Föredras

Samma förfarande gäller för denna fråga som för de föregående. Denna besvaras av minister Mats Perämaa.

Ordet ger först till ltl Runar Karlsson

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! I offentligheten har finansminister Perämaa uttryckt en åsikt om att kommunerna kan spara 7,5 – 15,0 miljoner euro per år.

Det här är en kommunal fråga som inte landskapsregeringen ska blanda sig i och ha åsikter om. Men i och med att landskapsregeringen har blandat sig i och har åsikter om det här så väljer jag nu att efterhöra lite mera precisering av det här uttalandet.

Talmannen

Ltl Karlsson, vid första tillfället läses frågan upp.

Ltl Runar Karlsson

Okej, jag tänkte ta upp bakgrunden, men då gör jag så.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: På vilket sätt avser landskapsregeringen att denna inbesparing ska genomföras utan att närservicen försämras?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! För det första vill jag säga att rubriksättningen för denna skriftliga fråga är något politiskt, för att inte säga oppositionspolitisk.

Det uttalandet som jag har gjort om möjligheten att spara på den kommunala sektorn rör uttryckligen administrationen och är inte kopplad till det som rubriken av den skriftliga fråga säger; försämring av närservicen.

Det som jag har sagt har jag sagt. Den ena tidningen tolkade min utsaga som att man kan spara på hela den kommunala administrationen, dvs. upp till 15 miljoner euro. Nu förklarar jag bakgrunden.

När man läser ÅSUBs statistik så kan man där utläsa att statistikerna säger att den allmänna förvaltningen av de kommunala kostnaderna ligger på ungefär 5 procent. Om vi nu avrundar de kommunala kostnaderna, kanske något vårdslöst, till att vara ungefär 150 miljoner euro, så betyder det att 5 procent av de här kostnaderna är 7,5 miljoner euro.

Sedan finns det många som gör samma bedömning som jag, att i den övriga förvaltningen, själva serviceproduktionen, finns det också ett visst mått av administration. Det här är något som jag också har diskuterat med ÅSUBs direktör att ÅSUB kanske borde titta närmare på det här. Det görs bedömningar på att det kanske, totalt sett, finns administration upp till 10 procent i det som kommunerna producerar, upp till 15 miljoner euro, alltså, 7,5 -15 miljoner euro. Sedan har jag inte sagt offentligt att man kan spara in 15 miljoner på administrationen. Man kan ju inte sopa bort hela administrationen.

En ytterligare intressant statistisk detalj i ÅSUBs statistik gäller nettodriftskostnader i kommunerna. I statistiken från 2013 kan man utläsa att Jomala kommun har en nettodriftskostnad på 3 916 euro, medan medeltalet ligger på 4 450 euro. En skillnad på 534 per invånare. Multiplicerat man det här beloppet med invånarantalet 29 000 så får man en summa på 15,5 miljoner euro.

Hur mycket man kan spara på att ha större enheter beror närmast sedan på vilka beslut man fattar och hur man fattar beslutet.

Statistiken visar entydigt att det finns möjligheter att spara åtskilliga miljoner om man fattar rätt beslut.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Jag återkommer till det jag sade från början. Jag håller med om att den skriftliga frågan kan vara lite märklig. Men när landskapsregeringen väljer att klampa in i det kommunala och ha starka åsikter så måste jag få reda på vad landskapsregeringen egentligen menar.

Landskapsregeringen hänvisar ofta till kalla siffror, ÅSUB, och räknar generellt ner det, fast det i praktiken handlar om människor av kött och blod. Det är klart att man kan drar ner på kostnaderna. Vi vet ju att de allra största kostnaderna är personalkostnader. Det är människor som sköter om de äldre som inte klarar sig själva och människor som lär våra barn läsa och skriva och sköter om dem inom barnomsorgen. Jag håller inte riktigt med om att man kan räkna på det sättet. Det är lite märkligt när ministern uttalade sig att det skulle vara närmare 15 miljoner än 7,5 miljoner som man säger i artikeln. Säg att det är 10 miljoner, det är trots allt 200 anställda som ska bort då. Det är betydligt fler än vad administrationen kostar som helhet idag. Då måste man komma in på de verkliga värdena. Vad som är värre är att man väcker en jättestor oro ute på fältet, speciellt bland kvinnorna. 85 procent av de kommunalt anställda är kvinnor. Det är klart att de börjar bli rädda om sina arbetsplatser, kan hända de söker nya jobb och kanske t.o.m. utanför Åland. På det sättet så utarmar man det här.

Jag ser det här uttalandet mera som ett led i den här propagandan från regeringen, att stora enheter är så mycket billigare och att man kan spara oerhört mycket mera än vad hela administrationen kostar som helhet idag. Då tycker jag att regeringen är ute och propagerar på ett fult sätt. Det är lätt att säga att man kan spara 10-15 miljoner, så blir det en rubrik i tidningen och så tror man på det.

 Vad det verkligen handlar om är att ålänningarna får sämre service, det är praktiken. Det finns ingenting som visar nu att en stor kommun är effektivare totalt sett än en liten kommun. Man tittar på ÅSUBs siffror och så kopierar man dem och så får man de siffror man vill ha.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Dessvärre är jag ändå mera benägen att tro på, om jag säger ärligt, den statistik som ÅSUB levererar än på det som ltl Karlsson här säger. Statistiken visar entydigt att något större enheter, i det här fallet Jomala, kan bedriva en verksamhet med betydligt lägre driftskostnader.

Det som jag har uttalat mig om är ju inte det att jag vill att närservicen ska försämras. Jag vill inte att socialvården ska försämras. Jag vill att våra invånare ska ha det tryggt och bra. Jag känner och upplever att det finns en oro över vad som händer om man inte sköter ekonomin. Om man låter stora underskott fortlöpa och bli allt större så kommer det att skapa ännu mera dramatiska situationer. Det är betydligt bättre att lösa frågan medan tid är än att lösa det sedan då det är för sent.

Här vill jag nästan lägga över bevisbördan på ltl Karlsson. Jag har visat här statistik som pratar för att det finns möjligheter att spara pengar i administrationen med lite större enheter. Statistiken visar på nettodriftskostnaderna. Centern säger hela tiden att det inte går att spara, men statistiken pratar för det som jag säger. Bevisbördan bör läggas över på er nu att förklara för människor, via statistiken, varför det inte skulle gå att spara pengar på kommunal administration.

Det som jag tycker att landskapsregeringen fortfarande har att bevisa, i det arbete som pågår, är hur vi i framtiden ska trygga offentliga servicepunkter ute i glesbygden och i skärgården. Jag erkänner att det arbetet är på hälft. Det arbetet måste vara en del i det som vi nu gör. Målet är ju inte bara att spara. Målet är ändå att varenda ålänning ska känna att man har kontakt med den offentliga servicen.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Finansministern pratade lite mot sig själv nu igen. Han hänvisade till Jomala och han hänvisade till att det är billigare med större enheter. Ja, det håller jag med om. Tittar man i ÅSUBs bok så ser man att det i skärgården kostar ungefär 1 000 euro mera per invånare att bedriva kommunal service än på landsbygden. Det är klart att om skärgårdskommunernas service flyttas till Jomala så visst blir den billigare då. Men vad händer med skärgården? Vad händer med företagarna i skärgården? Vad händer med livet i skärgården? Ja, det dör bort till nackdel för hela Åland.

Precis samma sak är det med landsbygden. En kommun - allt styrs från Mariehamn, all blir i Mariehamn och landsbygden dör. Var finns sedan kraften och viljan ute på landsbygden att driva företag? Det blir en utarmning. Visst kan man spara lite i den ena ändan, men det blir en utarmning för hela Åland. Det här har Åland faktiskt visat. Det finns praktiskt bevis på det på Åland; vi har den bästa servicen, vi har den lägsta arbetslösheten och kommunerna har i stort sett jättebra ekonomi. Landskapet kommer att ha noll i bokslutet nästa år med de skatteinkomster som ökar nu.

Man skrämmer upp folk; ”åldringar behöver så mycket mera vård, det blir så dyrt och vi har så dåligt” Det här är inte sant. Det kommer att visa sig i punkt efter punkt efter punkt att vi har en jättebra ekonomi på Åland. Vi har en fantastisk service och låg arbetslöshet. Nu försöker regeringen skrämma upp folk och få sin vilja igenom genom att slå ihop kommuner. Det kommer inte att betyda besparingar, det kommer inte att betyda att det blir service kvar i glesbygderna. Runt omkring oss har det visat sig att det blir en centralisering.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag anser nog att bevisbördan har lagts över på centern, efter det jag presenterade här, att bevisa varför man överhuvudtaget inte kan spara i kommunal administration.

En liten bit på vägen kom vi för ltl Runar Karlsson sade här att man nog kan spara något i den ena ändan. Det är ett ställningstagande i någon riktning i varje fall.

Såsom den kommunala strukturen är just nu, är den en garant för att närservicen ska behållas på den nivå som den är?

Eftersom det här ärendet är viktigt för landskapsregeringen och engagerar också mig så har jag tagit del av statistikcentralens uppgifter om utvecklingen av skolväsendet på Åland. Det här gäller folkskolor och lågstadieskolor. Vi har haft kommunerna väldigt länge, ända sedan sockentiden. Men statistiken säger att sedan 1950 så har antalet skolor gått ner från 59 till 20 på Åland. Jag fick ögonen på en kommun som heter Saltvik, där har antalet skolor gått ner från sex till två under den här tidsperioden. För att det ska vara rättvist så nämner jag också en annan kommun som heter Kumlinge, där har antalet skolor gått ned från tre till en. Antalet har stabiliserats på senare tid. Det här har skett inom ramen för den kommunala struktur som vi har med 16 enheter.

Hur har det gått på butikssidan då? Ja, vi känner till att en butik har stängts i Brändö åtminstone, en på Kökar, en i Saltvik, tror jag och många fler därtill.

Livet går vidare. Samhället utvecklas och människor förändrar sitt beteende oberoende om vi har 16 kommuner eller något färre.

Den här diskussionen lär fortsätta. Jag har statistiskt underlag för det som jag har sagt. Jag har ännu inte sett att centern eller ltl Karlsson har statistik som stöder det ni säger.

Till slut, antingen är man med, som en del av lösningen på de problem vi har med finansieringen av offentlig sektor, eller så kan man dessvärre bara bli en del av problemet.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.