Första behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag nr 7/2015-2016 gällande Finansiering av landsbygdsnäringar, och har som en följd av denna behandling formulerat det betänkande jag nu i korthet kommer att redogöra för.

    Lagtinget godkände den 16 september 2015 landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar. Den 8 januari 2016 meddelade Republikens president att vissa paragrafer i den avsedda lagen inte kan godkännas då de utgör behörighetsöverskridningar.

    Landskapsregeringen har i sitt lagförslag gjort nödvändiga ändringar, vilket innebär att paragraferna 2 och 4 upphävs, att paragraf 8 förnyas helt, att första och fjärde momentet i paragraf 9 ändras, att paragraf 10 ändras samt att paragraf 12 får en ny punkt 3 i fjärde momentet och ett nytt femte moment.

    Utskottet har gjort vissa smärre justeringar i lagförslagets ingress, samt gjort vissa omformuleringar i paragraf 8 gällande Sänkning av stödbelopp och i fjärde momentet i paragraf 9 gällande Återbetalning. Enligt utskottets mening förtydligar dessa ändringar lagstiftarens avsikter. Ändringarna har genomförts i samarbete med landskapsregeringen.

    I samband med utskottets behandling av lagförslaget fördes av förekommen anledning en diskussion om behörighetsproblematiken i allmänhet, men framför allt om nödvändigheten av kvalitetssäkring av lagarna.

    I sjunde paragrafen i landskapslagen om lagberedningen anges att en laggranskningsnämnd anknuten till lagberedningen ska tillsättas för den lagtekniska och språkliga granskningen av lag- och andra författningsförslag. Eftersom lagen så säger bör alltså denna laggranskningsnämnd tillsättas.

    Om landskapsregeringen inte anser detta vara ändamålsenligt bör ”Landskapslagen om lagberedningen” enligt utskottets mening ändras till denna del. Oavsett hur landskapsregeringen väljer att göra med laggranskningsnämnden bör de lagförslag som kommer till lagtinget kvalitetssäkras på lämpligt sätt.

    Herr talman! Med detta sagt önskar finans- och näringsutskottet lämna sitt betänkande inför ärendets fortsatta behandling i lagtinget. Tack.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Bästa ledamöter, politikområdet finansiering av landsbruksnäringar är ju delvis ett delat politikområde mellan riket och Åland. Det gör att det måste finnas följd i färg i det arbete som görs både från landskapsregeringens sida och från rikshåll.

    Jag har själv i egenskap av tidigare minister i landskapsregeringar arbetat med lagförlag delvis med egen behörighet men även med nära koppling till rikssidan. Jag vet att det många gånger är svårt. Jag vet också att landskapets tjänstemän vinnlägger sig om att göra ett så gott arbete som möjligt.

    I mitt anförande vill jag ta fasta på det som även finans- och näringsutskottets ordförande lyfte fram, dvs. en kvalitetssäkring av lagar. Jag vill vara tydlig med att det jag säger här och nu inte är riktat mot någon enskild lagberedare eller lagberedningsenheten. Jag anser att det är den politiska landskapsregeringen som ska se till att lag och ordning följs, speciellt när det gäller det interna arbetet. Att inte tillsätta en laggranskningsnämnd eller på annat sätt agera så att de lagframställningar som kommer till Ålands lagting inte uppfyller de kvalitetskrav som är lämpliga att ställa är nonchalans gentemot självstyrelsen.

    Vi talar här i lagtinget om och har ett arbete kring en utvecklad självstyrelse. Vi har en Ålandskommitté som arbetar med det nya självstyrelselagssystemet på ett förträffligt sätt. Men också här i det arbetet och i det framtida arbetet är det oerhört viktigt att de lagframställningar som kommer till Ålands lagting uppfyller den kvalitet som man kan begära.

    Jag uppmanar därför landskapsregeringen, på samma vis som finans- och näringsutskottets ordförande gjorde, att beakta lagtingets synpunkter i den här processen och återkomma till lagtinget med ett förslag om hur ni avser att hantera detta. Tack.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Bästa ltl Thörnroos, samtidigt som ledamoten påminner om att hon alldeles för en kort tid sedan själv satt i landskapsregeringen, och vet hur komplicerat det var vissa gånger med sådana lagar som dåvarande ministern själv förde fram till lagtinget och hur svårt det var att få tid och tillräcklig resurs på vår lilla lagberedning att säkra kvaliteten, så tror jag att hon också är välmedveten om den här problematiken. Laggranskningsnämnd finns i lagen, den har inte varit tillsatt på många, många år av den anledningen att lagberedningen tycker att det är ytterligare ett hinder som fördröjer lagberedningsarbetet. Istället för denna nämnd har man en laggranskningspool där man kan ta in olika sakkunniga för att granska lagar och det görs i den utsträckning som tiden, möjligheterna och resurserna tillåter. Just nu är lagberedningen mycket ansträngd just nu.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Utan att bli alltför historiskt fokuserad så vågar jag säga att jag alltid har arbetat för att det ska finnas tillräckliga lagberedningsresurser. Det finns egentligen inga ursäkter för det. Om vi inte har råd att ha lagberedningskapacitet på plats så kan man ifrågasätta vad vi i så fall annars har råd med.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Naturligtvis är det så. Det är ingen här som har motsatt sig det. Tvärtom, ltl Thörnroos vet att vi ytterligare har stärkt lagberedningen med flera ordinarie tjänster för att kunna få in kunniga människor som skriver lagar åt oss eftersom behovet av lagstiftning är monumentalt. Behovet ökar år för år, särskilt till följd av olika EU-direktiv. Just nu är två lagberedare upptagna med självstyrelselagsrevisionen vilket är en pågående process som inom ett par år ändå kommer till sin ända.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag vet att man ska vara försiktig med att jämföra hur olika landskapsregeringar arbetar och vilka fokusområden man har. Jag vill vara tydlig med att under den tid som jag var minister i dåvarande lantrådet Viveka Erikssons landskapsregering så var fokusområdet på lagberedningen och lagberedningsresurserna högre, vad jag bedömer, än vad det kanske har varit de senaste åren.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Lantrådet Katrin Sjögren

    Talman! Finans- och näringsutskottets betänkande är klart och tydligt. Jag delar uppfattningen att själva lagberedningen är det fundamentala, det är kärnan i självstyrelsen.

    I lagtinget har det funnits ett totalt stöd för lagberedning och lagberedningsresurser genom åren. Trots att vi har haft ekonomiska svårigheter så har alla lagtingsgrupper klart och tydligt ansett att lagberedningen ska prioriteras. När man följer diskussionerna genom mandatperioderna så har det faktiskt varit svårt att rekrytera. Vi har inte riktigt konkurrenskraftiga löner. En jurist har ett stort och öppet fält där man i princip kan välja vad man vill syssla med. Jag delar också uppfattningen om att vara lagberedare på Åland inom självstyrelsen borde vara ett av de bästa toppjobb man kan få i det åländska samhället.

    Lika viktigt som det är med en revision av självstyrelselagen så är också det faktum att vi för en sådan politik att man attraheras av att jobba inom landskapsförvaltningen.

    Som sagt, förra landskapsregeringen bäddade för utökade resurser på lagberedningen, man har gjort en nyrekrytering och här och nu är man på gång med ytterligare en rekrytering. Det ser lite ljusare ut.

    När det gäller kvaliteten på lagstiftningen så kan man konstatera, och det hörde jag när jag diskuterade med mina liberala lagtingsledamöter, att också riksdagen hade problem med kvalitetssäkringen på lagstiftningen. Samhället går i rasande takt. Precis som vicelantrådet sade så ska det implementeras EU-direktiv. Vi har dessutom nationell lagstiftning, delad behörighet som vi ska förhålla oss till och vi har också egen lagstiftning. Jag garanterar att lagberedningen är prioriterad och vi ska göra vårt yttersta. Vi ska se vad som är bäst; laggranskningsnämnd eller laggranskningspool. 

    Det finns ytterligare saker som man kan göra. Det första är personalpolitiken, se till att det är ett attraktivt jobb, se till att rekrytera. Det andra är det som landskapsregeringen också har skrivit i sitt regeringsprogram; att i ett tidigare skede involvera grupper i lagstiftningsarbetet, att man har referensgrupper. Ska man ta fram trafiklagstiftning så kan man med fördel ha arbetsgrupper, alltifrån näringsidkare till trafikskolelärare, innan man har ett färdigt lagförslag på bordet.

    Detta var lite grann hur vi vill försöka jobba med den här frågan. Finans- och näringsutskottets betänkande är glasklart. Vi ska absolut göra vårt yttersta. Vi återkommer i frågan.  

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, herr talman! Det är bra att den här debatten förs. Kopplingen till ärendet är tydlig med tanke på att det här är frågor som vi ständigt tampas med i lagtinget, att se till att vi håller en hög kvalitet på vår lagstiftning.

    En ingrediens som vi ofta glömmer bort när det gäller att få lagberedningen att fungera är att det finns en tydlig politisk beställning. Vi behöver också se till vårt eget arbete och fundera hur pass tydliga beställningar det kommer från regeringen och lagtinget när vi ska gå in för att göra större reformer. På den punkten har vi mycket att utveckla.

    Jag vill ställa en fråga till lantrådet med anledning av detta. Vi samlas nu här i lagtinget den här veckan igen men vi har inte ett enda lagförslag som ligger på bordet från regeringen. Beror det här på att vi behöver få lagberedningen at fungera bättre eller beror det på den bristande tydliga politiska beställningen från regeringen och lagtinget?

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Jag håller helt och hållet med om att man måste veta politiskt vad man vill göra då är det lättare att skriva lagar och göra beställningar. Det har väl varit lite si och så med den saken igenom åren. Man har gett vissa direktiv, sedan har man ändrat och förkastat vissa lagförslag. Det finns anledning till självrannsakan. Man ska vara tydlig politiskt med vad man vill göra.

    Landskapsregeringen har varit verksam i tre månader. Alla som har varit med i lagtinget vet att om man ska göra omfattande lagpaket så tar det ungefär ett år att få fram en ordentlig lagstiftning. Lagtinget kommer att få ungefär sju till åtta lagframställningar under den här perioden. Det är inte några stora omfattande reformer, men i mars- april räknar vi med att lagtinget kommer att få sju-åtta lagframställningar på sitt bord, alltifrån implementeringar av direktiv till vissa förändringar i egen lagstiftning. Stora reformer tar tid. För att det ska bli bra, för att den politiska beställningen ska vara klar och tydlig så måste man veta vad man vill och det arbetet håller landskapsregeringen på med som bäst.  Det blir helt befängt att kräva att vi efter tre månader ska komma med stora omfattande, strukturella reformpaket. Det är helt orealistiskt och oseriöst.

    Talmannen

    Innan jag ger ordet till ltl Axel Jonsson så påminner jag om att diskussionen nu berör betänkandet som finans- och näringsutskottet har levererat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är tacksamt att det arbetet är på gång för lagtinget.

    Kort avslutningsvis; indikationerna regeringen om de menar att vi har krävt omfattande lagpaket så handlar det inte alls om det. Lantrådet har själv stått i talarstolen och sagt att det finns en lång lista med lagframställningar som borde läggas fram till lagtinget. Mot den bakgrunden var det lite förvånande när vi kom tillbaka efter en månads uppehåll och arbetslistan snarar ser ut att kortas av än att fyllas på.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Inför skrivandet av regeringsprogrammet så kunde jag konstatera att det fanns önskemål om ungefär 60 nya lagar varav flera stora saker; en ny kommunallag, en ny tjänstemannalag så nog finns det att göra. Jag kan garantera att den här landskapsregeringen inte heller kommer att bli färdig på fyra år.

      Som sagt var, sju-åtta lagar är inte heller fy skam under den här perioden plus en tilläggsbudget som är omfattande.

    Sedan ser jag jättemycket fram emot eget inspel från lagtinget. Det är motionstider så jag ser fram emot en konstruktiv och bra period nu när lagtinget har kommit tillbaka.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, talman! Min replik gäller det som lantrådet tog upp i sitt anförande. Jag har de senaste fyra åren jobbat på det juridiska verkstadsgolvet så jag vet vikten av att vår lagstiftning är bra och koncis. Jag vill stöda den nuvarande regeringen när lantrådet nämnde att lagstiftning är ett prioriterat området. Lantrådet ska all kredit för det och det står jag bakom.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Tack lantrådet för förtydligandet. Jag håller med om att resurserna har ökat inom lagberedningen och det är bra. Det blev lite intressant när vissa går upp och tar i så skorna knakar när man vill såga något och göra politik av det.

    I utskottet pratade vi om att det här ska vara personalpolitiskt, man ger ett stöd. Man överväger en laggranskningsnämnd och det finns ett stöd när man går framåt. I utskottet har det definitivt inte pratats om någon kritik, utan mer som ett stöd och därigenom får man jobba vidare med frågorna.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Så uppfattar jag också finans- och näringsutskottets betänkande. Det är viktigt att vi pratar om de här frågorna. Det ska vara höga krav. Vi ska göra vårt bästa för att flytta fram positionerna och göra förbättringar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, herr talman! Jag tänkte uppehålla mig vid landsbygdsnäringar som den här framställningen handlar om. Eftersom lantrådet tog upp kommande lagförslag så emotser jag vilka planer landskapsregeringen har för att förbättra för landskapsnäringarna.

    Vi vet att jordbruket idag har problem inom många sektorer. Kommer landskapsregeringen att komma med några ändringar som kommer att förbättra för denna yrkeskår? Jag tror att det är viktigare än att slå vakt om lönerna på lagberedningen. Jag anser att lönerna är fullständigt bra som de är. Det verkar inte bli brist på jurister i framtiden. Till den delen tror jag istället att man ska ömma om befolkningen ute i landsbygden vilket den här framställningen handlar om. Jag efterlyser landskapsregeringens planer. Tack.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.