstans ifrån för att vi ska kunna fortsätta verksamheten. Nog om detta.
Vårdöbron har varit en tämligen komplicerad fråga för landskapsregeringen. Min bedömning är att det har funnits en samsyn kring att något måste göras. Det har funnits en icke samsyn kring hur mycket förundersökningar som behövde göras innan man kunde ta slutgiltig ställning.
Nu har vi fått ett besked. Vi vet att den nuvarande bron är i sämre skick än vad vi hade väntat. Därför har vi i regeringen en politisk överenskommelse att gå vidare med en nybyggnation. Det är den bekräftelsen som vi nu begär av Ålands lagting.
Vårdöbron upptar en stor del av avdelningens tid. Det är ett samprojekt mellan bro- och hamnsidan, vägsidan och externa konsulter. Jag ska vara helt ärlig och säga att landskapsregeringen inte har sparat på resurserna i det här fallet. Vi har valt att anlita i princip de bästa experter som finns inom Norden för att säkra en trygg överfart över den gamla bron tills vi har den nya på plats. Det är viktigt.
Det fanns frågor kring verkstadsbyggnaden i Möckelö. Det är min bestämda uppfattning att vi som myndighet ska se till att våra anställda har drägliga arbetsförhållanden. Därför äskar vi nu om medel så att vi kan renovera den verkstads- och vägstationsbyggnad som finns i Möckelö. Däremot har landskapsregeringen inte fullt ut kommit i hamn vad gäller hela fastigheten i Möckelö. Vi måste i budgeten 2016 återkomma med en plan för hur man bäst kan nyttja hela området eller så får vi helt enkelt lämna det öppet. Jag stoppar här, tack.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Tack ministern för en saklig redogörelse över bl.a. de många frågetecknen beträffande Vårdöbron. Nu har de frågetecknen till stor del retats ut.
Jag är intresserad av de investeringar som kan göras i skärgårdstrafiken särskilt i kortruttsystemet. I en situation med bristande möjligheter till finansiering framöver så är det väldigt viktigt vart varje miljon tar vägen. Därför ställde jag en fråga till vicelantrådet tidigare om man nu har några säkrare kalkyler. Jag kan ställa följande fråga till ministern; när räknar man med att få säkrare kalkyler för både underhåll de kommande tre åren av den befintliga bron och kostnaderna för nybyggnationen? Siffrorna vi har nu börjar bli lite gamla.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Vad gäller den gamla Vårdöbron så de indikationer vi har i dagsläget, angående eventuella tilläggsarbeten som måste göras för att säkra överfarten, så de är inte ekonomiskt betungande. Vi talar om viktbegränsningar, sänkt körhastighet och bättre vägräcken och sådana saker. Det kan eventuellt bli en avsmalning av körbanan från 4 meter till 3,7 meter. Det rör sig om sådana arrangemang och naturligtvis en kontinuerlig övervakning. Det är vad vi vet.
Vad gäller nybyggnation av ny bro så har vi inte några nya siffror på den. Vi har heller inte några indikationer på att siffrorna skulle stiga. I våra närområden har det snarare varit en avmattning av dylika broprojekt.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack ministern för de sakupplysningarna. Den gamla bron kan användas fram till 2018. Varenda en visste hur det stod till med brolocket och det har Vårdöbor och andra som åker över bron orsak att fundera på. Landskapsregeringen måste säkerställa att det är säkert. Fundamenten lär det inte vara några problem med i det här sammanhanget. Det gäller uppenbarligen brolocket. Har landskapsregeringen nu tillräckliga utredningar och underlag för att ha en säker överfart under så här pass lång tid? Eller finns det risk för att det måste investeras i en ordentlig förstärkning av brolocket eller göras andra åtgärder för att klara det här?
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det senaste mötet ägde rum i Helsingfors den 27 augusti. De indikationer och den informationen vi har i dagsläget indikerar inte att vi behöver ta till det ekonomiska tunga artilleriet för att klara en säker överfart. Men jag vill vara tydlig med att om så skulle vara fallet, att det visar något om ett eller två år, så finns det inget tvivel om att landskapsregeringen i så fall kommer att återkomma och säkerställa en trygg överfart för alla.
När det gäller Vårdöbron så kan man helt enkelt konstatera, som det ser ut i dagsläget med den gamla bron, att det går inte att göra en sidenbörs av ett grisöra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Vårdöbron upptar avdelningens fokus, intressen samt personella och ekonomiska resurser. Det är fullt rimligt att det är på det viset. Det är ett stort projekt i dessa sammanhang.
Vi har också övrig infrastruktur, vägar och broar på annat håll, som kräver underhåll. Det finns budgeterat medel för många andra projekt också, mindre och större projekt i varje års budget. Hur har landskapsregeringen klarat av att förverkliga de andra projekten? Följer projekten ungefär budgeten eller har dessa i avgörande grad fått stå tillbaka för fokuseringen på Vårdöbron?
Minister Veronica Thörnroos, replik
Mats Perämaa gör en korrekt analys. Infrastrukturavdelningen har haft svårt att få igång alla projekt som har legat planerade i röret men det beror inte på Vårdöbron och de problem som där finns. Det beror snarare på att varje vägplan som landskapsregeringen har ställt ut har fått besvär mot sig. Det är snarare här som problematiken ligger. Ettdera finns det ett besvär annars väntar man på andra utlåtanden helt enkelt. Min bedömning är att Vårdöbron har tagit en ofantligt stor tid och resurser av avdelningens tjänstemän men det är inte huvudorsaken till eftersläpningarna i investeringsprogrammet.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det innebär då att de projekt som i huvudsak har planerats genom investeringsprogrammet står inför förverkliganden på ett eller annat sätt inom någon tidsrymd med de kostnader de har. Det här har inte inneburit att de projekten har lagts åt sidan helt och hållet.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Den informationen som jag har är att investeringsprojekten kommer att gå vidare.
Det som jag däremot lite fortsättningsvis vill flagga för är alla broar som inte är i ett sådant skick som man skulle önska. Tanken fanns tidigare att vi i samband med en extra anslagsansökan skulle äska om medel där också för att kunna börja ett renoveringsarbete i lite snabbare takt än vad som tidigare varit tänkt. Det är möjligt att vi där kan hamna att omprioritera arbetsresurser inom avdelningen, med det är en fråga som jag inte kan svara på idag. Avdelningen måste i första hand diskutera det och sedan återkomma till den politiska landskapsregeringen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag ställde tidigare frågan till finansministern angående Möckelö vägstation. Med satsningar på 700 000 euro när det gäller upprustning och den information som ministern gav här att det fordrar ännu mera anslag för att göra en totalplan över hela området, betyder det att en flyttning av Möckelöstationen är slut diskuterat? Annars börjar man ifrågasätta om 700 000 euro är rätt satsning om man inte tänker förankra stationen där den är idag.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Landskapsregeringen kommer till lagtinget och begär förankring av de visioner och tankegångar som man har. Vad sedan framtida lagting och regeringar kan tänkas vilja göra kan jag inte svara på. I dagsläget vet jag i alla fall att jag har själv varit för en flytt, eftersom jag vet att en stor del av verksamheten rör sjötrafiken, men det har visat sig att det inte har varit möjligt. I och med att lokalerna är i dåligt skick är det läge att göra den här investeringen.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag tolkar ministern på det viset att det inte är aktuellt med en flyttning längre. Nu förankrar man placeringen i Möckelö, punkt och slut och inte någon framtida flyttning till sjötrafikens verkstad eller övriga ställen.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Det är korrekt, det är den analysen som vi gör. Vi får inte tag i en hamnanläggning någon annanstans. De undersökningar som har gjorts visar att det skulle det bli ännu dyrare att anlägga motsvarande anläggning i Långnäs. Därför har vi efter noggranna undersökningar och analyser gått in för att förverkliga en renovering av vägstationen och lagerbyggnaden i Möckelö.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
7 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2014
Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2014-2015)
Enligt arbetsordningens 44 § ska berättelser remitteras till ett utskott innan de tas upp till behandling i plenum.
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion. Ingen diskussion.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
8 Förbud mot plastkassar
Medborgarinitiativ (MI 2/2014-2015)
Ärendet avförs och upptas till behandling 07.09.2015.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 07.09.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.