Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Fredrik Karlström

Det här är en lag av mest teknisk natur och ett litet område av politik. Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar.

Det behöver göras eftersom den europeiska gemensamma jordbrukspolitiken reformeras vid varje programperiod där nya nationella LBU-program godkänns av kommissionen. Som ni vet så godkändes det åländska programmet av kommissionen den 13 februari i år, som ett av de första. Regelverket kring LBU-programmet bygger på unionsförordningarna som antagits av kommissionen, ramarna för gällande regelverk är inte förenliga med den Europeiska unionens ändrade bestämmelser och sålunda föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en ny landskapslag främst som ett led i genomförandet av landskapets landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2014–2020.

Som ni också säkert vet ska varje medlemsstat organisera ett partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter. Partnerskapet ska inbegripa företrädare för näringslivet och arbetsmarknadens myndigheter, relevanta företrädare för civilsamhället men även miljöorganisationer, icke statliga organisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke diskriminering.

I beredningen och utarbetandet av landsbygdsutvecklingsprogrammet har ett sådant partnerskap funnits och i enlighet med det gemensamma regelverket ska landskapsregeringen inrätta en övervakningskommitté för att övervaka genomförandet av programmet i samförstånd med förvaltningsmyndigheten.

I övervakningskommittén ska ingå företrädare för förvaltningsmyndigheten och för partnerskapet. Kommittén ska bland annat granska frågor som påverkar det operativa programmets resultat, framstegen vid genomförande av utvärderingsplanen och uppföljningen av resultatet av utvärderingarna, genomförande av kommunikationsstrategin, av större projekt, av gemensamma handlingsplaner, åtgärder för främjande av jämställdhet, lika möjligheter och icke-diskriminering samt åtgärder för främjande av hållbar utveckling.

Eftersom det måste finnas och finns en övervakningskommitté är det enligt landskapsregeringens mening inte ändamålsenligt att politiskt tillsatta organ fortsatt skall vara med och delta i beredning av stödärenden som rör enskilda. Det är här den politiska förändringen är. Med den här lagen föreslår vi att gårdsbrukskommissionen ska upphöra.

Vi har fört en dialog med branschen och landskapsregeringens avsikt är att tillsätta en tillväxtdelegation för lantbruksnäringar som ska bli ett rådgivande organ med uppgift att se på helheten inom livsmedelsklustret samt även ges i uppdrag att utarbeta långsiktigt för att främja och utveckla näringens konkurrenskraft och lönsamhet på sikt. Med denna korta presentation överlämnar jag förslaget i lagtingets händer.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Det skulle vara intressant om näringsministern kunde komma med ett förtydligande till § 2 mom. 3 ”där landskapsregeringen kan besluta närmare om stöd rörande stödmottagarens ålder, kompetens, inkomst och berörd fastighetsarealen”. Man kan tolka det så att det ska bli en förordning, men ska berörd fastighetsareal vara fem hektar, två hektar eller ska det vara 100 hektar för att få stöd?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Tanken med skrivelsen är att det redan är bestämt i kommissionens förordningar vad som gäller. För att ha en smidig hantering när eventuellt förändringar sker hos kommissionen som ändå är direkt tillämpbara på Åland har vi valt att skriva det på det sättet. Momentet handlar främst om när man ska få startstöd, vad man ska ha för utbildning och hur gammal man eventuellt får vara. Därför har vi valt att göra det på ett sätt som inte strider mot ändringar i fall kommissionen väljer att göra något annat då är det praktiskt och snabbt anpassningsbart för det åländska programmet.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Gäller det startstöd står det inte så här utan man uppfattar att det gäller generellt. Men gäller det startstöd kan det vara att det finns en ålder emot. Däremot måste vi också komma ihåg att inom EU finns olika nivåer på gränserna och i mindre länder som har skärgårdsförhållanden och dylikt, Finland ställer sig till dem som vill ha lägre arealer för att få stöd.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! ”Beviljas stöd i enlighet med särskilda stödordningar” just det som det syftas till. Har kommissionen förordningar som direkt är tillämpbara på vårt LBU-program och på Åland finns det ingen anledning för oss att sätta det i en skild lag eller skild förordning, sålunda är det ett smidigare system och går snabbare för tredje part som tar del av de besluten vad som gäller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! I § 6, sänkning av stödbelopp vill jag få ett förtydligande hur man har resonerat. Det finns fall här som inte är nämnda, ”om en ansökan försenats eller om den arealen eller det antal djur som uppgett i en ansökan överstiger vad som konstaterats vid tillsyn ska stödbeloppet sänkas. Om en sökande lämnat betydligt vilseledande uppgifter, underlåtit att lämna väsentliga uppgifter eller har vidtagit åtgärder ägnade att kringgå villkor kan utbetalning avbrytas”. Det är väl helt klart att har man medvetet gjort felaktigheter är det väl ingen diskussion, utan en klarhet.

Det har förekommit fall när man haft ungdjur på betet där öronmärken har lossnat. Under kontroll har man konstaterat att det är borta och hamnat på väldigt höga bötesbelopp för att man inte varit observant på det. Det är omöjligt på stora djurgårdar att springa och kolla öronmärken hela tiden. Hur resonerar man i sådana fall? Gäller det inte som ett felaktigt förfarande eller hur ska man tolka det, vill ha ett förtydligande? Är det sanning det som man har hört då är det helt oskäligt, orimligt. Då borde man åtminstone begränsa bötesbeloppen till djurets värde vid slakt och inte ha orimliga värden på böterna. Nästan värre än när man får böter om man kör rattfull eller för fort. Det här är ingen medveten handling utan oftast olyckliga omständigheter som orsakar detta.

I § 10 räntan, om man har gjort ett fel och ska återbetala är det sex procent ränta på om man blir försenad. Hur har man kommit fram till sex procent, är det en generell ränta som allmänt används eller är det fastställt från EU? Borde det inte också vara åt andra hållet om landskapet gör fel och inte betalar ut rätt stödbelopp eller försenas med utbetalningen då borde väl också landskapsregeringen betala sex procent på sina pengar som jordbrukarna går förlorade?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Tillämpningen vad som har hänt exakt, när och hur det kan man säkert diskutera i utskottet med berörda tjänstemän som tillämpar just de lagarna. Jag har inte sakkunskap om just den biten ska jag vara ärlig och säga. Vad gäller sex procent räntan använder vi samma som i Finland för vi vet att jordbrukarna ofta vill ha samma som i Finland.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Har det gjorts undersökning bland jordbrukarna att man vill ha det som i Finland, sex procent eller borde det inte vara knutet till den generella räntan som gäller i dag om du lånar pengar, inte fast summa på sex procent när räntan ligger så här låg åtminstone. Allt igen sammankopplat till Finland när man vill ha samma, men när man kommer till stöden går det att frångå samma som Finland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas. Förslaget är omfattat. Ärendet till finans- och näringsutskottet.