Remissdebatt

PLENUM DEN 15 DECEMBER 1999 KL. 13.00.

FÖRSTA VICETALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: talman Sune Eriksson, ltl Sjöblom, ltl Wiklöf, vtm Häggblom och ltl Boman).

25 lagtingsledamöter närvarande.

 

Meddelande

Meddelas att landskapsstyrelsens svar med anledning av ltl Sune Mattssons enkla fråga nr 1/1999-2000 kommer att avges vid plenum inkommande måndag den 20 december. Antecknas.

 

 

Föredras ärende nr 1:

 

Fyllnadsval av en ersättare i finansutskottet.

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ersättare i finansutskottet  ltl Harry Eriksson.

 

Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl Harry Eriksson förklaras därför vald till ersättare i finansutskottet för återstoden av innevarande valperiod.

 

Antecknas.

 

 

Föredras ärende nr 2:

 

Fyllnadsval av en ersättare i stora utskottet.

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ersättare i stora utskottet  ltl K-G Eriksson.

 

Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl K-G Eriksson förklaras därför vald till ersättare i stora utskottet för återstoden av innevarande valperiod.

 

Antecknas.

 

Föredras ärende nr 3:

 

Fyllnadsval av en ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden.

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden ltl Gun-Mari  Lindholm.

 

Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl Gun-Mari Lindholm förklaras därför vald till ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden  för återstoden av innevarande valperiod.

 

Antecknas.

 

 

Föredrages för remiss efter bordläggning ärende nr 4:

 

Republikens president framställning med förslag till lagar om ändring av självstyrelselagen för Åland och 17 § jordförvärvslagen för Åland. (RP nr 3/1999-2000).

 

Beslut om remiss till lagutskottet har redan fattats. Diskussionen fortsätter.

 

Ltl Erland:

Herr talman!

Jag noterar det stora intresset för den här frågan från landskapsstyrelsens sida och de som ville bordlägga ärendet - en så pass lång bordläggning att man kan befara att det ligger tankar bakom att inte försöka påskynda och tillåta en fördjupad beredning av ärendet!

 

Det handlar alltså om begreppet “förklaring”, och det är ingen lätt sak varken att förklara eller förstå därför att det handlar om ett speciellt begrepp i lagstiftningen. Begreppet får sin betydelse av sammanhanget, dvs. det system av lagstiftning och tolkning av domstolar och politiska organ som det handlar om.

 

Många ställer sig frågan om den här saken är juridisk eller politisk, och det kanske man inte kan skilja på i det här sammanhanget, eftersom det vi sysslar med här är både juridik och politik, alltså den lagstiftande församlingen har en viss juridisk roll genom att man stiftar lagar och lagarna sedan tolkas på annat håll, men de ändras enbart av dem som har den representativa roll som ett lagting eller en riksdag har. 

 

Det jag närmast tänkte kommentera i dag är det som före detta lantrådet numera landskapsstyrelseleda­moten Roger Jansson sade senaste gång när detta var på remiss. Han sade såhär, att den politiska diskussionen har bundit ihop detta ärende med två saker: för det första med grundlagen och den status som Ålands självstyrelse har i samband med det; det andra var med Ålands status i EU och det faktum att högsta domstolen i åtminstone ett fall har avgjort ett ärende på ett sådant sätt att Ålands roll i Europeiska unionen har blivit ifrågasatt och man talar i det sammanhanget om behörighetsförskjutning. Det här gäller laxkvotsfrågan.

 

En ytterligare sak som jag skall kommentera var påståendet från landskapsstyrelseledamoten Janssons sida att landskapsstyrelsen i det här fallet inte har kunnat bereda ärendet inför lagtinget.

 

Om vi fört tar oklarheten med grundlagen, måste man först fråga: Varför skulle man koppla ihop det ärende vi har här som gäller begreppet förklaring med grundlagen? Vad finns det för koppling? Jag sade tidigare att detta med juridik och politik hänger ihop, men i detta fall måste man säga att det här går utöver det som är en vanlig politisk behandling. Det är alltså vad jag förstår en politisering av ärendet,  dvs. genom att behandla förklaringsfrågan på ett visst sätt vill man alltså försöka påverka riksmyndigeh­terna, i det här fallet riksdagen och regeringen, att behandla grundlagsfrågan på ett särskilt sätt och att behandla EU-frågan på ett särskilt sätt. Och frågan är om lagtinget skall acceptera en sådan behandlingsordning. Oberoende av detta får lagutskottet ta ställning och bereda detta ärende. För min del utgår jag från att där blir det en behandling av ärendet som sådant och inte politiskt taktikerande för att påverka riksmyndigheterna.

 

Så till sakfrågan när det gäller grundlagsställningen. Det är inte så att Ålands roll har blivit sämre genom de grundlagsändringar som har varit. Tvärtom är det en positiv utveckling som jag ser det. För det första kan man konstatera att under 70 år från 1921 till 1994 nämndes inte Ålands självstyrelse i grundlagarna; 1994 kom det in en paragraf, 52a, där Ålands självstyrelse för första gången nämndes.  I den senaste reformen, Grundlag 2000, finns det en särskild paragraf, 120 §, där Ålands ställning framgår. Om man ser grundlagen i dess helhet i dag kan man säga att det finns angivet en grundlag för riket och att Ålands grundlagsliknande lagar också finns nämnda och att den hierarkiska nivån är klar. Det finns en grundlag, det finns en självstyrelselag, det finns rikslagar och det finns landskapslagar. Det här finns inskrivet på olika sätt i grundlagssystemet. Då kan man fråga sig: Varför skulle man politiskt taktikera genom att binda ihop grundlagsfrågan med förklaringsbegreppet? Ålands status är som tidigare, bara det att det är starkare angivet i grundlagen.

 

Man kan också reflektera över om det faktiskt är av ett särskilt intresse att Åland skrivs in i Finlands grundlag på det sätt som landskapsstyrelseledamoten Jansson antydde. Man kan också resonera på det sättet att Åland som statsfragment har en särskild ställning, och där skall inte Finlands grundlag i sig vara det som reglerar Ålands status, utan Ålands status bygger på självstyrelselagens roll i systemet men också på internationella garantier. 

 

Jag ifrågasätter alltså om kopplingen mellan förklaringsproblemet och grundlagen faktiskt är relevant i sammanhanget och om den politiska taktiken, när den nu har förts fram här,  inte är överspelad vid det här laget eftersom det knappast påverkar riksmyndigheterna att ändra grundlagssystemet.

 

Den andra frågan gällde Ålands ställning i EU. Där finns det alltså problem, som vi har erfarit i olika sammanhang, och det problemet har i grunden att göra med att den Europeiska unionen består av medlemsstater. Det är alltså så att det är staterna som är medlemmar och inte olika regioner och områden. Det är alltså hela uppbyggnaden för EU. Däremot kan man notera att det är inte så enkelt att man i och med det har löst problemet, därför att antingen finns det ett ansvar hos EU eller hos respektive medlemsstat att ta hänsyn till särskilda förhållanden inom medlemsstaten. Det gäller i det här fallet Ålands speciella roll, dels internationellt, dels i förhållande till grundlagen och dels i förhållande till EU. Ålandsprotokoll 2 säger att Åland har denna särskilda särställning, som inget annat område har - inget annat område överhuvudtaget som inte är en stat i Europa har denna speciella status.

 

När det gäller den politiserande kopplingen i det här fallet mellan förklaring och högsta domstolens avgöranden har självstyrelsepolitiska nämnden sagt att man avvaktar i det här fallet tills den arbetsgrupp, den s.k.  Palmgren 1-arbetsgruppen, har kommit fram till ett förslag. Den arbetsgruppen har för det första enigt sagt att ordet förklaring inte har någon relevans i dagens system och den arbetsgruppen har också godkänt en, som jag tycker i och för sig inte helt tillfredsställande lösning, men i alla fall en lösning på problemet med behörighetsförskjutning. Då kan man fråga också i det här fallet: Är det verkligen värt att politisera förklaringsbegreppet för att påverka lösningen av behörighetsför­skjutningen, som alltså har tagits fram av en arbetsgrupp med representation från Åland, den arbetsgruppen har varit enig och den arbetsgruppens resultat har lett till en proposition som inte har avvikit från vad arbetsgruppen har gjort. Arbetsgruppen har backats upp av landskapsstyrelsen och en referensgrupp.

 

Om jag kort sammanfattar det som jag har sagt. Dessa två politiserade frågor - grundlagsstatus och EU-frågan - är inte i dag relevanta för att påverka vad som händer med förklaringsbegreppet.

En annan sak som påstods här är att landskapsstyrelsen inte har kunnat delta i beredningen av detta ärende. Det är helt enkelt fel. Landskapsstyrelsen har i olika omgångar givit utlåtande till grund­lagskommittén, Grundlag 2000, och till justitieministeriet samt dessutom deltagit med höga tjänstemän i arbetsgrupperna. Den saken är helt enkelt inte riktigt beskriven i det anförande som Landskapsstyrelse­ledamoten Roger Jansson höll när ärendet var uppe för remiss.

 

Frågan är alltså vad som händer i lagutskottets behandling. Kommer det att bli en politiserad behandling eller kommer det att bli en behandling som tar detta ärende för vad det är, dvs. att man går igenom begreppet förklaring och den betydelse detta begrepp har för dagens system och det system som skall komma i de propositioner som är aktuella.

 

Det är självklart att en så här viktig fråga inte kan förbigås lättvindigt, utan man måste faktiskt göra en ordentlig bedömning av begreppet förklaring utan politiserade åsikter för att på något sätt taktikera i förhållande till riket i andra frågor. Är begreppet förklaring av någon relevans i dag, måste de företrädare för partierna här i lagtinget som anser det komma fram med de argumenten klart och tydligt. Det är absolut inte så att vi liberaler skulle motsätta oss att syna de argumenten, att ta dem till oss, om det är så att det här verkligen skulle vara någonting som är ett problem för självstyrelsens status. Det är helt klart att det inte är så, men hittills har det inte i debatten, inte i de underlag som har presenterats eller på något sätt förts fram argument som skulle vara hållbara, utan tvärtom föreföll det som om man ville gömma detta ärende i stora utskottet med den märkliga motiveringen att det var tidsbrist när ärendet i ett år har funnits inom lagtingets ramar.

 

Den här gången borde det, även om det är ont om tid på grund av bordläggningen, finnas så mycket tid att man vid ett eller annat plenum i lagtinget tar fram de argument som gör att förklaringsargumentet skulle visas ha någon betydelse. Det kan inte vara så svårt. Det är oerhört viktigt därför att om vi inte kan visa det riskerar vi en försening av de propositioner som är aviserade: Palmgren 1 och Palmgren 2, med viktiga reformer när det gäller lagstiftningskontrollen, EU-ärenden osv. Om riksdagen inte behandlar detta i brådskande ordning, som man hittills har velat göra, så kan det ta upp till åtta för en sådan här förändring.

 

Jag tycker alltså att det viktiga är inte att säga ja eller nej till förklaring - det skall vi avgöra när argumenten finns - utan det viktiga är att de som nu absolut anser att förklaringsbegreppet måste vara kvar också måste kunna motivera det på ett sätt som är begripligt utan alldeles för invecklade “förklaringar”! 

 

Frågan borde alltså formellt vara enkel. Lagutskottet tar fram de argument som finns och lagtinget tar ställning. Men om det är så att man vill politisera den här frågan genom att koppla den till andra frågor, då kommer saken i ett helt annat läge och då måste man också be om besked från den här landskapssty­relsen. Är den här landskapsstyrelsen lika intresserad av att använda detta som en taktisk fråga i förhållande till andra frågor när det gäller självstyrelsens utveckling, så blir saken mera komplicerad,

men vi tar därigenom också en mycket större risk att självstyrelsens utveckling stannar av och det blir inga reformer, trots att en arbetsgrupp, som har berett detta med representation från landskapsstyrelsen och med en referensgrupp från lagtinget, har varit enig i det betänkande som man lade fram.

 

TALMANNEN: Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 5:

 

Lagutskottets betänkande nr 3/1999-2000 angående ändring av landskapslagen om brand-och räddningsväsendet samt följdändring i 9 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna.

(FR nr 3/1999-2000).

 

Först tillåtes allmän diskussion och efter avslutad diskussion kan förslag väckas om remiss till stora utskottet. Diskussion.

 

Ltl Wickström-Johansson:

Herr talman!

Lagutskottet har behandlat detta ärende, som innebär att alarmcentralen från första maj nästa år blir en fristående enhet under landskapsstyrelsen och bemannas och administreras av landskapsstyrelsen. Vi har särskilt sett på de frågor som togs upp här under remissen. Som helhet kan vi säga att vi tillstyrker förslaget. Vi har konstaterat i utskottet att omläggningen är välmotiverad och att det är någonting som har planerats under många år tillsammans med kommunerna. I dag är landskapsstyrelsen huvudman medan Mariehamns stad har ansvaret för verksamheten. Detta har delvis lett till en lite oklar ansvarsfördelning vad gäller både ekonomi, förvaltning och personal. I och med omläggningen blir det mera ändamålsenligt. Man får en särskild personal med ändamålsenlig utbildning; man har en huvudman och en arbetsgivare.

 

Vi har erfarit att det finns samförstånd med kommunerna i frågan. Kommunförbundet har haft en roll som intressebevakare för kommunerna och man har samordnat kommunernas åsikter, kommunerna har varit positiva till detta. I slutet av oktober ingick landskapsstyrelsen och Mariehamn ett avtal om att man skulle avveckla det samarbete som man har haft under nittiotalet i den här frågan och också det var helt samstämmigt.

 

I framställningen talas om en ekonomisk nollösning som man har strävat efter; vad vi har erfarit i utskottet är det också någonting som är tillgodosett både vad gäller kommunerna och landskapsstyrel­sen, dvs. det belastar inte kommunerna mera och inte heller landskapsstyrelsen mera än i dag.

 

Beträffande framtiden vill utskottet ta upp två saker, dels en sak som gäller bärkraftsklassificeringen, som finns kvar ännu i den här lagstiftningen, den enda lagstiftningen där den finns; egentligen är bärkraftsklassificeringsinstrumentet upphävt sedan mitten av nittiotalet och man har under flera år försökt att få till stånd ett ersättande system men utan resultat hittills. Vi tycker i utskottet att det är viktigt att man återupptar det arbetet och försöker hitta ett ersättande matematiskt system. Det kan inte vara  ändamålsenligt att ha ett system kvar i en lag då det egentligen inte finns någon bakgrundslagstift­ning.  Den andra saken är den framtida organiseringen; där har man sagt att man utreder en möjlig samordning av polisens- och räddningsväsendets alarmfunktioner. Det är någonting som vi i utskottet  tycker att verkar mycket förnuftigt och resurssparande och den bästa lösningen på lång sikt. Vi tycker att det är viktigt att man fortsätter arbetet och kommer med förslag till en samordning inom de närmaste åren.

 

TALMANNEN: Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väckes förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Lagtingets nästa plenum hålls inkommande måndag den 20 december kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.28).