Föredras

Samma förfarande gäller för denna fråga som besvaras av lantrådet.

Ordet ges först till ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vad gör regeringen för att garantera att Ålands status tryggas i samband med hälso- och sjukvårdsreformen i Finland?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Ltl Jonsson och jag tangerade frågan lite grann här i frågestunden. Det är väldigt mycket frågor på gång, dels har vi frågor internt inom landskapet Åland, vi har landskapsandelar, kommunstruktur och KST, men vi blir också påverkade av vad som görs på rikssidan. Vi har hela reformeringen av socialvårdslagstiftningen där vi har delad behörighet men också den stora social- och hälsovårdsreformen i riket.

I februari blev vi varse genom brev från finansministeriet, statssekreterare och kanslichef Hetemäki om vad man tänker göra och hur man tänker finansiera hela social- och hälsovårdsreformen.

Jag kan konstatera att kontakterna med finansministeriet har varit och är intensiva. Jämfört med andra frågor så är det landskapsregeringens bedömning att det finns kunskap och förståelse för den komplicerade finansieringsmodellen och hur det komplicerar för självstyrelsen.

I det lagutkastet som finns förs nu också det resonemanget att självstyrelsens ska bli ekonomiskt kompenserad. Höjer man statsskatten så drabbar det ålänningarna. Vi har hög sysselsättningsgrad, låg arbetslöshet och är väldigt goda skattebetalare, så där upplever vi att det finns förståelse.

Landskapsregeringen analyserar också olika möjligheter för att oskadliggöra reformen, lite dåligt ordval men ltl Jonsson förstår vad jag menar. Vi har analyserat olika alternativ och olika för- och nackdelar: En ökad progression i statsbeskattningen, tilläggsbeskattning, ett särskilt Ålandsavdrag i statsbeskattningen, ett särskilt SOTE-avdrag vid kommunalbeskattningen och enbart en höjd avräkningsgrund för att kompensera förslaget samt att landskapet skulle överta behörigheten avseende hela förvärvsinkomstbeskattningen. Vi upplever att det finns förståelse för finansieringen.

Nu har lagutkastet kommit, det är väldigt omfattande, närmare 800 sidor. Landskapsregeringen har tid på sig till december att komma med ett utlåtande. Socialvårdsbyrån, ministern Valve och hans tjänstemän analyserar frågan. Vi har inom landskapsförvaltningen vår interna arbetsgrupp som också analyserar frågan.

Det stora bekymret är behörighetsförskjutningen och hur vi ska kunna lösa det. Vi har tagit upp den frågan vid ett flertal tillfällen, senast med statsminister Sipilä i tisdags. Vi konstaterade att den frågan inte är löst. Det finns inget svar på den frågan i det här omfattande lagutkastet. Vi poängterar gång på gång att landskapsregeringen, lagtinget och självstyrelsen inte har några synpunkter på hur riket organiserar sin hälso- och sjukvård och det är orimligt att det ska drabba självstyrelsen.

Statsministern sade igen att han tycker att det är en viktig fråga. Han tycker att det är skäligt att vi skulle kunna ha en specialutredningsman som skulle titta på den här frågan. Vi har också sagt väldigt tydligt att vi inte vill att Åland och självstyrelsen ska vara ett drivankare till reformer som genomförs på rikssidan. Där väntar vi besked. Vi har gott bistånd av riksdagledamot Löfström som också håller i frågan att trycker på orimligheten med behörighetsförskjutningen.

Som sagt var, vi analyserar frågan. När vi har mera kött på benen så är det väldigt viktigt att landskapsregeringen också förankrar och diskuterar med självstyrelsepolitiska nämnden. Vi vill också ha samråd med kommunerna. Det planeras ett strategimöte mellan riksregeringen och landskapsregeringen den 21 november och då blir också det här en fråga på agendan.

I mina samtal med statsminister Sipilä så nämnde jag också den viktiga självstyrelselagsrevisionen. Även fast vi alla vet att det handlar om att ta självstyrelsen in i nästa århundrade så visar SOTE-reformen på de komplikationer och den ofullständighet som finns i gällande lagstiftning.

För att autonomin ska fortsätta vara ett gott exempel och vi ska kunna marknadsföra Ålandsexemplet så behöver vi lösa frågorna både när det gäller hela behörigheter och när det gäller finansieringen av hela självstyrelsen.

Vi försöker jobba på frågan, men lätt är den inte!

Ltl Axel Jonsson

Utöver de ekonomiska konsekvenserna så delar jag regeringens uppfattning. Det är ju själva behörighetsfrågan som är den mest allvarliga i de effekter som det riskerar att få för Åland.

Självstyrelselagen är en lag på grundlagsnivå som är avsedd att reglera maktfördelningen mellan Åland och Finland och det måste ändå vara det bärande argumentet. Vi från Åland kan inte acceptera att man genom en ad hoc lösning egentligen kan förskjuta maktfördelningen mellan Åland och Finland.

Vi har diskuterat den här frågan i lagtinget och i våras kom oppositionen med ett ganska tydligt besked att vi vill gå in för modellen att överta inkomstbeskattningen. Vi ser det som den enda realistiska möjligheten. Det har åtminstone inte presenterats några andra bra sätt att lösa den här frågan på. Regeringen har sagt att de kan tänka sig att titta på det, diskutera det och har med det i sin analys.

Min följdfråga blir; när ska regeringen komma med sitt alternativ, sina prioriteringar och sin modell för hur man vill lösa det här? Enligt lantrådet har regeringen tid på sig till december med att komma med ett förslag. För att vi ska ha framgång i den här frågan så borde vi ju hitta en modell som vi driver gemensamt med kraft och säga; ”så här löser vi problematiken med behörighetsförskjutningen”. Då har vi också möjlighet att nå framgång. Vi borde komma förbi stadiet med utredningar och analyser ganska snabbt. Delar lantrådet den uppfattningen? När kommer regeringen i så fall att komma med det här beskedet till ålänningarna och oss i oppositionen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Ambitionen är att ha ett tydligt och klart remissutlåtande från självstyrelsen innan deadline. Jag ser det som väsentligt att självstyrelsepolitiska nämnden och kommunerna får vara med i det arbetet.

Min personliga åsikt är, som jag flera gånger sagt, att inkomstbeskattningen är ett reellt alternativ. Nog är det ju väldigt, väldigt märkligt om man kan tänka sig att diskutera att landskapen på rikssidan skulle kunna få beskattningsbehörighet men inte självstyrelsen.

Jag vill ändå understryka att finansieringen är också väldigt, väldigt viktig. Det handlar om 15 miljoner. Vi vet alla hur landskapets ekonomi ser ut. Både finansieringen och behörighetsförskjutningen är väsentliga.

Budskapet från lagtinget är glasklart, det har det varit från första början. Vi gör vårt absolut bästa. Självstyrelsepolitiska nämnden och kommunerna kan räkna med att vara en del i det arbetet. Självklart står vi till förfogande också för lagtingsgrupperna.

Ltl Axel Jonsson

Det är bra. Det är klart att ekonomin är viktig i det hela, det är inte frågan om det.

Ser man rent principiellt på den här reformen, ser man på självstyrelselagen så kan vi inte hänga upp vår argumentation på de ekonomiska konsekvenserna. Det är klart att det finns praktiska omständigheter, men rent juridiskt så är det behörighetsförskjutningen som vi måste sikta in oss på.

Därför skulle det vara så viktigt att landskapsregeringen sätter ner foten ännu tydligare, slutar väga mellan de olika alternativen och säga; ”nu går vi in för det här, nu har vi ett spår som vi jobbar på”.  Landskapsregeringen måste presentera en tydlig lösning på hur vi från Åland vill lösa den här problematiken med behörighetsförskjutningen.

Man har en känsla när det gäller vindkraftsstödet, klumpsumman och fiskekvoterna att regeringen i Helsingfors arbetar aktivt mot de åländska intressena. Om inte vi då kan presentera ett alternativ, när man lägger fram en så stor reform med så stora konsekvenser för Åland, så är sannolikheten att vi når framgå i de förhandlingarna ganska små.

Det är hög tid att regeringen presenterar ett alternativ, åtminstone säger hur de vill göra och sedan kan vi ha en debatt i lagtinget om hur vi går vidare. Det vore mycket välkommet att regeringen kommer med ett tydligt lösningsförslag.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag delar den uppfattningen. När det gäller grundlagen och självstyrelselagen så är det också argumentation som vi har fört muntligen och som vi kommer att ha med i vårt utlåtande. Är det förenligt med självstyrelselagen att genomföra social- och hälsovårdsreformen när det får sådana implikationer på självstyrelsen?

Men jag måste säga att jag uppfattar att det inte är illvilja. Det är ett enormt lagstiftningspaket. Man försöker organisera, man gör ett enormt arbete på rikssidan och man har helt enkelt inte tänkt på självstyrelsen. Nu utnyttjar vi alla kanaler vi har för att påpeka det.

Landskapsregeringen kommer absolut inte att darra på manschetten. Vi har inga problem eller dubier. Vi ska vara glasklara, vi ska vara tydliga och vi ska säga vad vi vill. Vi ska säga att vi inte accepterar det överhuvudtaget. Som sagt var, lagtinget ska också få vara en del i den processen.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.